Mjölby - Hästholmens Järnväg, med bygdehistoria

[Johan Molin]

Förresten, vilken SIRIUS tänkte du på? Sirius förknippar jag mest med uppsalabåtar (och torpedbåtar!). Men torpedbåtarna kan vi utesluta direkt; alla som har hetat SIRIUS är alldeles för stora för Göta Kanal och följaktligen Vättern.

[Johan Molin]

Det går så sakteliga framåt. Nu bör det väl klarna vad slags flytetyg de handlar om i alla fall?

Jag kan ännu inte ta något kort med båda sidorna ditsatta, då fören måste dekoreras först med båtens namn i klartext!
Som vanligt; den här gången hittade jag en sidoritning på farkosten. Sedan fick jag extrapolera genom att ta "däcksritningen" från en annan motsvarande ångare (för det torde väl synas att det är frågan om nu?) men infoga den ritningen med rätt bredd och längd, så att den ritningen s a s skalades om.

Det är det närmaste närmevärde som går att nå när man inte har kompletta ritningar. Och det brukar i regel fungera.

[Johan Molin]

Ja, den här gåtan är säkerligen för svår. Hade Stig Johanssons kompis Ragnar Magnander deltagit på vårt forum så misstänker jag att han hade kläckt den.

Men men, här kommer gåtans lösning, men jag antar att jag måste berätta mer om båten och varför jag byggde just denna! Det kommer längre fram.

Således passagerare- och lastångaren s/s SVEDUDDEN, en gång i världen byggd i Norge som SALTEN.För den som vill beskåda henne finns hon fortfarande kvar, liggandes vid skeppsholmen i Stockholm, men alldeles felrestaurerad till ett utseende hon aldrig haft tyvärr. Synd, efter som det är en av endast tre vätterbåtar som finns kvar, i form av nuvarande STJÄRNORP, liksom förstås TRAFIK och MOTALA EXPRESS.

[Johan Molin]

Som vanligt så "lunka vi så småningom" ...

"Så småningom" är ledordet. Så småningom skall sanningen uppenbar varda, varför just denna båt har funnit nåd att trafikera Hästholmens hamn! En inte helt ospännande historik följer också.

[Johan Molin]

Uppdatering ...

Gör om och gör rätt som sagt. Jag upptäckte att lastutrymmet mellan masten och bryggan var lägre än resten av huvuddäcket, så jag fick riva upp det jag hade gjort och göra om det. Ett tag befarade jag att jag måste börja om från början med en ny båt ...

Men nu rullar det på så sakteliga. Det här blir intressant; jag tror detta kan bli en hyfsad modell, inte minst när jag berättar den inte helt ointressanta historiken bakom!

Men det är mycket pilljobb kvar. Täta glapp i konstruktionen, som tyvärr syns alltför väl ...
Så upptäckte jag att de ankare jag hade är alldeles för stora för att passa. Så här blir mer tänkande nödvändigt. Får kolla om Eskader har något smäckrare i sitt sortiment.

[Johan Molin]

Det går en liten bit i sänder. Manmåste studera tillgängliga bilder extremt noggrant för att få alla detaljer att bli rätt. Nu harbiffrör och bänkar kommit på plats. Att det fanns tvärgående bänkar längs det akta skottetinsåg jag då jag såg ett fotografi med gubbar som satt där. Att det fanns bänkar utan ryggstöd var dock svårare; det finns ett bra fotografi från torrdockan i Motala Verkstad. Visserligen är detta som STJÄRNORP precis i början av 1930-talet, men det går inte att komma närmare än så, så jag tar för givet att dessa bänkar fanns på plats 20 år tidigare.

[ford1929]

det tar sej Johan,,,,

[Johan Molin]

Tack Roger. Det blir alltid bättre framåt natten ...

Allvarligt talat, alltid när jag påbörjat ett båtbygge tycker jag det ser ut som skit. Så småningom börjar dock varje skuta likna sin förebild, och jag blir för det mesta förvånad över att likheten fungerar.
I dag har övre däck "pyntats". Relingsstöttorna ska vitmålas, och tråd ska dras mellan dem. Men alla som tillhör övre däck är i alla fall på plats, och taket "provmonterat". Det går inte att fästa slutgiltigt förrän relingsstöttor med linor är färdiga.
Samma sak sedan på akterdäcket. Ovanpå detta finns inte mycket annat än den enda livbåt som SVEDUDDEN hade i början av 1900.talet. Alltså ingen "karusell" (ytterrligare ett tak som gjorde att man kunde sitta där också, se t ex MOTALA EXRESS).

[Johan Molin]

Eftermiddagsrapport.
Det återstår ännu en hel del arbete.

[ErikB]

Det går fort nu i balkongvärmen. Och snyggt blir det också!
Men börjar det inte bli ganska trångt i Hästholmens hamn?
/Erik

[Johan Molin]

Jo, om alla båtar skulle vara där samtidigt. Faktum är att det kunde bli ganska trångt där, t o m så att lastskutor fick vänta ute på redden!

Nåväl, dagens pensum:

Återstår att göra:

1. Diska vinglaset!!!
2. Slutföra relingarna i fören.
3. Tillverka "avbärarlister"? och fendrar.
4. Rigga fartyget. Sedan ska det vara färdigt, men det är tveksamt om det blir så mycket mer i dag! Och så har humlan varit här för andra gången på tre dagar, och årets första, höggradigt förvirrade bi har också gjort mig sällskap på balkongen i dag!
5. Måhända placera mässingsventiler också.

Och faktum är, även om alla mina båtar får betraktas som "gladbyggen", att skorven börjar likna SVEDUDDEN / STJÄRNORP rätt mycket (till skillnad från det låtsasskick hon befinner sig i i verkligheten, liggande vid norra skeppsbrokajen i Stockholm!).

[Johan Molin]

Och så här såg hon ut när hon efter en sejour i sjön Roxen återvände till Vättern 1931:

Inte ens namnet har nuvarande ägarna lyckats stava rätt. Av någon outgrundlig anledning har de fått för sig att båten heter "STJERNORP", vilket hon alltså ALDRIG tidigare har gjort!

[pekberg54]

...//...

Återstår att göra:

1. Diska vinglaset!!!

...//...

Hmmm... Varför då?

För att återknyta till en gammal text du tidigare refererade till i tråden:
"Tag dig sen dito en, dito två, dito tre..."

(Jag kunde nu bara inte låta bli!)

Snyggt bygge i alla fall! Och ganska fort gick det.

/Pehr

[HenrikLaurell]

Mycket vacker skuta, och bygge !!

Henrik

[Johan Molin]

Tack Pehr och Henrik!

Det bör dock noteras att det "blev" inte en ... skuta. Den är långt från färdigbyggd ännu ...
Men nu kan man ana proportionerna, och de verkar stämma. Det här förvånar mig alltid med min byggteknik, och leder till en del överraskningar. När det gäller GULDKROKEN återkommer jag i sin helhet framöver med mina tankar!

[Baronen]

Du har sinne för proportioner Johan. Både när det gäller ”längd överallt” med liknande nautiska mått och begrepp samt när det är dags för tapto i termens ursprungliga betydelse.

Må väl!
Baronen
(Som inte spottar i vare sig glas, remmare eller sejdlar)

[Johan Molin]

SVEDUDDEN:

Det som saknas nu är ankare med tillhörande kätting. Jag har beställt från Firma Eskader. Men i övrigt ska allt vara på plats, avbärarlister, mässingsventiler, friholtar.

SVEDUDDEN var från början norsk, men införskaffades av Ångfartygs AB Vestra Vättern år 1901 för trafik mellan Jönköping och Hjo.

Ursprungligen hade hon svart skrov och två master, men 1906 ombyggdes hon till det som huvudsakligen blev hennes fortsatta utseende.

Bland den tidens dagstidningar fanns jag följande turlista för just sommaren 1906 (Hjo Tidning):

Var var då alla dessa bryggor belägna? Jo, här!

Min mormor och mina föräldrar hade två goda vänner som blev ett par i relativt mogen ålder, c:a 45-årsåldern. Rosa med det intressanta barndomsnamnet Thörn (!) växte upp i en villa som låg i Bymarken, således med god utsikt över sydvästra delen av Vättern, som ju SVEDUDDEN trafikerade. Rosa hade en bror som hette Axel (i min barndom träffade jag honom också, och vi spelade ofta kort tillsammans i Rosas och Gustafs lilla sommarstuga i Laxvik). När SVEDUDDEN passerade förbi brukade Axel rusa upp och deklarera för hela familjen "Titta, där kommer FESUDDEN"!

Man gav även ut ett resehäfte, som jag lyckats få tag på, en raritet i dag, med beskrivning av trakten runt varenda brygga som SVEDUDDEN anlöpte:

Relationen till Hästholmen vid denna handlade mest omlustturer på söndagar och helgdagar, men framförallt på "Annandag Hjässe"; alltså Annandag Pingst, när folk kom i strida strömmar från hela Vätterbygden och västra halvan av Östergötland för att fira in sommaren. Det var egentligen ett frireligiöst arrangemang, men det förekom en hel del fylleri, slagsmål och uppenbarligen annat som troligen inte fann någon större nåd hos arrangörerna.

När vi så kommer till 1917 sker en intressant förändring i trafiken mellan Hjo och Hästholmen. Mer därom så småningom nedan.
Som utgångspunkt kommer här ett foto på både TRAFIK och SVEDUDDEN för att illustrera den rätt stora storleksskillnaden dem båda emellan:

[Johan Molin]

1917 var ett ansträngande år i hela Sverige. Hungerkravaller, inskränkt trafik på alla landets järnvägar. Dock anhölltc Adolf Norrby på MHJ om att få låna ett av SJ:s Da-lok "i likhet med tidigare år" för att dra de långa tågen just till Annandag Hjässe.

20 juni var det så styrelsemöte i MHJ. Här kan man läsa, under § 5:

§5.
Trafikchefen anmälte, att ångbåtsförbindelsen Hjo – Häst
holmen, som uppehålles af ångaren Trafik, varit afbruten sedan den
I februari. Anledningen till trafikens inställande försnämnda [sic]
dag var ishinder, som omöjliggjorde ett återupptqagande af förbin-
delsen under hela februari månad och en del af mars.
Sedan ishindren upphört, gjordes upprepade fram-
ställningar härifrån om trafikens omedelbara igångsättande. Tiden
förhalades emellertid med löften från Ångbåtsbolaget under det att
situationen M.H.J. ovetande alltmera tillspetsades mellan ångbåts-
bloagets störste intressent Hjo – Stentorps Järnväg och Fågelsta-
Vadstena- Ödeshögs Järnväg samt äfven med ledningen af ångbåtsbo-
laget. Då efter hit ingångna meddelanden en upplösning af Ångbåtsbolaget med försäljning af båten af allt döma omedelbart vore före-
stående, ansåg M.H.J. absolut nödvändigt träda i direkt förbindelse
med Hjo - Stentorps Järnväg för att om möjligt förhindra Ångbåtsbo-
lagets upplösning, som skulle tillskynda M.H.J. en årsförlust af
mellan 35 och 40,000 kronor.
Trafikchefen hade en längre konferens
med Grefve Posse på Vreten, som ehuru ytterst ogärna frånträdde
fattadt beslut om upplösning af ångbåtsbolaget och till sist gick
med på ett återupptagande af trafiken under villkor, att M.H.J.
jämte H.S.J och F.V.Ö.J. deltoge med viss del för täckande af de
3 senaste årens trafikförluster för ångbåtsbolaget.
Förhållandet mellan banorna bestämdes till
1,2,3 och skulle M.H.J.s bidrag häraf blifva 1000 kronor
pr år, F.V.Ö.J.s 2000 kronor och H.S.J.s 3000 kronor.

Styrelsen beslöt efter öfverläggning acceptera förslag-
et ifråga om också med beklagande af, att Ångbåtsbolagets ledning
så kunnat förbise den ekonomiska sidan af företaget, att, under
det alla järnvägar i Sverige begärt och erhållit förmånliga taxe-
regleringar för att kunna möta de större och mindre krafven på
alla till driften hörande områden, Ångbåtsbolaget endast och al-
lenast synes hafva förlitat sig på de tillstötande järnvägarnes
offervillighet.
M.H.J bidrag skulle utbetalas genom Skaraborgs-
bankens afdelningskontor i Hjo under villkor, att F.V.Ö.J. och
H.S.J. inremitterade på dem löpande andelar, att en representant
för M.H.J. bereddes plats i Ångbåtsbolaget styrelse samt att
trafiken omedelbart eller senaste den I nästa Juli återupptages.
Trafikchefen erhöll styrelsens bemyndigande
att i denna frågas fortsättning sköta M.H.J. förhandlingar med
vederbörande på västgötasidan och bevaka bolagets rätt.

Posse, som var stark intressent i såväl HJo-Stenstorps Järnväg som ångaren TRAFIK och f ö även FVÖJ, såg sig nödsakad att hyra in just SVEDUDDEN för att bedriva trafiken öve Vättern med en t o r-resa per dag.

[Johan Molin]

21 juni fortsätter turerna, här ett brev från Norrby till ångbåtsbolaget:

Ångbåtsbolaget Hjo - Hästholmen

Hjo

I öfverensstämmelse med den af Herr Grefve Posse
oss delgifna finansplanen för ett återupptagande af ångbåts-
förbindelsen Hjo – Hästholmen med ångaren Trafik hafva vi be-
ordrat Sydsvenska Kreditaktiebolaget härstädes att till ång-
båtsbolaget genom Skaraborgsbanken i Hjo utbetala den på
Mjölby - Hästholmens Järnväg belöpande andelen eller 3000
kronor under villkor:
att Fågelsta - Vadstena Ödeshögs och Hjo - Sten-
torps järnvägar inbetala på dem fallande andelar med resp.
6000 och 9000 kronor
att i ångbåtsbolagets styrelse plats beredes för
en representant för Mjölby - Hästholmens Järnväg samt
att förenämnda trafik återupptages omedelbart eller
senast den I nästa Juli.
Kungörelser om trafikens igångsättande om-
bestyres af ångbåtsbolaget.
Så snart underrättelse om förestående villkors
fullgörande ingått till Skaraborgsbanken i Hjo, utbetalas be-
loppet af banken. Mjölby den 21 Juni 1917.
Högaktningsfullt

Fortsättning följer!

[Johan Molin]

SJ var inte helt glada, vilket Norrbys svar på en skrivelse visar:

28 juli 17.
Kungl. Järnvägsstyrelsen Andra Trafikbyrån
Stockholm.

I anledning af ingången skrifvelse ifråga om försening af SJ
421 till Mjölby får jag härmed äran vitsorda, att M.H.J. tåg 2 tyvärr
alltför ofta inkommit försent till Mjölby under innevarande vår och som-
mar. Anledningen till förseningarna är, dels att SJ tåg 52, efter hvad
det uppgifvits, nära nog som regel inkommer försent till Stenstorp, dels
ock att på grund af tvist mellan intressenterna i Ångbåtsbolaget Hjo -
Hästholmen ångaren Trafik varit upplagd sedan den 1 Februari i år och
ersatts med en mindre båt med mindre hastighet och utan samtrafik.
Härigenom har omexpediering måst ske i Hästholmen efter båtens inkomst
dit af personer och resgods. M.H.J. tåg har sålunda dagligen försenats.
Förbindelse med 421 har emellertid som regel det oaktadt ägt rum,
men icke, på få undantag när, därför att 421 inväntat M.H.J., utan därför
att S/J tåg 171 försent inkommit till Mjölby. Förenämndt oefterrättlighets-
tillstånd beträffande trafiken öfver Vättern är sedan den 24 dennes undan-
röjdt, sedan M.H.J. istället för F.V.Ö.J., som jämte Hjobanan äger båt-
bolaget, tillskjutit den af Hjobanan, som majoritetsinnehafvare, stipule-
rade insatsen af 3000 kronor till täckande af båtbolagets förlust för år 1916.
M.H.J. till synes direkta, men i själfva verket oskyldiga, andel
till försening af 421 är sålunda numera afförd. Mjölby som ofvan.

Det här är alltså, i klartext – SVEDUDDEN!
Tydligtvis blev det inte förrän framåt slutet av augusti som TRAFIK återinsattes i trafik, sedan MHJ gått med på att tillskjuta mer pengar än FVÖJ och HSJ, allt under villkor att de fick plats i ångbåtsbolagets styrelse.

1917 var för övrigt året då MHJ experimenterade med att elda sina lok med grankottar, som småpojkar plockade uppe på Omberg. Det blev ett stort upplag kottar i Hästholmens hamn till mycket stor glädje för traktens alla ekorrar.

[Johan Molin]

Senare öden: 1919 såldes hon till sjön Roxen och fick då namnet STJÄRNORP. Här seglade hon t o m 1930, sedan blev det åter Vättern, för trafik Jönköping / Gränna - Visingsö tillsammans med MOTALA EXPRESS. Under krigsåren trafikerade hon även den tidigare avsomnade ångbåtsleden Motala - Karlsborg.

Motoriserad efter kriget, var tydligen i slutet av 50-talet i ganska risigt skick. Såldes till Stockholm 1961, fick bl a artistnamnet FINA FISKEN, men sedan STJERNORP, alltså felstavat. Under detta namn finns hon ännu, "upprustad" till oigenkännlighet.

Stockholms Ström 2007. I detta skick återfinns hon vid norra Skeppsholmskajen. Så vi kan konstatera att det finns tre överlevare från ångbåtstrafiken på Vättern, förutom henne då förstås MOTALA EXPRESS och TRAFIK, men tyvärr endast den sistnämnda kvar i Vättern.

[Anna-Carin]

Jag är alltid lika imponerad av dina snitsiga fartygsbyggen, hon ser jättefin ut! Och likaså all den lokalhistoria du letar fram och delar med dig av.

Om du någon gång behöver söka i norske aviser, kan jag förresten rekommendera Nettbiblioteket.

[Johan Molin]

Tack återigen!

I dag anlände ett mycket välpaketerat brev från Eskader. Jag hadeäven beställt sidolanternor därifrån, vilket påminde mig om att SVEDUDDEN faktiskt inte alls är färdig ännu! Dessutom ankare, men överraskande nog utan ankarstockar. Det blir ett pyssel att få till ...
Till slut ett gäng livbåtsdävertar, men det var tur att jag inte inväntade dessa,eftersom de är alldeles för korta för att sträcka sig hela vägen ned till huvuddäck.
Men då har jag lite mer att göra ...

[H0n3]

Prova om du kan göra långa dävertar av lagom tunna gem. De är inte så svåra att räta snyggt och de är både stabila och lättarbetade.

[Johan Molin]

Nu har jag ju redan tillverkat dävertar av ganska tjock blomstertråd som fungerar utmärkt för ändamålet (typ omkring 0,5 mm i diameter), men man saknar ju öglorna för repen högst upp. Fast man kan inte få allting här i världen ...

[ford1929]

Nu har jag ju redan tillverkat dävertar av ganska tjock blomstertråd som fungerar utmärkt för ändamålet (typ omkring 0,5 mm i diameter), men man saknar ju öglorna för repen högst upp. Fast man kan inte få allting här i världen ...

ett tips bara...
du kan ju vira en ögla på tråden
längst ut...denna tråd ca 0,47 mm

typ denna

[Johan Molin]

Tack Roger! Jag hjar faktiskt testat det men det blev för klumpigt jämfört med förebilden tyckte jag. Ptoblemen med passagerarfartyg är ju att livbåtarna är belägna på övre däck men går ända ner till huvuddäck som brukar vara öppet i akterna på det båtar som är aktuella för mig.

Ny är det iofs inte så många passagerarbåtar kvar innan jag känner mig klar med hanteringen. Det handlar väsentligen om en kanalbåt; PRIMUS.

[NisseH0]

Så roligt att läsa om dina byggen och allt historiskt material du hittar.
Det finns inga kända bilder på när det stora SJ-loket gick på MHJ?
Eskader är ju en underbar affär…

[Johan Molin]

Tack Nisse!

Nej, tyvärr har jag inte lyckats hitta det. Det finns ett antal fordon som ännu undflyr mig i sökandet efter bilddkoumentation.
MHJ:s lokomotor t ex. Eller dess DEVA-vagn.
Och Da-loket finns inte på några bilder jag har sett, vare sig under tiden det hyrdes från SJ, eller när det senare inköptes som MHJ nr 5.

FVÖJ verkar med väldokumenterad med några undantag. Jag har t ex aldrig sett någon bild av "Birgitta" på Ödeshögsbanan.

Att hitta nya bilder handlar väl i hög grad om ren tur.

[Anna-Carin]

FVÖJ verkar med väldokumenterad med några undantag. Jag har t ex aldrig sett någon bild av "Birgitta" på Ödeshögsbanan.

Är denna en annan Birgitta?
https://www.historiskt.nu/smalsp/moj/moj_fakta_08.html

Bilden kommer tydligen från Digitalt Museum, som även har ett foto med vagnar:
https://digitaltmuseum.se/search/?q=m%C3%B6j+birgitta

[Johan Molin]

Ja Anna-Carin, det är rätt Birgitta, men nu tänkte jag specifikt på foton från den gamla banan Vadstena - Ödeshög. Foton från Linköping finns det, och även om jag inte minns fel, från VSBJ-linjen.

[S Johansson]

Fin modell av ett litet sharmigt fartyg.
Tack också för historik!
M v h Stig

[Johan Molin]

Tack Stig!

Kanske en dag attockså passagerarångaren SÖDRA WETTERN hamnar på byggbordet. Vi får se. Men hon försvann från Vättern efter 1930 (ersatt av just STJÄRNORP!) och hamnade i dina hemtrakter där hon byggdes om och döptes om till FALKEN.

Sedan finns ju förstås FREY som trafikerade Motala - Askersund med många mellanliggande bryggor fram till början av 1920-talet. Hon sågs ofta på söndagsutflykter till Hästholmen, varifrån jag har åtminstone ett par bilder på henne.

SKÄRGÅRDEN gick mellan Motala och Karlsborg fram till 30-talet. Och till slut finns ju GUNHILD, en smal och rank båt från Mälaren som under kriget försökte sig på just att trafikera Motala - Karlsborg. Min gamle gode vän från barndomen, distriktsöverläraren (sic!) Einar Sjöö berättade att han hade hyrt henne för att segla med en skolklass på utflykt. Men det höll på att sluta i katastrof så snart man kom ut på Vätterns böljor. Kaptenen, som tydligen hade medföljt fartyget till Vättern, var inte van vid att Vättern var en hel annan sjö än Mälaren, så han höll på att segla henne i sank. Jag undrar om inte GUNHILD också slutade sina dagar i Göteborg.

[S Johansson]

Tack för dessa upplysningar!
Falkens minns jag väl från Stenpiren i Göteborg. Vi skolpojkar i realskolan intill Sjöbefälsskolan på Kvarnberget hade god koll över både små och stora fartyg i hamnen. Falken var, enl uppgift som jag har fått nu, rätt nedgången på slutet. Gunhild kände jag inte till. Fartyget hamnade i Göteborg och blev enl samma källa motoriserad, moderniserad och använd något år mestadels som fisketurbåt.

[Johan Molin]

Om jag inte minns helt fel hamnade FALKEN som någon slag jazzklubb-lokal i Stockholm på slutet och lyckades sjunka alldeles av sig själv på 60-talet någon gång.

[H0n3]

Har du en Dremel eller liknande så kan du alltid "filsvarva" änden på blomstertråden/gemet med en flacktång så att tråden blir mindre i dimension, till ca hälften. Seda kan du med en liten rundtång vrida din ändögla utan att den känns klumpigt stor. Riktigt små rundtänger finns för elektronik och silversmide.

[Johan Molin]

Tack Peter! Kan vara värt ett test. Lite tveksamt dock hur många dävertar till jag behöver tillverka ...
Får räkna på det!

[Johan Molin]

Ett par nya bilder, med SVEDUDDEN uppenbarligen på söndagsutflykt.

[ErikB]

Navigare necesse est - och damerna ombord tycker tydligen att det är roligt också! Undrar vad det heter på latin?
/Erik

[Johan Molin]

Navigare gaudium est, tydligen. Antagligen samma ord som i den gamla studentsången "Gaudeamus igitur" ...

Bilden "från ovan" demonstrerar ju också med all tydlighet hur mycket mindre GULDKROKEN är än TRAFIK. Inte undra på att man hade problem sommaren 1917.

[Johan Molin]

Ny bild från Hästholmens hamn, med "stakevogne" som ska målas om och få nya skyltar ...

Varför då denna bild?

Jo, för i dag anlände magnetkoppel från Old Blighty! Måste givetvis provas, och ännu så länge tycker jag de verkar fungera alldeles utmärkt.
Här en närmare studie:

[ErikB]

Ser mycket bra ut Johan! Men hur funkar kopplen vid rangering? Manuell koppling/avkoppling? Automatisk koppling/avkoppling?
Bara undrar,
/Erik

[Johan Molin]

Manuell avkoppling. Möjligen skulle man kunna göra det med någon sorts elektromagnet, men det blir en aning stelbent.
Det är ganska lätt att peta isär vagnarna, och borde vara enkelt att tillverka ett instrument själv där man helt enkelt bara med ett vridmoment särar vagnarna från varandra. Någon sorts motsvarighet till Kadee-kopplens grillpinnar m a o.

Det man m a o inte kan göra är att "skjutsa" vagnar vid rangering, men det kan man väl leva utan.

[ErikB]

Tack; jag förstår! Snyggt är det och för svenska "buffertvagnar" med dåligt svängrum för Kadee-koppel borde detta var en mycket bra lösning!
/Erik

[Johan Molin]

Jag blev tillräckligt förtjust för att vara övertygad! Visst kan man tillverka TB-koppel, men nu känner jag att jag vill försöka skynda på mitt bygge och göra det så enkelt som möjligt för mig. Så TB-kopplen ryker, och jag har ett otal vagnar utan koppel alls så omställningen bör kunna gå smidigt.

Dessutom; de här kopplen ser tämligen trovärdiga ut! Jag kan inte hjälpa att jag tycker att TB-kopplen, om än nästan osynliga, ändå inger ett intryck av uppfräschade Fleischmann-koppel.

[NisseH0]

Jag har börjat med lite normalspår också, men ännu inte luskat ut vilka koppel som är bäst. Roligt med inspiration.
Jag såg att Mjölby-Hästholmens järnväg uppmärksammas i Modelljärnvägsmagasinet

[Lihkströmsverken]

Nja jag är inte lika imponerad av detta nya koppel i alla fall av de testmonteringar jag ser. Medger möjligen kopplet montering som ger ett mindre avstånd mellan vagnarna?

/Ola

[Johan Molin]

Pla, jag förstår fullt ut dina funderingar, inte minst mot bakgrund av de filigrana modeller du själv gör.

För min del är dock prioriteringen att det ska kunna gå att bedriva ett trafikspel med vagnarna. Och jag har lite svårt med TB-koppel när det gäller på- och avkoppling på armslängds avstånd. Och helst vill man ju slippa att hantera vagnarna med "handen från skyn", den berömda 0-5-0:an eller "manuel".

Problemet du nämner gäller väl de flesta koppel som bygger på användande av NEM-fickor. Och av dem jag har sett är dessa i varje fall de mest naturtrogna, som koppel betraktade.

Mycket i den här hobbyn handlar ju om det Allen McClelland kallade "good enough"-filosofin. Och då är jag beredd att köpa konceptet med de baksidor som följer med det. Det skulle dock alldeles självklart inte fungera särskilt väl på dina fina vagnar.

[HLS]

Johan,

För isärkoppling av TB koppel;
Jag antar att du testat att använda en miniatyrmagnet, monterad i änden av en pinne?
Den här magneten är d=6mm men det finns mycket mindre magneter att köpa på ebay.

https://www.ebay.de/sch/i.html?_from=R4 ... e&_sacat=0
Man får leta lite för att hitta en säljare som inte ska tjäna pengar på frakten. Urvalet är annars enormt..

[ford1929]

Johan,

För isärkoppling av TB koppel;
Jag antar att du testat att använda en miniatyrmagnet, monterad i änden av en pinne?
Den här magneten är d=6mm men det finns mycket mindre magneter att köpa på ebay.

IMG_4271r.jpg

https://www.ebay.de/sch/i.html?_from=R4 ... e&_sacat=0
Man får leta lite för att hitta en säljare som inte ska tjäna pengar på frakten. Urvalet är annars enormt..

Annars så finns magneter här uppe i norr....höll på skriva maneter
Modellhobby i Luleå...har neodyn i många storlekar