Smygtitt i Korted

[jogra]

Jo, det är med största nöje varje nummer av Korteds Allahanda(?) läses.
I dem finner man nog såmt som verkar vara tilltaget, avtaget, påtagligt, upptaget, utdraget, fast, lite rim och reson verkar varje nummer dock innehålla.

Så tack Peter för veckans blad.

[Sture Bylén]

Under denna period gjordes även begränsade försök med helium som fyllnadsgas i däcken och det är resultatet av detta vi ser när vänster framhjul släppt från marken och svävar strax ovanför.

Bortförklaringar är ju en hobby i hobbyn för många av oss. Den där slår rekord i kreativitet!
Som vanligt en fantastisk berättelse om en fantastisk trakt.

[PeO]

Ja, skröna o skröna... redaktionen skruvar lite på sig när frågan dyker upp.

Mina kontakter med värmlänningar har gett ett annat uttryck.
"Nu ljug' du allt". "Nä, ljug' gör ja int', men en kan ju alltid bättre på't litt'"

Bortförklaringar är ju en hobby i hobbyn för många av oss. Den där slår rekord i kreativitet!

Tveksamt, många fler fantasirika berättelser har förekommit, inte minst de som är direkt från förebilden.

Som vanligt en fantastisk berättelse om en fantastisk trakt.

Inga invändningar.

[S Johansson]

Dagens besök i Korted föranleddes säkert av diskussioner kring transporter av något slag, omlastning och förvaring i allmänhet, samt nya godsmagasin i synnerhet. Det är många på redaktionen som undrat vad som föranledde flytten och expandering av en verksamhet från Borås till utkanten av lilla Korted.
Mycket blommor blir det, samt ett helt nytt godsmagasin till hamnen i Korted, tillsammans med nya slussportar och en del annat. Redaktionen får all anledning att återkomma i frågan...

Men är det inte f d kioskbitädet Lotta Esmeralda Victualia Kortstrump bördig från Gulmåla som stolt poserar där borta i Korted framför blomsterbilen? Och är det kanske bröderna Hansson som lärt henne köra bil och möjligen utfärdat hennes körkort? Korteds första kvinna bakom ratten, förstår vi!



Gulmålaborna minns dagen som igår när Lotta Esmeralda Victualia ensam för drygt fyra år sedan anträdde den långa resan med motorvagnståget mot Dalsrud med byte där till Den Vackra Vilda Järnvägens rälsbuss.

[Mölle-Mats]

Men är det inte f d kioskbitädet Lotta Esmeralda Victualia Kortstrump bördig från Gulmåla som stolt poserar där borta i Korted framför blomsterbilen?
...
Gulmålaborna minns dagen som igår när Lotta Esmeralda Victualia ensam för drygt fyra år sedan anträdde den långa resan med motorvagnståget mot Dalsrud med byte där till Den Vackra Vilda Järnvägens rälsbuss.

Kul idé med korsbefruktning av persongalleriet mellan våra olika anläggningar!!!

"Jag har en plan" (lyyysande Mazze, lyyysande) ...

[Johan Molin]

Skidegodt, Egon!

[P Falk]

Jo, det är med största nöje varje nummer av Korteds Allahanda(?) läses.
I dem finner man nog såmt som verkar vara tilltaget, avtaget, påtagligt, upptaget, utdraget, fast, lite rim och reson verkar varje nummer dock innehålla. Så tack Peter för veckans blad.

Tack själv, min vän! Utan läsare ingen kurir, så är det förstås! Jo, lite rim o reson finns faktiskt. "-Inte bare hitte på.."

Under denna period gjordes försök med helium som fyllnadsgas i däcken... ...vänster framhjul.. svävar strax ovanför.

Bortförklaringar är ju en hobby i hobbyn för många av oss. Den där slår rekord i kreativitet!
Som vanligt en fantastisk berättelse om en fantastisk trakt.

Tack Sture! Tja, vad skall man säga.. mycket av inspirationen finns ju här bland trådarna så ni är alla, ingen nämnd o ingen glömd, en del av denna oändliga historia. Fast det var ett tag sedan (flera inlägg sedan, tror jag) vi hade dragspel med i tråden. Det får vi ändra på

"Nu ljug' du allt". "Nä, ljug' gör ja int', men en kan ju alltid bättre på't litt'"

Absolut... "-För när storfiskarn talar om, hur stora fiskar han tar..."

Bortförklaringar är ju en hobby i hobbyn...Den där slår rekord i kreativitet!

Tveksamt, många fler fantasirika berättelser har förekommit, inte minst de som är direkt från förebilden.

Som det brukar vara, tänker jag. Ingen dikt i världen kan överträffa verkligenheten. Det har vi många exempel på.

[P Falk]

Men är det inte f d kioskbitädet Lotta Esmeralda Victualia Kortstrump bördig från Gulmåla som stolt poserar där borta i Korted framför blomsterbilen? Och är det kanske bröderna Hansson som lärt henne köra bil och möjligen utfärdat hennes körkort? Korteds första kvinna bakom ratten, förstår vi!



Gulmålaborna minns dagen som igår när Lotta Esmeralda Victualia ensam för drygt fyra år sedan anträdde den långa resan med motorvagnståget mot Dalsrud med byte där till Den Vackra Vilda Järnvägens rälsbuss.

Absolut Stig Helt rätt! Trafikchefen på Kattnosa Gulmåla Järnväg har läst på ordentligt.
Visst är det biträdet i kiosken på stationsplan i Korted som poserar vid bilen. Verksamheten har bara gått bättre och bättre. Det säljs både tidningar, tobak, choklad och reselektyr. Faktum är att hon nu även börjat sälja blommor i lösvikt för de eventuella kunder eller resenärer som önskar detta. Provincialläkare P. E. Ang stannade faktiskt till innan han skulle vidare för att plocka ut en rejäl metallflis som en av mekanikerna fått i handen vid arbetet med Bröderna Hanssons bil vid bussgaraget. Han trodde det blev nödvändigt med ett smärre ingrepp för att få bukt med det hela, så några snittblommor fick han med sig, så var han nöjd.

Kul idé med korsbefruktning av persongalleriet mellan våra olika anläggningar!!!
"Jag har en plan" (lyyysande Mazze, lyyysande) ...

Hrm, nu undrar man ju förstås vad som komma skall...

Skidegodt, Egon!

Som sagt... "-Huk er i bänkera, nu laddar di om..."

[Johan Molin]

Jajamensan, vänta bara!

Det verkar dock som det var mycket som hände därborta i tassemarkerna:

http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=190032

Man får ju en misstanke om att något lok var oredovisat och råkade bli kvar ...

[P Falk]

Ny tungviktare i Korted
…och Björck & Roos vinner en kund!

Verksamheten hos blomsterhandlare Björck & Roos i Korted spirar och den nya möjligheten att få krukväxter och färska snittblommor med sig hem till köksfönstren har tagits emot med öppna armar av de boende i Korted med omnejd, inte minst av fru Falk i bussgaraget. Detta var något som var otänkbart för bara något år sedan. En annan invånare som till fullo utnyttjat detta är stallmästare Nilsson. Ja, lokstallmästare Nilsson alltså och ingenting annat... Men mer om detta längre fram…



Det är torsdag och trots att eftermiddagen redan är sent framkommen är det full aktivitet i bussgaraget. Omfattande leverans av blommor till Märta Falk inne i köket krävde hela budbilens fraktutrymme. Vad alla blommor skall användas till är under utredning så i skrivande stund får vi dröja med svaret. Aktiviteten i verkstadshallen är hög och svetsblänket signalerar att arbetsdagen inte riktigt är slut.

Vad som mer finns att säga är förstås att den stora järnhästen som tar upp halva bilden är ännu ett av de dragfordon från vårt grannland i väster som K-A Karlsson förvaltar under sina arbetspass. Frilansfotograf Johansson från Gulmåla och undertecknad får en pratstund med honom innan han äntrar förarhytten efter ett intag av Fru Falks berömda våfflor.



Nu mätta och belåtna får vi möjlighet att rulla med honom när han gör förbigång på spår 2 för att vända på Korteds vändskiva. Det är också den huvudsakliga anledningen till besöket i Korted idag. De gör nämligen stor översyn och reparation av vändskivan i Kornsjö under ett par dagar så trafiken får gå en bra bit in på svensk mark och just idag hela vägen ner till Korted.



Det var inte självklart att komma till på spåret in mot vändskivan i Korted. Det är trångt och vändskivan är definitivt inte avsedd för dessa rejäla maskiner. Det märker vi då marginalerna är synnerligen begränsade och inte helt klart på vår sida. Karlsson får använda silkesvantarna för att ha full kontroll på ångtrycket.



Förare Karlsson berättar att det är ett lok av typen 24. Tillverkad av Thune Mekaniske Verksted i Oslo 1912 med tillverkningsnummer 59. Det mäter drygt 16 meter och passerar med råge 91 ton i fullastat skick med 15 kbm vatten och 4 ton med kol. Det är därför förståeligt att det knarrade lite extra när vi rullade in på skivan. Det användes lite som de Svenska E-loken och gick därför mest som godstågslok. Drivhjulen var mindre vilket gav större dragkraft, men samtidigt var då inte topphastigheten så hög, nätt och jämt 45 km/tim. Den normala hemvisten för dessa maskiner var Nordbanen, men de förekom även på Östfoldbanen hela vägen ner till Kornsjö. Så idag har vi tur att det var service på vändskivan i Kornsjö, annars hade vi inte fått se den alls här nere i Korted.



Vi kunde dessvärre också se att det inte var någon lyckad företeelse att försöka vända maskinen i Korted, då den stack ut rejält utanför den givna frirumsprofilen för skivan. Det märktes alltför tydligt då den sopade ner både tunnor och stegar i sin väg med att vrida sig runt. Det bar sig heller inte bättre än att främre löphjulet krängde ur efter icke fullbordat varv och det höll på att sluta riktigt illa.



Till sist fick stallmästare Nilsson och förare Karlsson nog och fick krängt upp löphjulet igen, men beslöt enhälligt att hoppa över den graciösa vändningen av maskinen. Så efter många turer fick hela ekipaget rulla tillbaka mot Norska gränsen men då genom backgång då även skivan i Korted efter denna incident kräver översyn och reparation.
Efter dagens övningar kunde både stallmästare och lokförare konstatera att det Svenska och Norska språket nu berikats med nya uttryck för att belysa att saker och ting inte riktigt blev som man tänkte sig.



Fotot ovan vittnar om att vändskivorna i både Kornsjö och Korted nu varit ur funktion en längre tid. Norgetrafiken var tvungen att förlänga sträckningen långt bortom Kornsjö, förbi Korted och ända ner till Dalsrud, innan vändning kunde ske på säkert sätt. Här syns både Karlsson och nr 236 inför avfärd tillbaka mot Norge, via Korted och Kornsjö.

Boken Damplokomotiver i Norge av Thor Bjerke m.fl. berättar att loktypen 24, fick med tiden genomgå en del renoveringar och förbättringar inte minst ”overhetermaskin” och förhöjt tryck i pannan från 12 till 13 kg/cm2 och fick därmed benämningen 24b. Loktypen var egentligen tänkt att avvecklas fram på 1950 talet, men den stora dragkraften och axeltrycket på 12 ton gjorde att de kunde användas på många sidobaner. Detta gjorde att de blev kvar i trafik en bit in på 60-talet. Den siste av dem, nr 236, blev utrangerad 1970 men tillvaratagen för eftervärlden.

Det sena arbetspasset för Nilsson till trots, resulterade ändå i en bukett höstastrar till frun därhemma. En hovleverans ifrån Björck & Roos, tillika plåster på såren för den sena ankomsten till kvällsvarden.
Undertecknad passade på att smita innan för mycket blev sagt, men missade rälsbussen till Dalsrud även denna gång, så det blev att stanna över natt i bussgaraget. Doften av nygräddade våfflor underlättade förstås. Dessutom behövdes energin från våfflorna för att försöka reda ut varför ett godsmagasin från Dalsjöfors nu helt plötsligt dykt upp på hamnspåret i Korted…

[Sgt pepper]

Det var länge sen man hörde något från Korthed

[Sgt pepper]

Skulle nog varit Korted

[Mölle-Mats]

... den stora järnhästen som tar upp halva bilden är ännu ett av de dragfordon från vårt grannland i väster
...
för att vända på Korteds vändskiva.

Ah, den här underbara skrönan - och bilderna, har jag lyckats missa hittills - men bättre sent än aldrig! Helt i min smak!!!

Men jag inser att det väl knappast är någon idé att tuffa till Korted på besök för att snurra runt mina Stortysker, de lär väl ännu mindre få plats på vändskivan därstädes!

[1956]

Smygtitt? Jag tycker att korten ligger på bordet och alla är verkligen läckra, som alltid!

[P Falk]

Skulle nog varit Korted

Måste medge att den andra stavningen inbjuder till en extra tankerunda, tack för input!

Ah, den här underbara skrönan - och bilderna, har jag lyckats missa hittills - men bättre sent än aldrig! Helt i min smak!!! ..inser att det väl knappast är någon idé att tuffa till Korted på besök för att snurra runt mina Stortysker, de lär väl ännu mindre få plats på vändskivan därstädes!

Tack Mats, och säg inte det, vändning kan nog ordnas på något sätt. Förvarna bara ett tag innan så Bröderna Hansson kan montera kuggstång för säker framfart. Du är välkommen!

Smygtitt? Jag tycker att korten ligger på bordet och alla är verkligen läckra, som alltid!

Tack för uppmuntran, Rikard!

[Sture Bylén]

Jag säger bara:
- Skulle jag någon gång flytta från Dalarna så skulle det bli till Korted.
Trots sin dämpade gråskala med endast enstaka diskreta färginslag så är det ändå en ort som måste beskrivas som mycket färgstark.

[P Falk]

Jag säger bara:
- Skulle jag någon gång flytta från Dalarna så skulle det bli till Korted.
Trots sin dämpade gråskala med endast enstaka diskreta färginslag så är det ändå en ort som måste beskrivas som mycket färgstark.

Men tack, käre broder!
Våffeljärnet i bussgaraget står på för det mesta, så vi gör lite extra smet bara och bäddar rent i gästsängen på andra våningen.

[Mölle-Mats]

..inser att det väl knappast är någon idé att tuffa till Korted på besök för att snurra runt mina Stortysker, de lär väl ännu mindre få plats på vändskivan därstädes!

Tack Mats, och säg inte det, vändning kan nog ordnas på något sätt. Förvarna bara ett tag innan så Bröderna Hansson kan montera kuggstång för säker framfart. Du är välkommen!

Man tackar för välkomnandet!

Och jag kan välja att tuffa dit med "rätt" Stortysker (som då får bli en dansk dock, och inte en norsk), som inte kräver kuggstångsbana, så slipper bröderna Hansson "förädla" vändskivan för just det ändamålet ...

[GammelDansken]

Toppbetyg alla kategorier Bygge-Foto-Skröna
// John

[Göran T]

Underbara bilder och historier från Korted.
/Göran T

[Traveller]

Ny tungviktare i Korted

Det skal normalt gå helt greit å tørne 236 ...



Mvh Traveller

[P Falk]

Toppbetyg alla kategorier Bygge-Foto-Skröna
// John

Tack så mycket John! Jag tar till mig och förmedlar de övriga superlativen till berörda parter!

[P Falk]

Underbara bilder och historier från Korted.
/Göran T

Tack Göran! Ja, det kan bland annat bero på bygg o historieberättande från systerbanor på detta forum.

Det skal normalt gå helt greit å tørne 236 ...

Mvh Traveller

Ja, så skall det se ut. Att det kunde vara så svårt...
Fast "normalt" och Korted är inte alltid en självklar kombination. Återigen har verkligheten överträffat dikten..

[P Falk]

Ett nytt varv i Korted
…eller en undanflykt kommer sällan ensam

Under senaste besöket i Korted fanns det en vilja att undersöka nya magasinet nere i hamnen.
Men innan vi gör detta behöver vi reda ut ett och annat kring senaste missödet på vändskivan i Korted. Vid sista besöket så var det synnerligen trångt om saligheten framför stallet i Korted. Trots detta har det inkommit till redaktionen synpunkter att det inte borde vara några problem att vända 236:an på skivan i Korted. Detta intresserade redaktionen så kollosalt att vi beslöt att göra en ny tur till Korted.



Som tydligt framgår på bilden ovan är det en tuff uppgift att vända den större dragkraften på den lilla skivan i Korted.
Enligt uppgift borde det inte vara några bekymmer, så vad göra mer än att försöka reda ut det hela.



Sagt och gjort…
Sent en torsdagseftermiddag, alldeles nyligen, samlades den lokala expertisen på plats för att reda ut begreppen och för att komma till punkt varför helt enkelt inte 236:an klarade skivan. Många andra, inklusive Adolf Jahr, klarade skivan redan 1938. Men varför Karlsson, som förare på den Norska järnhästen, inte gjorde detsamma var oklart. På bilden ser vi både ”Bröderna Hansson” och den mesta av ”Flink, Falk & Söner” upptagna med att göra just ingenting. Så det är helt uppenbart att det är något på gång.



Styrkan rullar därför iväg med stegar, bräder och bråte uppåt stationsområdet och vi får försöka springa ikapp för att se vad som föranleder denna aktivitet. Helt klart har de båda sällskapen gjort slag i saken med att reda ut begreppen. Vi andra kan även glädja oss åt att Bröderna Hanssons lastbil för en gångs skull rullar fungerande ute på vägen, faktiskt en ganska ovanlig syn.



Men nu så verkar de återsamlas uppe vid vändskivan och vi kan se hur de lägger ut mätstockar utefter vändskivans brygga, detta är för att helt enkelt på egen hand mäta exakt hur lång bryggan är från den ena till den andra sidan.
Det visar sig att bryggan mäter 15,1 meter i sin fulla längd och efter att kollat med vändskivan i både Kornsjø och Krøderen mäter dessa båda hela 16 meter. Så det har sin förklaring att loket inte kunde komma fulla varvet runt med mindre än att sopa rent både stall och dressinskjul under rundturens gång.



Så vändning låter sig inte göras i Korted, med mindre än så kallad Norsk rangering.
Detta är dock inte tillåtet annat än första torsdagen i månaden, varför just denna dag tillåter denna typ av rangering har vi dessvärre inte fått någon klarhet i.
Allt nog... Tills reparationen i Kornsjø är helt klar får vi räkna med att bar se dessa tåg enbart passera förbi Korted. Som bilden med lite oskärpa i ovan antyder, har 236:an fått gå ner till Dalsrud för att göra vändning och ses här på sin vätt tillbaka till landet i nordväst. Något uppehåll är inte att tänka på..



Så efter väl förrättat värv vid lokstationen i Korted återsamlas mannar, lastbilar, mätstockar, kaffetermos och smörgåspapper för återfärd till verksamheten nere vid hamnen. Det återstår fortfarande en del markarbeten kring det nya godsmagasinet. Det är ju så att det kommit ett helt nytt godsmagasin till ett av utdragsspåren vid hamnen och det är för övrigt det som tydligt syns till höger i bild och det ser ut som det passar väl in mot den befintliga lastkajen i sten...

[Traveller]

Det visar sig att bryggan mäter 15,1 meter i sin fulla längd och efter att kollat med vändskivan i både Kornsjø och Krøderen mäter dessa båda hela 16 meter.

- man må ha langt nok tørn! (tørn: tenk "turntable" og trekk fra bordet ...)

Mvh Traveller

[Sture Bylén]

vändning låter sig inte göras i Korted, med mindre än så kallad Norsk rangering.

Ha, ha, begreppet är nytt för mig men jag anar....

efter väl förrättat värv vid lokstationen i Korted återsamlas mannar, lastbilar, mätstockar, kaffetermos och smörgåspapper

Vad trivsamt och gott det låter. Ett rejält fika var de värda tycker jag, efter detta storverk. Och som vanligt kan man konstatera om invånarna i Korted, att de förhastar sig aldrig....

[PeO]

vändning låter sig inte göras i Korted, med mindre än så kallad Norsk rangering.

Ha, ha, begreppet är nytt för mig men jag anar....

=växellok 0-5-0 ?

efter väl förrättat värv vid lokstationen i Korted återsamlas mannar, lastbilar, mätstockar, kaffetermos och smörgåspapper

Vad trivsamt och gott det låter. Ett rejält fika var de värda tycker jag, efter detta storverk. Och som vanligt kan man konstatera om invånarna i Korted, att de förhastar sig aldrig....

Varför skulle man göra det? Läs Svantes undrtext

[P Falk]

Ett gammalt magasin från Boråstrakten..
…eller Bröderna Hanssons ritningsrunda ger resultat.

Fortbildning är som bekant A och O i vårt samhälle, så är det även i Korted.
Finns det möjlighet att lära sig nya saker så gör man det. Gammal är äldst och vikten av att bevara gamla hävder skall heller inte underskattas. När vi gör ett oannonserat besök ner till hamnen i Korted har det hänt saker vid ett av stickspåren, det innanför omlastningsskjulet.



Att arbetet sker utefter ett ”stick-spår” syns tydligt på de hjälpmedel som använts för att injicera och fixera betongen ner i de fundament som skall bli stöd på nya platsen för godsmagasinet. Byggnadstekniken har visat sig vara mycket användbar och utnyttjas därför flitigt i denna del av DWJ.
Behovet av mer plats och möjligheter för omlastning nere i hamnen är stort, så ett magasin på plats här nere kommer att välkomnas. Bruket nere vid slussarna i Kortbron kommer att behöva all yta som finns för sin omfattande verksamhet så ytterligare plats med skydd för väder och vind blir som pricken över i.



Men det skulle ju byggas också..
I samband med en så kallad förkovringsresa for både Bror och Erik Hansson till Borås för att närmare studera den typ av magasin som förekom på flera ställen utefter banan mellan Borås och Ulricehamn (BUJ). Magasinen såg i stort sett likadana ut både i Dalsjöfors, Varnum och Hökerum.
Som i många andra sammanhang så är det synd att ändra på ett koncept som fungerar och kan man även kombinera inköp av materiel och få 3 för priset av 2, är det ju synd att inte göra slag i saken. Bröderna Hansson föll för både det praktiska att docka magasinet till befintlig lastkaj (som i Hökerum) och att dessutom använda sig av två typer av fasadbeklädnad på gavelsidorna (som i Varnum).



Detta utseende skulle passa som handen i handsken till befintlig stensatt lastkaj innanför omlastningsskjulet. Sagt och gjort. Ritningen ovan tillverkades utifrån ett gammalt original, där en tidigare version troligen sågs första gången i tidningen Allt om Hobby för många år sedan och senare i tidskriften Smalspårigt. Utifrån denna har nu bröderna fått ihop en alldeles egen version. Ägare är förstås det lilla bruket i Korted, Kortefors Bruks Aktiebolag, vilket vi kommer att få höra mer om i sinom tid. Den som skall försöka sätta samman det hela till en byggnad är alltså Bröderna Hansson i Korted.



Tekniken för magasinsbygget inhämtades via just en fortbildningskurs i byggnadsteknik under sensommaren. Platsen för detta var Mönethorp som är beläget mitt ute på Väschöttaschlätta på ett stenkasts avstånd från metropolerna Herrljunga och Falköping. Denna fortbildning leddes av tre eminenta herrar med namnen G. Tholin, S. Bylén & P. Nelander. Oklart om de drev någon slags snickerifirma ihop, men det rådde ingen som helst tvivel om att de förutom goda byggnadstekniska färdigheter även visade prov på en god pedagogisk skicklighet.
Bröderna Hansson hade något svårt att komma igång och kunde inte på ett snabbt och enkelt sätt förlika sig med användningen av styrenplasten och dess möjligheter. För Erik Hansson var en bräda en bräda, gjord i just trä och för den äldre brodern, Bror, var en två-tum-fyra en något rejälare bräda. Så var det med det och att ersätta dessa med dylika tingestar i plast och styren var inte självklart…

[S Johansson]

Oj, vilket anfall av arbetslust från bröderna Hansson! Och fint blir bygget!
Är det brukets gödselspridare som skall magasineras här i väntan på Alberts ankomst med pråmsläpen?

[P Falk]

Oj, vilket anfall av arbetslust från bröderna Hansson! Och fint blir bygget!
Är det brukets gödselspridare som skall magasineras här i väntan på Alberts ankomst med pråmsläpen?

Ja, ibland så smäller det till ordentligt.
Gödselspridare är en möjlig produkt, det finns även andra..

[Sture Bylén]

Denna fortbildning leddes av tre eminenta herrar med namnen G. Tholin, S. Bylén & P. Nelander.

Jaha, dags att plocka fram den klassiska formuleringen igen: "Vansinnig, och omgiven av dåliga rådgivare....."
Kul att du är igång med godsmagasinet. Inte riktigt samma byggtakt som Roger/Forden, men i Korted är man ju angelägen att inte förhasta sig.

[ford1929]

Denna fortbildning leddes av tre eminenta herrar med namnen G. Tholin, S. Bylén & P. Nelander.

Jaha, dags att plocka fram den klassiska formuleringen igen: "Vansinnig, och omgiven av dåliga rådgivare....."
Kul att du är igång med godsmagasinet. Inte riktigt samma byggtakt som Roger/Forden, men i Korted är man ju angelägen att inte förhasta sig.

[P Falk]

Denna fortbildning leddes av tre eminenta herrar med namnen G. Tholin, S. Bylén & P. Nelander.

Jaha, dags att plocka fram den klassiska formuleringen igen: "Vansinnig, och omgiven av dåliga rådgivare....."
Kul att du är igång med godsmagasinet. Inte riktigt samma byggtakt som Roger/Forden, men i Korted är man ju angelägen att inte förhasta sig.

Njae, dåliga rådgivare vet jag inte.. Tolkade du det på det sättet (med en sur gubbe?), så tar jag mössan i hand o ber om ursäkt.
Dessa tre herrar tillförde endast positiv energi i massor och omdömena var ämnade som positiva.. Ingenting annat. Tre vise män skulle ni kunna kallats också, avseende så mycket samlad kunskap i tre trevliga gentlemän.
Nej, Kortedsborna kanske inte förhastar sig i första vändan och ibland blir det lite tokigt, men de gör det med en salig glädje.
Problem uppstår dock när projekten blir för många och övermäktiga..
Det där med att göra färdigt en sak i taget, det är svåra grejer det..

[P Falk]

Nåja, det där magasinet, ja...
På fotot ovan har i alla fall väggar sågats till och öppningar för fönster och portar börjar komma på plats.
En rejäl fyrkantsprofil i varje hörn stagar upp det hela och genom att sammanfoga varje vägg i två delar, lager på lager, erhålls en stabil konstruktion. Fasadvirket på bottenplan är liggande plank och på gavlarna upp mot nock står sedan lockpanel mot en vattbräda till befintliga plank. Vi noterar även att dörren på baksidan byggnaden inte gjordes öppningsbar, eftersom det helt enkelt var just baksidan.
Detta gillades inte fullt ut av Mäster Tholin som hävdade att ”tänk så fina bilder som kan tas om båda portarna kan öppnas upp”…



…sagt och gjort.
För att inte riskera att få underkänt på just detta kursmoment, så gjordes det om och det gjordes rätt, i alla fall mer rätt. Här syns också en lösning på hur portarna gjordes skjutbara i sidled för att kunna öppnas. En enkel funktion som inte är helt stabil och det kanske varit bättre med en konstruktion i metall för stabilitetens skull, men det fick bli så här denna gång. Det går att öppna och stänga, det är det viktiga. Bröderna Hanssons nästa skjutdörr, i en kommande byggnad, får säkert en annan konstruktionslösning.



Fönstertekniken var väl beprövad, sades det av kursledningen. Vilket förstås är helt sant, men tekniken kräver en hel del träning av utövaren. Här ovan syns konstruktion av fönster med dragstift, vit humbrolfärg och klar ritfilm över en printad förlaga av de fönster som skall ritas av. Mäster Tholin visade klart och tydligt med säker hand, precis hur tekniken går till, men det var svårare att själv få till det hela på samma sätt. Rätt mängd färg, rätt fart på stiftet, god kvalitet på stiftet, lagom tryck mot underlaget var faktorer som hade en omedelbar påverkan på slutresultatet. Hem och träna tänkte både Bror och Erik Hansson.

Efter ett antal försök kom i alla samtliga fönster på plats även om det blev nr 12, 16, 19 och 20 i ordningen som passerade godkänt i den interna kvalitetskontrollen och därmed kunde duga till bygget. Det visar ändå klart och tydligt att det faktiskt går att lära sig.



När samtliga fönster var färdigritade förstärktes de med styrenfoder som limmades direkt på ritfilmen innan de skars ut från filmen. Genom att använda sig av Glaze’n Glue (som ”Cristal Clear”) syntes inget av eventuellt spill på ”glaset”. Så slutresultatet blev därmed inte alls så dumt.
Här syns också tydligt att Mäster Tholin har en väldigt tydlig poäng med att kunna öppna upp även baksidan av byggnaden för att få möjlighet till många trevliga miljöbilder. En baksida kanske inte är mer än en baksida, men här får den faktiskt en framträdande roll.

Valet av färg på fasaden föll sig naturligt då akryltuberna redan låg framme så en falurödsliknande nyans fick det bli, tillsammans med vita knutar. Taket skapades av ett avgjutet Vollmertak, där gjutmassan var vanligt vitlim i två lager med ordentlig torktid mellan varje lager. Målningen av densamma gjordes med Mäster Byléns metod, det vill säga; starta med en mörk basfärg (mörk olivgrön) och sedan borsta på tegelfärgen (orange, tegelröd) allt eftersom, gärna lite oregelbundet för att skapa realismen av att naturen försöker ta över.

Både Bror och Erik hade lite svårt för tekniken med att vädra det hela från första början. De tyckte att det sköter väl naturen om över tid på egen hand. Men vikten av att vädra det redan från start betonades av hela lärarkåren och inte minst från Mäster Nelander, som även tyckte att vanlig vattenfärg och borstat kritpulver kunde göra massor på helheten. Så därför tillkom den svagt gröna nyansen på gavelsidorna av taket, som skall bära spår av närliggande träd.
Till det hela byggdes även en lastbrygga med samma höjd som befintlig stensatt version på plats i Korted och tanken var att den skulle bilda en naturlig fortsättning. Nu behövde bara hela härligheten baxas på plats i Korted.



Väl på plats visade det sig att magasinet passade förvånansvärt väl. Endast små justeringar behövdes och de grus- och sandmassor som schaktats inför flytten visade sig stämma väl överrens efter ritningsunderlaget.
En torsdagskväll, sent om hösten när byggnaden kom på plats, så ryktades det om att folk i trakten upplevde det som en jättelik hand placerat magasinet på plats. Men, men... så nära en helg, samt lite dis och dimma på det hela, gör att vi inte tar så stort allvar på den där händelsen.
Det pratas ibland lite väl mycket ute på bygden.



Här skulle vi kunna lämna Korted för denna gång om inte en trasig glödlampa satte käppar i hjulen. Det var nämligen så att huset redan vid leverans saknade fungerande gårds och fasadbelysning. Belysningen på insidan fungerade utan anmärkning, men då strömmen skulle släppas fram på utsidan bar det sig inte bättre än att Herr Flink behövde klättra till väders för att göra ett glödlampsbyte. Skadan var snabbt reparerad och nu återstår endast att plåtslagaren kommer och gör en sista justering avseende vattenavrinningen. Ett av nedtagen ser ut och ha tappat kontakten med rännan ovanför.



När skymningen till slut kommer och ljuset tänts kan vi konstatera att ett nytt kapitel i Kortefors Bruks Aktiebolags historia är skrivet. Första kapitlet i den historien skrevs för ett bra tag sedan, och det synes till vänster i bild, det vill säga omlastningsskjulet. Nu kan alltså även det egna magasinet för förvaring av allehanda styckegods läggas till handlingarna. Bröderna Hansson kan vara nöjda över resultatet denna gång och tackar de byggnadstekniska experterna från Mönethorp ännu en gång. Bröderna Hansson kunde till slut tillstyrka att även styren var ett byggnadsmaterial att räkna med, förutom hemsågade fur och granplank. De kommer sannolikt att föreslå kursen även för Flink, Falk & Söner inför kommande övningar och kursmoment.

Men.. är inte det slussporten från Kortbron som ligger på den gamla avpolletterade flakvagnen?

[ford1929]

mycket vackert bygge

[Johan Molin]

Mycket trevligt reportage, Peter! Byggmästaren våndor verkar mycket välbekanta, men slutresultatet blev ju hur fint som helst!

Sedan längtar ju blicken såklart bort mot kanalen för att få veta vad som hänt? Man låter den väl inte förfalla på samma sorgliga sätt som Göta Kanal?

[Sture Bylén]

Njae, dåliga rådgivare vet jag inte.. Tolkade du det på det sättet (med en sur gubbe?), så tar jag mössan i hand o ber om ursäkt.

Nej, nej, för bövelen! Det var bara en högst personlig reflektion av en personlig prestation.

Att du var en mycket receptiv elev ser vi nu bildbevis på. (Fast du var minsann ingen duvunge tidigare, heller... )
Det eleganta godsmagasinet pryder sin plats i samhället och de öppningsbara dörrarna är verkligen pricken över i:et.

[Göran T]

Mycket trevligt slutresultat Peter och du kan ju inte få något annat än ett A på denna uppgift. Och magasinet ser ju ut som att det har stått i Korted i alla tider och inte i Dalsjöfors.
/Göran

[P Ekstrand]

Hej !

Det blev jätte fint

Härlig bild tycker jag, sätter verkligen modellen i perspektiv till verkligheten

MvH
Pär

[Svante Andersson]

Hej !

Det blev jätte fint

Härlig bild tycker jag, sätter verkligen modellen i perspektiv till verkligheten

MvH
Pär

Ja, en hand i skala 87/1 kan ge ett häpndsväckande modellperpektiv.

SA

[BR78]

Bara

[P Falk]

mycket vackert bygge

Tack så hjärtligt, Roger! Med så bra mentorer och lärare så är det halva jobbet.

Mycket trevligt reportage, Peter! Byggmästaren våndor verkar mycket välbekanta, men slutresultatet blev ju hur fint som helst!
Sedan längtar ju blicken såklart bort mot kanalen för att få veta vad som hänt? Man låter den väl inte förfalla på samma sorgliga sätt som Göta Kanal?

Tack Johan, ja, jag blev rätt nöjd själv till slut. Har faktiskt fått lite blodad tand.. Men vi spar oss lite angående det.
Du behöver inta vara rädd för att kanalen skall schaktas igen. I sann båtbyggaranda har jag tagit mig an tvillingfartyget till skeppar Johanssons fina lilla smycke, S/S Herbert.. Dvs S/S Albert... (Läs, så som Herbert såg ut när den var bogserare på kanalen. Mindre tak, högre, lite annan hytt... mm mm). Dessutom kommer hamnen i Korted att få en lös iläggskiva med tom vattenyta. Allt för att bereda plats för timmermosor och pråmar på släp.
Så vi bygger för att ta emot om vattnet går, så att säga...

[P Falk]

Att du var en mycket receptiv elev ser vi nu bildbevis på. (Fast du var minsann ingen duvunge tidigare, heller... )
Det eleganta godsmagasinet pryder sin plats i samhället och de öppningsbara dörrarna är verkligen pricken över i:et.

Tackar o bockar, Mäster. Njae, i sällskap med er tre herrar kommer man långt bak.. Men man lär sig och med så mycket kunskap o inspiration man får i ert sällskap, o via detta forum icke att förglömma, så är det kul när det går i lås. Ja, jag är glad att jag lydde Görans råd att göra port även på "baksidan".

Mycket trevligt slutresultat Peter och du kan ju inte få något annat än ett A på denna uppgift. Och magasinet ser ju ut som att det har stått i Korted i alla tider och inte i Dalsjöfors.
/Göran

Tackar o bockar, Mäster. Ja, det bev faktiskt precis lagom stort för den lilla hamnen.

Hej !
Det blev jätte fint
Härlig bild tycker jag, sätter verkligen modellen i perspektiv till verkligheten
MvH
Pär

Ja, en hand i skala 87/1 kan ge ett häpndsväckande modellperpektiv.
SA

Tack, Pär och Svante! Ja, det var ett plötsligt infall att behålla kvar handen en stund när kameran stod på självutlösare..

Bara

Tackar, min vän! Så roligt att det lilla bygget blev så uppskattat. Det ger en del positiv energi.

Tack alla, det värmer skall ni veta!

[1956]

Högsta klass som alltid, Peter! Outstanding modellbygge, dito foto och texterna därtill.

[P Falk]

Oj, oj, oj vad tiden rinner iväg. Det var ju evigheter sedan man adderade något här inne.
Glädjande nog blir finns ju tråden kvar och så även bilderna, vad det verkar. Har alltid använt Flickr för bildhanteringen, bara just för att jag hamnade där först.. Kanske är det bara en tidsfråga innan den tjänsten blir en betaltjänst, den också..

Högsta klass som alltid, Peter! Outstanding modellbygge, dito foto och texterna därtill.

Tack Rikard! Det är alltid roligt att få så mycket positiva kommentarer. Tack!

[P Falk]

Förkastning i Kortbron..
…eller omstrukturering av verksamhet pågår

Slussporten som låg slarvigt slängd på den avställda flakvagnen vid magasinet kom mycket riktigt nere från Kortbron.
Redaktionen är väl medveten om den flytande trafik som dagligen passerar den smala passagen i Kortbron, via slussarna från Stora Faxen till Lexsjön. Ett haveri av en eller flera slussportar där, skulle vara ödesdigert. Det skulle orsaka en större höstflod längre söderöver.
Så vad är egentligen i görningen..?



Kortbron är ju den lilla systerorten till Korted och ligger strax norr därom, närmare bestämt dryga halvmetern.
Alla som färdats med tåg norr om Korted kan sträckan utan och innan. Bilden ovan visar när en av Kråkvikens motorflygare med ett hårsmån klarade skivan utan att dunsa i granbältet som växer över bergskammen mellan Kortbron och Söderåsen med de vackra ängarna söderöver. Endast en bit av slussen invid klaffbron kom med denna gång.



Det här var dock synen som mötte de flytetyg som kom söderifrån på Stora Faxen och som tog vägen genom slussarna och Kortbron, fram till helt nyligen i alla fall..
Det kommer nu nya tider. Godshantering via två magasin och ett omlastningsskjul kräver någon form av industri. Det duger helt enkelt inte längre att låta rullande materiel på både på järnväg och grusväg, rulla fram till lastbryggor för att med detsamma vändas runt och på nytt skickas iväg. Bara för att det saknas en bruksindustri lokalt på orten.



Här visas den översikt som vi är vana att se Kortbron när Kråkvikens motorflygare håller sig på rätt köl.
Hamninloppet till slussen och den lilla slussvaktarbostaden ligger stilla och aningslös inför inkommande fartyg in till kanalen. En spänningskälla till vänster indikerar att det är strömt i vattnet och därför lite förrädiskt att lägga an bryggan i Korted just vid fototillfället. Själva bron som smyckar Kortbron är i sig själv är ett lite mästerverk byggt och signerat Pålssons Mekaniska Verkstad.
Men området behöver en liten bruksmiljö..



I samband med planeringen av denna miljö lades det ut anbud till en del arkitekter nere i Dalsrud. Många förslag inkom och en del var mer vräkigare än andra. Här behövdes både spett och spade tas fram, samtidigt är området mycket begränsat avseende utrymme som finns till hands. Berggrunden är svårforcerad och den vita permafrosten gör arbetet mycket tidskrävande. Så att få till något större byggnadsverk innebär stor omstrukturering av både jordlager och berggrund. Bildkollaget ovan signerat ”Optimist Jocke” på Nilsson & Nilsson i Dalsrud hade lagt in delar av Mustadsfors bruk som i drygt hundra år varit belägen i strömfåran strax söder om Dals Långed och producerat hästskosöm till mer eller mindre halva världen. Kanske var storleken något skrämmande.

Det behövdes ingen byggnadsingenjör eller erfaren projektledare för att förstå att det där bruket kunde ingalunda få rum på anvisad plats, inte ens med hjälp av skohorn och lagerfett. Här behövdes andra medel. Anbuden fortsatte att rulla in och då projektet redan från start var så pass stort och omfattande så hade den samlade kraften i Korted enats om att gå samman i en konsollidering mellan två bolag. Bröderna Hansson går därför samman med Flink, Falk & Söner och det skulle inte vara konstigt om ytterligare entreprenörer kommer fram i dagsljuset för detta omfattande projekt, det här kommer att bli en resa utöver det vanliga.



Med förstudier arbetas det för närvarande på flera håll. Inledande sprängningar och geologiska mätningar resulterade dessvärre i en rad förkastningar i jordskorpan och den vita och gula permafrosten vällde fram ur ramverkets inre utan hejd. Först 2 dagar senare hade massan stelnat så pass att det fortsatta arbetet kunde komma igång. Arbetslaget hade föredömligt klätt in omgivande strukturer med plastfolie för att skydda mot okontrollerade expansioner så man anade nog vad som komma skulle. De inledande inspektionerna efter den primära härdningen visade sig vara närmast kaotiska…



Parallellt har även stora schakt arbeten pågått för att skapa nya nollnivåer.
Det nya bruket med namnet; Kortefors Bruks Aktiebolag (godkännande från Patent och registreringsverket är ännu inte klart) kommer att ha både gammal o ny vattenkraft. Infrastruktur för detta behövs inklusive damm med nivåreglering och matning ner förbi den gamla sågen ner till den nya kraftstationen som tids nog kommer att förse bruket med friska volter i tråden. Fotot ovan är inte spännande på något sätt men ger en viss förståelse för vilka svårigheter det innebär att bryta ny mark. Vi kan ana uppgivenheten och motståndet hos både Bror o Erik när det helt oförklarligt stöter på en matarledning som inte skulle funnits där enligt ritningarna. Här behövs en genomgång innan arbetet kan fortsätta, dessutom har det inkommit en förfrågan om ett omfattande markarbete i den större skalan…

[1956]

Förkastning i Kortbron..
…eller omstrukturering av verksamhet pågår

Saltfyndighet eller permafrosten i dager? Hur som helst, intressant läsning!

[P Falk]

Saltfyndighet eller permafrosten i dager? Hur som helst, intressant läsning!

Tack! Ja, det är faktiskt både och.. Permafrosten i denna brytningen är den till höger och saltet till vänster.
Nackdelen med att komma rakt ner i en saltfyndighet på det här sättet är att det vita far omkring och får eget liv oavsett vilken brytningsteknik som används. Kniv, borr eller brytspett.. samma elände. Gamla saltfyndigheter bör man egentligen undvika helt, därav Bröderna Hanssons handfallenhet inför uppdraget..

[BAn]

Permafrosten i denna brytningen är den till höger och saltet till vänster.

Är det inte rosa bohusgranit som i grannlandskapet respektive lätteroderad kalksten från kritperioden som vid den endast i trängre kretsar kända Mons klint längs banan borta vid grannskapslandet?

/Bengt

[P Falk]

Är det inte rosa bohusgranit som i grannlandskapet respektive lätteroderad kalksten från kritperioden som vid den endast i trängre kretsar kända Mons klint längs banan borta vid grannskapslandet?
/Bengt

Jo Bengt, när du säger det så har du nog rätt. Hade inte mina senaste glasögon på mig.