Stockholms-nostalgi i H0

[pekberg54]

Som "notorisk nostalgiker" (ett epitet jag ofta tillägnats), har jag nu under påskhelgen fortsatt min framställning av min barndomsstads gamla kära spårvagnar. Att detta med 3D-utskrivna spårvagnsmodeller är något som jag nu ägnat mig åt en längre tid är måhända någorlunda välkänt, bl.a. från ett annat forum.

Idag har i alla fall några fler vagnskorgar just lämnat lackboxen, som synes på bilden nedan. Från vänster är det två stycken förortsvagnar av typ A29, följda av en A25 samt en A26:

Dessa vagnar väcker måhända minnen hos en och annan äldre Stockholmare, eller?

/Pehr

[Johan Molin]

Inte bara hos stockholmare; även hos "äldre" "tillfällighetsbesökare" i Stockholm ...

Med en pappa som var arkitekt växte jag också upp med kartor hela tiden. Så jag har dåvarande SS' spårvägskarta från, tror jag, 1962. Då fanns fortfarande alla linjer kvar utom 3, 9 och 15.

Den tidens kartor var fantastiska. De absolut bästa stadskartor jag någonsin har sett!

Här en motsvarande karta från 1946:

[cgn1954]

Hur får du till det med driv? Några valda fabrikat?

[pekberg54]

Jag framställer egna underreden som passar lämpliga varianter av drivboggier från Halling. Även motorerna tar jag därifrån. Kardanaxlar av lämpliga längder framställer jag dock själv. De separata boggisidorna till de olika modellerna är naturligtvis också egna alster.

Mina underreden är i tekniskt hänseende i princip kopior av Halling's "C1"-chassi, fast med helt annorlunda mått. Dessa har jag, i likhet med de anpassade kardanaxlarna, CAD-ritat själv. Bilder på ett par olika typer av underreden kan ses nedan:

Sett ovanifrån ser ett underrede ut på följande sätt med motor, kardanaxlar och drivboggier (i detta fall varianten med 21 mm axelavstånd) på plats, dock utan nödvändigt kablage monterat:

(De 4 små metallstift som kan ses strax bakom urskärningen för den bakre boggin används av ett par "jumpers" på undersidan, för enkel omkoppling mellan traditionell 2R-matning alternativt matning via strömavtagaren och återledning i gemensamma räler.)

Ovanpå underredet fäster jag sedan en inrednings-modul med en (oundvikligen) något falsk golvhöjd, innan vagnen senare sätts ihop:

Hela drivningen behöver ju lite utrymme, så jag kan tyvärr inte ha "äkta" golvhöjd i motorvagnarna. Det går däremot i de flesta släpvagnsmodellerna, som jag istället utrustar med egenframställda löpboggier utan några uppstickande snäckdrev.

Digital-dekodern monterar jag uppe i vagnarnas innertak, där den varken syns eller är i vägen för inredningen. Hoppas att detta förklarar hur jag har "fått till" drivningen i mina modeller.

/Pehr

[1956]

Fantastiskt fint även om jag hellre hade sett dem i grönt.

[pekberg54]

Fantastiskt fint även om jag hellre hade sett dem i grönt.

Tack för det omdömet!

I nuläget finns diverse gröna vagnar enbart i mitt CAD-program. De s.k. "G-vagnarna" (alltså de GM-tillverkade Mustangerna) var nämligen inte HELT identiska med Stockholms A25. Så jag har därför även ritat Malmö-versionen separat, både i dess senare höger- och tidigare vänster-utförande. Dock har jag inte skrivit ut någon sådan vagnskorg ännu. Däremot har jag skrivit ut ett prov-ex av "H-vagnen" som också finns avbildad ur CAD-programmet nedan. Det utskrivna provexemplaret, dock helt omålat, kan för övrigt ses i den tråd som specifikt handlar om Malmö-spårvagnar.

Men här kommer även lite gul/gröna vagnar, som sagt:

Observera dock att den översta G-varianten avbildar trafikutförandet i Malmö och därmed INTE vagn nr 71 såsom den ser ut idag när den rullar på Djurgårdslinjen. Den har ju numera blivit ganska omfattande "Stockholmifierad", inte bara avseende målningen utan även när det kommer till ett antal andra yttre detaljer.

Nu reste vi ju tillfälligt ifrån min hemstad och hamnade därmed lite utanför rubriken, men det må väl vara hänt...

/Pehr

[Johan Molin]

Det är ju rätt anmärkningsvärt om det nu är så att inte en enda "riktig" stockholms-mustang är bevarad i körklart skick till efter världen!

[Johan Molin]

Pehr; kolla dina PM!

[pekberg54]

Det är ju rätt anmärkningsvärt om det nu är så att inte en enda "riktig" stockholms-mustang är bevarad i körklart skick till efter världen!

I det "nya" Spårvägsmuseet står A25 nr 410 uppställd, dock inte i trafikdugligt skick. Bl.a. så är matningskabeln från strömavtagaren avklippt. Man förfogar även över en tillhörande släpvagn, B25 nr 992, men den fick inte plats i de nya alltför trånga lokalerna. Den står därför istället uppställd i en vagnhall utanför stan, där ingen vanlig människa kan komma åt att se den. -- Miserabelt!

Spårvägssällskapet har för övrigt i sina samlingar A27 nr 500, alltså den senare varianten av "Mustang-kopia" från Hägglunds.

I samband med högertrafiken och nedläggningen sparades emellertid 10 stycken kompletta Mustang-tåg (A25 + B25) en längre tid, eftersom det redan då fanns idéer om en eventuell museilinje till Djurgården. Men spårvagnar var ju inte alls "i ropet" på den tiden, utan snarare någon form av hatobjekt, så det blev inget av de planerna. Även de 10 spårvagnstågen skrotades därför till slut.

Samtliga idag existerande äkta Stockholmska museivagnar av Mustangtyp är dock i vänstertrafiks-utförande, eftersom inga Stockholmsvagnar byggdes om. Trots att Spv-sällskapets A27 är fullt körbar får den därför inte gå i trafik med passagerare, eftersom dörrarna sitter på fel sida. Man SKULLE dock enligt mitt förmenande kunna låta den gå i "non-stop"-trafik mellan Norrmalmstorg och Skansen-slingan på Djurgården, eftersom båda dessa ändhållplatser mycket väl kan hantera vagnar med vänsterdörrar. Vid mellanliggande hållplatser vore det däremot livsfarligt att låta folk kliva på eller av, rakt ut i det mötande spåret. Men en direktlinje skulle ju eliminera det hindret.

För museitrafiken på Djurgården har man istället gjort det enkelt för sig genom att låna MSS G nr 71 och måla om den i Isaac Grünewalds klassiska "ljust koboltblå" färg. Och dessutom ändrat på en hel del övriga detaljer för att få den mer lik en Stockholmsvagn. Sålunda har man återställt de äldre körriktningsvisarna av typ "tillplattade kyrkklockor", skurit upp och svetsat in en linjenummerhållare intill påstigningsdörrarna, återställt (någorlunda) det äldre utvändiga linspelet för neddragning av strömavtagaren, m.m. Man har dock inte givit sig på att ta fram sticksågen och installera takluckor. Man har även behållit det ursprungliga ventilgallret i vagnens front, vilket på Stockholmsvagnarna tidigt flyttades till ena kontroller-luckan på sidan p.g.a. problem med inträngande snö. Även vagnens "akterspegel" är kvar i Malmö-utförandet. Så vagn 71 är i nuläget en hybrid; En "partiellt Stockholmifierad" Malmövagn, alltså.

Jag tycker inte bara att det är anmärkningsvärt, utan faktiskt rent beklämmande, att vi inte har en enda äkta Stockholms-mustang igång ute på den där museilinjen!

/Pehr

[Johan Molin]

"Blått är de förlorades färg" skrev väl Jan Jangö i Hej Spårvagn.
Men det var ju sällsynt intressant att det var Isaac Grünewald som designade den "stockholmsblå" färgen. En händelse som er ut som en tanke ...

Det var ju Isaac Grünewald som sjöng en känd version av Albert Engströms "Av alla färgerna de små, är mest förtjuuusande den blå ...".
Jag har tyvärr letat förgäves efter inspelningen med honom på Internet.

[pekberg54]

Tänk vad några dekaler gör underverk!

Från att ha varit bara "ännu en modell på byggbordet" blir vagnen plötsligt en unik individ. Snygga dekaler betyder ju faktiskt väldigt mycket för helheten:

Det är alltså en förortsspårvagn av typen SS A29 som håller på att bli till. Dessa trafikerade Stockholms sydvästra förorter från 1954 till 1964. Somliga anser dessa vagnar fula och klumpiga, men jag tycker tvärtom att de har något majestätiskt över sig. 30 stycken av dessa vagnar existerade, till viss del byggda av komponenter från äldre slopade motorvagnar från 1920-talet. Just det sistnämnda var orsaken till att en från början intresserad köpare drog sig ur den tilltänkta affären när SS försökte sälja dem i mitten av 60-talet. En vagn, den "förstfödde" med nr 170, blev museivagn och rullar idag på Djurgårdslinjen. 3 andra byggdes om till snöblåsare för T-banan och 2 vagnar blev av med sina överbyggnader och konverterades till flakvagnar, för användning i T-banans s.k. bergskrotningståg. Resterande 24 stycken skars till slut ner, efter att ha stått stilla och rostat i närmare 10 år ute på Heden vid Hammarbyhallen.

/Pehr

[Lihkströmsverken]

Tjusig modell!

Det du skriver; "en från början intresserad köpare drog sig ur den tilltänkta affären när SS försökte sälja dem i mitten av 60-talet", har jag noterat i flera källor men aldrig vilken denna tilltänkte köpare var. När det gällde Malmömustangerna vill vill jag minnas att det var en stad i Nordamerika (USA) som visade intresse men hur var det med A29:orna, vem var spekulanten?

/Ola

[pekberg54]

Tack Ola!

Hongkong, enligt uppgift "från vanligtvis välunderrättat håll" som man brukar säga. Detta "insider"-påstående har emellertid aldrig vare sig bekräftats eller förnekats officiellt. Öppet har man ju enbart medgivit att det ursprungligen fanns en intresserad köpare men att affären aldrig gick i lås. Troligtvis var väl någon form av tysthetslöfte inblandat i förhandlingarna.

100% säker på att uppgiften stämmer är jag naturligtvis inte, men källan den kommer ifrån anser jag vara tillräckligt invigd.

/Pehr

[Johan Molin]

Har/hade Hong Kong överhuvud taget enkeldäckade spårvagnar? De enda man brukar se på bild är ju den "brittiska" dubbeldäckade typen.

[Lihkströmsverken]

För att fortsätta lite "off topic";

Jo visst har det funnits envåningsspårvagnar i Hongkong. Först i spårvägens begynnelse sedan envånings släpvagnar på 60-talet. Skaffade denna bok vid mitt besök med HMS Carlskrona i Hongkong 1986 då jag givetvis passade på att åka med tvåvåningsspårvagnar.

Och så hoppas jag tråden kan återgå till Stockholmsvagnar, sorry.

/Ola

[Johan Molin]

Ja, jag undrade ju mest över tanken på att gamla SS-spårvagnar skulle säljas till Hong Kong, och om det vid den tiden fanns envåningsvagnar där, så att det fanns en färdig infrastruyktur för att kunna köra med dem direkt.

[pekberg54]

Då tar vi oss lite snabbt tillbaks till Stockholm igen!

Och bevittnar därstädes födelsen av SS A25 nr 419. Beklagar den eländiga ljussättningen i bilden:

Naturligtvis kom även den lilla typmärkningen på plats nere bredvid dörrbrunnen:

/Pehr

[pekberg54]

"Bäst att smida medans järnet är varmt", heter det ju...

Så nu kom min tidigare "helt nakna" SS A26 också ut från lackboxen. Vagnstypen A26 byggdes av Hägglunds när SS behövde fler motorvagnar av "Mustang-typ". Men när man skulle lägga den beställningen var inte GM i Hammarby ett dugg intresserade av att bygga några fler spårvagnar. Kriget var slut och sjötransporterna av de amerikanska bildelarna hade kommit igång igen, så fabriken kunde därmed helt och hållet återgå till sin huvudsakliga sysselsättning. Därför blev det istället Hägglunds som fick ordern på fler vagnar.

Hägglunds experimenterade vilt med nya idéer, som i detta fall yttrade sig i en salig blandning av stål och lättmetall. Ingen bra idé, skulle det visa sig. I synnerhet inte då man envisades med att "vinkelhaken är din vän" i alla fönsterhörn. Vagnskorgarna, som var hela 4 ton lättare än A25:ans, sprack nämligen stup i kvarten. Även boggierna upplevdes som sällsynt vingliga. Av de 31 beställda vagnarna hann Hägglunds bara leverera 20 stycken innan SS skrek STOPP!

Så småningom lyckades Hägglunds hitta på bättre lösningar, så de resterande 11 avsevärt förbättrade vagnarna fick istället beteckningen A27 med vagnsnumren 490 - 500. Men den varianten har jag ännu inte byggt som modell. Fast den kommer i sinom tid...

Här är i alla fall min helt nylackerade modell av en SS A26, alltså en typisk "säckig Hägglundare". Dock i det senaste revisionsutförandet, med vissa av de helt kantiga fönstren utbytta mot sådana med rundade hörn (och isolerglas) istället:

Tyvärr förblir detta en helt anonym individ tills vidare. Nästa gång jag beställer dekaler skall jag dock se till att få med något vagnsnummer mellan 470 - 489.

/Pehr

[pekberg54]

En mycket glad överraskning för min del!

Igår kom ett efterlängtat glädjebesked som fick mig att damma av ett gammalt projekt som jag lade "på is" i höstas. Det handlar om Stockholms Spårvägars gamla sightseeing-tåg, bestående av de två PCC-vagnarna av typ SS A28. Säkert finns det många fler som minns nämnda unikt färgglada och stolta spårvagnståg som alltid hade ett synnerligen pampigt flaggspel uppsatt i fronten när det trafikerade linje 700 som till vardags kallades "turistlinjen".

Jag CAD-ritade vagnskorgen förra sommaren, efter en del kompletterande detaljstudier beväpnad med tumstock och kamera i Malmköping. Ritningarna på denna vagn var förvisso mycket bra, men dessvärre inte riktigt tillräckliga för att få med alla detaljer på exakt rätt ställen. I synnerhet sådant smått som bl.a. luck-handtag och ventilationsgaller.. Men jag lyckades få fatt på alla sådana mått jag behövde för att få korgen klar till slut. Åtföljande provutskrifter blev också ganska lyckade, tycker jag:

Men sedan stupade alltihop på att jag inte kunde få tag på drivboggier med 22 mm axelavstånd. Halling har länge salufört boggier med 21 respektive 23 mm axelavstånd, vilka förvisso båda hade kunnat utgöra "acceptabla kompromisser", men detta störde mig trots allt otroligt mycket. Eftersom just den vagnstypens boggier saknar utvändiga lagerkoppar, innebärande att man alltså kan se hela de nakna hjulsidorna, så hade avvikelsen blivit alldeles för framträdande enligt mitt tycke. (Och JA, jag vet att jag är "lite petig" med allt sådant...)

Men igår kom ett nyhetsbrev från Halling, där man nu presenterar drivboggier med just 22 mm axelavstånd som ett välkommet tillskott till sortimentet! Min upprymdhet känner nu inga gränser!

Så nu kan jag äntligen damma av det gamla projektet igen. Räkna därför med att fortsättning följer...

/Pehr

[Johan Molin]

Det där blir spännande att se! Jag har bara sett något enstaka fotografi av förlagan.

[pekberg54]

Det där blir spännande att se! Jag har bara sett något enstaka fotografi av förlagan.

Då är kanske några bilder på förlagan välkomna?

[Fotograf: Lennart Welander, Tid: c:a 1955, Plats: Tegelbacksviadukten Stockholm, Innehavare: Järnvägsmuseet, Licens: PDM (Public Domain Mark)]

[Fotograf: Lennart Welander, Tid: c:a 1955, Plats: Tegelbacken/Stadshuset Stockholm, Innehavare: Järnvägsmuseet, Licens: PDM (Public Domain Mark)]

[Fotograf: Okänd, Tid: 1955-07-08, Plats: Nybroplan Stockholm, Innehavare: Spårvägsmuseet, Licens: 'CC BY-NC 3.0']


/Pehr

[ÄNDRING: Rättstavning är en dygd...]

[Johan Molin]

Tack! Jag tror det är den sista bilden jag har sett tidigare, men inte de två första.

[pekberg54]

Ännu ett klassiskt spårvagnståg färdigt att rulla ut från "fabriken"!

Tack vare två dagar med nästan ihållande regn återupptog jag nämligen byggandet, som jag annars hade tänkt ta lite semester ifrån.

Eller NÄSTAN färdigt i alla fall. Kopplen skall monteras och släpet skall få sina linjeskyltar samt räcken vid utgångsdörrarna. För övrigt är spårvagnståget helt klart. Men det skall tydligen bli samma eländiga väder imorgon också, sägs det...

Här är i alla fall hela "musei-tåget", d.v.s. vagnarna SS A25 nr 410 och SS B25 nr 992, ute på provspåret:

( Kan man inte få lite sol och värme i det här landet? )

/Pehr

[Per N]

Hej!

En eloge för Din inredning och belysning i vagnarna, samt strålkastare och bakre belysning!

Det krävs nästan att Du fyller vagnarna med resande och personal...

MVH / Per N

[pekberg54]

Hej!

En eloge för Din inredning och belysning i vagnarna, samt strålkastare och bakre belysning!

Det krävs nästan att Du fyller vagnarna med resande och personal...

MVH / Per N

Tackar för den uppmuntran!

Och apropå belysning så är även "nummerkrukan" upplyst inuti med en egen lysdiod. Fast det kanske inte syns så tydligt på bilden.

Det är trots allt ett antal utskrivna delar av akrylharts (resin) att plocka ihop, även om nu själva framställningen underlättas väsentligt av 3D-tekniken:

Därutöver förekommer också ett knippe fönster-ramar och -lister utskrivna i ABS-plast. Och naturligtvis en mängd övriga inköpta prylar som bl.a. motor, drivboggier, strömavtagare, kretskort, dekoder, lysdioder, etc.

Men jovisst, en del av den välkända släkten Preiser borde väl egentligen ta plats i vagnarna också. Även förare och konduktörer borde onekligen sitta där...

Nedan följer lite mer "avslöjande" närbilder på de två aktuella vagnarna:

/Pehr

[Johan Molin]

Vackert!

Ge stockholmarna den riktiga Fyran tillbaka!

[pekberg54]

Ett nytt förortståg, måhända på väg mot Mälarhöjden eller Fruängen?

Tydligen under rusningstid, med långt 3-vagnarståg. En SS A29 med dubbla SS B29 i kroken, vilket var en dagligt förekommande syn i Stockholm före den 5:e april 1964.

Men min vanliga bakgrundskuliss räckte dessvärre inte riktigt till hela ekipaget:

Fortfarande helt anonyma vagnar och med okänd destination, eftersom jag inte satt på dekalerna ännu. Men det kommer...

/Pehr

[pekberg54]

...//...

Så småningom lyckades Hägglunds hitta på bättre lösningar, så de resterande 11 avsevärt förbättrade vagnarna fick istället beteckningen A27 med vagnsnumren 490 - 500. Men den varianten har jag ännu inte byggt som modell. Fast den kommer i sinom tid...

...//...

Så skrev jag ju i ett tidigare inlägg. Och nu har till slut ovannämnda "sinom tid" plötsligt infallit! Nedan syns några bilder på det alster som satt färdigt i min skrivare i morse, nämligen en SS A27. Här helt "nybakad och nybadad", kvar på sin flotte, före nödvändig efterhärdning och senare finslipning:

Därefter skall ju förstås vagnen lackeras och så vidare också, men det kommer...

Därmed är hela "Mustang-familjen" hos SS äntligen färdig, d.v.s. såväl den "äkta" GM-byggda Mustangen A25 som de senare Mustang-kopiorna A26 och A27 från Hägglunds, samt även det Hägglunds-byggda släpet B25.

En härlig nostalgitripp tillbaks till första hälften av 60-talets Stockholm!

/Pehr

[Johan Molin]

Med alla dessa fantastiska spårvagnsmodeller återstår väl bara en lämplig miljö i modell att köra dem i. Norrmalmstorg i modell kanske? Helst när både linje 1 och 2 fanns kvar ...

[pekberg54]

Jag har en plan...

... sedan lång tid tillbaka: Att bygga upp Fridhemsplan, nedsänkt i ett soffbord med glasskiva!

Där fanns ju den "dubbelpipiga" ändhållplatsen för förortslinjerna 13 till Mälarhöjden och 14 till Fruängen. Ute i det genomgående trafikspåret gick på tidigt 60-tal både linje 2 och 4. Dessutom fanns där en vändslinga för extraturerna på linje 1, alltså '1E'.

Då skulle mina spårvagnar platsa väldigt bra:

• Linje 1E tursattes ofta med A26

• Linje 2 gick oftast med A27

• Linje 4 gick nästan alltid med A25 + B25

• Linje 13 tursattes uteslutande med A29, med en eller två B29 i kroken

• Linje 14 trafikerades med två olika tågsammansättningar; antingen A24 + B24 eller A29 + B29

Därutöver förekom även en mycket livlig busstrafik på platsen ifråga, med bl.a. följande klassiska busstyper:

• 'F3' trådbussar

• 'H15' brännoljebussar (kallade "höghus")

• 'H19' Scania-Vabis Metropol

• 'H21' Scania-Vabis Capitol

Jag började planera det där soffbordet redan för sådär 7 - 8 år sedan. Men man vill ju inte förhasta sig...

/Pehr

[pekberg54]

Jag gav min SS A27 lite färg!

Jag har nämligen planer på att ta med mig den korgen till Malmköping nu på lördag den 2:a september, för att jämföra min modell mot den enda överlevande förlagan, vagn nr 500.

Måhända finns det fler som har planer på att bevista tillställningen därstädes? Det är ju säsongsavslutning på museispårvägen, med kvällskörning ända till kl 21:00 med avgångar var 10:e minut på dagen respektive var 12:e minut efter kl 18. Mycket spårvagnsåkande blir det...

Så här ser i alla fall min vagnskorg ut i nuläget:

Om nu någon annan formmedlem också tänker åka dit, så skicka mig gärna ett PM. Det kan ju i så fall kanske vara kul att ses ansikte-mot-ansikte!

/Pehr

[pekberg54]

Efter SS A27 kom ju år 1952 vagnstypen A28...

... som bara gick i reguljär linjetrafik (på linjerna 3 och 5) i ett par år, innan de två PCC-vagnarna med individnummer 10 och 11 byggdes om till ett sightseeing-tåg istället. Ursprungligen var de avsedda som provvagnar till försök med enmansbetjäning, men de försöken gav man alltså upp ganska snabbt. För att då låta det tidigare specialmålade Mustang-tåget få återgå till normal linjetrafik så valde SS att bygga om just de där två PCC-vagnarna och sätta in dem i turisttrafiken på linje 700 istället. På den sightseeinglinjen gick de från 1955 till och med 1962. Vagn nr 10 gick därefter till skrot, men vagn 11 tog Spårvägssällskapet hand om. Den sistnämnda står nu i en hall i Malmköping och väntar på lite välbehövlig omvårdnad. Men även vanligtvis enkla jobb som att "fixa rost" blir ju genast lite knepigare när vagnen är nerlusad med asbest.

Hur som helst; Efter mycket letande nere i min välfyllda (läs "överfulla") källare, hittade jag idag slutligen den gamla burk med Humbrol #14 som jag bara visste att jag hade "någonstans"...

En färg som för övrigt kändes väldigt betryggande att använda! Inte en enda varningstext förekommer på den gamla burken, tvärtom står det istället "NON-POISONOUS" tydligt på etiketten. Tilläggas bör kanske att burken ifråga inköptes någon gång runt år 2000 - 2001, alltså strax innan absolut ALLA substanser i vår omgivning började anses fullständigt livsfarliga att hantera. Det mesta var onekligen enklare förr!

Nu återstår förstås att montera fönster och sätta en hel mängd dekaler på vagnen. Men först måste naturligtvis den djupblå Humbrol-färgen få torka ordentligt. Begreppet "snabbtorkande" verkar ju inte den där brittiska färgtillverkaren någonsin ha hört talas om, så jag räknar som vanligt med att det tar minst ett par dygn.

Men visst börjar man väl ändå se vad modellen föreställer nu?

/Pehr

[pekberg54]

Färgen torkade faktiskt förvånansvärt snabbt. Så nu ikväll kom flertalet av de helt förträffliga dekalerna på plats också!

Och på just denna vagn betyder naturligtvis dekalerna oerhört mycket:

En enligt mitt förmenande väldigt vacker gammal spårvagn som väcker många barndomsminnen hos mig. Och en modell som jag har tänkt bygga ända sedan 8 år tillbaka! Men på den tiden hade inte 3D-skrivartekniken kommit så långt att jag hade kunnat nå ett resultat som ens tillnärmelsevis hade liknat detta alster.

/Pehr

[swede]

Så häftigt. Tack för att du visar o berättar. Min mamma kom från Stockholm och pappa från Nättraby. Ofta när vi kom hem till Sverige på besök så åkte jag på denna typ av spårvagn, många underbara minnen. Minns hur pappas kommentarer hur dumt det var att ersätta spårvagnarna med smutsiga bussar.
Seth

[Johan Molin]

Så snyggt! Och överraskande ... jag hade ingen aning om att dessa sightseeing-spårvagnar inte bara var mörkblå utan också med röda ränder! Hög wow-faktor på denna modell!

[pekberg54]

Förebilden:

Obekräftade rykten hävdar att man till övervägande del använde sig av "Kajsa Varg-metoden" när man lackerade om de där två vagnarna i maj/juni 1955. Den djupblå färgen sägs vara överblivna rester av Örbyvagnarnas (SS A13) ursprungs-lack som man skulle ha haft kvar några tunnor av. Till de orangea texterna och dekorlinjerna påstår samma rykte att man tog vanlig verkvagns-färg. - Alltså: "man tager vad man haver"!

Sant eller inte? - Jag har dessvärre ingen aning. Men det förefaller trots allt rimligt.

Nu har man ju nyligen lyckats skrapa fram en liten yta med den mytomspunna mörkblå ursprungsfärgen på den ena dörrstolpen på Örbyvagnen i Malmköping, så någon gång framöver kanske vi får reda på om dessa gamla rykten stämmer. Eftersom Örbyvagnen och PCC-vagnen idag står i två olika hallar är det tyvärr lite svårt att göra en mer direkt jämförelse.

/Pehr

[pekberg54]

Sightseeingtåget bestod ju som bekant av två vagnar!

Så nu har även "släpet" (som ju egentligen också var en motorvagn) precis lämnat lackboxen. Jag skall nu bara låta modellen torka helt, innan även den blir dekorerad med sina många dekaler:

Jag har faktiskt planer på att ta med mig dessa vagnar till Hjulmarknaden i Solna, för lite mer allmän beskådan. Fast det vete fasen om jag hinner få underreden och drivningar helt klara tills dess, för tiden går ju dessvärre med stormsteg...

/Pehr

[pekberg54]

Med alla dekaler slutligen på plats på båda vagnarna (med korrekta individnummer naturligtvis) börjar man väl förnimma högst påtagliga likheter med förebilderna nu?

/Pehr

[Johan Molin]

Onekligen bland det läckraste jag har sett av svenska spårvagnar!

[pekberg54]

Mina modeller av gamla Stockholms-spårvagnar rönte "en viss uppmärksamhet" (för att uttrycka sig milt) på gårdagens Hjulmarknad i Solna. I år var det dessutom en ovanligt välbesökt tillställning, både avseende utställare såväl som besökare. Nu liknade det äntligen åren före pandemin!

Det är ju faktiskt lite kul att mina alster förevigades på bild av ett flertal besökare. Och att idag hitta bilder som denna publicerade på nätet:

[Bilden återgiven med upphovsmannens tillstånd]

/Pehr

[pekberg54]

Ibland blir det väldigt rätt, trots att det egentligen blev lite fel...

Igår tyckte det var dags att starta upp printern igen efter vinteruppehållet. Resinet blir ju segt som sirap vid lägre temperaturer och utskrifter bör som bekant göras i "väl ventilerat utrymme", vilket för min del innebär att behöva ha ett fönster lite på glänt. Men att då tvingas värma upp det berörda rummet rejält med hjälp av en kupévärmare känns inte riktigt ekonomiskt försvarbart. I synnerhet inte när termometern visar ner mot -20 grader ute. Så länge det förekommer ett minustecken på termometerns display ligger därför verksamheten på is i väntan på bättre tider. Men nu var det som sagt dags att dra igång igen!

För drygt ett år sedan färdigställde jag printfiler för de gamla majestätiska "Örbyvagnarna" som kom att utgöra den ursprungliga 'Tunnelbanan' från Slussen genom Katarinaberget och vidare söderut under Götgatan. Dessa sammanlagt 77 ton tunga förortståg bestående av vagnstyperna SS A13 och SS B13 (tidigare litt B21) var de största och tyngsta spårvagnar som någonsin har trafikerat Stockholms spårvägsnät:

[Upphovsman: Okänd, Tid: 1932, Innehavare: Spårvägsmuseet, Licens: 'CC-BY-NC 3.0']

Jag har dock haft så många andra utskrifter på kö, så dessa intressanta modeller har hela tiden legat på is. Men nu skulle jag ju ändå göra en "provutskrift" igår kväll, så då valde jag just den där majestätiska motorvagnen. -- Trodde jag!

Det blev visst lite fel... "Skulle gått till Specsavers" är ju en slogan man har hört...

Jag trodde att jag valde filen "SS A13 Korg" på skrivarens lilla display. Men när utskriften var färdig några timmar senare visade det sig att jag uppenbarligen hade valt "SS B13 Korg" istället. Det var ju egentligen motorvagnen jag var mest nyfiken på att skriva ut, men nu blev det alltså en släpvagn istället. Onekligen lite retfullt, fast det gjorde inte så mycket trots allt, för jag blev faktiskt väldigt nöjd med resultatet:

Jag får väl se när jag skriver ut motorvagnen också. Nu vet jag i alla fall att printern fortfarande fungerar och att resinet inte har "stått och surnat" på hyllan.

/Pehr

[Johan Molin]

Det ser lika skarpt och fint ut som vanligt - åtminstone här på bilden!

[pekberg54]

Tack Johan!

En detalj som jag var väldigt nyfiken på var den perforerade ryggplåten vid trappstegen. Sådana detaljer blir nämligen bara skit om inte resinet har rätt konsistens vid utskriften. Men det gick alldeles förträffligt, så rumstemperaturen var uppenbarligen fullt tillräcklig. Kvalitén på bilden nedan lämnar dock en del övrigt att önska, för hårt inzoomade mobilfoton blir ju oftast väldigt oskarpa och gryniga:

Just den typen av "karaktäristiska detaljer", som oftast framträder väldigt tydligt på förebildsfoton, är enligt mitt förmenande ett absolut MÅSTE att även få med på modellen. Annars blir jag ganska besviken på resultatet. Men den här gången blev det ju lyckat. Att jämföras med följande "skadefoto" efter en kollision i november 1930:

/Pehr

[pekberg54]

Nu är motorvagnen SS A13 också på gång!

Efter en del små detaljkorrigeringar, i form av tillagda ventilationshål på motståndskåpornas gavlar, är nu utskriften av modellen igång. Om några timmar visar det sig hur resultatet blir.

Det är alltså den tunga och mäktiga s.k. 'Örbyvagnen' det handlar om. En motorvagn som vägde 33 ton, tillverkad i 12 exemplar av ASEA år 1930, till vilken maximalt 3 stycken B13-släpvagnar á 22 ton vardera var tänkta att kunna hängas i kroken. Men så långa tåg satte man emellertid aldrig i trafik, utan man nöjde sig istället med bara 2 släp. Rykten gör gällande att det var den gamla Skanstullsbron, senare omdöpt till Skansbron, som gjorde att man avstod från alltför tunga tåg. Det var väl illa nog att två tåg med dubbla släp kunde råka mötas på den bron, med tanke på att vardera sådant tågs totalvikt kunde uppgå till 77 ton (33 + 22 + 22).

(I slutet av spårvägsepoken fick för övrigt spårvagnar som var på väg till eller från Hammabyverkstaden hålla högst 10 km/h över den bron. Men det "klonkade" ändå väldigt högljutt när de passerade öppningsglipan, då brotungan sviktade högst betänkligt!)

Så här ar modellens vagnskorg tänkt att bli i alla fall:

De små hålen som syns bl.a. på ovansidan av motståndskåporna, är avsedda för handtag utförda av 0,3 mm metalltråd. Två grövre temporära hål för avrinning förekommer också uppe på taket, eftersom annars resin skulle samlas i det "badkar" som innertaket utgör under utskriftens slutfas. De längsgående gångborden på taket blir senare framställda separat, för att undvika hängmatte-effekt p.g.a. deras förhållandevis långa sträckor "fritt i luften" utan underliggande stöd.

Inredningsmodul (med lite falsk golvhöjd) samt underrede (med motorvagga och boggifästen) är också färdiga för utskrift:

Nu håller jag tummarna för att utskriften skall bli bra! - Jag återkommer...


UPPDATERING:

Jag blev absolut inte besviken ikväll. Vagnskorgen blev nämligen helt förträfflig! Helt oslipad ser den ut på detta sätt:

/Pehr

[pekberg54]

Så blev även underredet till SS A13 utskrivet under natten till idag!

Utan någon som helst handpåläggning klickade Halling-boggierna i sina fästen. Och motorn lade sig så snällt i sin vagga. Det där uttrycket om "handen i handsken" känns synnerligen relevant i det här sammanhanget. Det är annars förhållandevis sällsynt att jag lyckas få passformen på ett underrede så absolut perfekt redan på första utskriften:

Det känns som att jag nu har fått upp ångan rejält när det gäller framtagningen av just denna modell. Fast det är ju faktiskt en bra bit över ett år sedan jag började rita den!

Nu skall "bara" kardanaxlar, inredning, kablar, digitalinterface, lysdioder och fönster m.m. också komma på plats så småningom...

/Pehr

[BR78]

[pekberg54]

Korgen nu ute ur lackboxen och alldeles nyss avmaskad:

Inte fasen gråter jag över det där resultatet...

/Pehr

[Johan Molin]

Jamen, gråta av glädje har du ju all rätt att göra!

[St. Mikael]

Vackert

[pekberg54]

Tack för det omdömet, St. Mikael!

Jamen, gråta av glädje har du ju all rätt att göra!

Och förvisso så sant, Johan!

För övrigt börjar jag fundera på att försöka doktorera i ämnet 'telepati'. Detta p.g.a. ett synnerligen frapperande sammanträffande; I det senaste numret av Spv-sällskapets tidskrift, som kom ut förra torsdagen, finns nämligen en lång artikel om just dessa s.k. "Örbyvagnar". Och jag hade faktiskt inte den blekaste aning om att en sådan artikel ens var på gång. Så jag blev verkligen förvånad över detta märkliga sammanträffande, precis i samband med att jag höll på med färdigställandet av min modell.

Detta är vidare den ANDRA gången något liknande inträffar! När jag tidigare höll på för fullt med "sightseeingvagnen" SS A28, så dök det även då upp en artikel om just den vagnstypen i publikationen ifråga. "En gång är ingen gång" sägs det, men nu har det alltså skett två gånger inom loppet av mindre än ett år! -- Vad skall man tänka om det?

"Märkligt" är väl bara förnamnet...

/Pehr