Färglagda bilder från MHJ & FVÖJ

[Johan Molin]

Jag har på skoj testat ett färgläggningsprogram som heter Colorize. Fungerade förvånansvärt bra!

Några exempel:

I Ödeshög använde en åkare långt in på 1950-talet arbetshästar som "växellok".

Tåg i Vadstena

Bild frånbärgningen av PER BRAHE!

Munksjökajen i Jönköping med jakten FRAMÅT, som fraktade stora mängder massaved från Hästholmentill Munksjö.

Kort MHJ-tåg på linjen någon gång omkring 1916.

Första teste med kort från Linköpings hamn.

Hästholmen före MHJ:s tillkomst.

Hästholmen 1936 med den splitter nya rälsbussen. AI-assistenten trodde tydligen precis som jag att den var rödmålad ...

[cgn1954]

Kanonbra juh! Och lite så där dämpad färgintensitet som det är på riktigt - för det mesta.

[St. Mikael]

Härliga bilder. Tack!

[1956]

Härliga bilder, Johan!

[Johan Molin]

Det var ett riktigt roligt test. Och jag har fortfarande 990 bilder kvar att testa på!

[St. Mikael]

Jammensådåså! Testa mer!

[Johan Molin]

Det behöver du inte be om två gånger! Några bilder från när förra seklet var ungt.

Den här bilden blev väldigt rödsjuk ursprungligen. Men det har jag försökt redigera i efterhand.

Tåg i Vadstena. Något för Nisse???

Och här har FVÖJ-tåget anlänt Ödeshög. Året är 1903.

En tidig bild av Motala hamn, med MOTALA EXPRESS till vänster och Jönköpingsbåten VIKTOR RYDBERG till höger. Det känns väl tveksamt att båda är på väg till Jönköping på en och samma dag ...
Faktum är att VIKTOR RYDBERG verkar vara på gång, medan "Expressen" ligger stilla.

[Anna-Carin]

Inte nog med att det produceras deep-fake idag, inte ens gamla foton kan man lita på...

Imponerande resultat!

[Johan Molin]

Fast här tycker jag att det tjänar ett gott syfte! Nämligen att göra så att även våra ungdomar kan känna en samhörighet med gångna tider och bättre förstå dem. De dagar när MINA far- och morföräldrar var unga ...

[Anna-Carin]

Min första tanke var tyvärr historieförvanskningen; att äldre byggnader "återställs" till den färg de har på gamla "färg"foton, i en tid där man hunnit glömma att fotonas färger i själva verket baserats på ett AI:s gissningar.

Men visst, om de kan göra den skillnad du beskriver så är det ju väldigt positivt! Om ungdomarna inte kan känna samhörighet med gångna tider riskerar kulturarvet i alla dess former att bli väldigt kortlivat.

[Johan Molin]

Det där är en intrikat diskussion, hur man förfar med gamla byggnader för att inte förvandla dem till pastischer av sig själva.

Hur ska man bedöma Krakow, där hela centrum är återuppbyggt – men bara själva fasaderna på husen, resten är helt modern inuti?
I Dresden har man varit försiktigare. Återuppbyggt några viktiga byggnader i centrum. Byggt mycket nytt som ska smälta samman med den äldre miljön, men gjort på ett sådant sätt att man inte kan vara i tvivel om att det är nya byggnader. Det är nog den mest "ärliga" approach man kan göra.

En svårighet med kolorering av gamla svartvita kort är ju ortokromatisk film, som kan spela betydande spratt, om inte AI-.assistenten fattarvad det handlar om. I sin enklaste form är vi ju vana vid detta i form av svenska flaggor, som på ortokromatisk film ser ut som finska.
Jag har också noterat att kolorerade bild och filmer från Stockholm har betydande svårigheter med de blå spårvagnarna ...

Jag inser när jag leker med det här mediumet att man får vara noggrann med vilka bilder man kan acceptera, och vilka som inte håller måttet.
En av de första bilderna jag visade t ex, från Munksjöhamnen i Jönköping, känns väldigt vällyckad.

[Lihkströmsverken]

Min första tanke var tyvärr historieförvanskningen; att äldre byggnader "återställs" till den färg de har på gamla "färg"foton, i en tid där man hunnit glömma att fotonas färger i själva verket baserats på ett AI:s gissningar.

Men visst, om de kan göra den skillnad du beskriver så är det ju väldigt positivt! Om ungdomarna inte kan känna samhörighet med gångna tider riskerar kulturarvet i alla dess former att bli väldigt kortlivat.

Detta var just min första tanke oxså men avstod då från att kommentera detta. Om vi tar ett exempel på bilderna som Johan så fördömligt bearbetat, bild 3 som visar ett "tåg i Vadsten" med två grå täckta godsvagnar i bakgrunden. Denna vagn har en tydlig (?) SJ märkning med individnummer som jag tyder som att det är vagn i driftsparken och inte en tjänstevagn. Därför borde vagnen vara brun och inte grå. Detta, färgen på vagnen alltså, kan kanske vara ett resultat av hur mycket arbete som läggs ner i färgläggningsprogrammet men resultat kan i framtiden tolkas som att SJ hade smalspåriga täckta godsvagnar i trafik som var gråmålade.

Jag skulle önska att man på något sätt "taggade" bilder som färgbehandlats för att inte bidra till historieförvanskning i framtiden men hur detta skulle gå till vet jag inte. Hur som helst är det trevligt att se dessa bilder men det gäller att vara källkritisk.

/Ola

[Johan Molin]

Det är helt rätt. Det är viktigt att kommentera vad som blir fel på bilden - nu glömde jag i hastigheten bort det när det gäller 50-talsbilden. Det finns en I-vagn längre ner, på en Vadstenabild, som också fått en felaktig grå färg.

Och jakten FRAMÅT, som ses på bilden från Muknsjöhamnen, hade i verkligheten vit och brunt skrov, inte brunt och svart. Det finns faktiskt en (äkta!) färgfilm från 1943-1944, där man kan se henne tydligt.

Här kommer fler historieförvanskningar:

Väderstad 1913. Här har nog eftermiddagssolen spelat AI-assistenten ett spratt.

Komarknad i Skänninge. Att ett hus skulle vara blågrönt är nog en ren gissning från AI-assistenten (men jag vet inte, understundom har den gissat förvånansvärt bra när det gäller färgåtergivningar!).

Om Ellen Keys kläder verkligen hade dessa färger har jag ingen aning om. Man får väl anta att AI-assistenten listat ut vilken tidsepok de kommer från och kolorerat därefter.

CO Karlssons gjuteri i Hästholmen. Känns rätt rimligt att det såg ut så här i färg också.

[Johan Molin]

Några bilder till, med tanke på mitt pågående båtbygge:

Här en 1910-talsbild av SVEDUDDEN till vänster och TRAFIK till höger, från Hjo hamn. Man ser här att överbyggnaden är träbrun och inte vit.

SVEDUDDEN hamnade senare i Roxen (jag tänker berätta hela historiken när mitt bygge är klart), där hon fick namnet STJÄRNORP, efter familjen Douglas gamla slott(-sruin). Återkom till Vättern där hon under många år blev parhäst med MOTALA EXPRESS i trafiken mellan Jönköping, Visingsö och Gränna. Här på Vättern.

[Anna-Carin]

Jag skulle önska att man på något sätt "taggade" bilder som färgbehandlats för att inte bidra till historieförvanskning i framtiden men hur detta skulle gå till vet jag inte. Hur som helst är det trevligt att se dessa bilder men det gäller att vara källkritisk.

Det är viktigt att kommentera vad som blir fel på bilden

Johan,
Ola har en viktig poäng där. Det räcker inte att kommentera i anslutning till bilden, för så fort man postat bilder på nätet börjar de plockas upp av sökmotorer, och personer som hittar dem kommer att använda dem på olika sätt (Pinterest, Instagram, bloggar...). Därvid kommer informationen om att bilderna är automatkolorerade ofta att tappas bort, liksom kommentarerna om vad som fått fel färg. Det behövs snarast en text inlagd på själva bilden, "automatiskt färglagd av AI, felaktiga färger kan förekomma".

[Johan Molin]

En nog så förnuftig tanke. Ska försöka hitta ett sätt att implementera det på, för att skriva nutidssvenska.

Frågan blir bara hur man ska göra om man efter AI-assistentens framfart själv har justerat färgerna.

Man kan ju t ex göra så här, vilket ter sig helt rimligt.

[Anna-Carin]

Johan,
Det tycker jag är en föredömlig lösning, på alla sätt!

[Johan Molin]

Tack Anna-Carin - och Ola! Vad tycks om följande försök då?

Uppenbarligen bör texten vara i fetstill och helst 16 punkter. Textfärg får anpassas till bilden.
Notera när det gäller rälsbussen att SJ-hållplatsen har helt rätt färger!

Sista bilden från Stava brygga tycker jag själv blev väldigt häftig. Det är väl dock rätt osannolikt att någon hade en BLÅ hatt på sig ...

[Anna-Carin]

Fint! Men du kanske ska undvika ordet äkthet - begreppet färgäkthet finns i SAOB och syftar på hur väl textilier behåller sin ursprungliga färg. Färgäktheten på gamla färgfoton är ofta inte så bra, men här är det nog bättre att tala om färgernas korrekthet.

Den blå hatten kan ha tolkats som en del av båten. Han är till och med blå i ansiktet, tycker jag.

[Johan Molin]

Ska korrigeras.

Ja, både hatt och ansikte hr nog tolkats som en del av akterspegeln. Så mörkhyade personer var distinkt ovanliga i Sverige på 1920-talet.

Annars hittar man intressanta saker som jag inte noterat förut på det svartvita fotografiet. Det finns t ex EN kvinna i sällskapet. Det var inte ovanligt att skutskepparna hade sin hustru (och eventuella barn) med sig på sina seglatser. Så gissningsvis kan detta vara kaptenshustrun. Å andra sidan kan slupen knappast ha bemannats av mer än 5-6 personer, så bilden måste föreställa även "utomstående".
Vid denna tid fraktades massaved ned till Stava brygga, där den sista sträckan helt sonika rullades ut i vattnet, varifrån man fick hämta upp den, för transport till Munksjös anläggningar i Jönköping.

Och så finns det en liten vovve med i bilden. Den hade jag inte heller noterat tidigare.Så färgerna kan ibland hjälpa till att framhäva detaljer som annars måhända skulle gått förlorade.

Intressant nog hette skepparen ombord Carlsson fram till början av 1920-talet, och båten ägdes då av en Adolfina Karlsson i Jönköping. Så det kan vara henne vi ser!

[Anna-Carin]

Annars hittar man intressanta saker som jag inte noterat förut på det svartvita fotografiet. Det finns t ex EN kvinna i sällskapet. Det var inte ovanligt att skutskepparna hade sin hustru (och eventuella barn) med sig på sina seglatser. Så gissningsvis kan detta vara kaptenshustrun.
[...]
Intressant nog hette skepparen ombord Carlsson fram till början av 1920-talet, och båten ägdes då av en Adolfina Karlsson i Jönköping. Så det kan vara henne vi ser!

Jag tänkte inte på att det var en kvinna med förrän du sa det, och nu ser jag två, som står bakom de sittande... den vänstra med brosch i halsgropen, och den högra (dottern?) med klockhatten djupt nerdragen i pannan.

[Anna-Carin]

Möjligen kan detta vara Adolfina - hon är den enda Adolfina Carlsson/Karlsson jag ser i Jönköpings län 1910 eller 1930, som är skriven i själva Jönköping - och till på köpet den enda som har något slags anknytning till sjön. Och äldste sonen är skeppare.

[Johan Molin]

Det måste ju vara hon! Och 1921 är en ny skeppare nämnd, så hennes make, som jag antar var skeppare ombord på NEPTUN, dog väl då någon gång?
EDIT: Nej, jag ser nu att hon var "stenroddareänka" redan 1910!

Extra intressant är att hon står skriven som "stenroddareänka".
Jag har berättat i MHJ-tråden om vilka stenroddarna var; det var ett släkte som höll till på Öster i Jönköping, i regel av resandesläkt, och som ägde båtar med vilka de seglade längs Vätterns stränder och plockade kullersten därifrån, för att sälja till gatuanläggningar i t ex Jönköping och Gränna. Besöker man Grännas torg i dag kan man se hur det huvudsakligen är belagt med kullersten, inte gatsten, som plockats upp av stenroddare.

Stenroddarna var inte alltid väl sedda; det hävdades att de underminerade Vätterns stränder.
Men många stenroddare blev "vanliga" skeppare. Ett typexempel är Fägersten på jakten FRAMÅT som finns på bild här ovan. Familjen Fägersten var en klassisk stenroddarfamilj. Det fanns andra namn som kanske låter välbekanta, såsom Wetterstrand ...

Hellstrand är också en klassist stenroddarsläkt!

[St. Mikael]

Hej Johan! Ett litet experiment, ta en svart-vit bild av din modelljärnväg och låt sedan Ai kolorera fotot. För övrigt tänker jag att Ai koloreringen gör det lättare att studera de gamla bilderna.

[Johan Molin]

Det ska givetvis testas!

Och ja, min upplevelse är att man hittar nya detaljer när korten kolorerats, oavsett färgerna är exakt rätt eller inte.
Det finns några saker där man kan bli för-d på koloreringsprogrammet. Jag döpte ett kort på en 1920-talsbus till "grön buss", och programmet kolorerade det anmärkningsvårt nog med grön färg.
Sedan testade jag MHJ:s första rälsbuss, den bussen som blev ombyggd från en FIAT landsvägsbuss. Jag är relativt säker spå att den var röd, och döpte kortet till "röd rälsbuss". Men trots två försök anvisades programmet med att färglägga den grön!
Eller så vet AI-assistenten något som jag själv inte vet ...

[Anna-Carin]

Eller så vet AI-assistenten något som jag själv inte vet ...

Som till exempel att människan som tränade den att känna igen bussar, var van vid gröna bussar...

[1956]

Eller så vet AI-assistenten något som jag själv inte vet ...

Som till exempel att människan som tränade den att känna igen bussar, var van vid gröna bussar...

Skrämmande i så fall.

[Johan Molin]

Tja, Rikard skickade ett par fotografier till mig.Så här blev det ena!

Programmet tycks tro att ena ändan av rälsbussen tillhör SJ, och den andra TGOJ (?). Min minnesbild säger mig också att stationen var grönmålad, men jag kanske minns fel.

[Anna-Carin]

Eller så vet AI-assistenten något som jag själv inte vet ...

Som till exempel att människan som tränade den att känna igen bussar, var van vid gröna bussar...

Skrämmande i så fall.

Javisst!

DN hade en artikel om detta idag (Kultur s 10) - "AI ställer ohyggliga krav på den digitala arbetarklassen". Människor i Kenya, Filippinerna, Venezuela och andra låglöneländer, som har dator och internetuppkoppling, erbjuds distansjobb med att träna AI i att identifiera mönster i data. De kan tjäna några kronor i timmen - om de är tillräckligt snabba och noggranna.

[Johan Molin]

Tyvärr är det noga många produkter och tjänster vi använder dagligdags där vi inte tänker på hur de tillkommit. Det gäller troligen en hel rad mj-produkter också.
Som omväxling visar jag några bilder till:

En intressant färgläggning. Detta var den blekare varianten. Den färgrikare varianten visade en flagga som var vackert rödgul!

AI-assistenten upptäckte att personen som håller i metspöt är en flicka, vilket jag missat tidigare!

Taget från gammal svartvit film, en som jag tycker vällyckad variant, om man bortser från att rälsbussen var röd i verkligheten!

[Johan Molin]

Min sageskvinna från "schlätta", Agneta, har låtit meddela att fasaden på Kyleberg var gråvit och inte gulbeige. Dessutonm revs fastigheten 1951; den brann aldrig. Där "sköt jag från höften" och även det blev fel den här gången.

[Anna-Carin]

Johan,
Du var inte alls fel ute, för enligt tidningarna drabbades Kylebergs säteri av en stor brand, fredagsmorgonen den 2 oktober 1952. Men elden började i toppen av en 25 m hög silo, så det kanske bara var ekonomibyggnader som drabbades.

Verkligen trevliga bilder här i tråden! Hur mycket kan du testa gratis innan det börjar kosta pengar att använda färgläggningstjänsten?

[Johan Molin]

Jag har redan betalat omkring 900 SEK för att ha tillgång till att färglägga 900 bilder. Alla de tidigare ska ses som "test"; saomliga tycker jag mycket om och har blivit så pass bra att jag kan stå för resultatet; andra känns inte alls välfungerande.

Och det tar ganska lång tid innan jag nått taket för mina 900 bilder.

Men då var jag inte helt fel ute. Kyleberg har byggts upp igen; dock med en betydligt mera sober och enkel byggnad. Någon gång får jag berätta hela historien om Kyleberg, men det blir i min MHJ-tråd framöver.

[Johan Molin]

En rätt lyckad AI-kolorering av GRETA, en f d motorgaleas, som fraktade cement från Hällekis till bl a Vättern. Senaste uppgift jag har om henne är från 1993, då hon fortfarande fanns kvar i Finland.

[Anna-Carin]

Johan,
Tack för info - bra att veta var priset ligger. Det ser ut som om du har fått en ny hobby i hobbyn, jag önskar dig mycket nöje med dina första 900 bilder!

[Johan Molin]

Jag räknar helt kallt med att om hälften av bilderna blir ok så blir det förvånansvärt bra.

[Johan Molin]

Dagens bild blir Jönköpingsbolagets lastångare TYRA som var tionde dag gick från Eiraplan vid Kungsholmen (nuvarande Kungsholmstorg?), Göta Kanal till Jönköping, tydligen stävande medsols till Vätterns alla hamnar.

Denna bild från Askersund upplever jag som riktigt bra! Dessutom kom en av Askersundsbanans N-vagnar med på bild, illustrerande att symbios mellan järnväg och sjöfart ofta blir mycket bra motiv, på bild och i modell.

Koloreringsprogrammet tycks ha listat ut att namnet på bryggskärmen och i fören var förgyllt.

[BoJ]

Verkligen trevlig tråd. Jag njuter hela tiden.
Tycker du får ett bra resultat med programmet!
BoJ

[Johan Molin]

Tack Bo! I början visade jag allt jag gjorde; nu har jag blivit mera sparsmakad. Men senaste bilden ser jag själv som en höjdare. Det är bara kläderna man inte vågar garantera färgen på!

[Johan Molin]

Anna-Carin; jag noterar att du refererar till tidningsnotiser från 1952. Hur har du tillgång till dessa? Jag brukar leta bland dagstidningar på KB, men här har man inte uppdaterat till länger än f n april 1908. Man släpper tydligen inte material nyare än 105 år gammalt. Så du måste ha en annan källa?

[Anna-Carin]

Nej, jag använder tyvärr samma källa. Man får ju se korta utdrag för sökträffarna de senaste 115 åren, och när jag hittat det intressanta så försöker jag variera sökorden för att hitta fler artiklar om samma händelse, så att jag kan pussla ihop användbar information från de olika utdragen.

[Johan Molin]

Aha!
För några år sedan hade man tillgång till alla tidningar. Om det krävs begränsningar pga copyright borde det åtminstone vara 50 år och inte 115. Tycker jag vill säga. Nu missgynnas alla som inte bor i Stockholmstrakten och kan stuffa iväg till KB och läsa tidningarna direkt.

EDIT: Rättat felskrivning. Det ska vara åtminstone 115 år gamla tidningar ...

[Anna-Carin]

I början av coronapandemin förhandlade KB fram ett tidsbegränsat avtal på två månader om att ge fri tillgång till även de nyare tidningarna på nätet, uttryckligen med tanke på forskare. Jag hade också gärna sett att det förlängts, och som du säger så är gränsen på 115 år bra mycket för högt satt!

Jag kanske har missat att berätta att det finns ett 30-tal andra bibliotek i landet, där man också kan läsa KB:s nyare digitaliserade tidningar i sin helhet. Till exempel två stycken i Malmö - Stadsarkivets bibliotek, samt Malmö universitet. Här är hela listan.

[Johan Molin]

Tack Anna-Carin! Får studeras närmare framöver.
Under tiden dagens bild, ett relativt känt fotografi från 1920-talet:

[Johan Molin]

SVANSHALS på 1910-talet. Glömde förklarande text, ska tillfogas givetvis.

[Johan Molin]

Några nya bilder:

Den första ångbåten med namnet TRAFIK i Hästholmens hamn 1889, med det splitter nya smalspåret. (Denna TRAFIK fick nytt namn ÖSTERN när den "riktiga" TRAFIK byggdes några år senare).

Rogslösa station år 1889 med den nyanlagda FVÖJ.

Ett persontåg i Vadstena omkring år 1900. Boggivagnen var precis nybyggd.

Slutligen ett kort från Lilla Bommens hamn år 1910. Kanalbåten JUNO skymtar till höger. Övriga båtar är vänerbåtar. Kanalbåtarna till Vättern och Stockholm låg på motsatt sida av hamnen. (Upptäckte att jag inte märkt bilden ännu. Ska bli!).

[Johan Molin]

Dagens bild är från Motala hamn, troligen något av åren 1912 - 1914.

[Johan Molin]

Den sista bilden har förbryllat mig en del. Så här har jag skrivit på Skärgårdsbåtars forum:

Kortet väcker en del frågor.

1. Skuggorna pekar på att det bör vara kväll när kortet togs, jag får det t o m kanske till omkring kl 20 – 21. Vad gör då Per Brahe här? Hon gick Jönköping - Stockholm fram till 1912, då hon ersattes av nybyggda Wilhelm Tham, men återkom igen 1915.
Hon verkar vara på uppgående, troligen rätt hårt lastad som vanligt. Under alla år på traden avgick hon från Jönköping sent på kvällen för att passera Motala vid 7-tiden på morgonen.
1912 tillhörde hon fortfarande Ångbåts AB Jönköping –Stockholm. Ska man tro att hon detta år gick extraturer med gods på linjen till Stockholm utanför den vanliga turlistan? Det är den enda förklaring jag kan hitta.

2. Skärgården brukade avgå mot Karlsborg 11:10 på f m för att återvända 18:35.

3. Motala Express upphörde med sin trafik Jönköping - Motala efter sommaren 1914.
Onsdagar anlöpte hon Motala omkring kvart i tre på e m. Torsdagar och fredagar 22:45. I dessa fall var hon sedan nattliggare i Motala.

4. Då blir Freys närvaro an aning underlig. Onsdagar anlöpte hon från Askersund så sent som 22:00. Torsdagar 20:52, fredagar låg hon stilla.

Den nästan enda förklaringen till att Frey ligger utanför Motala Express är, i varje fall om man följer båtarnas tidtabeller, att kortet är taget så pass sent som efter kl tio på kvällen en onsdagkväll. Kan detta verkligen vara möjligt?

5. OM kortet är taget 1912 så är enda rimliga förslaget på lastångare som ligger längst ut vid kajen John Erikson, som byggdes 1904 med två master såsom på bilden. Hon alternerande med Helge, Wettern I och Wettern II på linjen Göteborg - Askersund - Motala - Vadstena - Göteborg vid den här tiden.

Min postulering är dock att kortet är taget sommaren 1912.

Jag har inte fått några kommentarer – jag tror på att det faktiskt inte är så många som kan kommentera. Ungefär som när forumbroder Ola skriver på Järnvägshistoriskt forumn och frågar intrikata frågor om smalspåriga malmvagnar och liknande. Det är nog Ola som kan mest själv.
Jag vill inte göra anspråk på att vara allvetande – Stig J:s kompis Ragnar Magnander är t ex fenomenal när det gäller "ångbåts-båtologi". Och bygger mycket snyggare båtmodeller än jag ...

[ford1929]

Försöker inte på något sätt
motbevisa din tes om årtal på fotot Johan. ...,men vars kommer
fotot/bilden ifrån ursprungligen...vet du det?
Är det ett vykortsfoto ?

[ford1929]

Rättar mej själv....verkar vara ett
foto via STF Östergötland (31)
Wallgren fotograf ?...