SJ litt V3

[Lihkströmsverken]

För tio år sedan köpte jag en etsplåt av firman Etsmodeller som skulle bli ett diesellok litter V3. Ganska snart gav dåvarande Tumba Lokstation ut ett flexichassie till modellen. Såväl etsplåten som chassiet blev liggande fram till för några dagar sedan då jag till sist tog mig samman för att bygga modellen. Så här långt har jag kommit ikväll;

Låt oss börja med etsplåten

Så tar vi oss en titt på chassiet frå Tumba Lokstation

Med byggsatsen följer en byggbeskrivning som jag från början tänkte följa men jag inser tidigt att även om beskrivningen avser ett egenbyggt chassie då det följer med ramsidor med mera, att det inte är så enkelt, att det finns klara frågetecken men med viss erfarenhet bär det kunna gå ändå.
Bockning av motorhuvarna går lätt och "glödgning" underlättar

Att löda huvgaller är lätt liksom hytten

Sedan skall gångbord med buffertplanker lödas och här kommer en brist i byggbeskrivningen fram, men det går att fixa till

Anledningen kan givetvis vara att byggsatsen handlar om att bygga ett egen chassie men så här löste jag det. Så en bild som visar utrymmet under huvarna som medger såväl digitalisering som högtalare, gott om plats finns det.

Bygget fortsätter .....

/Ola

[S Johansson]

Det skall bli intressant att följa detta bygge. Det ser fint ut redan nu!
V3 syns inte så ofta i modellsammanhang. Det fanns dock ungefär lika många V3 som T21 eller T43 i fullskala. Jag har många minnen av dem från bl a från hamnspåren i Göteborg.

V3 20 vid Skandiahamnen 1976

V3 med makadamtåg i Kållered 1975

[Lihkströmsverken]

Tack Stig för bilderna.

Jag har nu fortsatt bygget men dessvärre "saknas" (?) en del detaljer alternativt är byggbeskrivning ofullständig. Mina problem just nu är;

• Det saknas en stege på högra gångbordet upp på motorhuven, denna är väldigt dominant varför jag söker en sådan. Har inte hittat den modell varför det lutar åt att skratchbygga en.

• På bilder, bland annat Stigs, syns en rördragning som kommer från motorhuven på respektive sida och som gär ner genom gångbordet, vad är detta? Rördragningen saknas på leveransfoton vilket antyder att det är en modifiering men när skedde detta?

• På tidiga bilder syns ett "ringverk" (heter det så?), fanns detta på samtliga lok och när togs det i så fall bort då det saknas på mer moderna bilder?

• Byggsatsen sakna "cylinder" bakom främre fotstegen, verkar ha att göra med bromssystemet. Finns sådan i modell?

Så några bilder;

/Ola

[Svante Andersson]

Röret med sin anslutning under gångbordet borde vara för att koppla in yttre tryckluft för att fylla på¨startluftkärlet. Loket startas ju med tryckluft...

SA

[d680ae]

Röret med sin anslutning under gångbordet borde vara för att koppla in yttre tryckluft för att fylla på¨startluftkärlet. Loket startas ju med tryckluft...

SA

Kanske varierade utrustning för detta ändamål från ena stationeringsorten till den andra och/eller över tid. Jag har bild på V3 53 och 54 från 1965-66 i Spånga (Hgl-lok) som saknar det omtalade röret på högersidan. Däremot finns ett betydligt klenare rör på huvens högersida med den klassiska klokopplingen för tryckluft. Röret kommer från huvtoppen strax framför avgasröret och fortsätter ner längs huven mellan stegen och hållaren för signalskärmen ner till "lådan" för strålkastarna där det är bockat framåt och avslutas just framför.
Det omtalade röret ser i mina ögon mer ut som en vätskebärande VVS-installation. Kan det ha funnits stationär anslutning för kylvattenförvärmning på vissa stationer? Å andra sidan har jag bilder på andra lok där mönstret förefaller vara antingen eller, men med vissa undantag. På V3 10 fotograferat 1969 av Lars Moberg i Sävenäs finns de smala tryckluftrören med klokoppling på huvens båda sidor men på vänstersidan också den omtalade röret men inget ringverk.
På V3 44 på liknande sätt tunna tryckluftrör med klokoppling på båda sidor och det grova omtalade röret synligt på högersidan (vänster?)
V3 53 har f.ö. Latowskiringverk liksom flera andra Hgl-lok på den tiden t.ex. 44, 45, 51 och 54. Dessa lok i den högre delen av nummerserien är alla från versionen med längre hytt (längre hyttsidofönster) medan den visade byggsatsen verkar vara av versionen med kortare hytt (västkustversionen?)
Spanar man sedan in bild på MJ V3 1 på bild i SLM 71, tagen i Sävenäs 1966 av Bengt Boman finner man att loket på den visade högersidan har samma tunna tryckluftrör som jag beskrivit på 53 och därmed inget rör av den omfrågade modellen.
Vill man vara mycket historiskt korrekt får man nog välja sin förebild och tidpunkt noga.

Innanför främre fotstegen ligger bromscylindrar som verkar på de kraftiga hävarmarna på en gemensam axel som korsar ramen i dess underkant. På högersidan skyms de delvis av något som ser ut att vara en vattensamlare.

[d680ae]

På bilden ser man exempel på båda varianterna av rördragning på högersidan. Upphängningen av ringverkets kläpp skymtar också ovanpå huven.
Innehåller byggsatsen även de konsoler för understöd av korgens utbyggnad vid sidan av huven, av vilka tre skymtar på bilden?
I detta perspektiv anar man hur käckt trovärdig profil modellen får om man kan hänga upp bromsrörelsen som på förebilden. Förutom hävarmarna framme vid bromscylindrarna finns ännu en bak under hytten för parkeringsbromsen.

[d680ae]

Bromscylindrarna ser rätt små ut. Bör i vart fall inte vara större än 12" om inte rent av ännu mindre.
Det finns tillbehörsleverantörer som har mer eller mindre kompletta bromssystem i delar att erbjuda.

Wagenwerk . Tysk handlare med stort sortiment av delar och tillbehörssatser har bl.a. bromscylinder 12" för KE-broms..
Men det finns också 3D-printade alternativ som kan vara i lämplig storlek. Som denna för ett amerikanskt diesellok med bromscylindarar utanpå boggiramen.

[Lihkströmsverken]

Tack d680ae för informationen. Nu är det dock så att jag saknar teknisk kunskap, i detta fall loklära, och tenderar att förenkla mina byggen, dels av rent praktiska orsaker (små detaljer blir känsliga), dels då jag prioriterar funktion före detaljrikedom. Detta betyder dock inte att jag utlämnar synliga dominerande detaljer. Detta bygge avser att bli en V3:a ur serien 3-29 i princip i leveransutförande och därför konstaterar jag att flera rördragningar saknades vid leverans. På samma sätt utgår jag från att modellen skall ha de två fönstren dom hade vid leverans och inte det tredje breda mellersta som vissa fick senare. Mina frågor om rördragningen, tredje fönstret och ringverk är därför ställda för att säkerställa att mitt bygge inte skall ha dessa.

Byggsatsen har vissa brister/fel, bland annat medföljer litteraskyltar till lok 47 som är ett lok ur serie 2 med fyra fönster bakåt, vidare saknas en del detaljer som stege och bromscylindrar, däremot medföljer bromslänkarmar. Du fråga om "konsoler för understöd av korgens utbyggnad vid sidan av huven", med min bristande fackkunskap; kan det vara "trianglarna under gångbordet" som åsyftas och i så fall är svaret - ja.

Så några bilder av bygget;

Stegen fick egentillverkas

Förebilden tycks haft ledstängern med handräckeshållare. Till och börjamed tänkte jag istället löda mässinstråd men då jag hittade en påse från Vagnverkstaden med ytterst smäckra handräckeshållare blir det troliga sådan på avsedda platser.

/Ola

[d680ae]

...
Detta bygge avser att bli en V3:a ur serien 3-29 i princip i leveransutförande och därför konstaterar jag att flera rördragningar saknades vid leverans.
...
/Ola

Ja, det ser helt klart ut att ingen av de diskuterade rörinstallationerna ingick i leveransutförandet. En inventering av DM sortiment av tidiga bilder tydliggör detta, men också en ytterligare liten klurighet.

Framändessignaler har stötts och blötts i oändlighet i många fora genom åren. I samband med det har också aktualiserats att skilda teorier om att deras placering har komplicerats av att det också funnits loktyper som haft påmålade märkningar i stället för löstagbara skärmar. De exempel som dragits fram har vad jag minns alltid handlat om några typer som levererades nya under 1960-talet, T43, T44, Rc, Z65, Z66 m.fl.
Att V3 verkar ha varit pionjär med den utstyrseln redan vid leverans i början på 1950-talet har jag däremot inte noterat någon uppmärksamhet på. Bidragande orsak kan möjligen vara att det inte verkar ha varit särskilt länge. Redan i slutet av 1950-talet dyker det upp lok som verkar ommålade och försedda med "slickepinnar", vilket de sedan fick behålla så länge det var ett giltigt signalmedel.

[Lihkströmsverken]

Framändessignaler har stötts och blötts i oändlighet i många fora genom åren. I samband med det har också aktualiserats att skilda teorier om att deras placering har komplicerats av att det också funnits loktyper som haft påmålade märkningar i stället för löstagbara skärmar. De exempel som dragits fram har vad jag minns alltid handlat om några typer som levererades nya under 1960-talet, T43, T44, Rc, Z65, Z66 m.fl.
Att V3 verkar ha varit pionjär med den utstyrseln redan vid leverans i början på 1950-talet har jag däremot inte noterat någon uppmärksamhet på. Bidragande orsak kan möjligen vara att det inte verkar ha varit särskilt länge. Redan i slutet av 1950-talet dyker det upp lok som verkar ommålade och försedda med "slickepinnar", vilket de sedan fick behålla så länge det var ett giltigt signalmedel.

Just detta faktum liksom att vår modelljärnväg skall representera tiden runt 1955 är avgörande anledning till mitt val av utförande. I den eminenta boken "Motorlok i Sverige" finns två bilder V3 nr 5 fotograferade vid Esslingens fabrik i Tyskland 1952 med just denna märkning, en bild av V3 nr 11 fotograferad i Göteborg 1955 och en bild av V3 nr 24 fotograferad även den 1955 i Göteborg. Däremot finns det bilder från början av 1960-talet där målad märkning bytts ut mot skärmar. Med dessa bilder drar jag slutsatsen att denna märkning i alla fall fanns fram till 1955

/Ola