Dekas Kö-vagn nu i butik!

[Lihkströmsverken]

Passera just min lokala mj-butik, Modellcentralen, och kom ut därifrån med tre Dekas Kö-vagnar som första kund!

Trevliga vagnar där de tre vagnarna art nr DK-87301 -- 303 visar vagnar i utförande 1956-1968. Vagnarna är egentligen "ett år för nya" för klubbanan men med så snygga vagnar får man tänja lite på tidsangivelsen, eller? I morgon skall vagnarna få provrulla på klubbanläggningen.

Det verkar som min digitalkamera börjar sjunga på sista versen då jag noterar att jag får "störningar" på mina bilder numera. Alltså det är kameran som bråkar och inte missfärgning på modellerna.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Plockade fram fototältet och försökte ta några bättre bilder

/Ola

[Lihkströmsverken]

Några Kö vagnar på klubbanan idag i samband med att vi genomförde en LödLördag

/Ola

[Johan Molin]

Passar perfekt bakom ett J-lok på hästholmenbanan. Om man nu kunde få tag på ett sådant …

Z65 ibåde ursprunglig och nyare färgsättnibg fungerar också.

Liksom på överflringsvagnar bakom Z4p på H0-Nisses bana!

[d680ae]

Finns det vid det här laget några mer erfarenheter av vagnarnas driftsäkerhet i trafik på olika spåranläggningar?
De jag har sett rulla trafik har visat sig vara precis lika kinkiga med kvaliteten på spårläge, spårgeometri och normenliga växlar som Hbis-vagnarna.
I spår där vagnar från flera andra fabrikat, inklusive Roco har passerat bekymmersfritt har Dekas-vagnar visat sig tydligt indikera var det finns tveksamheter i spårläggningen.
Förutom att nosa rätt på ev. geometriska tveksamheter i spår- och växelmaterial har de också kommit att påvisa behovet av kontroll och underhåll av slitageeffekter på framför allt växlar.
I de regelbundet återkommande frågorna om val av tillverkare av spårmaterial kan det därför vara idé att beakta olika tillverkares hänsyn till underhållsbehov och livslängd. Måste tyvärr konstatera att oaktat alla lovord om både Roco och Tilligs spårmateriel beträffande optiskt intryck verkar inte slitstyrka vara deras affärsidé.
Dekas-vagnarna har i original hjulprofiler med mycket låga och tunna flänsar som är rätt ogynnsamma mot felmarginaler i spåret.
Hur rullar dom på andra anläggningar än där jag sett deras framfart?

[Svante Andersson]

Jag har nu provkört Kö-vagnar på SWB:s bana. Och jag har en misstanke att det kan handla om buffertlåsning.
Visserligen bestäms avståndet mellan vagnar av installerad koppeltyp med i mitt fall ger samma koppel som på nästan alla andra vagnar ett kortare avstånd mellan buffertarna.
Tväraste spårgeometri på banan är motkopplade Peco mediumväxlar på en överkorsning. När vagnarna drogs genom växelförbindningen var det hela tiden avstånd mellan buffertarna men när man istället knuffade vagnarna samma väg var det kontakt mellan vagnarnas buffertar. Loket jag använde hade ganska stort överhäng mellan koppel och första axel och det skilda bara tiondelar av en millimeter från att buffertarna skulle gå omlott.
Alltså kan tvärare växlar eller knixigt lagt spår orsaka urspåring genom buffertlåsning. Däremot märktes inga tendenser till problem pga hjulens flänshöjd. Fast... OK, banan klarar NMRA code 88-hjul i Rocos G-vagnar. Om det nu säger något för läsekretsen.

SA

[magnus63]

1-2 st täckta utanför Mehrs Bryggeri i Normlösa vore trevligt. Med kornmalt, från kölnan i Halmstad.

[magnus63]

Sådär, nu har jag beställt en Udg (Kö innan 1967) så jag har något att ställa vid silon i Normlösa.
Det förefaller inte troligt att bryggeriet Mehrs, som är en nedläggningshotad Prippsfileal på banan,
skulle ta in så mycket omältat korn, alternativt kornmalt (frågan är om mältningen sker på bryggeriets vind eller om man köper färdigmältat från Göta Lantmäns mälteri i Halmstad, ett mälteri som existerade i sinnevärlden). En Udg/Kö vagn tar runt 15 000 kilo malt. Det blir 75-90 kubikmeter öl och svagdricka. Bryggeriets marknad är Normlösatrakten, 15 000 människor som ÅRLIGEN konsumerar 40 liter maltdrycker, en årsproduktion på 600 000 liter. Åtta-tio Udg-vagnar skulle gott och väl förse bryggeriets hela årsbehov av kornmalt, och det bygger man inga spår för... Det kan lika gärna levereras i 25 kg pappersäck på pall, i en finka eller lastbil.
Silon hanterar lite större mängder spannmål.

[Johan Molin]

Helt nödvändigt för östgötska miljöer, Magnus!

Jag väntar bara på att det ska komma ut modeller av de öppna varianterna av Kö-vagnar också. Sådana täckta med presenningar var något av karaktärsvagnar på hästholmenbanan sedan väl sidobyggnaderna var på plats. Och silobyggnader fanns ju överallt kring järnvägarna i Östergötland. En klassiker var ju t ex Linghem som man passerade när man skulle åka från Motala till mormor i Norrköping. Linghem passerades ju på gamla Riksettan efter Linköping.

Mest minnesvärd var en färd när jag var i kanske nioårsåldern. Min pappa hade fått besök av sin gode vän och kollega Ola Croneman i Motala, och när han skulle köra hem erbjöd han sig att ta med mig hem till mormor, där min mamma också var just då.
Efter Linghem var ju en lång raka på gamla Riksettan, och "farbror Ola" sade då till mig att "nu ska jag visa vilken bra bil jag har" och pressade upp hastigheten till 160.
När vi kom fram till mormors lägenhet på Trädgårdsgatan rusade jag in till mamma och mormor, överlycklig och ropade "Mammma, mamma! Farbror Ola har kört i 160 km i timmen!".
En viss förlägenhet uppstod därefter ...

Ola var pappa till den rätt utflippade krönikören i DN, Johan Croneman.