Tillbaka till Vadstena

[Johan Molin]

Enda skillnaden är väl att Rogslösa inte har någon frontespis.

[NisseH0]

Vadstena har börjat få lite mer rullande materiel under 2022, även om själva stationen och banan inte utökats. All tid har gått åt till reparationer/ bygga klart
diverse fordon! Här en Y01p byggd från skrotlådan, och kakelugnsvagnen som jag såg på en bild på Järnvägshistoriskt forum för några år sedan.

[Johan Molin]

Kakelugnsvagnen, liksom smörvagnen var ju fascinerande smalspårsfinkor med varsin mycket distinkt uppgift!

[NisseH0]

Ja och för min del är det roligt att med gott samvete kunna ha en vagn byggd redan 1888 rullandes på banan, trots att det ska föreställa att vara ca. 1955-70.

[NisseH0]

Ikväll har jag grusat in spår med tesilen full av sand,
i högsta hugg!

[Johan Molin]

Jag brukar ofta botanisera på Digitalt museum. Ibland hittar man små detaljer som egentligen inte är huvudföremålet för fotografens intresse.
Här en bild från Vadstena 1962. Troligen kanalbåten WILHELM THAM och möjligen galeasen VALKYRIAN. Men titta så ,många täckta godsvagnar som finns uppradade vid "skutkajen" utanför bl a von Schmalensees spännande silobyggnad!

[Johan Molin]

Ytterligare en bild, som påstås vara tagen 1935.

Denna är en liten mystifikation.

1. Tydligtvis väntar utskeppning av virke här, troligen till Munksjös fabriker. En slup liggetid skutkajen, med styrhytt. Det borde vara ANNA, som annars mest var flitig gäst i Hästholmen. Men vare sig hon, eller de flesta andra, skutor hade styrhytt på den tiden.

2. F n står det helt still när det gäller fartyget vid passagerarkajen, där kanalbåtarna brukar lägga till. Får inte ihop detta!

Troligen är bilden INTE tagen 1935 utan senare.

[Johan Molin]

Jag fortsätter träget lite till ...

Stationsområdet i Vadstena 1946. Såldes är MÖJ inte förstatligat ännu.

Längst till vänster en av Hilding-bussarna som användes på linjen till hästholmen - Ödeshög.
Ett godståg, sannolikt med ursprung i Ödeshög, håller på att rangeras ihop. De uppgifter som förekommit i litteratur om att man ofta använde en av MÖJ:s gamla boggivagnar som "caboose" tycks stämma av bilden att döma. Boggivagnarna användes, inte för att resandetillströmningen var stor, men för att de hade bättre bromsverkan än tvåaxliga personvagnar. MÖJ:s skrindor till godsvagnar var ju oftast obromsade.

Ett persontågssätt kan också ses, liksom ångloket som ska dra godståget vidare mot Linköping.

[NisseH0]

Tack för intressanta bilder! Den med alla finkorna från 1962 var ny för mig, när jag tittade på bilden i full storlek ser man bangården med den då relativt nya bockkranen och under den en normalspårig O-vagn på överföringsvagn, och det är så jag minns trafiken från min barndom. Överföringstrafiken var nog den enda som fanns kvar efter hösten -63.
Båtarna har jag nog tyvärr dålig koll på, den enda jag har något vagt minne av är ett oljefartyg som låg nära stationen.
På bilden som skulle vara från 1935 tycker jag att hamnspåret är så kort, som jag minns det då gick det långt ut längs med piren, men förmodligen var det en förlängning som gjordes senare. Numera är det
spåret ännu kortare än på bilden.

[NisseH0]

Min rälsbuss är ännu inte helt färdig, det saknas a-ändes-skärmar bl.a.
Ett billigt bygge, använde en boggie
från Halling och en plastkorg jag köpt på någon marknad för många år sedan, fabrikat okänt.
Den får illustrera trafiken i 50-talets mitt.

[Johan Molin]

Härlig och lätt igenkännbar miljö!

[NisseH0]

I helgen hittade jag en bild på mig själv från Vadstena 1970, jag står i min favoritmiljö! Det är fortfarande min favoritmiljö, och jag ser likadan ut nu fast mycket tunnare!

Oms-vagnen kommer från Märklin, men jag har ännu inte haft tid att fälla ner plåtlämmarna, som på Vadstena-vagnen på bilden. Får lägga in trägolv, det är annars en fin modell tycker jag. Och fixa tunna lämnar av rostig plåt.

[Jan Frelin]

Tesilen var ett bra trick, hushållet har redan hur många som helst!

[NisseH0]

Visst, en typisk sak man bara flyttar runt i dagens prylstinna hem! Så fort man ser en överflödig sak hemma bör man:
1. Se om den går att använda till modellbygge
2. Om inte, sälja den på Blocket och köpa färg, lim eller lödtenn för pengarna

Det här med sand är ett knepigt kapitel, ofta blir mark och banvall för porös till sin karaktär när man fixerar sanden med trälim utspätt med vatten.
Det finns en engelsk modellbyggare som heter Chris Nevard, han trycker ner DAS-lera i den limmade sanden/ballasten, för att få ett tätare utseende, och sedan målar i murriga toner. Ser bra ut när han gör det, själv har jag inte fått helt bra resultat med leran.

Kul att höra ifrån dig Jan!

[Johan Molin]

Jag har en bunke med 2-3 kg chamotte, som är mycket användbart till många saker. Till grusvägar är den perfekt. Jag har inte testat den till banvall ännu, på bangårdar kanske men troligen inte "ute på linjen". Den ör ju betydligt mer finkornig än vanlig sand.
Troligen räcker mitt chamotte-förråd livet ut för min del.

[NisseH0]

Ja chamotte, det är väl något keramikerna blandar i leran innan de drejar. Jag minns att det användes på klubbanläggningen ”Trefoten” som jag var med i under en period på 80-talet.

[NisseH0]

Jag har i åratal velat ha en ny Z4p att koppla ihop med den gamla, för att få en bättre och mer pålitlig dragkraft. Den gamla är dock byggd 1983, alltså långt innan de fina Z4-byggsatser vi fått på senare år fanns.
För att få samma hastighet på den nya får jag bygga den på ett likadant stenålderschassi som den gamla.
Z4p sport var vanlig dragkraft de sista åren på Ödeshögslinjen, och den har även kört igenom en stoppbock i Fågelsta!

[Johan Molin]

Och tydligen även massakrerat en snögubbe i Fågelsta - vilken rests tvärsöver smalspåret av stationspersonalen för att skämta med lokomotorföraren! Bildbevis finns på Järnvägshistoriskt forum!

https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mo ... 81#p223499

[NisseH0]

Härliga bilder, tack Johan! Jag har konstigt nog missat dem förut!
Ja Z4p är ju ett nätt litet lok,
men snöggubben rår den nog på!

[NisseH0]

Här är mitt hemmasnickrade försök till Z4p sport.

[Johan Molin]

Jag har två på gång, "latmansjobb" med en resinkåpa från Göran Nilsson och färdigt digitalt chassi. Bra du påminde mig, nu får jag tydligen skärpa till mig här ...

[PeO]

Du menar väl inte att du också har en massa "pågående" byggen undanstoppade Johan?
Z4p från Bosse Ekmark var mitt första mässingbygge. 4 års vånda, 4 timma sågning och lödning, sedan ett Halling-chassi, så gick den.
Jag har en Z4p sport liggande också sedan länge.

Z4p behöver man ha! Den utgjorde den mesta godstrafiken på smalspåret på 60-talet, som jag minns den.

[NisseH0]

Jag hade också detta bygge undanstoppat sedan många år, men det är aldrig försent! På bilden syns motorhuven, som är en etsning från Bosse Ekmark, inköpt i hans mytomspunna butik på Upplandsgatan.
Jag kommer ihåg att han önskade att ”SJ” i relief
hade varit med på Z4p- plåten. Det var svårt att löda alla dessa handräcken minns jag!

[NisseH0]

Detta är SJ Oms i Märklins tappning. Den ska göras om med nedfällda lämmar för att likna vagnen på
mitt foto från 1970 som kan ses tidigare i tråden.
Många skulle väl tycka att man var fullkomligt vansinnig som monterar isär vagnen på det här sättet,
men för mig är det viktigt att modellen stämmer med hur jag minns förebilden. Hellre en Oms med fällda lämmar än tio i orginalversion. Märklin har gjort en fin modell, förutom att golvet är på tok för tjockt, ska fila ner det ca 4 mm.

[St. Mikael]

4 mm är mycket. Blir det inte en konflikt med bly(?)vikten som ligger på mitten av vagnen?

[NisseH0]

Jo men den ryker också, den får limmas på undersidan. Lite jobbigt att fila ner golvet, men det är det värt!

[NisseH0]

Idag fungerar S10p igen efter ett år som avställt,
det var något skräp mellan kuggdreven som hade ställt till det. På överföringsvagnen en hederlig gammal 9:meters finka från Vagnverkstaden.

[NisseH0]

Igår målade jag klart min Oms-vagn, som jag skrev lite om tidigare i tråden.
Golvet kunde lätt sågas bort, och ersättas med handlagt golv, men plåtlämmarna var svåra att få tillräckligt tunna, och det märks ju mer nu när de skall vara nedfällda. Återstår att ta fram överföringsvagnen och provköra.

[Jan Frelin]

Jag har en bunke med 2-3 kg chamotte, som är mycket användbart till många saker. Till grusvägar är den perfekt. Jag har inte testat den till banvall ännu, på bangårdar kanske men troligen inte "ute på linjen". Den ör ju betydligt mer finkornig än vanlig sand.
Troligen räcker mitt chamotte-förråd livet ut för min del.

Jag har testat chamotte till ballast, tycker det fungerar hyggligt som ballast.

[Baronen]

Får man föreslå en uppskattad forumbroder utmanglad plåt från Slottsenapstuber (eller liknande) till lämmar.

Baronen

[d680ae]

4 mm är mycket. Blir det inte en konflikt med bly(?)vikten som ligger på mitten av vagnen?

Barlastplattan är nog bara vanlig stålplåt, vilket måhända inte ändar på potentiell utrymmeskonflikt. Jag vet mig aldrig ha sett industriellt framställda modeller som barlastats med bly eller ens vitmetallegeringar. Zink och stål är förhärskande material. Billiga och bra i anskaffning och bearbetning inklusive arbetsmiljöaspekter i produktionen jämfört med bly.

[d680ae]

Jag har en bunke med 2-3 kg chamotte, som är mycket användbart till många saker. Till grusvägar är den perfekt. Jag har inte testat den till banvall ännu, på bangårdar kanske men troligen inte "ute på linjen". Den ör ju betydligt mer finkornig än vanlig sand.
...

Jag har testat chamotte till ballast, tycker det fungerar hyggligt som ballast.
...

Intressant variant. Om man vill avbilda riktigt "gammaldags" grusballast är de flesta sorter av sand, även de mest finkorniga ändå rätt grova och dessutom alldeles för homogena i partikelstorlek för att ge rätt intryck.
Får man några märkbara konsekvenser beträffande transmission och emission av störande stomljud ifrån trafiken via banvallen?
Vad får man lära om beträffande teknik vid utläggning av ballasten i denna form? (Nytt ämne?)

[NisseH0]

Tack Baronen för tips! Tidigare testade jag med plåt från en kaffeburk, det var nog redan på 80-talet när man köpte kaffe på burk. Jag tänkte att den skulle
rosta på riktigt, och sedan klippas till som plåtlämmar.
Tyvärr var det svårt att få rätt ”look” på rosten, så experimentet avblåstes.
På Oms-vagnen så var fördelen med att behålla orginallämmarna deras gångjärn.
Vagnen behöver nog ingen tyngd, den väger säkert redan lika mycket som tre små smalspårsvagnar,
får se om lokomotorn orkar släpa runt på den!

[NisseH0]

Nu är vagnen provkörd, även om minnet från 1970
bara var att den stod still. Överföringsvagnen plus Oms blir tungt för lokomotorn, den skulle aldrig kunna dra uppåt sju lastade överföringsvagnar, så som man kan se på bild. Jag tror att den mest får stå på motsvarande plats som verklighetens vagn gjorde1970, som ett fruset ögonblick från en härlig barndomssommar.

[St. Mikael]

Vackert

[Johan Molin]

Håller med!

Och Nisse; nu vet jag inte exakt hur det var 1970, men dessförinnan gick ju ofta Z4p-lokomotorerna dubbelkopplade i Östergötland. Problemet blir väl bara att få tag på en till ...

[NisseH0]

Visst och det ska bli en till, det vore perfekt för högre driftsäkerhet att ha två kopplade Z4p.
Här en bild till dig Johan, idag när jag gick genom en gränd i Gamla stan smög sig den mest underbara lukt av stenkolsrök på mig:

[Johan Molin]

Aah, kära s/s BLIDÖSUND!
Tyvärr har jag bara åkt med henne en gång, på en jazzkryssning med Gösta Linderholm. Trevligt men rysligt mycket folk.
Det är väl dags för julkryssningar med julbord kan jag tro. Jag har för mig att man gör någon (några?) julturer upp genom Blidösundet, kanske till Norrtälje?

Koldriften lever på nåder i dessa miljömedvetenhetens dagar. Samma för MARIEFRED.

Man skymtar precis stäven på m/s SKARPÖ också. Tänk att alla dessa tre "isbåtar" byggde 1965, fortfarande lever kvar (SKARPÖ, RAMSÖ och TYNNINGÖ) om än inte i Waxholmsbolagets ägo längre. Anses i dag definitivt höra till den "klassiska" skärgårdsbåtsflottan!

[Jan Frelin]

Jag har en bunke med 2-3 kg chamotte, som är mycket användbart till många saker. Till grusvägar är den perfekt. Jag har inte testat den till banvall ännu, på bangårdar kanske men troligen inte "ute på linjen". Den ör ju betydligt mer finkornig än vanlig sand.
...

Jag har testat chamotte till ballast, tycker det fungerar hyggligt som ballast.
...

Intressant variant. Om man vill avbilda riktigt "gammaldags" grusballast är de flesta sorter av sand, även de mest finkorniga ändå rätt grova och dessutom alldeles för homogena i partikelstorlek för att ge rätt intryck.
Får man några märkbara konsekvenser beträffande transmission och emission av störande stomljud ifrån trafiken via banvallen?
Vad får man lära om beträffande teknik vid utläggning av ballasten i denna form? (Nytt ämne?)

Denna är limmad med utspätt vitlim, så det kan bli lite ljud. Vid modulträffar i stora lokaler blir det dock mindre störande. Jag hittade just ett tips om akrylfog från Bostik som jag tänkte pröva.

Jag lägger ut ballasten med tesked och jämnar till med suddgummi. Ett suddgummi är tillskuret för att ge rätt ballastkrön.

[Johan Molin]

Tack för det tipset Jan! Har jag lyckats tälja Rökstenen av ett suddgummi så ska väl även detta låta sig göras!

[NisseH0]

Bra idé, lätt att ”sudda” ut runorna om det blir fel
Ja ångbåtarna är en del av stans själ, Mariefred är nog lite av en favorit efter min resa med henne som 11-åring för att åka tåget i Mariefred.

[NisseH0]

Kunde inte låta bli att visa Storskär i sin vinterdvala, på en bild som min fru tog idag. Vi har åkt med henne flera gånger, och på turerna är att alla passagerare är välkomna ner i maskinrummet!

Z4p släpar sin last uppför den tuffa backen österut från Vadstena. Jag har fått göra lutningen mindre än vad den var från början, jobbet med marken är ännu inte klart som synes.

[NisseH0]

Jag gillar sådana här enkla lösningar:

Löder ihop ett godsvagnschassie, använder en häftapparat, klamrarna håller delarna på plats under lödningen.
En morgon vaknade jag med en idé om att använda en massa gamla delar jag har för att bygga ett antal godsvagnar parallellt, lite löpande bandet princip för att spara tid.

[NisseH0]

Hittade lagerhallar från Hobbyteknik inköpta 1981
i den lilla butiken/verkstan på Upplandsgatan.
Nostalgiskt värre, men nu ska allt som går att använda användas, och delarna är faktiskt helt OK även om Rimbo Grandes delar är mycket lättare att bygga med.
Jag testar här så att axlarna blir parallella med en knappnål. Balkarna fixerade med häftklammer.
Enkelt, billigt och roligt!

[Johan Molin]

Serieproduktion? Ska du börja konkurrera med Ola nu?

[NisseH0]

Ja fast det blir nog första och sista gången jag serieproducerar, tänkte att det alltid är jobbigt att först bygga en viss modell och sedan bygga en ny likadan.
Det blir ärligt talat tråkigare för då har man ju redan sett hur resultatet blir. Så att bygga flera vagnar parallellt kanske blir bra, om jag orkar. Och godsvagnar kan man inte få för många av!

[NisseH0]

Jag har inte kommit så långt, men en bit på väg.
Jag nöjer mig nu med att bygga fyra likadana I-vagnar parallellt. Den klassiska lasten för oss som gillar det smalspåriga Östgötanätet är förstås betor. Tipset jag fick på 80-talet var att använda små vindruskärnor

[NisseH0]

Jag har nu fått ihop fyra nya I-vagnar av MÖJ:s älsta typ, och håller också på att laga gamla vagnar för att kunna få ihop till ett litet bettåg med nio vagnar, kanske fler om jag orkar. Lasten blir frigolit med betor rullade av modellera. På riktigt körde MÖJ med 40 vagnar efter varje lok(!) men på SJ-tiden gick man ner till hälften. Så då är det bara elva vagnar kvar att bygga!
Frågan är om Jeco-Np:n orkar dra ett sådant tåg?
På bilden vagnar under byggnad.

[Johan Molin]

Tappert kämpat Nisse! Jag gjorde betor av couscous - enda problemet var att de har en tendens att svälla av vitlimmet.

[NisseH0]

Det var smart med couscous!
Ja vitlim är oftast en gudagåva till oss modellbyggare, men kan som sagt var ställa till det ibland!