Handlägga räls

[FredrikÅ]

Hej,
Jag har lite framtidsplaner på att bygga en ny modelljärnväg och utmaningar vill man alltid ha.
Ni som handlägger er egen räls, hur bär ni er åt?
Är det extremt tidskrävande?
Är det lätt att resultatet blir sämre än "köperäls"?
Vilka verktyg krävs?

Varför jag frågar är därför att handlagd räls är otroligt vackert och verklighetstroget.
Växlar ger jag mig inte på i detta läge.
Mvh
Fredrik

[cgn1954]

Nåt sånt?

... eller så?

För 3R är det ännu lite mer en utmaning men det finns skapliga punktkontaktband också...

[d680ae]

...
Ni som handlägger er egen räls, hur bär ni er åt?
Är det extremt tidskrävande?
Är det lätt att resultatet blir sämre än "köperäls"?
...
Mvh
Fredrik

Utan att ha prövat själv misstänker jag att det finns närmast outtömliga möjligheter att spendera tid på detaljering av spåret ner på minst samma "niträknarnivå" som för rullande materiel.
Börjar man kika närmare på ban- och spårbyggnad i fullskalan finns gott om delikat superdetaljering att omsätta i modell.
Kolla bara en sådan sak som "rälsvandringshinder". Det är antagligen betydligt lättare att realisera på handlagd räls där man slipper den genomgående plaststegen under rälerna. Handlagt spår lägger man väl också "orakt" med förebildsenliga övergångskurvor, med ramper till rälsförhöjning, radietavlor, rampmärken och rälsförhöjningsskyltar (50x20 mm, höjdintervall 5 eller 10 mm)?

[Jan Frelin]

Jag har använt två metoder:
1. Löda räler på slipers av kopparpertinax. Rätt etablerad metod, hela Fasttracks jiggar bygger på detta. Går förhållandevis fort, men blir inte så detaljerat.

2. Limma räler med smältlim på träslipers och sedan spika med skalaspik. Tar lite längre tid men kan göras så detaljerat som man vill.

[PeO]

Ett prov på Jans metod 1
Se mer på viewtopic.php?f=41&t=2022
Jag byggde inte med Fasttrack, bara ett par hemmasvarvade rälsmått. En växel tar en timma eller två, en Engelsman en dag.
För nollanspår har jag gjort mer likt fullskalarallarna, lägg ut slipers på den färdiga banvallen, (fast jag limmade fast dem). Spika spåret (jag fuskade även här och spikade bara fyra spik i varje syll)

[Johan Molin]

Man kan ju roa sig med att kila rälsen i kurvorna också. Alla mj-kurvor utan undantag har ju så liten radie att i verkligheten hade man tvingats till mycket låga hastigheter och kila rubbet, misstänker jag.

Men kilning förekom bl a på FVÖJ:s smalspår i rätt rikligt mängd, särskilt i de kurviga trakterna mellan Borghamn och Alvastra.

[d680ae]

Man kan ju roa sig med att kila rälsen i kurvorna också. Alla mj-kurvor utan undantag har ju så liten radie att i verkligheten hade man tvingats till mycket låga hastigheter och kila rubbet, misstänker jag.

Men kilning förekom bl a på FVÖJ:s smalspår i rätt rikligt mängd, särskilt i de kurviga trakterna mellan Borghamn och Alvastra.

För att vara Götaland måste FVÖJ ha legat utomordentligt kurvigt och på frostlänt mark om så rikligt med uppkilning krävdes. Men men ...! Kul att bygga i modell kan det ju ha blivit. Och mycket klots hade det nog krävt i H0. Turligt nog borde icke trångbodda Z-rallare ha kommit lindrigare undan.

V. BESTÄMMELSER FÖR KLOTSNING OCH DUBBELSPIKNING SAMT UPPKILNING AV SPÅR.

1. Klotsning och dubbelspikning av icke uppkilat spår.

Med k l o t s n i n g av spåret förstås anbringandet av klotsar vid rälens yttre sida å vissa sliprar, och har detta förfarande till uppgift att motverka rälens kullstjälpning och pressning utåt.
I spår, där ej underläggsplattor eller andra medel för rälernas stödjande i sidled än klotsning äro föreskrivna, skola klotsar anbringas, beträffande linjen Luleå - Riksgränsen såsom tabell 2 föreskriver och träffande övriga linjer enligt tabell 1. Framför växelspets anbringas klotsar å de närmaste 3 sliprarna, som ej äro skarvsliprar, vid båda räls strängarna
...
Klotsarna, som tillverkas av ek, äro i huvudsak av tre typer, dels kort kurvklots enligt ritning litt A nr 2022, avsedd för räler av 1878 års och liknande modeller, dels halvkort kurvklots enligt ritning litt A nr 3293, avsedd för räler av 1873, 1874, 1896 och 1899 års modeller å 2,5 meters sliprar, dels lång kurvklots enligt ritning litt A nr 605, avsedd för räler av annan modell än 1878 års och liknande å 2,7 meters sliprar.

Klotsarna inhuggas till hela sin bredd och till största möjliga djup i ena kanten av slipern och helt inom sliperns plana yta samt fasthållas i haket medelst en 125 mm furuspik, vilken nedslås snett i slipern vid utsidan av klotsen samt uppbockas mot densamma, eller ock - där så befinnes nödvändigt - medelst en genom i klotsen borrat hål nedslagen dylik furuspik. Klotsarna skola ligga väl an mot räl och sliper (bild 1).

I spår, där rälsvandring förekommer, placeras klotsarna på den sida av slipern, som ligger mot rälsvandringsriktningen, till förhindrande av att klotsarna lossna vid rälernas vandringsrörelser.

Med d u b b e 1 s p i k n i n g av spåret förstås anbringandet av ytterligare en rälsspik vid rälens yttersida å vissa sliprar, och har detta förfarande till uppgift att vidmakthålla den föreskrivna spårvidden och motverka rälens pressning utåt.
...
I spår med underläggsplattor skall i skarpare kurvor i mån av behov anbringas 1 à 2 rälsspikar vid underläggsplattans ytterkant.

2. Uppkilning av spår.
a) Allmänna bestämmelser.

Uppkilning, som har till ändamål att utjämna de i följd av frostens inverkan uppkomna ojämnheterna å spåret, verkställes genom inläggning av kilar mellan rälsfot och sliper eller mellan underläggsplatta och sliper, i vissa fall av kilar på bindare (bilder 5, 6, 14 och 16). Man skiljer mellan sommarkilning och vinterkilning.
...
Uppkilningar över 100 mm böra om möjligt undvikas. Skulle uppkilning över 150 mm i undantagsfall före komma, verkställes den genom att å den gamla slipern lägga en ny sliper och fästa denna å den underliggande med långa rälsspikar.
...
Till stöd för varje kil av över 37 mm tjocklek skall på yttre sidan av spåret mot kilens ände anbring rälsspik, nedslagen i slipern eller bindaren minst l00 mm eller mera, om så erfordras för att spikens huvud skall komma i jämnhöjd med kilens överkant. Till förekommande av rälsspikens intryckning i kilens ändträ anbringas mellan kilen och spiken en omkring 10 mm tjock träskiva(bilder 3, 4, 6, 12, 13, 15 och 16). För kil direkt å sliper användes vanlig rälsspik (bild 4, 12, 13 och 15), men för kil å bindare skall användas lång rälsspik såsom stöd (bilder 6 och 16).
Vid kilningsarbetets utförande skola på förhand iordningställda kilar komma till användning. De skola utgöras dels av träplattor (kilar och bindare), dels av tunna plattor av t ex någon lämplig fibermassa.
...

[PeO]

Man kan ju roa sig med att kila rälsen i kurvorna också. .............

Det kan man ju roa sig med. Tabellen säger varannan sliper under 450 meter radie, här är radien bara 104 meter.
Fuskat har jag gjort också, klossarna är inte nerhuggna i sliprarna, bara kilar limmade ovanpå, men det syns inte, då får man fuska.

[FredrikÅ]

Hej,
Tack alla för engagerade svar - uppskattas
Jag känner att detta är nästa steg i hobbyn.
En grym länk som inte lämnar någon oberörd. Kanske har ni läst den tidigare eller så tåls den att läsas igen. Jeff Krakers helt otroliga anläggning.
http://www.railroad-line.com/discussion ... C_ID=31112
Trevlig helg alla
/Fredrik

[Johan Molin]

Tack för den länken! Ska studeras med stort intresse – verkar som en anläggning helt i min smak!

Här ser man lotsning / kilning t o m i Hästholmens hamn.
Det mesta av FVÖJ var rakspår, men just runt Omberg var det rejält kurvigt. Tyvärr hittar jag inte någon bild på det i brådrasket, men här var det klotsat vid varenda sliper!

OBS den fina bilden på växelklotet.

OBS OBS! Här ses BÅDA FVÖJ:s sommarvagnar i samma tåg!

Det lite större magasinet som skymtar i bakgrunden torde ha varit byggt i början av 1900-talet (någonstans i mitt bakhuvud säger det "1906" men jag kan inte svära på det. 1910 drogs ju MHJ hit ner, hamnen fick byggas om och utvidgas, och MHJ.spåren hamnade innanför FVÖJ:s spår. Med det är lite OT i förhållande till ämnet. Det var ju kilar / klotsar det gällde ...

[1956]

Helt underbar bild!

[tuff-tuff]

Handlägga räls menar du alltså bygga räls på egen hand istället för att köpa färdiga räls?
Det finns produkter att köpa som du själv bygger.
Till exempel Tillig Elite eller Weinert "Mein gleis".
Hand laid track med riktiga träsliprar är mera verklighetstrogen utseende som jag gillar.
Men Hand laid tracks är mera för amerikansk stil.
Självklart kan man efterlikna den svenska spår med större avstånd mellan träsliprar.
Man får liksom trixa lite med byggande.
Synd att Brimalm gick i konkurs då dom hade börjat med att tillverka egen svensk normalspår och träsliper.
Jag köpte deras rak spåret men det var bara det.
Tråkigt att det blev så om Brimalm...

[Johan Molin]

Jag upplevde aldrig Brimalms spår som särskilt bra. Troligen är det bättre om man SPIKAR räls själv.
Jag planerar så småningom att byta all min code 100-räls till code 70 (Peco), men skär av alla förbindelser mellan sliprarna så jag kan justera avstånden själv. Har en modul klar som jag hoppas kunna introducera i Hästholmens hamn framöver. Det blir lite som att handlägga räls, men man slipper själv spikandes, och infästningarna i sliprarna är mycket enklare att hantera än Brimalm-rälsen.

[FredrikÅ]

Hallå
Nu har jag sökt i diverse Youtube-material samt gått igenom de svar jag fick av er.
Lite funderingar finns ju såklart.
Hur gör man i skenskarvarna? Framförallt om man vill undvika så kallade joiners. Löder man ihop rälsen på tex undersidan och "maskerar" med bultförband på rälsen sidor eller vad är vedertaget?
Kurvpartier gissar jag att man köper en radiemall och tvingar rälsen till tänkt radie - eller?
Mitt projekt i On30 är ju om jag har förstått det rätt, samma spårbredd som Ho men slipers osv ska vara i skala O. Kan jag då använda radiemall för Ho vid spårläggning?
Om ja, kan man väl även använda en std Ho vagn att provrulla med!
Jag tänkte lägga slipers först på anläggningen och därefter ge mig i kast med rälsen.
Mvh Fredrik som nu vädrar vårluft...

[PeO]

On30 borde betyda att du använder Code 100. Då bör det inte vara några problem att köra Ho-fordon med NEM-fänsar. Med code 70 och spikat går det inte, då krävs RP25-hjul.
På nollskalebanan har jag handspikat, på Ho-banan har jag en del code55, då kan man inte spika, utan får löda rälen mot kretskortslipers, sedan fungerar NEM-hjul problemfritt, om man inte lämnat klumpar med lödtenn kvar. På bilden i ett tidigare inlägg ovan är det 55 i bibanespåret närmast, 70 på stambanan bakom.
Vad gäller kurvradier, är det dina fordon som avgör. Ett exempel från fullskalan är Rhätishe Bahn (meterspår). På sträckan Samedan-Tirano, Bernina Bahn, används kortare pass-vagnar än på övriga nätet. Banan har 45 meter kurvradier och till stor del 70 promille lutning, på några kortare bitar 72! Det går ofta med en containervagn med persontåget ner till Poschavio, annars är timmer ett vanligt godsslag.

[Svante Andersson]

Jag upplevde aldrig Brimalms spår som särskilt bra. Troligen är det bättre om man SPIKAR räls själv.
Jag planerar så småningom att byta all min code 100-räls till code 70 (Peco), men skär av alla förbindelser mellan sliprarna så jag kan justera avstånden själv. Har en modul klar som jag hoppas kunna introducera i Hästholmens hamn framöver. Det blir lite som att handlägga räls, men man slipper själv spikandes, och infästningarna i sliprarna är mycket enklare att hantera än Brimalm-rälsen.

Hoppas att du menar Peco c75? Tar för givet att det är så.
Själv har jag lagt min station Västerbyhytta med "avståndsnapassad" Peco c75...



SA