Montagetåg

[Johan Molin]

Kopierar för ordningens skulle en tråd jag startade på Järnvägshistoriskt Forum, för att se om det finns någon kunskap om elektrifieringen av Sveriges Statsbanor.
Det som ursprungligen fick mig att haja till var följande foto:

Ett kort med mycket stor skärpa, vilket möjliggjorde en identifiering av två av vagnarna.
Först i tåget går en trumvagn, där ledningstrummor är upphängda i ställningar, och från vilken trådarna går ut mot första montagevagnen.
Mellan dessa båda vagnar finns dock en materialvagn med extra trummor (och enligt ett dokument som kan återfinnas hos Gunnar Ekeving, för att skapa distans mellan trumvagnen och första montagevagnen).
Sedan följer nio st montagevagnar.

Om vi först tittar på materialvagnen:

... så kan man här tydligt utläsa "SJ Efd [Elektroförrådet] nr. 419 Mt nr. 6".

Första montagevagnen går också att identifiera:

"SJ Efd nr. 335 Mt nr. 6".

Fotot återfinns på flera ställen, men förefaller ha tagits i samband med elektrifieringen av Södra Stambanan,
"Mt nr 6" tolkar jag som "Montagetåg nr 6". Det verkar således som om vagnarna var fast knutna till ett visst montagetåg.
Frågan är nu hur många montagetåg det fanns. Jag har förgäves letat efter någon närmare information om detta.

Kan dock konstatera att rätt många av dessa vagnar för elektrifieringsarbete under kriget spreds ut på olika stationer som "beredskapsvagnar". Mjölby t ex hade 4 st.

[Anna-Carin]

Ett par foton från andra montagetåg, om det kan ge något:

Det finns även ett ganska skarpt foto som visar hopkopplingen av kontaktledningen Stockholm - Malmö omedelbart norr om Hästveda den 20 september 1933:

Där verkar materialvagnen ha nr 910:

Vid elektrifieringen av hamnspåret i Helsingborg 6 september 1943 har en motsvarande vagn Efd-nummer istället.

[PeO]

Du påminner mig om ett projekt som fört en slumrande tillvaro i över trettio år. När jag köpt SJK:s bok om tjänstevagnar, väcktes en dröm om ett elrevisionståg. Frågor till kunnigt folk om ritningar gav magert resultat, P-noll hade en mycket enkel skiss, Kjell Friberg gav ett hårt besked för ett par år sedan, ungefär: det finns inga ritningar från centralt håll, den lokale snickaren eller smeden byggde efter eget huvud.
Lite mått på bilder och vagnar, bl.a. en vagn i Gävle gav detta resultatet, här upplagt på ett par vanliga G-finkor.

Som synes på den främre bryggan blev 0,3 mm alltför klent, nästa försök med 0,5 mm blev bättre (till vänster)
Dessa bryggor har stålstomme, de på bilderna ovan är av trä. Anna-Carins sista bild visar bra hur skyddsräcket såg ut nerfällt.
Museibilden KBDA01377 visar en uppfälld sidobrygga och räcken.

[Johan Molin]

Tack Anna-Karin och PeO!

Men – bilden ovan skulle väl antyda att montagetåget hade nummer 910? Här står ju "SJ Efd Nr 396 Mt Nr 910".

Så materialvagnen i detta fall bör ha haft numret 396.

Och i Hälsingborgsfallet står det "Efd Nr 432", men inget montagetågsnummer.

Så då har vi tre materialvagnsnummer från förr, 335, 396 och 432. Det låter väl rimligt.

På det östgötska smalspårsnätet tycks materialvagnar nr 21, 27 och 35 ha funnits.

Men montagetåg nr 6 och nr 910??? Var det för att försvåra för den lede fi? Tydligen var ju dessa montagetåg så pass viktiga ur beredskapssynpunkt så att de spreds ut som "beredskapsvagnar" som jag skrev ovan.

[Johan Molin]

På Anna-Karins Hälsingborgsbild ser man ju också det gapande hålet i gaveln på trumvagnen.

[d680ae]

...
Kan dock konstatera att rätt många av dessa vagnar för elektrifieringsarbete under kriget spreds ut på olika stationer som "beredskapsvagnar". Mjölby t ex hade 4 st.

Fanns det några särskilda resurser i form av montagevagnar avdelade specifikt för beredskapsändamål så att beteckningen "beredskapsvagnar" är helt relevant, eller var den noterade resursfördelningen mer bara ett led i uppbyggnaden/utvecklingen av en underhållsorganisation för kontaktledningsunderhållet?
Att elektroförrådet när det tillhandahöll fordon till de större nybyggnadsprojekten gjorde det i form av fasta tågstammar känns rätt naturligt. När sedan underhållsorganisationen parallellt med detta skulle bestyckas kan man ju fråga sig hur det gick till - i vilken takt och med vilken rullande materiel? Det finns några gamla bilder på "montagevagnar" märkta som bangårdsvagnar tillhörande lokal elektroingenjör. Utöver detta vet vi ju av historieskrivningen att det togs fram särskilda självgående elrevisionsvagnar, både förbränningsmotordrivna likväl som ackumulatormatade elfordon. Men den fordonsparken blev väl inte så stor så att den med tiden kunde täcka behoven över det alltmer utväxande elektrifierade bannätet. Logisk fortsättning bör rimligen ha varit fordonstågen för elrevision dragna av ackumulatorloken Öa - Öd som ju blev desto mer talrika. Är det här utspridningen av avvecklade vagnresurser ur montagetåg från Efd kommer in? Men en sådan ordning bör med tiden ha visat sig orationell. Det bör rimligen ha varit så att underhållsorganisationen hade större behov av fräscha trafikdugliga och insatsberedda fordon för snabb akutinsats än de mer långvariga mindre transportkrävande nybyggnadsprojekten som väl mest bedrevs som bandispositioner. De elrevisionståg som stod insatsberedda för kontaktlednings-underhållet på 1960-/70-talet innehöll ju betydligt nyare ombyggnader. Men hade de någon nämnvärd kapacitet att dra ut större längder av kontaktlening vid mer generella trådbyteskampanjer eller haverier? Slutfasen för dessa vagnbaserade montageplattformarna blev väl därför också de nybyggnationer som gjordes under sent 1960-tal. Till liftmotorvagnarna fanns ju sedan komplement med särskilda besläktade trumvagnar som medgav större kapacitet för tråddragning.
Antalet montagetåg och tillfällig lokalisering av dessa bör väl i första hand ha varit avhängigt antalet nybyggnadsprojekt och på hur många "fronter" sådana bedrevs över tiden. Däremot bör likaså antal och varaktig placering av dragkraft och vagnar till underhållsorganisationens elrevisionståg rimligen hängt ihop med den organisationens lokaliseringar av driftområden och stödjepunkter (orter m omformarstation?).

[Lihkströmsverken]

Monteringståg enligt Riktlinjer och bestämmelser för Statens Järnvägars kontaktledningsbyggnader av Th Thelander utgiven 1932,

/Ola

[Anna-Carin]

Ritning på anordning för hissning och nedfirning av arbetsbrygga på montagetåg: https://www.ekeving.se/r/RM/Ebr_60863.jpg

[Johan Molin]

Oooh, nu börjar det bli hardcore på riktigt! Tack Anna-Carin och Ola!

Jag försöker (med ytterlig möda) rekonstruera vilka tjänstevagnar som var stationerade i Mjölby under olika tider. Något montagetåg har nog inte funnits där men väl en elrevisionsvagn littera Q13 och en trumvagn (samt en ballastjusteringsvagn typ Q20 och en förrådsvagn typ II, vad jag förstår en f d personvagn av C4-typ (eller en vagn motsvarande MHJ:s DF-vagnar egentligen).

Det här är ett arbete som uppenbarligen kommer att ta åratal att försöka bringa någon reda i.

[Anna-Carin]

Lägger till ytterligare ett par länkar jag hittat i ämnet -

SPÅR 1986 intervjuade en trådrallare som berättade en del om montagetågen, även om vagnarnas interiörer (PDF).

Och Krylbo-Mjölby var en av de linjer som 1907 diskuterades som tänkbara för försöksbana för elektrifiering. Riksgränsbanans elektrifiering - Stat och företag i samverkan: 1910-1917, doktorsavhandling av Roine Viklund.

[Johan Molin]

Ska be att få passa på och tacka även Ulf för hans inlägg. De funderingarna har jag också haft. Man skulle behöva originaldokument för att förstå sig på vad som "hände sedan", - efter elektrifieringarna.

Och Anna-Carin: Att hitta den typen av dokument som du - och Ola - presenterar är precis det jag tycker är så sp'nnande med denna hobby! Jag håller f n på att försöka samla på mig så många bilder jag någonsin kan hitta från MHJ och FVÖJ, och det blir faktiskt rätt intressant. Det är inte lika lätt för mig i dag som för bara fem år sedan (min anläggning har jag pysslat med sedan en blygsam start 2007, tror jag), men fortfarande går at dett hitta nyheter. Jag är nu i begrepp att scanna artiklar och fotografier från tidskrifter som jag kanske i övrigt inte är så intresserad att bevara.

Det här med tjänstefordon är lite grann likadant. Menoändigt mycket svårare. Plötsligt glimtar det till: Beskrivningar över hur många tjänstevagnar som fanns i Sverige 1940, respektive 1941. Sedan försvann den statistiken lika fort igen.

För 2 bs och Mjölbys del såg det ut så här 1940:

2 snöplogar typ C - svensk modell
1 spårrensare typ enkel
4 spårrensare typ dubbel
1 vagnssätt för användning vid tågolyckor ( 1 ambulansvagn + 2 redskapsvagnar typ 1A & 1B) (Norrköping)
4 tendrar apterade för vatten-, kalk- eller luttransport
52 grusvagnar utan bottentömning
34 + 16 öppna vagnar

MJÖLBY:
1 redskapsvagn typ 2
1 revisionsvagn typ Q13 för elektrifierade linjer (ej omnämnd 1941)
1 ballastjusteringsvagn typ Q20

Att hitta 52 st äldre obromsade grusvagnar och veta exakt vilka de var, gissa själva om det är ett lätt kapitel ...
Det är svårt nog att identifiera de TRE vagnar som specifikt beskrevs finnas i Mjölby ...

[Anna-Carin]

Forskning är kul, särskilt när de där glimtarna kommer!

Får jag fråga, vad står 2 bs för? Min järnvägsbakgrund är minimal; bara några månaders praktik på Banverket (signal) för 25-30 år sen.

[Johan Molin]

Förr var SJ:s organisation uppdelad i distrikt (numrerade med romerska siffror), och dessa i sin tur i bansektioner, maskinsektioner och trafiksektioner ( det tillkom signalsektioner och elektrosektioner senare). Jag tror det var 1963-1964 organisationen förändrades i grunden, och den här organisationen försvann.

Så "bs" är alltså "bansektion".

[Anna-Carin]

Tack!

[MatsN]

Norrbottens Järnvägsmuseum har 5 vagnar från elektrifieringsmontagetåg bevarade;
https://www.nbjvm.se/content/utveckling ... trifiering

Har för mig att de även haft en artikel om dessa i sin medlemstidning "Karven".
Har dock tyvärr inte möjlighet att leta i gamla nummer efter detta just nu.

/Mats

[Johan Molin]

Tack Mats! En del av dessa hade jag hugg på, men ingen samlad lista.
Man blir imponerad av den stora mängd järnvägsmateriel entusiasterna däruppe lyckats bevara! Och detta trots den trista branden för några år sedan.

[Lihkströmsverken]

Botaniserade i min bokhylla idag och hittade en lite SJ skrift om elektrifieringen av Norra Stambanan 1942.

I skriften omnämns montagetåg på flera ställen och bland annat kan man läsa detta

Sedan kommer ett stycke som är mer relevant

Uppgiften på denna sida är intressant då man kan läsa att antalet montagetåg varierat under perioden fram till 1942 med två till elva tåg. Samtidigt framgår det att montagetågen drogs av E-lok.

Slutligen lite kuriosa. Skriften som ursprungligen min far fått av sin yrkeskollega Yngve Pihl (Spårvägsdirektör i Malmö, men troligen liksom min far med ett förflutet vid SJ), och som nu står i min bokhylla, var "Hemlig" utan att vara hemligstämplad!'

/Ola

[Johan Molin]

Spännande! Den boken bör du vara rädd om - men det vet du förstås redan ...