Mina blandade byggen

[Anna-Carin]

Efter ett antal års uppehåll håller jag på att komma igång så smått igen. För att presentera mig helt kort, så har jag mest byggt i skala 1:48, och framför allt interiörer och inredda hus från äldre tid. Jag gillar särskilt detektivarbetet med att försöka återskapa gamla föremål och miljöer så som de kan ha sett ut när det begav sig.

När jag har funderat över vad jag egentligen vill göra, så har jag kommit fram till några olika spår, som jag lär växla mellan framöver i den här tråden:

• göra klart några påbörjade projekt, för sådana har jag alldeles för gott om
• reparera byggen som tidens tand har gnagt alltför hårdhänt på
• våga mig på att vädra en del exteriörer, vilket jag inte har gjort förut
• lära mig mer om landskapande (det har hänt en hel del sen jag köpte WS-material för >20 år sen!)
• prova nya tekniker - nyligen testade jag limavgjutning av tegeltak efter tips här på forumet

Jag började med att åtgärda min stiglucka, förebilden stod vid Järfälla kyrka och revs 1899. Skala 1:48 eller däromkring, byggd efter ett gammalt foto i bygdeboken. Jag byggde den för ca 10 år sen för att ha vid julkyrkan (forcerat perspektiv - kyrkan är i mindre skala), och förenklade utförandet för att inte göra kontrasten i utförandet alltför stor; därför är t.ex. varje varv av takspån skuret som ett helt stycke utan indelning i spån. Muren är utskuren ur hårdskum och målad - ett olämpligt val, för de främre hörnen har blivit stötta med tiden.

Därför byggde jag på de skadade hörnen med Sculptamold, som får föreställa stenar som tittar fram under avfallen puts. Färgblask och matt lack på stenarna, sen lite vädring med en vattenbaserad "dirty wash" som jag hittade i en låda (gammal hemblandad). Glömde att ta något foto innan jag började, så bilden ovan visar hur den såg ut när jag hunnit ungefär så här långt.

Jag kände mig färdig, men fick för mig att söka på nätet efter just den här stigluckan, och återfann mitt referensfoto - och ett från baksidan också.

Hmm... jag var visst inte klar, ändå. Det ska tydligen vara träpanel ovanför portarna, hur kunde jag ha missat det? Och ankarslutar; den obegripliga lilla svarta pricken på framsidesfotot är nog "klacken" upptill på en ankarslut (resten kanske hade blivit överkalkad?). Ännu en påminnelse om att göra all research innan...

Ankarslutarna är av Fimo-lera, och halvmånen av Northeastern-flak. Jag sökte efter referensfoton av stigluckor med rektangulära portar och öppningen ovanför igensatt med trä, och fann att det inte var så vanligt. På Gotland finns de dock vid flera kyrkor så jag tittade på foton från Väskinde kyrka för att bygga insidan och gissade mönstret till utsidan. På det gamla baksidesfotot finns även en stång som håller ena porthalvan stängd, men den skippade jag i linje med mina andra förenklingar. Så nu är stigluckan färdig, igen - tredje gången gillt!

[Johan Molin]

Nu blir vi alla så glada av att se det du gör, och inte minst Stig tror jag, som ju har födelsedag i dag - det fnns ju en anledning till att han med så stor kärlek bygger fantastiska kyrkmodeller ...

[Anna-Carin]

Tack ska du ha! Det känns som ett mycket lämpligt sammanträffande att jag var färdig att posta inlägget just idag.

[S Johansson]

Tack för beskrivningen av stig(!)luckan! Den ser ju riktigt bra ut och dessutom fint återhållsamt nedsmutsad. Bra jobbat!
Vi har nog alla en slags lista över vad vi vill göra, men modellbyggeriet blir nog mest givande när det får ta sin tid utan press från någon. Det är ju en hobby vi håller på med.
Det skall bli intressant att se vad du väljer för kyrka till stigluckan och i vilken skala. Många kyrkor, men inte alla, är ju stora byggnader.
Du får gärna fortsätta att dela med dig av vad som planeras och växer fram på modellbordet!

[Anna-Carin]

Stig,

Tack för de vänliga och kloka orden! Det finns inga måsten i mitt byggande, bara en önskan att om möjligt inte dra igång några nya stora projekt innan jag vet om orken bär.

Kyrkbygge ligger längre bort i tiden, det finns tyvärr inte plats för en riktig modell i den miljö sonen och jag bygger upp inför jularna. Men den dagen kommer det säkert att bli Kungsängens kyrka (f.d. Stockholms-Näs, innan järnvägssamhällets namn överfördes på socknen). Den har haft stigluckor, men de revs under första halvan av 1800-talet så det är där förebilden från grannsocknen kommer in. Skalan kommer att bli 1:87, och då blir totalmåtten ca 26x31 cm av Eniros flygfoto att döma. Jag har fönster i 1:87 (specialbeställda från Ristat och Skuret) till några hus som släktens tidigare generationer har bott i (dock i helt andra landsändar), och då känns det naturligt att hålla allt i samma skala. Kanske det blir en stiglucka i 1:87 också, vad det lider... och Kungsängens klockstapel är rolig, med ben som delvis sticker ut utanför inklädningen... Det känns säkrast att inte göra några planer och listor, för det tar aldrig stopp!

Edit: Jag växte alltså upp i Kungsängen, och under högstadiet och två år av gymnasiet gick jag förbi kyrkan ca 2000 gånger; jag gillade verkligen den delen av vägen.

[Anna-Carin]

I slutet av 1997 köpte jag material till mitt första större projekt i 1:48, en engelsk stuga med trädgård efter byggbeskrivningar i en amerikansk docksåpstidning. Den blev färdig 1999, men tyvärr blev jag snart besviken över trädgården - jag hade använt mycket torkade växter, som i beskrivningen, och de visade sig snabbt tappa färgen och bli spröda. Det som störde mest var bladen till höger om grinden, samt blommorna på klätterväxten på brunnen och yttersta raden längs huset.

När jag funderade på vad jag har som behöver repareras etc, så kom detta högt upp på listan. Hade jag byggt den idag skulle jag ha gjort mycket annorlunda, men jag vill inte förändra den; bara återställa utseendet.

För att ge både färg och förstärkning tänkte jag använda någon vattenbaserad färg som kan ge ett stabiliserande plastskikt. Solrosornas blommor är torkade blommor som jag målade vid byggtillfället, och de har klarat sig utmärkt. Jag visste att jag hade kvar några burkar Humbrol Fantasy som ger ett tjockt plastigt skikt om man målar flödigt, och lyckligtvis var de i perfekta kulörer!

Jag började med att måla blommorna vid brunnen med blandningar av vinrött + vitt. Och eftersom man kan tona ner grönt med hjälp av rött, så borde orange göra att den giftgröna blir dämpad och drar åt gult. Lägg till lite vitt för att ljusa upp den, så blir det perfekt - bortsett från att när färgen torkat visade den sig vara ganska blank...

Nåja, nu var bladen inte spröda längre, utan tålde att målas om med min vattenbaserade standardfärg, FolkArt (märket Panduro sålde innan de tog fram sin egen Hobbylack). Den använde jag till småblommorna längs fasaden också (klargult nedtonad med ockra). De har blivit tufsiga med åren och bitar av kronbladen har fallit av, men med lite färg blev helhetsintrycket rätt igen.

Jag är nöjd med resultatet, och räknar med att det ska stå sig i många år nu. Varje gång jag är i närheten av hobbyrummet går jag dit och tittar på stugan och ler. Jag önskar att jag hade gjort detta redan för 15 år sen! Eller ännu hellre när jag byggde.

[Johan Molin]

Om ingen annan anhörig vill ha den i arv en gång i världen så kan du ju alltid testamentera den till Pendon!

[ford1929]

Mycket vackert

[1956]

Mycket vackert bygge, men jag ser ingen skillnad på bilderna.

[Anna-Carin]

Tack ska ni ha!

Obs att murförbandet, som brukligt i modellskala, är fel. Trots att det är English bond. Detta verkar nämligen inte ha använts för att fylla korsvirke, eventuellt inte till skorstenar heller. Papparket jag använde var från Vollmer men tillverkas inte längre (märkt H0, men knappt 5 mm långa tegelstenar, vilket var lagom i nollan). Däremot verkar N-skaleversionen finnas kvar (Vollmer 47361), som har 3,5 mm långa tegelstenar, vilket är perfekt för H0. Ibland undrar man hur de tänker...

[Anna-Carin]

Rikard,

Det syns bättre i verkligheten, här är ställena jag åtgärdat:

[Johan Molin]

Hmm, det där med murförband kan göra en gråhårig. Jag har till slut tvingats "tillverka" mitt eget klassiska svenska kryssförband i brist på något annat som duger.
I genomsnitt är det 7 cm från toppen på en tegelsten till toppen på nästa. Det blir i praktiken 0,8 mm i skala H0. Egentligen helt omöjligt att göra. Plastmodeller, inte minst tyska från förr, har aldrig något murförband värt namnet alls, och har som du mycket riktigt noterat, tegelstenar som både är dubbelt så långa och dubbelt så tjocka.

Det har gradvis blivit bättre, men de enkla grundreglerna är att

tegelförband ska man använda i N-skala och
träd ska man använda i 0-skala

- det vill säga om man bygger i H0 ...

[1956]

Nu ser jag skillnaden.

[Anna-Carin]

Nästa projekt - att förbättra två fasader en smula. De blev klara året vi fick barn, och var tänkta för två ändamål - varje jul har de utgjort början till en liten stad i närheten av stigluckan, och dessutom hade jag tänkt att de skulle kunna vara (foto-)bakgrund till andra byggen. Skalan är i princip 1:48 men fönstren är egentligen i minsta laget - jag undrar vad jag använde för förebild till dem (specialbeställda från Ristat och Skuret en gång i tiden).

Gul fasad efter känd förebild i Sigtuna.

Grön fasad efter en butik i Sala - som huset kan ha sett ut innan det blev butik.

Till att börja med ska jag klarlacka "fönsterglasen", som bara var målade och matta. Jag har tjuvstartat på det gröna huset, men det syns knappt på bilden. Sen vill jag måla om stengrunden på det gula huset (ev det gröna också), för att få mer liv i den. Testerna verkar lovande, så här långt (sen får vi se hur det går att ströppla på husfix-grunden, som har ojämn yta). Och slutligen vill jag vädra dem lite lätt. Jag tänker däremot inte detaljera dem ytterligare; de är avsedda att vara förenklade, som en kuliss men i 3D.

[Johan Molin]

Det ger fantastiska vibbar av såväl Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin, som av t ex Gamla Linköping!
Antar att det är populära juldekorationer!

[Anna-Carin]

Jomenvisst, det är tanternas hus. Jag gillar gamla trästäder, och hade gärna velat uppleva dem innan Domus kom till stan. Tur att man kan bygga gamla hus själv!

Sonen gillar att arrangera staden med omgivningar i början av advent. Han skulle nog bli jätteglad om det tillkom en stationshusfasad och ett ånglok också, men det är tyvärr alldeles för ont om plats; jag kan inte lägga till mer utan att ta bort något annat, så jag har inte nämnt idén för honom.

Min "grundmålning" gick inte riktigt som planerat, men resultatet är tillräckligt likt det jag hade tänkt mig.

Nästa steg blir att våga mig på en wash. Tyvärr är fasaden målad direkt på obehandlat trä (oljefärg + pensel), och det finns småflisor här och där som jag tror kan betonas lite olyckligt av en wash. Nästa gång jag bygger en sån här fasad så ska jag grunda likadant som på minatyrmöbler jag ska måla, så att jag får en slätare yta.

[Johan Molin]

Tänk vad som sitter någonstans i förlängda märgen ändå! Jag vill överhuvud taget inte malla mig, men undrar hur ens stackars gamla hjärna fungerar, så att man direkt associerar till ett trähus man sett i en bilderbok en gång i världen för väldigt längesedan, och så visar det sig vara just det huset! Vilket jag faktiskt inte hade en tanke på när jag skrev mitt inlägg; endast att det påminde mig om husen i tanternas och Farbror Blås, och Petter och Lottas, lilla stad...
Sedan må de lärde slåss om det var Trosa, Sigtuna eller någon annan av Sveriges på den tiden många trästäder som inspirerade Elsa Beskow. Jag tror i vart fall inte det var Hästholmen, snarare Hjo i så fall ...

[Anna-Carin]

När jag hade målat om grunden på fasaderna så var det ett enkelt beslut att göra något åt de imitationsmålade tegeltaken. Jag hittade GMJS tips om att modellera tegeltak i 1:45 i DAS-lera - mycket sympatiskt att gamla nummer av Rälspiken finns att läsa fritt online, för övrigt! Det var en bra teknik att utgå från men jag märkte snart att leran skulle behöva få trappstegsform i ett första steg, innan man trycker in pannprofiler i den. Det har jag experimenterat med den senaste tiden.

Tjocka pappremsor limmade i trappstegsform visade sig funka att kavla mot, dock behöver "stegdjup och steghöjd" anpassas efter skalan. Min papp är t.ex. lite för tjock (2 mm, borde vara 1-1,5 mm) och stegen för djupa. Leran utvidgar sig gärna lite på höjden när pannformen trycks in; biten nere till vänster är gjord på det viset, och har fått alltför stora tegelpannor, men i övrigt verkar metoden lovande. Träbitarna att trycka in pannprofilen med formade jag efter uppmätningsritningen i Modelltåg -96, men de behöver också förbättras. Det känns som att leran fjädrar tillbaka litegrann så att pannorna blir för grunda.

Efter provmålning av alla mer eller mindre lyckade testbitar, har jag kommit fram till att jag ska ta det försiktigt med vädringen, och framför allt försöka få fram teglets naturliga färgskiftningar genom att måla i många olika nyanser, som tegeltaket i Cottage Modelling for Pendon. Det var visst att äldre brännugnar inte kunde hålla exakt samma temperatur i hela ugnen som gjorde att färgen brukade skifta så fint även inom en och samma bränning. Det gröna huset känns nyast så det kommer nog bara att få en wash därefter, medan tanternas hus kanske får lite grön algpåväxt också.

Sen var det en kommentar om Grythyttan-möbler i H0 på grannforumet som gjorde att jag förstås måste testa... jag måste ju säga att H0 känns väldigt smått. Jag har en ny beundran för era fina miljöer efter detta!

[Johan Molin]

Vänta bara tills du gjort om Göran Tholins bravad med tvåkupigt tegel ...

För övrigt - som vanligt - synnerligen diggabla bilder du visar.

Det är egentligen lite sorgligt att det inte finns tvåkupigt taktegel i modell att köpa. Jag skulle inte vilja göra om Görans bravad; att ägna en hel jul- och nyårshelg åt att tillverka 1.100 tegelpannor för att sätta ihop för att skapa en gjutform till egna taktegelflak ...

[Anna-Carin]

Tvåkupigt tegel har jag inte tänkt ge mig på; jag tycker det gamla enkupiga är charmigare. Inspirationen till mina fasader far troligen byggda under 1700-tal eller tidigt 1800-tal så eventuella tillskott lär bli i samma stil.

Jag kanske ska tillägga att artikeln i Modelltåg -96 var av Lars Hagström, och hade ett foto av hans synnerligen naturtrogna enkupiga tegeltak i styrén i nollan. Göran Tholins tak har jag inte sett, men kan tänka mig att det är likvärdigt - fast i H0?! Jag är glad att jag trivs med en lägre ambitionsnivå, om vi säger så...

I princip borde det ju gå att 3D-printa tegeltak, eller gjutform till dem - det kanske vore en idé för Stinky?

[Johan Molin]

Eller Olle Frykmo. Han skulle bums få en kund i alla fall ...

[Anna-Carin]

Jag har haft svårt att hitta en balans mellan vila och aktivitet, och behöver skära ner framför allt tiden vid datorn.

Den närmaste tiden tänker jag läsa forum en gång i veckan, och undviker att skriva. Jag räknar med att posta igen om en månad eller så. Diverse testverksamhet framskrider så sakteliga på byggbordet, men inget som känns värt att fotografera just nu.

I'll be back!

[Johan Molin]

Good to hear that you'll be back!

Jag förstår dig, tiden framför datorn kan stjäla all annan produktiv tid om det vill sig illa. Men det är väldigt roligt att ha dig med på tåget - ähum - igen!

[1956]

Ja det är lätt att fastna, det ser vi ju på Johans bild på trafikskylten.

[Anna-Carin]

Tack ska ni ha! Det är mera återhämtning som behövs, jag fortsätter jobba på det.

[Anna-Carin]

Jag önskar er alla en god och fridfull jul!

Min julkrubba är i nollan, som det andra här i tråden. Grunden var en ask med tio figurer från Panduro, sedan ommålade och kompletterade med andra köpta och ommålade småfigurer samt några egna byggen. Leksakskamelerna har jag hittat på loppis genom åren, och målade dem i somras. För en månad sedan började jag klona fler får (Fimo-lera och hemgjord form), så när de är färdigmålade har jag four får more och börjar bli färdig med menageriet. Några minuters pyssel åt gången verkar vara det som funkar för mig, och även då blir det ju resultat på sikt.

[Anna-Carin]

Jag började tvinna ett träd i höstas, inspirerat av grannens äppleträd utanför köksfönstret, och delvis baserat på Luke Towans Wire Tree tutorial på YouTube. Det jag gillar med den är att han börjar med dubbellånga trådar och formar en ögla nertill på trädet, som inte sticks och ger bra mothåll när man tvinnar. Där det grenar sig lägger jag gärna till en eller ett par vikta trådar för att grenarna inte ska smalna av för snabbt (Lars Malkar påpekade det i sin trädartikel i Modelltåg -95). Det bidrar till stabiliteten också, inbillar jag mig. Jag använde 0,3 mm koppartråd; ska nog ta lite grövre nästa gång.

För barkstrukturen har jag försökt använda mig av Gordon Gravetts Modelling Trees: part one - Broadleaf Trees. Hoppas kunna ta till mig mer av metoderna och tänket på nästa träd. Barkblandningen skrev jag om i tråden Materialtips till Gordon Gravetts böcker; tänkte hålla sån info samlat där så att jag själv hittar den nästa gång... Jag ska ta en lite ljusare och brunare färg till nästa äppleträd, eftersom en svart wash efteråt tonade ner färgen ganska mycket. Men först ska det här trädet få löv och äpplen.

Nyligen beställde jag blommor, "Magiflor" från Microrama i Frankrike, paketet kom snabbt. Färgerna känns trovärdiga. Magiflor ser ut att bestå av mald plast (alltså inte skumplast), ungefär som en del sorters MJ-snö. Bra när man vill ha mer kompakta blommor, det här är något jag har saknat länge! Jag tycker att olika material är bra till olika slags blommor, för att få variation i textur och inte bara i färg.

Här syns skillnaden mellan orange Woodland Scenics och gula Magiflor. Gräsningen har jag inte fått till riktigt, jag är osäker på om det är min hembyggda gräsmäster som är för klen, eller om det är SBS. Det ska nog klarna när jag läser vidare i Gravetts gräsbok.

[PeO]

Microrama verkar ha vuxit fram genom åren. För några år sedan hade man i stort sett ett spraylim, som gick att lägga på flera lager av strö på varann med och visade upp på Intermodellbau. Misstänker att det är ungefär samma som det engelska Gordon visat. Sedan har sortimentet vuxit med åren. Korta strån för t.ex. barrträd kom för ett par år sedan, urvalet av blomstermaterial har stadigt vuxit.
Det här satte han ihop på disken i montern.

Det tog ett par år innan jag uppfattande att han var fransman, jag uppfattade ingen brytning på hans tyska.

[cgn1954]

Ni är helt otroliga! Jo...

[ollef]

Gräsningen har jag inte fått till riktigt, jag är osäker på om det är min hembyggda gräsmäster som är för klen, eller om det är SBS. Det ska nog klarna när jag läser vidare i Gravetts gräsbok.

Det där med gräsning verkar vara något som inte alltid blir som man hade hoppats.
Jag blev själv aldrig riktigt vän med min köpta Grassmaster 2.0. Det blev inte alls samma resning på stråna som i Youtubeklippen.
Antingen en trött Grassmaster eller otillräcklig övning och praktik, troligtvis det senare.

I början av veckan gjorde jag ett försök att förbättra Grassmasterns effektivitet efter tips på tuben, med en egen liten "uppgradering" på Grassmastern.
Kortade bl.a av behållaren och lade in en metallplatta i botten på behållaren-
Hur det gick?
Jo, idag kom det hem en ny Grassmaster 3.0 och den gamla skall lämnas till eldeponi på återbruket

Nästa steg är nog att istället göra en uppgradering av min egen effektivitet.
Den här gången skall jag försöka ta mig tid att öva en del på sidan om, innan jag går på gräsytorna som är aktuella.
Fast jag brukar alltid vara lite för ivrig och ändå börja med ytorna innan provbitarna har torkat och jag sett vad som kunde gjorts bättre.......

[1956]

Grassmastern kom in mycket sent i mitt byggande men jag hade några delar på anläggningen som jag gärna ville täcka med något som ser ut som gräs. Jag blev inte heller kompis med den vilket kan ses på bilden ovan. En del ser väl hyfsad ut, den andra är helt misslyckad.

[Johan Molin]

Apropå Gordon (och Maggie ...) Gravett, här är några minuters film med deras fabulösa model "Pempoul":



Och för dem som vill se mer av hans byggande, och hans filosofi kring glädjen i att bygga själv, här är en längre, synnerligen intressant film:

[Anna-Carin]

Skönt att höra att det inte bara är mig det krånglar för! Jag ser att Grassmaster 2.0 och 3.0 går på 9 V batteri och det tyder väl på att det behövs mer än de 3 V som min hembyggda har. När jag har lusläst vad boken säger om olika verktygsvarianter, och fråga vidare här sedan.

Rikard,
Jag ser vad du menar på bilden, men din anläggning och dina foton är så otroligt fina så om du inte hade sagt något så hade jag trott att det "misslyckade" var nyslaget gräs.

Johan,
Tack för länkarna, jag har sett några filmer med paret Gravett och Pempoul men minns inte vilka. Får kika på dem sen!

[Anna-Carin]

PeO,
Jag kollade Gravetts avsnitt om att förlänga grässtrån, han rekommenderade matt klarlack eller konstnärsfixativ men inte spraylim, och det lät inte som om det var särskilt kinkigt vilken sort man använde. Men Microramas buskar uppbyggda av lager på lager av gräsfibrer verkar kräva hela Magigras-systemet (resin-blandning som grund, gräsfibrerna, sprayen).

Intressant att se en jämförelsetabell för olika grassmasters: https://eshop.microrama.eu/de/121-rts-greenkeeper

[PeO]

Det här kräver mer provning, innan jag vågar svara tvärsäkert.
En gissning: Bindemedlen i lack, fixativ och Magispray verkar närbesläktade, ger tunna transparenta skikt. Somliga spraylim jag provat lämnar tjocka gul-vita hinnor över ytan.

Underlaget? Hans svarta tvåkomponentmaterial har jag provat, lättarbetat men dyrt, flera andra metoder tycker jag går lika bra.
Fibrerna: Första året hade han inte eget material att sälja, men hans sortiment senare fyller tveklöst luckor i det sortiment som finns hos övriga märken.

Utöver lack och fixativ har somliga sorter lågpris hårspray fungerat. De flesta stinker kärring en vecka efter, men på hemväg från jobb i Malmö för något år sedan hittade jag ett verkligt billigt och kladdigt i Ullared, som hade dräglig lukt. De tidigare har fått stå i vedboden eller pannrummet en vecka och vädras ut.

Tala om vad du kommer fram till, 15€ för en flaska Magispray räckte nästa till 10 av den billiga hårsprayen, men den ersätter inte alla användningsområden.
Som fixativ över lövverk (alltså inte barrträd) vid masstilverkning har jag alltid använt hårspray. Vanans makt kanske, eller också att jag inte haft matt klarlack på spray hemma, blank lack blir inte bra.
Matte medium pratas ofta om. Jag har inte provat nog, för att ha åsikter.

[Anna-Carin]

Aha, det var intressant att få veta lite mera. Det kommer nog att dröja länge innan jag själv har något att bidra med på gräsfronten, jag har kunnat konstatera att det är för lite fart på mitt (nåja, rätteligen makens) hembygge; fibrerna vill forma "trådar" mellan tesilen och limmet och resultatet blir glest med många liggande fibrer. Ska börja med att fokusera på träd tills vidare, och med hittillsvarande takt kommer jag nog att ha att göra med det i ett par år eller så.

[Anna-Carin]

Här har jag lagt uttöjd polyfiber över trädet. Jag skulle ha fotograferat uppifrån också; här ser det ut att vara mycket mera fiber än det var!

Nästa gång ska jag försöka få varje tuss att täcka en mindre grupp av grenar, istället för att lägga dem kors och tvärs över hela trädet. Som jag nu gjorde, bildade lövverket en enhetlig "hjälm" över hela trädet istället för ett antal naturliga "klumpar", men det insåg jag inte förrän efter lövningen, så jag fick klippa och töja lite i det då för att dela upp det.

Spraylim, Noch-löv (olivfärgade), och hemgjorda äpplen (gillar inte WS:s illröda - har någon testat Juweelas äpplen? eller JTT:s?). Löven strödde jag dels uppifrån, dels underifrån (när jag bara hade strött uppifrån såg det "ihåligt" ut; att strö underifrån också gjorde det fylligt och realistiskt). Borstade bort löv från nedre delarna av grenarna, därefter matt klarlack på kronan (från alla håll, inklusive snett underifrån).

Det visade sig vara svårt (läs: omöjligt) att få äpplena att fastna på limsprejad polyfiber. Nästa gång jag vill göra ett fruktträd ska jag använda Luke Towans metod att bygga upp formen med strömaterial istället, så det blir bättre anliggningsyta för att limma äpplena. De allra flesta äpplena limmade jag gruppvis med vitlim under grenarna, eller på lövverkets utsida. Såna smådetaljer som ska placeras i lim är lätta att sätta på plats med en okokt spagetti där man fuktat brottytan med munnen.

Kronan är tillräckligt luftig för att solen (lampan) ska kasta ljusfläckar här och där under trädet.

[Johan Molin]

Är detta 0-skala? Snyggt blir det i vart fall!

[Anna-Carin]

Tack! Det är H0 - praktiskt att göra första lärospånen i den skala som det är enklast att hitta material i, plus att det går åt mindre material och resultatet inte blir så skrymmande. Nån sorts utomhusdiorama blir det kanske så småningom, om jag får upp byggtakten (hittills ett träd på ett halvår).

[Anna-Carin]

Tidigare i år behövdes mitt hobbyrum för att rangera saker i källaren, och det blev mer långvarigt än planerat... Men nu går det att komma fram till arbetsbordet igen, och det har jag firat med att sätta äppleträdsgrönska enligt Luke Towans metod, på en H0-stomme som jag hade gjort häromåret.

Towan använder sprejlim + Woodland Scenics coarse turf (medium green), totalt 3 gånger i videon, sedan sprejar han en sista gång och strör på äpplen underifrån (jag använde Juweela), olivgröna Noch-löv ovanifrån och underifrån, och slutligen Woodland Scenics fine turf (burnt grass) ovanifrån.

Efter tre omgångar coarse turf tyckte jag trädet såg för tanigt ut, så jag tog en omgång till:

Det tyckte jag blev bra, men...

... när jag sen strött på löven tyckte jag det blev lite för mastigt. Tre omgångar turf hade nog varit bättre ändå.

En annan lärdom är att det var svårt att undvika att få lim på fel ställen (det inte var vindstilla när jag stod ute och sprejade), så jag fick plocka bort mycket löv och turf från stammen med pincett. Nästa gång ska jag prova att vira smala remsor gladpack runt stammen och de grova grenarna, för att skydda dem. När limmet har torkat ska jag spreja med klarlack också.

När jag jämför det här trädet med det förra, där jag använde polyfiber för att ge form åt lövverket, så har väl båda metoderna sina fördelar och nackdelar. Ibland kanske man väljer den ena och ibland den andra beroende på vad för träd man avbildar.

• När formen byggs upp med turf kring grenändarna får man automatiskt en bra form på lövverket, och äpplena fäster bra i limmet på turfen. Däremot blir kronan ganska massiv och skuggar kraftigt.
• Med ett tunt lager polyfiber som grund får man en luftig och fin krona med halvskugga under. Men för att få den snygg behöver man nog jobba fram formen genom att lägga många separata polyfiber-tussar över små grupper av grenar. Och äpplen fäster jättedåligt på polyfibern, de vill bara falla av.

[BR78]

Väldigt fint

[cgn1954]

[Anna-Carin]

Som sagt försöker jag komma igång igen, och efter lite figurmålande (bilder kommer när några figurer är helt färdiga) så tänkte jag göra klart mitt lilla B-lok.

Så här såg det ut nyligen (lok 1:870, bord 1:48):

Och så här är läget idag:

Tendern hade jag också byggt tidigare, men var inte riktigt nöjd med så jag la den åt sidan. Jag hade använt vad jag hade till hands - mest skalavirke och kartong, med lite styrén till hjulen. Det hade säkert varit bättre att bygga helt i styrén. Nåväl, nu har jag bestämt mig för att bygga en liten 1:48-vinjett, där loket är i blickfånget som "leksak" i ett barnrum, och då får tendern också vara med.

Nu har loket fått lyktor och tendern buffertar. På loket har jag försökt rita rutor med blyerts (ett pappmodellbyggarknep, har jag hört) men det syns inte på fotona. Den fula fläcken på sidan av förarhytten beror på en bättring jag har gjort, jag ska röra om färgen bättre och göra om den så kanske det blir bättre. Jag använder samma burk Polly Scale (Grimy Black) som från början.

Jag är osäker på en del saker, där jag gärna skulle vilja få lite råd:

• Tendern ska förstås kompletteras med kol, men vilken nyans ska jag måla det i - mörkgrått? (Säg inte "kolsvart"... )
• Ska buffertbalkarna där lok och tender är ihopkopplade också vara röda?
• Är det några fler detaljer som jag har missat att måla i kontrastfärg?
• Det vore trevligt att sätta en sån där oval märkning på sidan av förarhytten, för att få en liten dekorativ färgklick, frågan är bara hur den ska se ut. När jag höll på med det här bygget för ett antal år sedan hade jag en fundering om SWB, och jag har för mig att jag kollade upp och att det då skulle vara en grön oval med gul text, kan det stämma? Jag har sökt och sökt och nu hittar jag ingenting alls.

[cgn1954]

Loket skala 1:850? Borde vara halva T-skalan, syns den ens?

Tendern ska förstås kompletteras med kol, men vilken nyans ska jag måla det i - mörkgrått? (Säg inte "kolsvart"... )

Enligt Wikipedia så är kol svart eller transparent/"genomskinligt". Men - ja - jag tycker inte det är kolsvart, grå-svart, svart minus, mer som grafiten i pennan tycker jag... kolet kanske ska vara ännu lite mindre svart - så det syns!

Ska buffertbalkarna där lok och tender är ihopkopplade också vara röda?

Nej

... fundering om SWB, och jag har för mig att jag kollade upp och att det då skulle vara en grön oval med gul text, kan det stämma?

Hmmm... undrar det, hittade denna hos digitalmuseum.se (är det rätt bolag?):

[Anna-Carin]

Tack Göran, du har rätat ut alla mina frågetecken!

Jovisst är det rätt SWB/SVB, det var minnet som var fel. Mässingsskylt fylld med svart, alltså. Det blir inte så mycket till färgklick, men i alla fall en välkommen ytterligare detalj. Tack än en gång!

[St. Mikael]

"Modell av en modell" Vackert! Det ger meg nästan en känsla av svindel när jag sätter mig in skalor och storlekar!

[Anna-Carin]

Tack Mikael!

Apropå modeller av modeller, så är det en sak jag undrar, som du kanske har några tips om, med tanke på utställningen du hade.

För länge sen byggde jag en del småmodeller, tänkta för en utställning i 1:48 om svensk landsbygdsarkitektur. Och jag undrar hur höga plintar (heter det så?) jag ska ställa dem på. Det bör ju vara kompatibelt med halvstora barn och rullstolsburna vuxna.

Denna artikel rekommenderar ca 80 cm höjd (lägre om konstverken är höga) med tanke på rullstolar, men då befarar jag att friska vuxna får ont i ryggen om de ska se annat än hustaken (klåfingriga 2-3-åringar blir också ett problem). Jag funderar snarare på ca 100 cm, då borde rullstolsburna (med sitshöjd knappt 50 cm) se fasaderna bra, och femåringar får också ögonen över kanten. Hur tycker du att det låter?

(Per Albin-torp 1:600, bord 1:48)

[St. Mikael]

Jag kallar dem för en sockel, socklar. Så höjden, mina var 60 cm till hus i skala 1:20. Socklar bygger jag för det mesta i tillpassade höjder till varje föremål. Jag föreslår att du prövar höjder på köket. En köksbänk är +/- 80 cm. Varierande höjder gör nog utställningen mer spännande att se på. Klåfingriga barn och vuxna måste man bara acceptera. Vi skrev en text "Vänligen, inte rör skulpturerna" men det hjälpte inte något särskilt. Alternativet är att ställa ut i montrar eller vitrinskåp.
Det jag vill råda dig till är att ha höjder och avstånd som känns riktiga för dig!

[Anna-Carin]

Tack för råden! Jag tänkte inte på att socklarna kunde ha varierande höjder, det är en jättebra idé. Då kan jag ha högre socklar till de lägsta fasaderna, så att de syns bättre. Jag tycker illa om klåfingrande, men tröstar mig med att utställningsbesökare i 1:48 inte kan göra någon verklig skada.

För kanske 12-15 år sedan besökte vi gruvmuséet i Falun, där gamla modeller byggda av Polhem (1661-1751) m.fl. stod uppställda på låga socklar (inga montrar). En pensionär lade handen tungt på en husmodell medan hon pratade med sin väninna om minnen den väckte. Jag rös... Att döma av webbsidan är muséet rejält omstöpt sedan dess, jag hoppas att de skyddar sina modeller bättre idag.

När jag var liten och vi var på museum brukade min mamma säga till mig att hålla händerna bakom ryggen, för att jag skulle hinna hejda mig och inte råka ta på saker. Jag lärde mig det och det blev en vana som sitter i ännu. Jag frågade henne härom året vad det kommer sig att jag gör så, och fick höra bakgrunden.

[ErikB]

"Peka gärna men peta inte" är något jag (helt vänligt) måste påpeka för en och annan besökare i hobbyrummet! Men varken här hemma eller vid MJ-träffar brukar det inträffa några större katastrofer. Mest rädd är jag nog för de riktigt intresserade (som borde veta bättre) som vill få den bästa fotovinkeln och prompt ska in med kameran bland tåg och byggnader. Ett skäl till att MJ-klubbar med visningsambitioner bygger plexiglassskärmar framför banan!
/Erik