Rö Hållplats 1980 H0n3

[robbox]

Jag började med att bygga Rö station som var i skala N. Fördelen var att i skala N får man plats med 450 meter station på tre moduler, men nackdelen är att scratchbygga alla fordon.Jag började på Rö station och kom så lång som att jag skulle lägga rälsen. På Hjulmarknaden hittade jag Rimbo Grande H0n3 samt på mässan köpte jag ett Tp lok i byggsats med driv. Sedan fick jag ångest med vad jag gör nu. Men valde att byta inriktning till bygga Rö på Roslagsbanan i skala H0n3 istället samt återanvända modulerna i skala N till något på stambanan i stället.

Så den nya inriktningen och plan blev det helt enkelt att jag började med två linjemoduler som skall bli Rö hållplats innan den lades ned samt Sparren banvaktstuga i mitten av 50-talet. Men mera om det senare. Jag har även köpt in hel del rullande material för att kunna köra på modulerna. Rö station 1958 kommer komma som tredje delen. Skall försöka publicera något fram till midsommar varje vecka. Och börjar med Rö hållplats 1980. Men först lite bakgrund om Rö station/hållplats projektet.

[robbox]

Detta är min bygglogg för en modul som byggs med H0n3 föreslagna standarden (http://www.smalspar.se/norm/norm.pdf ver. 0.92). Det intressanta är att H0n3 standarden har samma gavlar som normala H0 MMM-standarden. Det bjöds ut två stycken moduler som blivit över via forumet (Torbjörn Onegård) och jag köpte dem och släpade hem dem. Denna bygglogg beskriver byggandet av dessa två H0n3 moduler, den ena en vanlig raksträcka (Sparren) och den andra Rö hållplats som den såg ut strax innan den lades ned 1981.

Bilden kommer från Rö Hembygdsförening som har Copyright 2011 - 2020 (http://www.rosocken.se/Photos/Showphoto.aspx?Id=51)

[robbox]

Varför i H0n3 kan man undra? Det är i skala 1/87 som är den absolut vanligaste skalan och det finns en jättelikt utbud av saker så att man inte behöver bygga allt. Speciellt som man kommer ifrån Skala N är det ett enormt utbud. Det som behövs byggas är det som inte finns som standard samt allt special som hållplatskuren exempelvis. Men i detta fall finns det en undergrupp som använder smalspår just med 891 mm bred. Denna undergrupp heter H0n3 och där rälsen är korrekt i storlek (10,5 mm) och kommer att efterlikna just Roslagsbanan. Den normala storleken är 16.5 mm. Det finns en flera leverantörer av saker till H0n3 som man kan få fram det mesta för Roslagsbanan av vagnar och rullande material. Det enda som saknas är väl ånglok. Jag har anskaffat ett antal där byggsatser som ser ut som nedanstående bild. Det är en mässingsplåtsbyggsats som man löder ihop för att sedan måla för att få en färdig vagn eller lok.

[robbox]

Det annonserades om försäljning av två raka moduler i 28x100 cm storlek av Torjörn Onegård. Dessa kändes som att dessa var av god kvalité och jag kunde inte låta bli att köpa dessa. Det jag fick hem var två välpackade avlång packet. Dessa innehåller allt för att bygga ihop en modul för MMM 28x100 cm låghöjdsmodul. Vilket är perfekt för mig. Paketet innehåller sidostycken, långsidor, infästningar för ben, benen, elektroniken, tieplates och skruv. Allt förutom räls och själva landskapet. Perfekt.

Paketet var väl hopslaget och praktiskt att förflytta.

[robbox]

Första steget är att limma och skruva ihop sidostyckena med långsidorna. Jag har en massa tvingar och annat för att göra ramar men de är nedpackade(måste rota fram dessa). Så jag körde en fuskvariant som inte är att rekommendera för att det är alldeles för enkelt att göra fel. Nu var det enbart ett hörn som vart dåligt och vart tvungen att bryta upp igen. Som det syns på bilden använde jag en burk som mall för att limningen av hörnet skulle bli 90 grader samt stödja upp med målartejp. Efter att limmer hunnit torka ett par timmar väldigt försiktigt limma ihop de två delarna. Sedan därefter limmet hunnit torka över natten borrade jag hål för skruvarna för varje hörn. Nu använde jag tre skruv per hörn men det räcker med två skruvar. Jag försänkte skruvarna. Varför skall jag visa senare i byggloggen.

[robbox]

Nästa del är stödet till underlaget för rälsen och banvallen. Det är en liten bit som skall sitta på sidostycket som själva banunderlaget av plywood för banvall och räls. Denna bit limmas fast ett par cm från toppen.

[robbox]

Här är en annan vinkel och andra sidan på modulen för den andra stödbiten att städja underlaget till spår och underlaget.

[Lihkströmsverken]

Det finns en flera leverantörer av saker till H0n3 som man kan få fram det mesta för Roslagsbanan av vagnar och rullande material. Det enda som saknas är väl ånglok.

Just svenska modeller föreställande 891 mm spårvidd i skala HO finns det gott om. Du tar upp ånglok på Roslagsbanan. Det finns två lokmodeller, Rimbo Grande har Godstågstysken och det producerades för många år sedan en etsplåt till Stortysken. När det så handlar om modeller av boggipersonvagnar på Roslagsbanan så ligger det tre artiklar till Mj-magasinet (del tre, fem och nio i min "evighetsserie") i pipelinen om just dessa.

/Ola

[robbox]

Det finns en flera leverantörer av saker till H0n3 som man kan få fram det mesta för Roslagsbanan av vagnar och rullande material. Det enda som saknas är väl ånglok.

Just svenska modeller föreställande 891 mm spårvidd i skala HO finns det gott om. Du tar upp ånglok på Roslagsbanan. Det finns två lokmodeller, Rimbo Grande har Godstågstysken och det producerades för många år sedan en etsplåt till Stortysken. När det så handlar om modeller av boggipersonvagnar på Roslagsbanan så ligger det tre artiklar till Mj-magasinet (del tre, fem och nio i min "evighetsserie") i pipelinen om just dessa.

Intressant. Jag har kollat på Godstågstysken från Rimbo Grande men har tvekat för jag hittade inget driv till den. Finns det något driv att få tag tror du?
Stortysken, vem har gjort den? Går det att få tag på den samt ett driv tror du? Jag skulle älska att få tag på driv och plåt för dessa.

Jag ser fram emot dina artiklar i MJ-magasinet.

[Lihkströmsverken]

Jag har kollat på Godstågstysken från Rimbo Grande men har tvekat för jag hittade inget driv till den. Finns det något driv att få tag tror du?
Stortysken, vem har gjort den? Går det att få tag på den samt ett driv tror du? Jag skulle älska att få tag på driv och plåt för dessa.

När det gäller Godstågstysken lär det finnas en "byggartikel" om just denna i ett relativt nytt nummer av Smalspårigt men då jag inte längre är medlem i Smalspårsfrämjandet är jag osäker. För egen del har jag två byggsatser som ligger och väntar på inspiration sedan länge. Jag har ochså två "femaxliga" Bemo lok, ett för 12 mm och ett för 9 mm spårvidd (och som skall spåras om till 10.5 mm och en axel elimineras), som är avsedda som donatorlok. Förstår att det kan uppfattas som ett komplicerat bygge men också som en utmaning. Byggsatsen är konstruerad för just dessa Bemo lok. Om loken finns idag hos Bemo, och då i sådant skick att det passar till Godstågstysken kan jag inte svara på.

Så till Stortysken. Plåten togs tydligen fram för eget bruk för ett 30-tal år sedan (eller mer). Detta till trots sipprade några plåtar ut och därför har jag så jag kan bygga två av dessa lok. Konstruktören skrev, om inte mitt minne sviker mig, en artikel om bygget och denna presenterades i tidningen Järnvägar eller Smalspårigt. Jag känner bara till att det byggts en modell, men jag kan ha fel, och denna var av konstruktören/artikelskrivaren och rullade på Trefotens anläggning i Stockholm. Var modellen finns idag vet jag inte men misstänker att den finns hos byggaren. Etsplåten var av gammal god "Hobbyteknik kvalité" och kräver därför en hel del borrade och filande. Som chassie är/var det tänkt att Roco tyska ångloksmodell Br 93 skulle användas. Då denna är normalspårig krävs/krävdes en större ombyggnad och inte minst inspårning till 10.5 mm spårvidd. Bygget är i alla fall fullt görligt men om den kräver ett "gammal" Roco lok eller om ett nytillverkat (misstänker att Roco:s konstruktioner utvecklats) vet jag inte. Möjligen kan ett "modernare" Roco lok innebära bättre (?) profil på drivhjulen. Alltså; Ett fullt möjlig bygge om man har plåten/Roco loket.

/Ola

[robbox]

De nästa delar som skall sättas fast på modulen är spant eller förstärkningsbitar mellan långsidorna. Jag kommer att kalla dem spantbitar. Det är tre stycken varav en på mitten och en stycken vardera ände en bit från sidostycket. Passformen för dessa bitar var underbart goda, lite lim och sedan bara att trycka dit dem 10 cm från sidostycket samt på mitten. När limmet (vitlim) hunnit torka efter ett par timmar är det dags att borra hål, försänka samt skruva dit skruvarna. Redan nu känner man att modulen kommer att få en bra stadga och styrka. Kanske lite tunga från det jag är van vid.

[robbox]

På bilden ser man även underlaget för spåret samt korkunderlag som skall ligga mellan plywooden samt själva spåret. De små bitarna är trimbitar som gör att man kan sätta underlaget på rätt höjd på ett enkelt sätt. Mera om det senare i bloggen.

[robbox]

Här limmar jag dit passbiten mellan spårunderlaget samt själva tvärspanten. Jag låter korkunderlaget ligga underst och spårunderlaget ovanpå detta. Sedan modulen på detta upp och ner. Detta kändes som ett enkelt sätt att få rätt höjd för passbitarna och det verkade fungera bra. Efter att limmet har torkat är det bara att skruva fast bitarna för en god styrka med lite skruv.

[Lihkströmsverken]

Så den nya inriktningen och plan blev det helt enkelt att jag började med två linjemoduler som skall bli Rö hållplats innan den lades ned samt Sparren banvaktstuga i mitten av 50-talet. Men mera om det senare. Jag har även köpt in hel del rullande material för att kunna köra på modulerna. Rö station 1958 kommer komma som tredje delen. Skall försöka publicera något fram till midsommar varje vecka. Och börjar med Rö hållplats 1980. Men först lite bakgrund om Rö station/hållplats projektet.

Du nämner flera årtal i samband med byggandet, uppfattar jag rätt att de tre olika modulerna kommer att visa olika tidsperioder? Samtidigt nämner du Tp-lok och visar en Rimbo Grande personvagnsbyggsats där förebilderna för vagnarna skrotades 1964. Nu är jag inte expert på Roslagsbanan utan mitt intresse ligger mer åt Djursholmsbanan men var inte sträckan upp till Rimbo (och vidare till Norrtälje) elektrifierad och revs inte spåren upp mellan Kårsta och Rimbo 1982? Nu ger ju lyckligtvis vår hobby ett stort mått av flexibilitet, jag blandar ofta och gärna lok och vagnar som jag vill men det skulle vara intressant att höra hur du tänkt. Förutom Rimbo Grandes Roslagsbanepersonvagnar finns det fler tillverkare, känner du till Worsley Works, Vagnverkstaden och GOSVV? Utbudet är ganska stort och det går att bygga allt från gamla tvåaxliga personvagnar från 1880 talet till stålvagnar från 40-talet.

En utmärkt källa, väl illustrerad och med vagnslistor, är boken Skendöd i Roslagen av Stig Svallhammar, utgiven på Stenvalls förlag 2002, men den kanske du redan känner till?

/Ola

[robbox]

Du nämner flera årtal i samband med byggandet, uppfattar jag rätt att de tre olika modulerna kommer att visa olika tidsperioder? Samtidigt nämner du Tp-lok och visar en Rimbo Grande personvagnsbyggsats där förebilderna för vagnarna skrotades 1964.

Nu har jag lite andra lok och motorvagnar, samt personvagnar. Jag kommer nog att bygga med blandad kompott både modulsidan samt på rullande material. Det kanske till och blir att jag en modul från Lennakatten också.
Vi får se vad andan faller på.

Temat är Roslagsbanan och både dåtid och nutid.

Nu är jag inte expert på Roslagsbanan utan mitt intresse ligger mer åt Djursholmsbanan men var inte sträckan upp till Rimbo (och vidare till Norrtälje) elektrifierad och revs inte spåren upp mellan Kårsta och Rimbo 1982?

Helt rätt. Den vart elektrifierad, i alla fall delen till Rimbo, runt 44-46 om jag kommer ihåg rätt.
Jo, politikerna ville verkligen ha stinkande dieselbussar till alla kostnader. Så de var supersnabba på att riva upp spåret för att få bort det från agendan. Där har de fått tänka om, men att lita på en politiker, aldrig i livet.

Nu ger ju lyckligtvis vår hobby ett stort mått av flexibilitet, jag blandar ofta och gärna lok och vagnar som jag vill men det skulle vara intressant att höra hur du tänkt. Förutom Rimbo Grandes Roslagsbanepersonvagnar finns det fler tillverkare, känner du till Worsley Works, Vagnverkstaden och GOSVV? Utbudet är ganska stort och det går att bygga allt från gamla tvåaxliga personvagnar från 1880 talet till stålvagnar från 40-talet.

Har köpt på mig en hel del prylar från Rimbo Grande, Kai Nilsson, Vagnsverkstaden och tror jag några GOSVV plåtar. Men Worsley Works var ny för mig, där måste jag titta närmare på.

En utmärkt källa, väl illustrerad och med vagnslistor, är boken Skendöd i Roslagen av Stig Svallhammar, utgiven på Stenvalls förlag 2002, men den kanske du redan känner till?

Oj ja. Den har jag läst ett par gånger från pärm till pärm...

Vet du var alla ritningarna till stationshus, banvaktsstugor, osv finns någonstans?

[robbox]

Här limmas underlaget för spåret på plats. Passbitarna mellan underlaget samt tvärspanten finns det för tillfället enbart den på mitten. De två tvärspanten när sidostyckena kommer att sättas på plats senare. Här ser man en in av mina principer att det skall vara rejält med trälim när man gör sådana här saker.

[robbox]

Här limmas stödbiten för sidospanten som är nära ändarna av modulen. Dessa görs enbart för extra stabilitet.

[robbox]

På spårunderlagets undersida limmas och skruvas två ljuddämpandebitar på plats. De skall sitta lite på snett för att sprida ljudet så att man inte får ett resonansljud. Vi får se hur bra de fungera och om det behövs mera ljuddämpande mekanismer. Hur det ser ut kommer att visas senare i byggloggen.

[Lihkströmsverken]

Men Worsley Works var ny för mig, där måste jag titta närmare på.

Vet du var alla ritningarna till stationshus, banvaktsstugor, osv finns någonstans?

Worsley Works hittar du här
http://www.worsleyworks.co.uk/NG/NG_Sweden.htm
Notera att Worley Works modeller är så kallade "scratch-aid-kits" alltså oftast endast en etsplåt med golv, sidor och gavlar, här överlåts en hel del till byggaren.

Några bilder av byggda modeller, främst från Djursholmslinjerna, framtagna från Worsley Works.

Och så frågan om byggnadsritningar - ingen aning, tyvärr.

/Ola

[Jan Frelin]

Vi inom Trefoten sålde plåtarna till stortysken på jippon där vi var med på 1980-talet, tillsammans med ett par boggievagnar. De var etsade i vår källare.

[robbox]

Vi inom Trefoten sålde plåtarna till stortysken på jippon där vi var med på 1980-talet, tillsammans med ett par boggievagnar. De var etsade i vår källare.

Tack för informationen.

[robbox]

Här syns hålen till tvärspanten och att dessa är försänkta så att man kan spackla över skruvskallen. Jag vill ha släta sidor samt att dessa kommer att bli målade och vackra.

[robbox]

Här ser man skruven som inte är helt nedskruvad ännu. Samt skruvarna på gaveln är inte helt nedförsänkta på ett korrekt sätt, vilket jag korrigerade senare genom att skruva ut skruven samt försänka lite mera innan jag skruvade tillbaka skruven.

Utav någon anledning vart det 3 eller 4 skruvar på dessa två moduler (den ena Rö hållplats den andra kommer att bli Sparren banvaktsstuga).

[robbox]

Försänkning av skruvar. Tänkte få helt släta sidor på framsida och baksida. Dessa stack upp lite och behöver försänkas så att de kan spacklas över.

[robbox]

Nu är grundstommen av modulen klar. Det som följer näst är beninfästningar. Modulen kommer att få fyra infästningar så att den kan stå på egna ben eller om det skall kopplas ihop med andra moduler så behöver man enbart använda två ben om inte underlaget kräver alla fyra benen. Därefter kommer en markisoleringsplatta att läggas in bredvid spåret för ge en grund för landskapet.

[robbox]

På bilden nedan ser man en infästning till benen som är limmade samt markering var skruven skall hamna. Modulen kommer att stå på fyra ben eller om den står i kedja minst 2 ben behöver användas. Själva infästningen vart inte riktigt helt plan. Fick inte riktigt till med passformen helt korrekt. Så det vart att planslipa lite för att få det helt plant och snyggt.

[robbox]

Här skruvas det i skruvar som håller benen på plats tillsammans med limmet på plats.

[robbox]

Här är skruven på plats. Nedförsänkta och sedan kommer jag troligtvis lägga på plastiskt trä för att dölja skruvarna för att få helt plana och fina sidor. Vi får se hur bra det blir.

[robbox]

Här provas beninfästningarna på modulen. Så modulen står på fyra ben och själva benet hålls på plats av en skruv på insidan. Exempel på skruven kommer att visas senare. Skruven har en liten plastdel där skallen finns normalt som gör det lätt att skruva fast den.

[robbox]

För att stödja markisoleringsplattan som skall bilda underlaget för marken kring spåret vart jag tvingad att limma fast lite stödbitar så att markisoleringsplattan har något stödja sig mot.

[robbox]

Här är undersidan och där ser man en stöd bit samt att den fått en skruv för ökad styrka. Här syns också den snedställda biten underlaget för spåret som finns där för dämpa ljudet.

[robbox]

Markisoleringsplattorna som jag köpte in är ljusblåa och rätt täta. Modulbyggare använder dessa för att de brinner inte lika bra som cellplast. Alla dessa plattor smular om man skär i dem och därför skär jag dem med ett verktyg som har en glödtråd. Det vågmönster som syns är att jag har varit för ivrig och tryckt på för hårt. På bilden ser man den utskurna plattan som är rätt tunn ca 2 cm i tjocklek när denna limmas på plats. En del av det som sticker upp ovan rälsbädden kommer att försvinna.

[robbox]

Här visas undersidan som också limmas med trälim för att plattan skall sitta fast ordentligt. Det som sticker ut kommer att skäras bort. Här syns beninfästningarna när de är färdiga.

[robbox]

Här syns en annan del av modulen och som vanligt mängder med trälim för att plattan skall sitta. Varför används en markisoleringsplatt istället för en träskiva? Det finns två anledningar och den första är att försöka hålla vikten nere. Redan nu väger modulen 5-6 kg utan ben. Den andra orsaken är att trä fortplantar stomljud mycket bättre än om man använder något annat.

[robbox]

Nu när modulens markplan grund är klar kommer en planering av hur landskapet att ske, rälsen skall limmas och lödas fast samt elsystemet kommer dras. Landskapet kommer att tillpassas samt spackla landskapet så att det blir jämt inför en grundmålning samt gräs och annat skall kunna appliceras på modulen.

[robbox]

Nu när markisoleringsplattorna är på plats är det dags att rita ut var alla saker skall vara på modulen. På bilden ser man vägen utritad, hållplatsupphöjningen, den gamla lastkajen. En del av terrängen är påbörjad att märkas ut.

[robbox]

Här på bilden har jag skurit ut delarna från markisoleringsskivan på både sidor om spåret. Tyvärr kontrollerade jag inte terrängen med bilderna och det blev inte korrekt. Ser ni problemet?

Innan jag kan fortsätta med marken behöver jag limma spåret på plats. Och för att göra detta behöver jag fixera rälsen i kanten av modulen. Detta görs med att man skruvar ned två mässingsskruv som man sedan löder fast rälsen på. Det som syns är att jag har använt en körnare för att göra ett hål för mässingsskruven efter jag noggrant märkt ut exakt var skruven skall sitta.

[robbox]

Här har jag limmat fast rälsen och i kanten kan man se de två mässingsskruvarna. Nästa steg är att ta ort de två yttersta syllarna och sedan löda fast rälsen mot skruvarna.

[robbox]

För att löda rälsen behöver man lödvatten som är en svag syra för att göra rent där man skall löda samt att lödtennet kan flyta ut på ett bra sätt. Använder en temperaturreglerad lödkolv satt på 370 grader Celsius. Varför löder man fast rälsen på detta sätt är att man inte vill att en stöt eller annat skadar rälsen. Nu är detta inte helt perfekt men det skyddar ganska bra.

[robbox]

Denna bild visar när jag har tagit en Dremmel-liknande verktyg och helt enkelt slipar bort med en slipdisk det som sticker ut av skruven. Tanken är att senare när limmar dit de två saknade syllarna kommer skruven inte att synas, enbart för de som verkligen letar efter kan se den... Rälsen skrapas och använder en glasfiberraderare för att rensa bort överflödigt lödtenn.

[robbox]

Här har jag börjat att spackla markisoleringsplattan och börjat fundera på hur det borde se ut. Det är nu jag märker att jag har ett problem. Marken sluttar ned från spåret mot kanten. Detta kommer inte att se bra ut.

[robbox]

Här syns sluttningen mycket tydligare. Jag har tyvärr tänkt fel, och behöver komma på en metod för att rätta till mitt fel. Men detta kommer jag beskriva i nästa veckas publicering vad jag gjorde åt problemet. För att förtydliga problemet är att enligt alla bilder är marken helt plan med vägen och plattformen som upphöjda delar av marken. Den sluttar inte så som modulen visar just nu.

[robbox]

Jag provar med lite färg för att se hur landskapet ser ut, när jag inser att verkligen behöver göra åt något av lutningen mot kanten av landskapet. Ser inte bra ut. Jaha nu har man lärt sig något nytt när man gör landskap, kolla noga topografin innan du bygger. Det bli så mycket enklare. Denna modul är plan är plan i grunden med ingen upphöjning av spåret samt enbart perrongen och vägen som sticker upp från markplanet.

[robbox]

För att lösa problemet skapade jag en sarg som fästes på kort- och långsidorna med lim och skruv. Kanske inte den enklaste lösningen, har fått lite tips av läsare av denna blogg och nästa gång blir det med en annan metod. Det hela med den nya sargen fungerade bra tack vare att det är trä och jag hoppas att den håller.

[robbox]

En annan vy hur det ser ut med den nya sargen för att få en plan yta... Här borde jag skurit ut nya markisolerings skivor men de var så tunna med det verktyg jag hade, så jag har köpt ett nytt med fast bord och smalare tråd.

[robbox]

Bilden visar att ovanpå de smala markisolerings tilläggsbitar har jag börjat spackla det plan. Det börjar se bra ut. Nu börjar det lika landskapet men mycket är kvar innan den är visningsbar.

[robbox]

Tog tillfället att måla undersidan innan jag drar elen för modulen. Jisses vad träet drog färg, på bilden har jag lagt på två lager grundfärg. Får ta reda på vilken färg sidorna skall ha för MMN och H0n3. På bilden ser man utsidan som också har blivit målad. Vägbanan är nu limmade och väntar på att trälimmet skall torka. Sedan skall vägsidorna spacklas samt alltihop kommer att få en grundfärg på landskapet.

[robbox]

Då var grundspacklingen klar. Jag behöver kontrollera med bilderna hur terrängen skall se ut. Vägen skall till för den ser inge vidare ut enbart med markisolering. Perrongkanten i betong behöver skapas och sättas på plats och lägga till syllarna i kanten av modulen samt lite annat innan målning börjar.

[robbox]

Här syns den nya vägbanan. Jag har slipat ned markisolering för att få rätt höjd på vägbanan. Träet jag har använt borde ha varit furu men vart lind istället. Tanken är att det skall vara grunden och sedan lägga på en tunn plasticard eller motsvarande för att rätt struktur.

[robbox]

Har målat undersidan med grundfärg. Undersidan kommer enbart att få grundfärg för att se snygg och fin om någon tittar under modulen. Samt att den ser mera färdig ut, troligtvis enbart visuellt har ingen praktisk nytta utan enbart mitt välbefinnande.