Hbis av 60-tals och tidig 70-talsmodell

[Johan Molin]

Dekas har gjort en väldigt fin modell av den ursprungliga svenska Hbisvagnen med modellnummer från 1967 till 1975.

Jag ska försöka återkomma till en närmare titt på vagnen när balkongväxterna som f n belamrar balkongbordet är planterade i vederbörlig ordning.

Ovannämnda Hbis-typer tyck ha producerats i omkring 1.300 exemplar. Ett stort antal av dessa såldes vidare till Danmark bär Sverige införskaffade modernare typer. Hobby Trade (?) gjorde en modell av den danska vagnen, vilken jag inköpte för konvertering till den svenska ursprungsversionen, men nu behövs ju inte det. Jag återkommer till båda två.

Modellen är synnerligen väldetaljerad, men färgen något skum, den är närmast något caput mortuum-röd.

[BoJ]

Vagnstypen har diskuterats här ganska så rejält.
BoJ
https://www.svensktmjforum.se/forum/ind ... #msg232737

[Johan Molin]

Jag återkommer, som sagt, med fler bilder, information om vagnsnummer, och bild även på den danska Hbis-vagnen.

[Johan Molin]

1. Första omgången Hbisvagnar var från serierna Hbis 671, 672, 681, 691, 692

De numrerade ursprungligen
21 74 211 5000 — 211 5359 360 st

1980 omlittrerade:
42 74 225 0000 — 225 0355 356 st

De allra första Hbis-vagnarna hade dörrar med sidor av glasfiberarmerad plast. Serierna tillverkades 1967-1971 och de såg i stort sett likadana ut.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hbis 712 – Det är ur denna serie Dekas har gjort sina modeller.

Hbis 21 74 211 5360 — 211 5749 400 st

1980 omlittrerade till
Hbikks 237 8000 — 237 8399

senare Hirrs 007

Dessa vagnar hade dörrar med korrugerad stålplåt. Typnummer 712. Vid litterareformen 1980 låg typ 712 under lastgränsen för att få kallas för Hbis och de blev istället Hbikks.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hbis 731

Hbis 211 5760 — 211 6059 300 st

1980 omlittrerade till - troligen -
225 0356 — 225 0655

-------------------------------------------------------------------------------------------------------
1974 kom en utvecklad vagn som såg nära på likadan ut men som var 0,5 t lättare och med den något högre lastförmågan fick den ett eget typnummer – 731.

Hbis731 225 0399-5 bl a. Har inte sett serienummer på denna.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hbis 751

Hbis 211 6060 — 211 6259 200 st

1980 omlittrerad till 225 0656 — 225 0854 (?)

1975 kom nästa variant 751 vilket var en 731:a fast med övergångsplattform och skruvbroms. Frånsett övergångsplattformen på 751 så var korgen i stort sett densamma på alla dessa tre vagnstyper. De sista 751:orna tillverkades 1977.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------
När danskarna hade skriande vagnsbehov köpte de bl a 410 st Hbikks och Hbis 1992 – 1993.

En suverän översikt finns här:

https://www.jernbanen.dk/dsb_gvogn.php? ... ks&typenr=

Jernbanen är en fantastisk sida, där inte bara lok utan varenda vagn som varit registrerad i Danmark, DSB så väl som privatbanor, finns med. Här ses alltså samtliga såväl svenska som danska vagnsnummer!

[Johan Molin]

Sammanfattning av de danska numrena:

DSB Hbikks 237 8000 - 8170 -- f d -- SJ 237 8010 … 8569

DSB Hbikks 237 8500 - 8 737-- f d -- SJ 225 0306 … 0655

[d680ae]

...
Modellen är synnerligen väldetaljerad, men färgen något skum, den är närmast något caput mortuum-röd.

Jag antar att bedömningen av vad lackens kulör närmast liknar är baserad på direkt ögonkontakt med objektet. Tyvärr är bilden inte tagen för att ge ens tillstymmelse till samma intryck för oss som betraktar den på forumet.
En annan liten kulördetalj man kan spana på om tillfälle ges är färgen på adresskorthållaren. På alla andra bilder av modellen jag sett lyser den grant påskgul.
Det var f.ö. likadant på tankvagnarna. Även om det är en liten detalj så är synintrycket av en radda "??????" ganska omedelbart.
Enligt otaliga minnesbilder och dessutom tillgängligt ritningsunderlag använde SJ sig av varmförzinkning av sina adresskorthållare. Det brukar kännetecknas av att nya objekt ser gråblanka ut, inte alldelses olikt aluminium. Förzinkningen mattas dock mycket snabbt och kan efter ett tag upplevas som matt gråvit för att så småningom mörkna av nedsmutsning.
Vadan då gula hållare?
Blankförzinkning (elektrolytisk) brukade tidigare ofta kombineras med gulkromatering för att förbättra rostskyddet. Denna behandling ger en mer gulfärgad glans inte helt olikt guldgult, men inte sällan lite flammig i mer svagt röda eller grå nyanser.
Men nu använde inte SJ inte den ytbehandlingen på sina hållare. Gjorde DSB det? Eller varifrån har Dekas fått idén till sin färgsättning?

[Johan Molin]

Det var omstart av telefonen som behövdes.

Här Dekas nya svenska Hbis712, jämfört med Hobbytrades gamla danska Hbikks:

Det blev lite väl ljust i solskenet ...
Det är uppenbart att det är en generationsskillnad mellan modellerna. Såsom Ulf har noterat är fraktsedelfacket gulaktigt på den svenska vagnen, dock inte knallgult utan en blekgul färg.
Detaljer som färjekrokar o dyl är mycket smäckrare på Dekas modell, och trycket väsentligt bättre på vagnssidorna.

Fotstegen på den svenska modellen är genombrutna, och buffertarna mycket smäckrare (samt fjädrande för den som går igång på sådant).

Det man ser minst av när vagnen står på spåret uppvisar som synes gigantiska skillnader.

Jag är glad att jag hittade den danska modellen för ett antal år sedan, men nu får den fortsätta gå som enstaka dansk vagn (till och från Väderstadverken ...). Här ses återigen skillnaden mellan fotstegen.

[d680ae]

Det var omstart av telefonen som behövdes.

Här Dekas nya svenska Hbis712, jämfört med Hobbytrades gamla danska Hbikks:

Hbis.jpg

Det blev lite väl ljust i solskenet ...

Det var kanske inte bara solljusets generösa flöde utan också valet av belysningsvinkel som bidrog. Motljus kan vara användbart, men kräver i så fall mycket omsorg om rätt exponering och att hålla ljusinflöde direkt mot lins eller skyddsglas borta. Mobilkameror brukar inte vara välutrustade med tanke på dessa krav och blir därför gärna svårt handikappade i motljussituationer.
Jag rekommenderar snarare att uppsöka en miljö där man indirekt kan utvinna solljusets reflektion t.ex. från en solbelyst vägg som sned-/medljus.

Det är uppenbart att det är en generationsskillnad mellan modellerna. Såsom Ulf har noterat är fraktsedelfacket gulaktigt på den svenska vagnen, dock inte knallgult utan en blekgul färg.
Detaljer som färjekrokar o dyl är mycket smäckrare på Dekas modell, och trycket väsentligt bättre på vagnssidorna.

Hbis2.jpg
Fotstegen på den svenska modellen är genombrutna, och buffertarna mycket smäckrare (samt fjädrande för den som går igång på sådant).

I marknadsföringen av modellen har påpekats att underredet är tillverkat i metall. Eftersom jag inte själv disponerar något objekt att undersöka har jag inte kunnat skaffa full kontroll över hur detta skall tolkas. Jag antar att det borde röra sig om pressgjutning av någon zink-, aluminium- eller magnesiumlegering. Hur mycket av ovan nämd detaljering är framställd i samma teknik och hur mycket av den är integrerad i tillverningen av ramverkets huviúddelar respektive separat anbringad?
I fjädrande buffertar ser jag inget mervärde förrän de kan fylla funktion som medger kortare koppelavstånd än med stela dito. Detaljåtergivningen brukar bli bättre om man slipper kompromisserna som ska till för att uppnå rörlighet mellan ytter- och innerhylsorna och monteringen av fjädringselement.

Hos förebilden brukar denna typ av gallerfotsteg vara tillverkade av gallerdurkstycken tillkapade i lämpliga format och svetsade på ett L format "skaft" som konsol. Den avbildning som Dekas verkar ha presterat är nästan osannolikt realistisk. Hur har dom gjort?

Hbis3.jpg
Det man ser minst av när vagnen står på spåret uppvisar som synes gigantiska skillnader.

Underredsdetaljering brukar kunna bli ett kapitel för sig. Jag har stött på attityder från modellrallare som gått ut på att den i är i stort sett onödig för att den inte syns ovanifrån. Samtidigt noterar jag i många avbildningar av modeller en uppenbar förkärlek för att välja grodperspektiv som ger en alldeles utmärkt inblick i vad som bort synas. Jag finner det klart berättigat att återge även underredets detaljer så pass att man får en sann uppfattning om vad som finns där när man ser fordonet i t.ex. silhuett, ur plattformsperspektiv eller på hög bank/bro. Däremot behöver man kanske inte överdriva findetaljering av utrustning högt upp under golvet som bara syns om man lägger modellen på rygg.

Bromsutrustning i underredet tycker jag mestadels har varit ett sorgebarn hos både äldre likväl som helt moderna färdigmodeller, men även byggsatser. I den mån man tillhandahållit något alls har det ofta varit helt oformligt, oidentifierbart "skräp" eller helt felvalda förebilder, antagligen i brist på både kunskap och intresse. I det perspektivet ser jag Dekas prestation som helt enastående och mycket glädjande. Man känner igen en styrventil typ Knorr KE1a, en lastbromsautomat tyb SAB AC3D-14", bromsbalanser med glidbanor, dragstänger, reglage och manöverstänger m m. Både Hobbytrade och NMJ har tidigare varit i närheten av denna detaljering men inte nått riktigt ända fram. I insikten om att man inte kan få allt får jag väl leva med att bromsregulatorerna inte verkar vara av rätt typ. Det borde nog ha varit typ SAB DRV2A men verkar ha blivit någon äldre typ. Likaså borde bromsen vid hjul ha varit av typen med två bromsblock typ UIC 250 monterade som par i samma blockhållare (BGU). Men Dekas verkar ha nöjt sig med MJ-branschens standarlösning som bäst motsvarar modellen med ett UIC 320-block ensamt i en gammal standardbockhållare.

[Johan Molin]

Har jag nu räknat rätt så bör det ha byggts totalt 1.460 vagnar av liknande typ:

360 st med dörrar av glasfiberarmerad plast (Hbis 671, 672, 681, 691 och 692).
1.000 st av typ Hbis 712, 731 och 751 med ståldörrar – varav således 410 st hamnade i Danmark omkring 1990 (170 st Hbis 712 och 240 st Hbis 731).
100 st typ Hbis 752 med extra stora dörrar. Dessa fick inte gå utomlands.

Det är svårt att hitta uppgifter om slutgiltiga öden. Det förefaller som om de flesta av ovannämnda vagnar försvann på tidigt 1990-tal, men som sagt, godsvagnshistoriker brukar vara notoriskt svåra att vaska fram. Frågan är om inte 60-talsserien försvann redan på 80-talet.

[d680ae]

... Frågan är om inte 60-talsserien försvann redan på 80-talet.

Jo, det är nog riktigt. Jag har registeruppgifter om några av dem.
Typiskt är att de avregistrerades ca 1982-1985 och åtgärdades genom ombyggnad, överföring till tjänstevagnspark, försäljning och skrotning under tiden ca 1984-1988.
En klar majoritet försvann genom försäljning och skrotning men av de jag har uppgift om blev 33 st tjänstevagnar (bl.a Qax), 10 st ombyggda till Kbps (typ 841) och 1 till Lps.

[BoJ]

Det var riktigt många som danskarna köpte 1992-1993.
BoJ
Se här:
https://www.jernbanen.dk/dsb_gvogn.php? ... ks&typenr=
H vagnar hos SJ 1991:

[Johan Molin]

Det var en intressant lista som jag ska studera noga och jämföra med min egen information. Tack för det, Bo.
Och tack för kompletterande info, Ulf.

Likafullt tycks den bara ange gränserna mellan lägsta och högsta nummer.
Om vi tittar på vagnarna med ståldörrar verkar det som om 1.000 byggdes totalt.

Av dessa såldes 410 till Danmark 1990 - 91. Då borde det funnits maximalt 590 kvar.
Tittar man på numrena i listan och bara går på dem så skulle alla 1.000 finnas kvar.

Det här är ett genomgående problem när man ska försöka lista ut hur SJ:s / Green Cargos godsvagnspark ser ut ett specifikt år, under i varje fall senaste 40 åren. Det blir inte lättare av ständiga omlittreringar genom åren.

Även om man tittar på Green Cargos godsvagnsinformation i dag så ser det ut som om det finns långt fler vagnar kvar än det rimligen gör.
Enligt dessa så skulle det t ex finnas 440 vagnar av Hbis763-serien kvar, och det känns väldigt underligt.
Visserligen byggdes väldigt många vagnar av 70-talsserien med aluminiumdörrar; har jag räknat rätt borde det ha varit 3.861 st och måste då ha varit den sista riktigt stora godsvagnsserien Sverige anskaffade.

[Johan Molin]

Jag tror vi får skapa en ny tråd om typerna 761, 762 och 763. Men även här ser man problematiken.

Enligt min info skulle det ha byggts 2.560 vagnar av typ Hbis 763. Men 1990 överfördes 655 av dessa till Nordwaggon och fick nya nummer. Trots det finns alla gamla nummer kvar i Bos lista.

Det är ett gediget pusslande att få ihop alltsammans ...

[Johan Molin]

Det fanns en avvikande variant av de ursprungliga vagnarna med dörrar av glasfiberarmerad plast; littera His och His-u med årgångslittera 691, 692, 701 och 702:

Den var ju avsevärt kortare än sina "storasystrar", och användes, om jag förstått saken rätt, som privatvagnar (Fiskeby bruk bl a).

Ursprungligen littrerade 21 74 210 2 000 - 210 2 449, således 450 st.

Senare omlittrerade 42 74 210 2 100 - 210 2 339 – då 240 st kvar.

Som så ofta när det gäller privatvagnar, tämligen hopplösa att följa, men således ursprungligen förvånansvärt talrika vagnar. Frågan är om de blev så mycket långvarigare än sina större syskon.

[d680ae]

...
... skulle det ha byggts 2.560 vagnar av typ Hbis 763. Men 1990 överfördes 655 av dessa till Nordwaggon och fick nya nummer. Trots det finns alla gamla nummer kvar i Bos lista.
...

Beträffande BoJ lista, utdraget ur SJF 636.1 utgåva 3 från 1991-01-01, så är dess primära uppgift inte att utgöra en inventarieredovisning med god precision på detaljnivå. Det är ju bara en katalog över vagntyper och ett hjälpmedel för att identifiera dessa på littera, nummerserier och vid behov även typnummer.

Mer detaljerade data om lok- och vagninventarier fanns ju ständigt tillgängligt on line för tjänstebruk i fordonsregistren. Ur dessa gjordes utkörningar för olika ändamål. Det togs bl.a. fram statistikredovisningar av vagnparken och dess användning. En sådan som ramlat ner på mitt skrivbord vid något tillfälle anger att 1981-07-01 hade SJ totalt 14.455 slutna, 25.135 öppna och 3261 malmvagnar. Det fanns dessutom redovisning av hur dessa fördelade sig på littera:
...
211 .Hbis 2.796 st
211 .Hbis-u 100 st
225 Hbis 469 st
237 Hbikks 1 st
...
Synbarligen pågick omvandlingen av litteranummer 211_ för Hbis till 225_ som bäst genom nyleveranser.
Det förefaller också vara sådana utkörningar som gett underlag för tabellariska redovisningar av godsvagnsbestånden i bokserien "Lok & vagnar" 1 - 6 av Diehl, Nilsson som dessutom är litte bättre på att redovisa per vagntyp.

Det pågår säkert på både en och annan kammare arbete med att spåra och sammanställa uppgifter om godsvagnsparkens sammansättning genom tiderna efter den tidpunkt när Erik Sundström drog streck i sin publikation. Insamling omfattar då naturligtvis även andra källor som t.ex. fältobservationer, arkivgenomgångar och direktkontakter med vagägare. Effekter av denna insamlingsiver bubblar upp lite då och då på diverse fora. Men allt detta detektivarbete verkar ta mycket lång tid på sig för att nå mognad till publicerbart stoff. Materialet är väl initialt väldigt fragmenterat och utspritt på många händer. Min egen skattning av antalet samlande instanser är att ett dussin olika inte räcker, och att vid sidan av de som någon gång då och då deltar på detta och andra forum är "mörkertalet" stort. Dessutom förefaller det mycket svårt att få en överblick över den samlade kunskapens omfattning och grad av fullständighet. Det är ju f.ö. inte ens säkert att allt detta kalenderbitande syftar till mer än personlig terapi och tillfredsställellse. Att samla ihop det och sammanställa till en publicerbar enhet är antagligen en uppgift i Sisyfosklass.

[d680ae]

Det fanns en avvikande variant av de ursprungliga vagnarna med dörrar av glasfiberarmerad plast; littera His och His-u med årgångslittera 691, 692, 701 och 702:
...
Den var ju avsevärt kortare än sina "storasystrar", och användes, om jag förstått saken rätt, som privatvagnar (Fiskeby bruk bl a).

Ursprungligen littrerade 21 74 210 2 000 - 210 2 449, således 450 st.

Senare omlittrerade 42 74 210 2 100 - 210 2 339 – då 240 st kvar.

Som så ofta när det gäller privatvagnar, tämligen hopplösa att följa, men således ursprungligen förvånansvärt talrika vagnar. Frågan är om de blev så mycket långvarigare än sina större syskon.

Alla dessa .His(-u) liksom även Hs(-u) och Hios-(u) var ju ursprungligen ombyggen från de snabbt avvecklade och övertaliga Ge/Gs-vagnarna. För His(-u) såg avvecklingen ut i stort sett lika som "storebröderna" Hbis från 1960-talet. De försvann alltså runt mitten av 1980-talet. Hs/Hios(-u) däremot fick en frist på ytterligare ca 5 år.
Se'n är det ju så att de dels hade typnummer 691-702 och dels var de inte heller privatvagnar. Utbyteskoderna 21 resp 42 signalerar helt entydigt banegna vagnar. På sin höjd var de SJ-ägda som avdelats för vissa kunder i särskilda relationer, vilket var en vanlig lösning på den tiden. Ombyggnaden av Hs-u/Hios-u med enkelsidig presenningsvägg var rätt skräddarsydd för massaindustrins önskan att på enklaste sätt få tak över sina rullar. Plastväggarna var nog inte rätt tänk för att tillgodose behovet av hanterbarhet vid öppning.

[Johan Molin]

Tack för intressant information!

Att His hade en bakgrund som Ge-vagnar hade förbigått mig.

Här hittade jag ett foto jag hade i gömmorna, som tycks vara fritt för publicering. Dock vet jag tyvärr inte vem som tagit det.

Nu får jag fundera på hur man bygger sig en sån här. Har vissa idéer ...

[d680ae]

Tack för intressant information!

Att His hade en bakgrund som Ge-vagnar hade förbigått mig.
...

Sådant händer! Men medge att det inte kan ha verkat så långsökt att misstänka en ombyggnad med tanke på att både SJ och resten av europeiska förvaltningar redan sedan många år höjt ribban för storleken på en modern och normal nybyggd täckt vagn till lastlängd > 12 m. Att då nybygga vagnar med lastlängd < 10 m hade knappast verkat logiskt.

Nu får jag fundera på hur man bygger sig en sån här. Har vissa idéer ...

Det låter ju onekligen intressant att få följa hur dessa idéer kan omvandlas till något konkret. Modellen kan ju dessutom ses som ett tacksamt substitut för fullängdsvagnar som Hbis på anläggningar vars kurvradier ryms på en toalettring.

[Johan Molin]

Det lär dröja ett tag ännu tills jag "värpt färdigt", men någonting tror jag går att ordna.