Bygga en båt.

[1956]

Inte scratchbygge precis, snarare tvärtom, "Beginner"-byggsats från Billing Boats, av två skäl. Förebilden för modellen och allmän ringrostighet i modellbyggande.

Jag har aldrig byggt i balsaträ. Fördelen med mässingsbyggen, eller för den delen även limmade vitmetallbyggsatser, är att man kan "backa" om man gjort fel. Det förefaller svårare här, limmat är limmat!

[ubjs]

Jag blir lite fundersam över mellanrummet mellan köldelarna. Jag tror dom ska limmas plant mot varann, men dom sitter kanske inte ihop nu?
Jag kollade en del på byggloggar innan jag byggde på min (har bara byggt ihop skrovet än så länge).
Tex den här https://modelshipworld.com/index.php?/t ... rst-build/
Av naturliga skäl så hittade jag ingen bygglogg från något ¨proffs¨ (det är ju en nybörjarbåt).
På Ifokus, modellbygge finns det en del båtbyggare som visar sina byggen och svarar på frågor.

[1956]

...men dom sitter kanske inte ihop nu?

Rätt, jag har inte sammanfogat dem ännu.

För kännedom kan jag berätta att byggbeskrivningen är minst sagt summarisk och på flera språk men inte på svenska.

[Johan Molin]

Fler och fler proselyter!
Ser ut att kunna bli en mycket trevlig fiskekutter! Givetvis följer jag fortsättningen med stor spänning!

[H0n3]

Norden är en trevlig båt. Hoppas du får mycket nöje med den. Intressant att det verkar som man bygger skrovhalvorna var för sig för att sedan foga ihop dem. Det har jag inte sett förr.

Jag byggde (nästan) Mary-Ann deras lite större fiskeskuta men den var byggd som en riktig båt med köl och öppna spant på vilka bordläggningsplanken spikades ett och ett efter att ha basats i vatten. ett bord på varje sida i taget för att säkra att skrovet blev rakt. Trekvartsfärdig råkade hon bli kvaddad och jag orkade inte rädda den tyvärr.

Billings byggsatser brukar ge ett bra resultat och storleken gör bygget behändigare än i våra vanliga småskalor. Mycken trevlig byggtid där.

/Peter

[ubjs]

Jag fick tips om att limma ihop halvorna innan jag började med bordläggningen. Billings har ju tänkt att man ska bygga en halva i taget och att det ska vara lättare. Men det är ju bra om man kan kolla på båten från för och akter också. Jag tror det blir enklare att få den symmetrisk om man limmar ihop halvorna innan bordläggningen, det är ju så 99% av alla båtbyggsatser med spant byggs. En grej som dom erfarna tjatar om är vikten av att slipa spanten noggrant.
Hoppas du visar fler bilder från bygget, det är en trevlig båt tycker jag.
Om du inte har byggnålar så skaffa sådana, det underlättar bordläggningen, finns hos dom som säljer byggsatser till rcflyg bl.a. Fördelen är att du kan pressa dom genom listen utan att förborra.

[1956]

Trångt i Simrishamns hamn.

[thorpe]

Ja, i synnerhet som det ligger båtar från Lysekil och stjäl plats!

[H0n3]

Inte bara Lysekil (LL) utan också Göteborg (GG). Med tanke på texten som syns i kajkanten på LL-båten så måste bilden vara från tiden runt VK2.

Det finns några båtar ev typen kvar som museifartyg. Ett exempel är LL667 Asta från Smögen. I länken hör vi också Astas 2 cyl 65 hk Skandiamotor med sitt typiska dunkande. https://youtu.be/ZXn2gQEovhQ

Här är lite mer fakta om just Asta: http://www.tollaroseiel.se/asta.html

/Peter

[1956]

Har testat däcket och det passar.

För övrigt så konstaterar jag mer och mer att byggbeskrivningen ger fler frågor än svar, den är usel helt enkelt. Eftersom som jag skrivit tidigare "limmat är limmat" så gäller det att gå försiktigt fram för att inte göra fel som inte går att rätta till. Jag har inte nämnt det tidigare, men som tur var så kom jag på att de båda halvorna innebär att "spanten" måste limmas spegelvänt på de två identiska kölskivorna annars hade det varit stopp redan där. Det hade därför varit hyggligt om de hade låtit en nybörjare som jag få läsa om det tidigt i byggbeskrivningen.

Bordläggningen är inte helt enkel den heller. Bl.a i aktern skriver man kryptiskt om två delar benämnda 1A som omöjligt går att identifiera i byggbeskrivningen. De visar sig vara två stora balsaklossar som det inte skrivs någonstans om att de ska tillslipas så att de följer akterns rundning.

[H0n3]

Snyggt jobbat så långt. Bra att prova innan man slutligen fäster.

Jo det var balsaklossar på Mary-Ann också. Den nödvändiga böjningen av borden skulle bli för jobbig i modell = böjen för skarp - så att ersätta med en balsakloss underlättar stort. Om jag minns rätt så sätts balsaklossarna dit efter att bordläggningen är klar så att borden övergår sömlöst till klossarna.

Sedan när det gäller borden så hoppas jag att det beskrivs var man börjar "påklädningen" för man måste passa in varje bord individuellt. De är bredare på mitten och smalare i ändarna för att det ska gå jämnt ut.

De två små "spanten" som ligger på bordet gissar jag är stöden för bordens fäste i fören - eller? Limmas i så fall platt mot kölstocken i fören antar jag.

Fortsätt så det blir bra.

/Peter

[ubjs]

Ja, Billings byggbeskrivningar är inte bra, det här är ju uttalat en nybörjarmodell och då borde man få en utförlig beskrivning av varje moment.

Här är en länk till boken Ship modeling simplified, om man byter ut 2 i länken så kan man få upp samtliga kapitel, 5 st.
Jag har köpt boken och många andra böcker om modelbåtsbygge men jag tycker att den här är bland dom bättre.
Jag köpte min genom bokus eller adlibris, minns inte vilket.
http://www.woodenboats.lt/Knygos%20publ ... rt%202.pdf

Vill man fördjupa sig ytterligare så är det här ett bra ställe att börja på (vet inte om man måste regga sig på Modelshipworld, men det är i så fall absolut värt det).
http://modelshipworldforum.com/ship-mod ... nloads.php

Apropå det här med att vända spanten rätt, läste på ett forum om någon som lyckats bygga två halvor av samma sida och tydligen inte upptäckte det förrän han skulle sätta ihop dom!

Mvh UB

[1956]

Tack för länkarna, jag behöver all hjälp jag kan få!

[H0n3]

Kom precis ihåg ett tips från Janne på Sjöfartsmuseet. Han byggde modellskroven som två halvor, men innan han limmade ihop dem så målade han limytan med svart färg. Det får effekten att centrumlinjen alltid kommer att finnas kvar oavsett hur mycket man slipar. Det är en god hjälp för mycket.

/Peter

[ubjs]

Ja, det är väldig skillnad att bygga en träbåt jmf plastbyggsats eller liknande.
Men det är också utmaningen som gör det roligare.

Jag tror man kan säga att det finns två metoder att få dit bordläggningen. Den ena går ut på att man börjar med lister i hela sin bredd längs med hela båten, första plankan läggs ofta jämns med däcket. När listerna börjar korsa varann så skär, slipar man till dom så att dom passar.
Det är viktigt att listerna får ett naturligt fall, inte tvingas i läge för då uppstår det spänningar. Man kan blötlägga och böja dom, en del nålar fast dom fuktiga utan lim och tar bort nålarna när listen torkat och limmar sedan. Jag har använt en elektrisk plankböjare och lagt listerna i blöt i ljummet vatten i ca 30 minuter, böjt till dom och limmat och nålat direkt. Det verkar finnas en massa olika sätt att böja och limma.

Använder man den andra metoden så mäter man varje spant från däcket och nedåt till kölen. Man kan tex få mått som 50, 55, 60, 65, 65, 60, 55, 50, sedan dividerar man det största värdet med listens bredd och får då antalet lister, i exemplet blir det då 13 st om listen är 5 mm.
Dividerar man sedan varje spants mått med 13 så får man i exemplet ca 3,8 mm, 4,2, 4,6, 5,0, 5,0, 4,6, 4,2, 3,8 och då formar man varje list efter dom måtten. Lämpligt verktyg tapetserarhyvel, slippappersfil, en del skär till listerna med en kniv.
När man limmat några lister så bör man mäta om och räkna på nytt. Det var den metoden jag använde på Norden eftersom nästan alla lister kan gå från för till akter. Själva mätningen gjorde jag med pappersremsor och en blyerspenna.

Med stor reservation för att jag själv är nybörjare och bara fått ihop ett par skrov som jag tycker blev någorlunda, det krävdes en del spackling för att få dom släta. Målar man skrovet så spelar det inte så stor roll om man måste spackla en del, så Norden är även ur den synvinkeln en bra båt att börja med.

Mvh UB

[1956]

Efter att fasat av spanten med roterande verktyg för att få bordläggningen att ligga så plant som möjligt mot dem, börjar jag med att limma fast den översta, breda "plankan". Knappnålar räcker inte till för att tränga igenom så jag har borrat två små hål i den.

Hojta gärna till om ni ser att jag är på fel väg, jag behöver all hjälp jag kan få.

[ubjs]

Jag tror att man ska limma däckshalvorna först så blir skrovet stabilare.
Kanske slipa mer på spanten, framförallt i för och akter, man borde inte se det brända på spanten i för och akter tycker jag.
Men inte så lätt att se på bilden. Du bör slipa lite på alla laserskurna ytor eftersom limmet inte tar så bra i det brända.

Mvh UB

[Johan Molin]

Bordläggningen ska väl inte täcka för stäven, tror jag!
Titta på fotografierna.

[H0n3]

Håller med både UB och Johan.

- Det brända på spanten bär slipas bort för bästa fäste för limmet/spiken (om det används)

- Att limma dit däckshalvorna nu ger stadga på spanten, men kolla noga först om du ska gömma något under däck - strömförsörjning t ex. I så fall behöver du fundera på hur det ska se ut och ta upp eventuella hål i däckshalvorna innan de limmas.

- Borden ska sluta mot 0-spantet som är limmat mot förstäven, så det behöver kortas i den ändan också - men det är du nog på väg att göra.

- Långa gummiband är ibland bra att använda för att hålla kurvade saker på plats, som bordläggning t ex. Du har ju inte hål i spanten så klädnypeklämmor funkar inte där.

/Peter

[1956]

Stort tack för alla tips, jag är mycket tacksam för dem! Jag förstår att bilden inte visar riktigt hur det egentligen ser ut.

Urban, däckhalvorna är ihoplimmade.
Johan, översta bordläggningen är bara fäst i ett spant i mitten.

[1956]

Ursäkta jag är vilsen i alla termer och har skrivit fel. Däckhalvorna är inte limmade på plats, jag har bara sett att de passar bra. Konstruktionen känns mycket stabil så jag väntar med det.

[BAn]

Med tanke på texten som syns i kajkanten på LL-båten så måste bilden vara från tiden runt VK2.

GG 171 har väl dessutom blågulblå fält enligt reglerna.

/Bengt

[H0n3]

Troligen, men det kan vara en kopparförhydning (skyddsplåt) för trålbordet också.

Den blå-gul-blå randningen har jag för mig vara gjord mer midskepps på fartyget. Ser åtminstone så ut i boken om Göteborg med färgfoton från hamnen.

/Peter

[1956]

Inte bara Lysekil (LL) utan också Göteborg (GG). Med tanke på texten som syns i kajkanten på LL-båten så måste bilden vara från tiden runt VK2.

Inte lätt att vara fiskare då. Ska bilden tolkas som att åtminstone södra Östersjön på svenskt terriorital-vatten var säkrare då än Kattegatt?

[Johan Molin]

Jag tolkar det som att det var extremt farligt / strapatsrikt att försöka fiska utanför svenskt territorialvatten. Dessutom accepterade inte tyskarna den svenska gränsen på 4 sjömil, utan endast 3, vilket bl a omöjliggjorde handelssjöfart att passera utanför Falsterbonäset utan att komma utanför 3-milsgränsen. Väl därutanför kunde svenska örlogsfartyg inte skydda sjöfarten (detta var den viktigaste enskilda faktorn till att falsterbokanalen byggdes).

Summa summarum räckte förmodligen inte de fiskevatten som kunde användas på västkusten inte till längre för västkustfiskarna.

Öresund var omöjligt som fiskeområde, så malmöborna blev helt utan sin vanliga sill. Vilket gjorde att fisk- och kötthandlare Calle Lång i Malmö for upp till Norrköping – med dragspel och allt – för att sluta avtal med bråvikenfiskare om leveranser av bråvikenströmming. Han bodde över hos mina morföräldrar, och mormor blev "tillsynsman" för att se till att leveranserna fungerade.

Så, som jag nog nämnt tidigare, var Svea Zenobia den person som förhindrade att malmöborna svalt ihjäl under krigsåren!

[1956]

...Och idag är det Muhammed, Ahmed, m.fl. som ser till att vi får mat på bordet. För hur skulle vi annars klara oss på fläsk med löksås, rotmos kalvkött, bruna bönor, ärtor med fläsk, stekt sill med potatismos, kalvstek med potäter, brunsås och lingon, wallenbergare o.s.v.?

[Johan Molin]

Du glömde oxbringa med rotmos, och ärtsoppa!

Sedan kan med största säkerhet ett närmare studium av alla dessa rätters verkliga ursprung leda till samma slutsats som Esaias Tegnér:
"Blott Barbariet var en gång fosterländskt" ...

Är det någonting som dagens ungdomar uppfattar som genuint svenskt så är det väl pasta, pizza och hamburgare!

[1956]

Du glömde oxbringa med rotmos, och ärtsoppa!

Ja, det är svårt att komma ihåg allt vi har ätit här i Sverige innan pastan, pizzan och hamburgaren lyckats få dagens ungdomar att tro på det du skriver. Personligen gillar jag det mesta som serveras mig, oavsett rätternas geografiska ursprung.

Jag undrar bara om även italienarna uppfattar pizza som genuint svenskt?

[Johan Molin]

Njaaa, pizza är inte italiensk, utan antingen är napolitanarna uppfinnarna, eller venezianarna osv. Det är liksom det mesta i Italien inte något "nationellt" utan med extremt starka känslor något som hör den egna hemorten till ...

Apropå din fråga, jag glömmer aldrig min förvåning för ett antal år sedan när jag pratade med en gravid kinesiska om smärtlindring under förlossning. När jag nämnde akupunktur svarade hon "Du menar den där svenska smärtlindringsmetoden"! Ridå ...

[1956]

Njaaa, pizza är inte italiensk, utan antingen är napolitanarna uppfinnarna, eller venezianarna osv. Det är liksom det mesta i Italien inte något "nationellt" utan med extremt starka känslor något som hör den egna hemorten till ...

Apropå din fråga, jag glömmer aldrig min förvåning för ett antal år sedan när jag pratade med en gravid kinesiska om smärtlindring under förlossning. När jag nämnde akupunktur svarade hon "Du menar den där svenska smärtlindringsmetoden"! Ridå ...

Aha!
https://www.youtube.com/watch?v=mMLokprH304

[1956]

Hur var det med Winston Churchill, för eller emot Imperiet? Och hur är det med Fisch and chips, franskt? Bearnaisesås, typisk finsk sås? Sushi, typiskt danskt? Smörrebröd, typiskt mexikanskt?

[Johan Molin]

Det svenskaste av tillbehör, pizzasalladen, kom till Sverige med jugoslaver som startade pizzerior på 60-talet (vad jag har hört). Eller som det stolt stod på skylten till Gällivares första utländska restaurang: "Pisseria" ...

[H0n3]

Det är ju lite kul att vi diskuterar maträtters ursprung i tråden om båtbygge. För det var ju när vikingarna for omkring och härjade som man också lärde sig fler sätt att tillreda mat. Vi har ju exempel från Turkiet/Grekland åt ena hållet via olika ryska länder till Europa och UK, ja snart sagt all ställen man kan nå med båt och kortare marscher. Å hela tiden har vi fått nya impulser som sedan kombinerats till ytterligare nya varianter här "hemma".

Så det är väl sammansmältningen av rätter och varianter på rätter som gör dem svenska trots att väldigt många av dem inte har ursprung här.

My 2 cents.

[ubjs]

Momentet med bordläggning blir lätt lite enahanda. Ett tips kan vara att du börjar bygga på hytt etc som ska sitta på däcket parallellt med bordläggningen, jag tror att det är en bra arbetsgång att limma ihop dom och sedan slipa dom mot däcket genom att lägga ett sandpapper på däcket när du lagt däcksbrädorna.
Sedan kan du börja fundera över hur detaljerat du vill göra bygget, tex så kan man dela upp däcksbrädorna så man får ett mer verklighetstroget däck jmf att lägga brädorna i hela sin längd. Finns dom som gör likadant med bordläggningen men på en båt som målas och som första bygge känns det lite för mycket.

Mvh UB

[1956]

Än en gång tack för värdefulla tips. Jag kommer att vara utomlands en vecka framöver så bygget kommer att stå stilla då.

[1956]

Nytt försök. Denna gång limmade jag bordläggningen samtidigt mot 5 spant med hjälp av tvättklämmor.

[H0n3]

Ser bra ut!

Just tvättklämmor är bra till sådant här. Billiga och hyfsat bra "nyp". Jag gjorde en variant där jag vände träbitarna och spetsade "nosen". Då fick jag en klämma som klarar små ytor men ändå ger bra hållkraft. T ex den här snabbgjorda tredje handen för lödning av SMD-lysdioder

Även om den här inte har omvända träbitar så funkar den med spetsning bra ändå. Tvättklämmor är dessutom så billiga att man kan ha tillgång ett försvarligt antal utan att bli ruinerad.

[1956]

Tack för uppmuntrande ord och tips!

Övre bord på styrbord sida är nu på plats och andra "planka" på väg. Jag är inte van vid att det tar sån tid att invänta att limmet ska torka. Vid lödning och limning med cyanakrylat och/eller epoxi så kan man gå betydligt snabbare fram, särskilt vid lödning. Rätta mig mycket gärna om jag använder fel termer.

[H0n3]

Det där med att behöva vänta på att limmet torkar kan ju kännas lite motigt, det förstår jag. Samtidigt ger det möjlighet till finjustering på ett sätt som inte snabbhuggande lim har. Skynda långsamt har också sina fördelar

Sedan måste jag fråga en sak; Hur tjocka är spanten? När jag byggde Mary Ann en gång för länge sedan så var spanten så tjocka att man kunde fästa borden med en liten spik typ rälsspik i varje spant. Nästan som en nitning.Det kan delvis öka byggfarten särskilt om man som jag gjorde då, blötlade borden före limning/spikning för att kunna böja dem rätt.

Limmet jag använde då, och fortfarande använder när det handlar om modellbygge är UHU Hart. Det torkar faktiskt fort och klarar att limma trä mot metall och plast - ett sorts universallim tycker jag.

/Peter

[1956]

Efter taffliga försök att få till Billing Boats nybörjarebyggsats blir jag mer och mer imponerad över den färdigbyggda Danmark som jag köpte efter en annons i Sydsvenskan för snart 25 år sedan. Det visade sig vara en tandteknikerkollega som hade byggt den, om jag inte minns fel betalade jag 2000 kr.

Jag undrade redan då varför han sålde den men fick inget riktigt svar på min fråga. Idag förstår jag det ännu mindre.

[1956]

Ännu en köpt båt.

Vrakekan var en mycket vanlig båttyp använd av fiskarena på Österlen vid på 1800-talet. Modellen på bilderna ovan är professionellt byggd helt enligt principen nedskalat bygge.

Nästa bild är inte lika upplyftande. Det känns träligt att lägga planka efter planka och invänta att limmet torkar.

Hur som helst; Bygglusten känns återkomma så smått och tankarna om att överge båtbygget till fördel för en ny anläggning, denna gång isf i sektioner, känns mer och mer frestande. Man kanske ska hålla sig vid sin läst, som skomakaren sa!

[robbox]

Om du spikar fast plankan i spanten samt limma fast plankan. Jag brukar spika fast men inte slå den helt in, utan så att man kan greppa huvudet med en tång. Jag användare vanligt vitlim och det tar ett dygn att torka ordentligt. Genom att spika kan man lägga dit ett antal plankor i bord, sedan när limmet har torkat, tar man bort alla spikar.

Jag ser att plankan har spräckts vid den lila nollhuvudet. Det kan hända av två skäl.
1. Man har vänt plankan år fel håll. Genom att se hur årdingen är i plankan (svårt att se) men så håller den mycket bättre på ena sidan
än den andra som är ganska känsligt.
2. För att böja plankor kan man behöver man varm- eller kall basa. Kall basa gör man i vatten, doppa plankorna i vatten 5-10 minuter.
Ta upp plankorna och stoppa dem i en jigg som har samma form fast lite hårdare böj. Låt torka. Fungerar med mjuka trädslag som Lind eller mossvarande.
För att varm basa kan ske genom flera metoder, exempelvis genom ånggenerator eller värma dem i micron (glöm inte glaset med vatten) våta med vatten. Sedan sätta dem i en jigg för att få en valfri böjd form. När de har torkat stannar de i böjd form. Hårdare trädslag kräver varm basning.

[ubjs]

Jag har använt byggnålar som är smalare och spetsigare än knappnålar. Gick bra att trycka rakt igenom Nordens plank. Jag limmade 4-6 plank per dag, 2-3 st på varje sida.
Jag la planken i varmt vatten i ca 30 minuter och böjde dom sedan mot en elektrisk plankböjare som jag köpte hos Hobbyland.
Jag limmade med Panduros vitlim.

(Säkert inget fel i Robbox byggsätt, bara ett annat sätt att göra det på, det finns mängder med metoder, bara att prova sig fram till det som passar en själv bäst).

Mvh UB

[1956]

Grabbar, stort tack för värdefulla tips och påhejande!

Jag försöker att fortsätta och fullfölja bygget även om jag känner frustration över de tidsmässiga begränsningarna i möjligheterna att få mer fart på bygget.

Tålamod har aldrig varit min starkaste sida!

[robbox]

Jag har använt byggnålar som är smalare och spetsigare än knappnålar. Gick bra att trycka rakt igenom Nordens plank. Jag limmade 4-6 plank per dag, 2-3 st på varje sida.
Jag la planken i varmt vatten i ca 30 minuter och böjde dom sedan mot en elektrisk plankböjare som jag köpte hos Hobbyland.
Jag limmade med Panduros vitlim.

(Säkert inget fel i Robbox byggsätt, bara ett annat sätt att göra det på, det finns mängder med metoder, bara att prova sig fram till det som passar en själv bäst).

Man får prova sig fram till en metod som fungerar och man känner sig komfortabel.

Jag är nyfiken vad det är för elektrisk plankböjare. Är det en klump man man sätter på en lödkolv?

[ubjs]

Det var den här jag köpte:
https://www.hobbyland.se/product/model- ... g-tool-kit

Jag tycker att man alltid ska fukta träet, kan räcka att bara hålla listen under kranen några sekunder, annars blir det lätt brännmärken.

Mvh UB

[1956]

Tack för tipset, än en gång. Frågan är bara om det blir fler båtbyggen, om inte så är det ju en ganska stor investering.

[ubjs]

Du kan alltid kränga den på Blocket eller Tradera om den blir dammsamlare.

Ett råd om man tycker det blir trist med bordläggningen är att samtidigt bygga en del annat. Till Norden kan du tex bygga ihop grejerna som ska stå på däcket, hytten etc. Dom slipar du sedan till rätt form mot däcket så du kan bygga dom innan du gjort klart däcket.
Du kan också förbereda däcksläggningen och även limma det. I den här skalan blir det snyggt om du delar upp däcksplanken i lagom längd istället för att lägga dom från för till akter, man bör förskjuta planken jmf varann också, kolla på en riktig båt. Nu är det så mycket på däcket så det är inte så många ställen som du behöver dela upp däcksplanken.
Jag provade att måla Evergreenlister svarta på högkanten och limma dom samtidigt med däcksplanken. Om du tar lister som är 0,25xdäcksplankens tjocklek så får du 0,8 cm nåt i fullskala. Alternativt kan man måla med spritpenna på sidorna, blyerts har jag sett att några använder.

Här hittade jag en tråd där man kan se att man får ihop en fin båt även om plankningen inte är jättebra.
https://www.thercmodelboatforum.com/t15 ... ngs-norden

Ge inte upp, du kommer känna dig nöjd när du plankat skrovet.

Mvh UB

[Lihkströmsverken]

Är jag fel på det eller fanns det inte en gång i tiden en artikel om just detta båtbygge i Allt Om Hobby?

/Ola

[1956]

Tack Urban för påhejande och intressant länk, det behövs verkligen! Och tack Ola även för ditt tips.

Om jag inte har fel för mig så finns väl alla gamla ex av AoH nu digitalt tillgängliga för prenumeranter. Dags att leta.

PS. Ännu en planka till på plats idag. DS.