Kattnosa Gulmåla Järnväg

[P Falk]

Japp... Det kan det va... eller kanske dumlekola, eller i svårare fall cement o gips... Hustrun hade dille på sega råttor, det gick ju an att finna 22.30 en söndagskväll...
Artex o vitlim får duga till oss i dagens läge när vi får sug efter trädbygge...

[Johan Molin]

Jo, i svårare fall har man ju hört talas om murbruk och aprikoskärnor (!). Mina barns mamma livnärde sig i princip hela första graviditeten på vietnamesiska nudlar i påse ...

[S Johansson]

Middagståget har just avgått och lugnet återvänder till Kattnosa

[Johan Molin]

Underbar lagom ödslig svensk bykänsla! Tack!

[S Johansson]

Såg till min förskräckelse att åkaren med sin häst kapsejsat på förra fotot. Orsaken var ett större jordskred i trakten av Askim. Av nämnda station och den närmaste omgivningen återstår just nu bara ett stort hål ned till underjorden. Men hålet gav möjlighet till nya kameravinklar och nu med hästen Pelle på hovarna igen.

[Johan Molin]

Hoppas gatan hade ett lättstavat namn när landsfiskalen kommer för att skriva rapport om den stupade hästen ...

[S Johansson]

Ja, landsfiskalen fick lite att göra efter det stora raset i Askim. Både hästar och folk skrämdes ända bort i Kattnosa. Men fiskalen behövde inte skriva på latin, som doktorn. Det räcker med gatans namn på svenska: Gruvvägen.

Ni som kan det här om plåtlådorna, så här är det väl: Rekonditionering gör även en gammal rishög till obetydligt begagnad. Askim behövde snyggas upp efter årtiondens damm. I 1:87-världen sker det mesta arbetet i matkällaren, där det finns en liten arbetesplats. Stationsområdet fick nya lövträd, buskar, blommor, turf och foliage mm. (Ursäkta röran i omgivningen)

Nu är Askims station tillbaka. Dammsugaren har gjort sitt även i omgivningen. Efteråt gav landsfiskalen order om att dissekera dammsugarpåsen. Många försvunna personer och föremål uppdagades. Tågtrafiken vid rasområdet är numera återupptagen.

[Johan Molin]

Ja, här gäller det att vara med på noterna!

[P Falk]

Elegant att kunna lyfta ut hela etablissemanget när det blir dags för allmän rengöring och uppsnyggning. Kanske några av de nya träden som planterats i landskapet?
Även trevligt att se bilder direkt från arbetsbänken. Fast jag blir lite nyfiken på partituret...
Kan det vara Stefan Demerts "SJ SJ, gamle vän..." ?

[S Johansson]

Noterna är nu i hoppknycklade bland turf mm och förpassade till papperskorgen. Förmodligen sommarpsalmer. Stefan Demerts visa brukar jag inte sjunga själv. Men eftersom jag använt signaturen SJ i många sammanhang, så är det många som sjungit hans visa för mig.

[Johan Molin]

[P Falk]

Ok. Jag lovar att ta de första stroferna i "En vänlig grönska..." nästa gång vi ses, Stig.

[S Johansson]

En ensam rälsbuss passerar banvaktsstugan i Kattnosa

[S Johansson]

I mj-världen kan det osannolika inträffa:
Lite TGOJ på Askims station.
V-loket kommer från Lima. Fox-kopplet antyder att loket inte används så ofta.
Första vagnen, TGOJ litt Rm, är en tidig modell från Perl liksom kylvagnen, SJ litt Hs, som skymtar där bakom.

[S Johansson]

Ett litet lokomotordraget tåg på Askims station.
Den senaste tiden har jag ägnat mig åt att fräscha upp Askim med omgivning. Kanske ett "Post Pendonsyndrom", för vi var några som besökte den berömda modellanläggning i England höstas. Där fick vi dessutom se trädtillverkning. Pendonfolket säljer bl a en hel bok som handlar om denna konstart. Jag köpte inte den boken, vilket jag kanske borde gjort...
Några lövträd har det dock blivit både till Askim och klubbanläggningen. Och dammlagret över terra firma har fått lite Begrünigung genom Noch och Heki. Det behövdes!

[Johan Molin]

Underbart småskalig tågidyll!
Faktum ör att Pendon numera säljer TVÅ böcker om trädtllverkning; barrträd har nu fått sitt alldeles egna epos!

[S Johansson]

Kanske dags för ett översiktsfoto över Kattnosa Gulmåla Järnväg.

Spårplanen har jag visat förut. Måtten är 2,7 x 2 meter. Mycket spår på litet utrymme, men jag visste inte bättre på 1600-talet....

[1956]

Både trevlig och intressant bild! Din anläggning är ett perfekt exempel på hur mycket man kan få ut av en relativt liten yta.

[viktor96]

Vad ska man säga... en väldigt fin bana! Riktigt kul och läsa och se fortsätt så!

Vad har du för mått på banan? Bredden och längden på skivan?

Hade!

[Jan]

En fantastiskt fin modelljärnväg.

Spegeln i bakgrunden är en listig lösning för att övervaka trafiken på bortre stationen.

Jan

[Johan Molin]

Redan första gången jag fick se bilder av din anläggning i AoH för länge länge sedan kändes den utomordentligt inspirerande och fantastiskt välgjord! Många reportage har man sett därefter, inklusive en hyllning från salig Krister Brandt.

Jag känner mig nästan lite vördnadsfull när jag ser dagens bilder. Givetvis ska inte en trivsam hobby upphöjas till något det inte är, men genom många år har dina strävanden tror jag, inspirerat inte bara mig utan många många andra! Och att möta dig personligen, som i Norra Sandby i höstas, var väldigt trevligt! En stor hobbyist med en mycket ödmjuk inställning till allt det fina du har skapat. Hoppas vi ses snart igen framöver. Tack!!!

[Koster]

Jag instämmer med vad Johan skriver. Det är en fin och detaljrik anläggning där jag ständigt finner nya detaljer om jag inte upptäckt tidigare. Jag får titta ner till er på MRW en torsdag längre fram så får vi språkas vid igen./Tomas

[Sture Bylén]

Håller med de övriga!
Väldigt roligt att se översiktsbilden av en klassisk modelljärnväg.
Och vilken underbart listig lösning med spegeln. (Jag har dock inga planer på att montera någon spegel i bakgrunden på MIN anläggning, men jag säger inte varför )

[Johan Molin]

Förstår dig helt, Sture, det skulle ju avslöja dig som en demimonde ...

[S Johansson]

Tack för kommentarer till översiktsfoto och spårplan!

Väldigt roligt att se översiktsbilden av en klassisk modelljärnväg.
Och vilken underbart listig lösning med spegeln.

Från Gulmåla kan jag med en annan spegel övervaka vad som händer långt borta i Skogatorp, som är ett litet diorama på ena långsidan av modelljärnvägen

[S Johansson]

Smalspårståget från Skogatorp anländer Gulmåla samtidigt som hamnkaptenen övervakar ISAs tilläggning.

[S Johansson]

Man kan ju placera kameran i hur många vinklar som helst på modelljärnvägen. Säg till om det blir tjatigt med bilder från KGJ!
Ibland frågar besökare om fabrikat på fordonen. Personbilen är en Opel Olympia 1938 (det står så under den!), lastbilen är en Volvo rundnos. Men bussen, är det någon som vet om det är en Volvo eller Scania Vabis? Och ung årmodell.
Glad påsk, snart är det sommartid! /SJ

[Johan Molin]

Käre Stig! Glad påsk! Dina bilder ger bara mer ha- begär så plåta mera!!!
Det är väl en Scania model 1939 eller något sådant. Fanns t o m en kvar i Motala när jag växte upp. Modellproduktion i Gävle som också gjorde den modellbyggsats som jag visade i MHJ- tråden. Tror faktiskt att den förstnämnda går att få tag på ännu, men inte min modell, tyvärr.

[S Johansson]

"Längtan till havet"?

[S Johansson]

En märklig transport passerade nyss Askim och blev dagens samtalsämne bland ledighetskommittén. Vad kan det ha varit?

[ErikB]

Tycker närmast det ser ut som om man håller på att förbereda nästa års upplaga av "På Spåret"! (förutsatt att tåget går åt höger i bild. Går tåget åt andra hållet gäller det nog nyinspelning av klassikern "Härifrån till evigheten". Med arbetsnamnet "Härifrån och åter".)

[PeO]

Tittade också på den kameran i hall 3b i Dortmund, men det blev ingen affär, bara en broschyr. Köpte däremot en blästerpistol i montern bredvid.

[Sture Bylén]

Intressant! Kan man få lite fakta om kameran?

[pareng]

Den filmen vill jag se, när blir det premiär?

[S Johansson]

Tycker närmast det ser ut som om man håller på att förbereda nästa års upplaga av "På Spåret"!

Den filmen vill jag se

Kan man få lite fakta om kameran?

Tillsammans med bl a några MRW-are köpte också jag en sådan här kamera på mj-mässan i Dortmund. Pris ca 800 kronor. I kväll filmade vi lite på klubbbanan. Rätt roligt att se banan ur lokförarperspektiv. Bra skärpa ned till ca 15 cm. Jag hoppas kunna återkomma med lite "hyttåkning" på banan mellan Kattnosa och Gulmåla. Men först vill jag öva lite mer, lära mig redigera och inte minst hur man lägger in en filmsnutt på Mötesspåret! /SJ

Här är lite fakta:

[Johan Molin]

Verkar väldigt spännande! Inte oherrans dyr heller. Hmmm ...

[S Johansson]

Äntligen stod Vera Modig på den öppna vagnsplattformen redo att stiga av i Gulmåla. Resan från lilla Korted i Dalsland med byte i Dalsrud hade varit lång. Visserligen hade hon åkt boggievagn sista sträckan, men tusentals rässkarvar och hårda träbänkar i 3e klass hade gjort henne trött. Under senare delen av resan hade hon blivit bekant med stinsen i Gulmålas hushållerska Märta Magnusson, som vänligt erbjudit henne tillfällig övernattning i stationshusets pigrum.

Märta Magnusson beskriver stolt för Vera Modig utsikten från stationshusets balkong på andra våningen. Hon konstaterar att landskapet är lika vackert som i Dalsland. Här finns småbruk, skog och sjöar. Lite orolig frågar Vera Modig hur det är med arbetstillfällen i Gulmåla. Märta lovar hjälpa henne.

[P Falk]

Jasså, Fröken Modig for inte längre bort än Gulmåla? Tror det var klokt av henne att stanna där...

[Johan Molin]

Då förstår jag. Hamnfogdeb i Hästholmen har spanat efter henne i flera dagar, men hon kom aldrig ...

[S Johansson]

Nyss hade Vera Modig anlänt från Korted till Gulmåla, men hon hade redan blivit bekant med stinsens hushållerska Märta Magnusson, som eskoterade henne till hamnen. Där anlöpte just motorfartyget ISA. Nu önskade båda lite sjöluft. Först ville dock Vera Modig försäkra sig om att fartyget på sin rundresa inte skulle anlöpa Hästholmen.

Tidtabellen för verklighetens ISA

[Johan Molin]

Nu tätnar mystiken! Vilket är Veras konnex med hamnkaptenen i Hästholmen? Är det en gås oplockad med kapten Lamberg på s/s Trafik? Eller är hon inte tillräckligt Modig för att våga fara till de ökända kvarteren i det ruskiga Hästholmen / Marseille?

Det viskas mellan väggarna i fiskrökeriet att hon kanske är naturaliserad dotter till vår hamnfogde. Vem vet?

[tågtyckarn]

Vi berör ett ämne som inte kommer upp så ofta, nämligen systemet med en båt i varje sjö eller mellan varje fors i en älv. Man åkte helt enkelt ångbåt från den ena forsen till den andra, gick förbi forsen och tog nästa ångbåt. Utanför Mötesspåret har jag knappt hört någon som har talat om det.

[Johan Molin]

Ja, ute på landsbygden användes ju ångkraften för lokaltrafik på sjöar, i åar osv, långt innan man under sent 1800-tal / tidigt 1900-tal började bygga "glesbygdsjärnvägar", vilka konkurrerade ut båttrafiken, men själv var den första järnvägstrafiken som fick stryka på foten. Det handlar ju om trakter där i praktiken inte heller busstrafiken finns kvar.

I trafikområdet kring Kattnosa och Gulmåla verkar ju dock båda trafikslagen fortleva i högönsklig välmåga, liksom i Korted med omgivningar!

Och under över alla under; busslinje 610 mellan Ödeshög, Hästholmen och Vadstena, som lades ned för ett par tre år sedan, återuppstår igen!

[S Johansson]

Nu tätnar mystiken! Vilket är Veras konnex med hamnkaptenen i Hästholmen? Är det en gås oplockad med kapten Lamberg på s/s Trafik? Eller är hon inte tillräckligt Modig för att våga fara till de ökända kvarteren i det ruskiga Hästholmen / Marseille?

Det viskas mellan väggarna i fiskrökeriet att hon kanske är naturaliserad dotter till vår hamnfogde. Vem vet?

Man skall inte varken här eller där tro på allt som sägs på ljugarbänkarna om de ruskiga tunnorna, kvarteren, penningarna och annat i Hästholmen. Det vi vet i Gulmåla är att Vera nyss anlänt hit från de Dalsländska skogarna för att söka arbete och nu vill man hjälpa henne, förhoppningsvis.

[S Johansson]

Den lilla stationen Skogatorp får ge skäl för sitt namn.

[Johan Molin]

Åter massor av stämning!

Man skall inte varken här eller där tro på allt som sägs på ljugarbänkarna om de ruskiga tunnorna, kvarteren, penningarna och annat i Hästholmen

Och jag som trodde att det var på alla ljugarbänkar i vårt land som det stora sanningarna skapades ...

[S Johansson]

Vi berör ett ämne som inte kommer upp så ofta, nämligen systemet med en båt i varje sjö eller mellan varje fors i en älv. Man åkte helt enkelt ångbåt från den ena forsen till den andra, gick förbi forsen och tog nästa ångbåt. Utanför Mötesspåret har jag knappt hört någon som har talat om det.

Ja, ute på landsbygden användes ju ångkraften för lokaltrafik på sjöar, i åar osv, långt innan man under sent 1800-tal / tidigt 1900-tal började bygga "glesbygdsjärnvägar", vilka konkurrerade ut båttrafiken, men själv var den första järnvägstrafiken som fick stryka på foten. Det handlar ju om trakter där i praktiken inte heller busstrafiken finns kvar.

I trafikområdet kring Kattnosa och Gulmåla verkar ju dock båda trafikslagen fortleva i högönsklig välmåga, liksom i Korted med omgivningar!

ISA trafikerade Sätila - Fjärås på sjön Lygnern i Halland. I Fjärås fanns anslutning till persontåg som avgick från grusgropen. Fartyget användes även för att bogsera timmer. Fotot visar fartyget i Sätila där det fanns ett trallspår ut på bryggan. Min modell föreställer fartyget efter sista ombyggnaden.

ISA II är ett eldrivet fartyg för 40 passagerare som sommartid trafikerar Lygnern. Årets trafik har redan börjat. Se ISAs hemsida! (En bok om ISA I och II är under tryckning).

[S Johansson]

Tunga pjäser framför lokstallet i Kattnosa.

[Johan Molin]

Det här med ISA var spännande! Jag kände någonstans till henne sedan förut men kunde inte så mycket om hennes historia. Men tänk att nästan varenda svensk sjö av någon dignitet har en liknande historia med små ångslupar / ångbåtar som gjorde dubbel tjänst som pråmbogserare och passagerarfartyg. Så den som vill ha en hamn på sin anläggning måste inte nödvändigtvis bygga för att kunna ta emot senaste containerfartyget, eller ens Johnsonlinjens Rio de Janeiro för den delen!

[S Johansson]

Johan skrev:
Så den som vill ha en hamn på sin anläggning måste inte nödvändigtvis bygga för att kunna ta emot senaste containerfartyget, eller ens Johnsonlinjens Rio de Janeiro för den delen!


Elly Maersk i Skandiahamnen förra sommaren. 400 meter lång, det blir ca 4,5 m på modelljärnvägen. I sommar kommer en ännu större Maerskare till Göteborg som tar 18.000(!) containrar. Hur många godståg blir det? (Alla containrarna lossas/lastas som väl är inte i Göteborg).

Flickr
Inte Rio de Janeiro, utan Seattle, i Göteborgs hamn 1962 uppvaktad av två bogserare. Ett vacker fartyg, tycker jag. Får tyvärr inte heller plats i hamnen i Gulmåla.