DMW bygger Fallers Koppartransmack

[H0n3]

Nu har vi kommit så långt att vi har alla tre storlekarna på mackar i stort sett färdiga som byggnader. Pumpöar med och utan tak, samt verkstäder och tvätthallar. Det förtjänar en bild för storleksjämförelse innan de börjar monteras på sina mer eller mindre synliga plattor tycker jag.



Den stora macken ur Fallers stora sats kommer att innehålla ungefär de större delar som syns på bilden.



Här finns både vidbyggd verkstad och en fristående tvätthall liksom fler pumpöar och förrådstankpåfyllningsanslutningar. Det är den mack som tar störst plats av de tre.

Går vi ner en storlek så har vi nästa modell som vi kan kalla den mellanstora macken. Här finns separata pumpöar (alla är inte med på bilden) och en fristående verkstad. Verkstaden är en lätt kitbash av tvätthallen och en av verkstadsdelarna från den stora macken. Jag ville ha takvipporten här.




Till slut den sista och minsta macken av de tre som vi väl då får kalla den minsta macken Den är tänkt som en mack av den typ man ibland kunde se i städer inklämd mellan hus och bara lite plats ut mot gatan. Det mesta andra som behövdes spreds ut längs gatans sträckning varför denna typ gärna har lite utrymme vinkelrät mot gatan, men desto mer utefter gatan.



När jag nu ser den på bild med separat pumpö med tak så lurar jag på om jag inte hellre ska byta taket mot ett som sticker längre ut från huset och täcket det mesta av pumpön. Det borde bli ännu smalare mot gatan. Hmmmm. Vid sidan av macken ser vi den äldre typen av oljebar som fanns utomhus och som kunde låsas. Funkar perfekt här då platsen är snålt tilltagen. Verkstad finns någon annan stans, det här är bara en mack.

När jag klurat ut vilken sorts tak jag vill ha på den minsta macken vidtar montering på sina respektive "bär-/dioramaplattor". Då kan jag också börja få belysning och andra detaljer på plats i sitt rätta sammanhang och på sina mer korrekta platser.

Återkommer!

/Peter

[H0n3]

En bild på den minsta macken.



Den ser pytteliten ut bredvid trevåningshusen, men de var ju inte större än så. Att det stora huset till vänster i bild lutar beror på att de befinner sig på ett sluttande plan, d v s backen ner från Dåseberga mot hamnen och stationen. Det ser ut att kunna funka. Några träd på var sin sida om macken minskar bilden av storleksskillnaden och är dessutom rätt. Man planterade ofta träd som brandskydd mellan olika typer av fastigheter.

Funderar också på hur bakgrunden ska se ut bakom macken? Det känns som det borde vara både lite glest med träd och lite hustak/övervåningar som skymtar fram. Får se vad det blir när det närmar sig.

Återkommer!

/Peter

[H0n3]

Efter några dagars pillande och väntan på att färg ska torka så ser den minsta macken ut så här.



... och lite från sidan.



Det gör stor skillnad med lite detaljering. Loggor och texter är utskrivna på fotopapper för bättre kantskärpa och djupare färger. Med blankt papper blir det fina nya plåtskyltar eller emaljerade skyltar. Med matt papper blir t ex reklamskyltar väl så bra.

Återkommer!

/Peter

[ford1929]

Blir bra Peter...reliefhus o dylikt
är ett smart sätt förhöja intrycket av en bakgrund..
blir ett annat djup...nu blev det invecklat

[H0n3]

Tack Roger, vi får väl se vart det bär.

Fick gjort lite till på det som blir den stora mackens diorama. Jag gjorde en platta med de mått jag testade fram på papper för lite sedan. Lite överblivna bitar från bra-att-ha-lådan och så har vi den här basen.



Så placerade jag ut de olika byggnaderna och de andra detaljerna efter det mönster jag använde vid mätningen. Det blev så här.



Så när jag stod och tittade på hela ytan så kändes det plötsligt som att ytan utnyttjades för dåligt! butiken var placerad i mitten och både verkstad och tvätthall till vänster om butiken. Det blev liksom obalans i uppställningen, hmmmm...

Hur blir det om man sätter tvätthallen till höger om butiken då?



Jo, så här. Det känns faktiskt lite bättre, särskilt när pumpöarna är placerade efter varandra. Tror att jag får tänka lite till innan jag placerar ut allt på sin "slutliga" plats. Sedan ska det borras hål för belysning och det ska detaljeras med mera.

Återkommer!

/Peter

[H0n3]

Medan jag funderar och provar olika uppställningar så får jag väl visa några bilder

Varje statio med självaktning hade en eller flera flaggor för att visa var man fanns. Så här såg Koppartrans flaggstång och flagga ut efter vad jag kunna se på bilder.



... och ja, jag har kortat stången i bilden annars hamnade flaggan utanför

Det här med bensinpumpar, vilka typer använde man? De flesta i Sverige använde Ljungmans i Malmö pumpar som i bilden nedan.



Det fanns en "dubbelpump" också men jag vet inte om den kan klassas som en Star 97 dubbel



Sedan fanns det särskilda tvåtaktspumpar för moppar och mindre motorredskap



Å till slut så kunde man hitta vattenkannor, papperskorgar och hinkar, alla med märkeslogotyp som t ex dessa



Floran av detaljer med märkeslogotyp växer

Återkommer!

/Peter

[Johan Molin]

Spännande att följa ett modellbygge med så mycket väl underbyggd bakgrundsforskning!

[H0n3]

Tack Johan,

Det blir mer illusoriskt om modellen på något sätt inte bara liknar en förebild utan också är uppställd på rätt sätt och har de typiska attributen som man förväntar sig att finna. Eller med andra ord helheten blir en helhet.

Jag har klurat ett tag på varför bilden på kartongen av Fallers stora mack kändes fel. Det stämde in med hur jag brukar se hur en mack är upplagd. I mina föregående bilder är "macktomten" som en liggande rektangel med butikshus och tvätthall bredvid varandra samt alla pumpar i en rad framför butiken. Det kändes konstigt när jag studerade den uppställningen för pumpöarna brukar vara placerade bredvid varandra, inte efter varandra.



Så jag gjorde ett test till med "macktomten" som en stående rektangel och då händer det saker.



Plötsligt känns det rätt. Tvätthallen bakom butiken och pumpöarna i en rad parallellt med varandra utanför butiksfönstret. Varför känns det rätt då? Jo jag tror att det har med trafikflödet att göra. Man kommer in på ett ställe och ska enklast och med minsta trassel ta sig till antingen en pump eller tvätthallen. När man är klar ska man lika enkelt hitta ut igen. Om vi lägger in lite pilar i bilden så syns det hur jag menar.



Så plötsligt ser det här rätt ut, inte sant. Jämför man sedan med större mackar i dagens versioner (mackar som nog ändå byggdes på 1950- 1960-talet) så stämmer upplägget nu. Verkstäder och tvätthallar ligger ofta bakom butiken och inte alltid bredvid butiken. På det här sättet kan man ha en rimlig storlek på macktomten och ändå få ett bra flöde.

Vad tror ni om det?

Nu kan jag sakta pilla vidare.

Återkommer!

/Peter

[H0n3]

Oooops, det kom lite sommarväder imellan. Men tillbaka till byggbordet så det blir ordning på det hela.

När jag tittade närmare på bilden på Mölndalsmacken så noterade jag att framför flaggstängerna hade man placerat två stycken däckluftpåfyllningsplatser av ett slag jag inte noterat förut. Försökte skapa mig en uppfattning om deras storlek jämfört med andra saker på bilden där man känner storlekar bättre. Lite testande i ritverktyget så blev det så här.



Jag tror det sak stämma något sånär. Den totala höjden på fot+rörstump ser ut att vara ungefär samma höjd som flaggstångens fäste och dess fäst bör i sin tur vara ca 1,5 meter. Alltså gissar jag att fot+rör är ca 1,20. Det blir också en lagom höjd för att hänga tryckmätare och slang.

Om någon har mer info kring den här så säg gärna till.

Återkommer!

/Peter

[H0n3]

Jo en sak till. Det behövdes ju en del belysning på en bensinstation. Vanligt var att det hängde en radda lysrörsarmaturer i taket utanför butiken, men det stod också stolpar på eller vid varje pumpö för att kunderna skulle ha lätt att se och göra. Ungefär som i nedan bild kunde det se ut på en Koppartransmack.



Korta pumpöar med bara få pumpar fick bara en armatur, medan större pumpöar med flera pumpar fick dubbelarmatur. Hos Koppartrans placerade man ofta en ljusskylt ovanför varje pump så att det skulle bli lättare för kunderna att hitta just sin pump. Ljuslådan var gul med svart text i versaler (stora bokstäver).

Den tredje varianten var när det fanns fler än fyra pumpar på pumpön, då placerades en enkelarmatur i var ände av pumpön för att ljusbilden skulle bli rätt.

För övrigt användes samma typ av enkelarmaturer runt om stationsområdet så att det skulle kännas väl belyst och välkomnande för alla kunder, även under mörkare tider. Hos Koppartrans var även dessa armaturer och stolpar svarta.

Åeterkommer!

/Peter

[Johan Molin]

Det är bara att fortsätta sitta med haklappen på och njuta! Det här är riktigt trevligt!

[H0n3]

Tack Johan, det är rätt kul att försöka få till en miljö som i stora stycken är nästan försvunnen. Än mer sällsynt kommer den att bli i takt med att vi får eldrivna fordon som "bara" behöver en laddstolpe för en stund.

Överhuvud taget så var nog mackarnas storhetstid från sådär mitten av 1950-talet fram till de olika märkena började slås ihop till större och större enheter. Det var trots allt en viss charm i floran av bensinmärken, något som går förlorat i takt med sammanslagningarna ju. Lite kul är det också att notera att man redan vid 1950-talets slut sålde Bentyl, d v s alkoholtillsatt bensin. Inga 10& som i dagens bensin utan 25% alkohol och 75% bensin. Man utgick från ett lägre oktantal, gissningsvis 83 oktan men med alkoholens hjälp ökade den med 8 enheter till 91 oktan alltså i stort sett som den regularbensin man sålde som var 93 oktan.

Arbetet går vidare så det kommer en uppdatering när jag har något som verkar intressant. Jo, en sak till, Det att jag begränsar mig till just Koppartrans är mer för att hålla det hela på en lagom nivå för mig och mitt, men i grunden kunde detta gälla vilket märke som helst. Det är ju bara färgsättningen som skiljer tillsammans med loggorna.

/Peter

[Anna-Carin]

Det är intressant att följa dina efterforskningar och tester! Fungerande trafikflöden bidrar förstås till realismen, likaså att ena byggnaden delvis är skymd bakom den andra.

(Lätt)bentyl har faktiskt ännu längre historia än så i Sverige, från mitten av 1920-talet ungefär. En artikel i Teknisk Tidskrift 1936 utvärderade erfarenheterna från de första 10 åren.

[H0n3]

Tack Anna-Carin,

Så fort jag såg hur det borde funka så kollade jag också med tre ev de gamla mackar vi har i Lindome och Kållered. De mindre har verkstaden bakom butiken och den större har en separat snabbtvätthall vid sidan ett gott stycke från butiken, men en tvätt och verkstadshall bakom butiken. Så där känner jag mig rätt säker och kommer att använda det i dioramat.

Visste inte att (Lätt-)bentyl hade så lång historia, tack för det. Det betyder att när man kunde få fram bensin utan alkohol till nästan 100 oktan så "glömde" man bort alkoholen. Det blev 93, 95 och 99 (100) "direkt". Så på ett sätt är vi sakta på väg tillbaka till bentylen i och med att nya regler säger att alkoholinblandningen i vår bensin ska öka från 5 till 10%

Bilder kommer när det börjar närma sig. Den här tiden på året innebär dock rätt mycket utejobb i trädgården vilket "stjäl" tid från modellbygget.

/Peter

[H0n3]

Så har då dioramabygget börjat på riktigt. En basplatta av ett par överblivna bitar laminatgolv och några tillsågade fyrkantlister ur en stump panelbräda som "sockel". På det har jag sedan limmat en 2 mm bred och 10 mm hög plywoodremsa som underlag för det som ska bli muren runt macken.



Det ser ut som om jag missat men det är den ytan som ska kläs med de "murremsor" som var med i den stora Faller-mackens kartong. Utefter "muren" har jag målat ett grönt stråk då mackarna ofta hade en gräsremsa runt sin "tomt". Ytan innanför gräsremsan har fått en grundgrå färg som förberedelse för asfaltering och den där betong plattan runt pumpöarna.

Färgen jag använder är Liquitex akrylfärg och samma märkes medium av både blank och matt variant. Mediumet är i princip detsamma som den amerikanska Modge Podge som blivit populär. Liquitex finns hos både Clas Ohlson och Panduro så det är lätt att få tag på till ett rimligt pris.



För att inte slösa i onödan på färgen har jag tagit till mig ett tips från videon av Troels Kirk. Han använder en billig tättslutande plastburk som palett/blandningslåda och kan därför när som helst sluta måla, sätta på locket, och allt är klart för nästa tillfälle. Ja penslar måste ju tvättas förstås innan de läggs att vila.

Återkommer

/Peter

[H0n3]

Det går sakta i värmen, phuhh.

Lite har dock hänt. De första byggnationerna har kommit på sin plats och "asfalten" har förberetts.



Jag har använt vanligt finspackel som grund för färgen och hoppas att penselrandningen inte slår igenom allt för hårt. Det var heller inte helt lätt att komma fram till var belysningspunkter ska placeras. Särskilt som de inte syns i "dagsljus . Nu sitter det lyse i tvätthallens kontor, i mackbutikens tak, i verkstadens tak och under taket över första radens pumpar. Trasslet med kablar under plattan ökar sakta.

Nästa steg blir nog att försöka måla det som ska vara asfalt respektive betongtråg runt pumpöarna. Någon form av brunn bör också komma in då..

Återkommer!

/Peter

[ford1929]

Det tar sej


Här uppe har inte värmen slagit till ännu...

[H0n3]

Tack Roger!

Just nu så är värmen nere på mer normala nivåer, d v s strax över 20. Då går det lättare att hålla på med både inne och uteaktiviteter. Bygget framskrider sakta.

Återkommer!

/Peter

[H0n3]

Ett steg till. Nu har den största ytan av vägarna runt macken fått sin första runda av asfaltsväg.



Jag maskerade kanterna och målade den tunt spacklade ytan med en svart-grå humbrolfärg. som flöt ut slätt och fint. Men när man ser på det på lite håll och jämför med hur det ser ut utanför huset så är färgen på vägen betydligt ljusare. Alltså behöver det komma på ett lager till av någon ljusare grå färg. Där är jag just nu. har tittat på hur andra har gjort på webben och funderar över mitt nästa steg framåt.

Det blir lite lurigare än för de som kan spraymåla då mina hus redan är monterade på sin platser.

[H0n3]

Så var det ljusare lagret påmålat. Det krävdes två strykningar för den första gav för mycket genomsiktlighet och det svarta blev för dominant.



Det jag vill göra innan mer detaljer kommer till är:
- Skarvar i beläggningen ska ritsas fram och markeras med en gråsvart wash
- På något sätt få till trafikspår/Hjulspår runt macken
- Vädra "asfalten" för att åldra den. Pulverborstning tänkte jag testa för första gången.
- Linjer för parkering och väntfil för tvätthallen.
- Anlägga "gräsmatta" utefter muren
- Limma dit "murbeläggningen"

Återkommer!

/Peter

[H0n3]

Så, då ska vi se hur långt jag kommit listan sedan förra gången.



- Skarvar i beläggningen ska ritsas fram och markeras med en gråsvart wash - Klart
- Anlägga "gräsmatta" utefter muren - nästan klart. Gräset markerat men beläggningen får vänta tills efter vädringen av vägen.
- Limma dit "murbeläggningen" - Klart - dock ska själva muren också vädras lite innan den är helt klar.

Utöver det så har det tillkommit pumpön med moppepumpen samt marktankanslutningarna med marktankventilerna liksom de små runda rensbrunnarna i betongdäcket vid pumpörana.

"Muren" gjorde jag av papper efter att ha surfat upp en lämplig bild och vidarebehandlat den i datorn.

Återkommer!

/Peter

[ford1929]

blir bra det där

[Johan Molin]

Håller med! Spännande projekt!

[H0n3]

Tack Roger och Johan!

Det går sakta i värmen. Blir bara en stund på kvällen man kan få något gjort, men lite har det blivit.



Här har jag försökt "vädra" de asfalterade ytorna runt macken. Jag använde för första gången vädringspulver från Humbrol. Jag valde den sotsvarta och den rostfärgade. Jag tänkte det vore rätt i sammanhanget. Tycker själv att det kanske blev väl mycket färg, men det får vara nu. Har försökt gnugga bort så mycket som går.

När så det var klart så tillkom "gräset" runt murens insida.



Så nu kan jag sätta mig med diverse stolpar av olika slag där flera av dem kommer att ha belysning. Lite parkeringrutor tillkommer också och jag gör dem med gula linjer så som det var i vänstertrafikens 50/60-tal.

Återkommer!

/Peter