Mötesspåret

Haha!

By the way: Gå in på CDON! De har fortfarande böckerna Internationale tog over Jylland respektive Gedser, jag fick mina igår! Jyllandboken är ett måste för dig Mats, där står MYCKET om Padborg (Pattburg, hmm ..). För närvarande är vi ute och seglar riktigt i forntiden, men Padborgs tid kommer, jag lovar!

Johan Molin skrev: By the way: Gå in på CDON! De har fortfarande böckerna Internationale tog over Jylland respektive Gedser ...

TAck ör tipset!

Johan Molin skrev:... Padborgs tid kommer, jag lovar!

Ser jag fram emot!

B t w så pratade jag en liten stund med grannen idag, han hade varit ute på en liten resa till das Vaterland och bl a besökt ett båtmuséum i Flensburg. Nog mest fritidsbåtar tror jag, men inga "styrénbubblor med solglasögon" utan idel ädel träbåtsadel! Eftersom du bäste Bror ju även hyser ett stort intresse för flytetyg, så kanske vi skulle göra en gemensam färd ner till gränslandet Danmark/Tyskland, så kan du ju betitta vackra flyteyyg under tiden som jag räknar fönsterspröjs på Padborgs stationshus!

Ingen dum idé alls! I Flensburg finns ju vackra s/s ALEXANDRA också! Man kan ju bedriva järnvägsarkeologi även i Flensburg, där BR50-loken var stationerade!

Den här tråden är fullkomligt lysande!

Du gör ett större jobbmed att utreda trafik och tågsammansättningar än du kanske tror. Det är redan och blir en verklig guldgruva! Tack för arkeologin!

/Peter

(Å du är långt mycket nördigare och kunnigare än jag. Här ligger jag rejält i lä! Se detta som den positiva kommentar den är ämnad.)

Johan Molin skrev:...Man kan ju bedriva järnvägsarkeologi även i Flensburg, där BR50-loken var stationerade!

Ja, det vore ju jätteintressant!

Snappade upp på något danskt järnvägsforum att DSB N 205 gick över gränsen ner till Flensburg, och då utrustades med tre "forlygter" för att uppfylla de tyska kraven (från 1957) - och detta gällde även tendern eftersom loket fick "gå back" på tillbakavägen (och jag ska ju "förädla" en gammal Fleischmannmodell av ett Br 50 ÜK till just detta lok i det utförandet någon gång när jag får en stund över).

Därav började jag undra, fanns det ingen vändskiva i Flensburg - men blev nu rätt brydd när jag får info om att ett antal tyska Br 50:or var stationerade där ... Efter lite googling så kom jag fram till att visst fanns de vändskiva i Flensburg, så här såg det ut vid das Bahnbetriebswerk anno 1966 (varför inte det danska loket vändes där övergår mitt förstånd).

Peter: Jag vill nog adressera "duet" till alla deltagare i denna tråd! Lustigt hur man plötsligt kan snöa in på en sak. Upprinnelsen var som sagt, att i mina långsiktiga planer vill jag har något så när korrekta "staffage-tåg" på min kommande fippelbangård "Mjölby". Plus att det ligger ett antal Av Göran Nilssons Vagnverkstadsmodeller i vänten på att bli ihoplödda, "any of these years" ...

Och så har man ju egna minnen av tågresor till Wien och till Rom bl a, och inser att detta underbara sätt att resa på i praktiken är utrotningshotat i dag. Man önskar att ens barn hade kunnat få uppleva detta.

Har en bok som Bo Teddy Ladberg skrev på 1950-talet om att resa just till Wien. För närvarande ligger den nog nedpackad i min mormors mormors brudkista bland andra böcker att sortera in. Så snart jag hittar den ska jag försöka citera hans beskrivning av själva tågresan ...

Mats: Kul att du ansluter dig till "grävarna"!

Senaste version av 1914 års turlista:



Det står om de svenska Ao2-vagnarna som hörde till alla de vagnar som byggdes för den nya tysklandstrafiken 1909, att de även trafikerade Christiania - Berlin 1909 - 1910, men år 1911 ersattes av ABCo2 (tror återigen Thomas Tell, men jag är inte säker här). Eftersom dagvagnen Christania - Berlin detta år ersattes av sovvagn Christiania - Hamburg undrar jag om inte denna vagn nu döljer sig bakom "WL Göteborg - Hamburg". Och då är det väl rimligt att tänka sig att det var en norsk eller tysk sovvagn som ersatte i trafiken från Christiania? Eller ???

Sedan undrar jag i vilket tåg den norska postvagnen av äldre typ Do gick, och hur långt. Trelleborg?

Sedan återstår förstås problemet med sittvagnar inom Sverige och Norge (och till Köpenhamn) i dessa tåg.

Slutligen kan man undra om sovvagnen Malmö - Hamburg i tåg 41/42 var tysk rentav.

Johan Molin skrev:Jag tror tågen till Kongens By (väl märk, 1958! ) drogs av E-lok, alltså motsvarigheten till vårt svenska F-lok (en del byggdes ju i Danmark!). Jag har sett bilder på Nordpilen till Fredrikshavn, med, hör och häpna, dubbla Mo-lok!

Å andra sidan bestod Nordpilen i mitten av 1970-talet av My-lok med fem st Silberlinge! En dansk motsvarighet således till "Silverpilen" ...

Sedan är det säkert Kabinentender, sådana bagateller bekymrar inte mig (eftersom dessa lok i vilket fall som helst aldrig kom till Hästholmen!).

Jag är lite undrande över My med Silberlinge i Nordpilen i mitten av 1970-talet. Det kan ha varit ett reservsätt som satts samman på Altona pga skadat eller kraftigt försenat ordinarie tåg. Det var väldigt noga att nordgående Nordpilen skulle passa Sessans avgång från Frederikshavn 18.00.

Mz övertog Nordpilen från My tidigt, ca 1971-72.

Btw: Är det någon som vet hur långt danska lok drog Nordpilen? Jag har sett bilder från runt 1960 på My i Hamburg, men gick de danska loken hela vägen till Altona eller bytte man i Padborg eller Flensborg? Om man bytte vid gränsen vad använde tyskarna för lok ner till Altona?

Hej!

Tågen 41/42 och 37/38 och dess likar ligger mig mycket varmt om hjärtat, då speciellt i perioden 1927 - 1948 och då särligt norr om Göteborg.

Sanningen om dessa tågs sammansättning i vartfall på 1930 talet mellan Göteborg och Hälsingborg finns i vartfall delvis och om jag inte har helt fel på järnvägs museum i Gävle. Tågmästare Flodin från Göteborg har under sin tjänst på 1930 talet noterat nummer på lok och vagnsindivider i dessa tåg och dessa uppgifter finns nu i Gävle.

Mvh Martin.

När det gäller Nordpilen kan de kanske vara så att de fem Silberlinge bara gick Hamborg-Flensborg men att danska vagnar fortsatte norrut?

Det var tydligen så att tåget med fem Silberlinge var ett extratåg som gick lördag/söndag under sommaren i anslutning till Nordpilen.

En snabbkoll på Google Earth och man ser att ingen stad har haft så bra vändmöjligheter som Flensburg. Används tidsknappen och gå tillbaka till år 2000. Då syns inte bara resterna av vändskivan och yspåret bakom vändskivan, man kan också se spårvändslingan runt Flensburghs station som möjliggjorde genomfart utan att koppla om nånting alls.

Återkommer till Nordpilen framöver. Jag har också ett intryck av att det hänt att Mo-lok drog den ända till Hamburg, åtminstone som enstaka episoder.
Det ser också ut som om vi måste presentera gränsstationerna framöver, inklusive då Sassnitz Mukran, Padborg och även Flensburg. Det här ämnet kan tydligen bli hur stort som helst ...

Ett tåg har vi dessutom inte nämnt från tiden före första världskriget; snälltåget Köpenhamn - Gedser - Warnemünde - Berlin.
På den tiden var väl Padborg närmast en liten bondhåla. Sönderjylland och Als hade ju norpats av tyskarna i det dansk-preussiska kriget 1864, med som sagt sådana konskevenser att Padborg blev Pattburg, Flensborg blev Flensburg, Sönderborg blev Sonderburg och Gråsten (under många år änkedrottning Ingrids residens) Gravenstein. Å andra sidan var äppelsorten Gravensteiner känd sedan i varje fall 1660-talet ...
Kort och gott förekom här nog ingen gränstrafik alls av dignitet.

Mest skum namnförändring var väl för övrigt att Åbenrå blev Apenraa.

Jag har också sett bilder av Mo i närheten av Hamburg, men jag har också sett en bild av Nordpilen på Rendsburger Hochbrücke bakom ett 012.

Rendsburg hette ju tidigare Rendsborg, men var/är inte det tyska namnet på Aabenraa Apenrade? Lite småkul är också att man i Aalborg aldrig anammade stavningen Ålborg, men att Aarhus ganska snabbt blev Århus, även om Aarhus numera verkar vinna mark igen.

Sista stycket är väl lite off topic, men jag bara slank in på stavningarna... Annars tycker jag att den här tråden är fantastisk med så mycket kunnande som spänner över hundra år.

Tydligtvis varierade den tyska stavningen mellan Apenrade (oftast i äldre text) och Apenraa. Apenraa används för övrigt även i engelsk text i dag.

Lätt revision för övrigt: Det gick tåg med preussiska boggikupévagnar mellan Hamburg och Fredrikshavn redan när förra seklet var ungt (även om namnet Nordpilen definitivt inte var uppfunnet då). Förutom mecklenburgska sidokorridorvagnar Mellan Köpenhamn och Berlin/Hamburg.

Efter första världskriget ägde en folkomröstning rum i Slesvig / Schlesvig som innebar att befolkningen i den norra delen ville återförenas med Danmark, medan Syd-Schleswig vill stanna i Tyskland. Så förblev Flensburg Flensburg, medan övriga nämnda städer återfick sina danska namn.
Enligt traktaten skulle Danmark erhålla omkring 4 ‰ av de preussiska personvagnarna, eller närmare bestämt 150 st. Detta var man dock inte intresserad av; man ville hellre bygga nya fina personvagnar för trafiken i Sønderjylland, för att visa de nygamla landsmännen hur bra de nu fick det som återförenade sig med Danmark!

Re Mo-vagnar till Hamburg:

I boken Internationale tog via Jylland står att en del av de 90 Mo-vagnar som byggdes från 1951 och framåt utrustades med tre forntstrålkastare för att kunna köra i Tyskland, och de utgjorde därför dragkraft i Nordpilen mellan 1953 och 1963, littrerade MoK. Åren 1956 – 1958 körde det också direkta tåg Esbjerg - Tønder - Hamburg med MoK som dragare.

Återe till tiden före första världskriget: Tågen Hamburg - Frederikshavn framfördes med bl a preussiska kupévagnar, några av dem med den särpräglade upphöjda bromshytten vid ena gaveln. Jag återkommer med mer info om de danska tågen!

I denna tråd från DSO visas när sydgående Nordpilen för sista gången drogs av BR 012 i juni 1972. Bilderna är tagna på Rendsburger Hochbrücke. http://www.drehscheibe-online.de/foren/ ... sg-3814270 Intressant att notera att gångtiden för tågen på Marschbahn mellan Altona och Westerland ökades med en halvtimme när 012 byttes mot 2 x 218. Det var krut i BR 012! Anar dock att bränsleekonomin var sådär.

Verkar väl-tajmat att byta till dieselkraft lagom till första oljekrisen ...

Härnäst hade jag tänkt mig några rader om tågen mellan Danmark och Tyskland före "Världskriget" och vad som hände efter 1/8 1914. Att all trafik till Tyskland fick ett abrupt slut står klart. Frågan är vad som hände med Öresundstrafiken. Att den upphörde under kriget också står klart, frågan är bara när.
Intressant är ju också vad som hände med trafiken mellan Sverige och Norge.

Hur all trafik kom igång igen blir en nästa fråga. Med sina komplikationer.

Hittade förresten en sida som visste att omtala att Mitropas färger, som ursprungligen var gröna, fick sin "burgunderröda" färg 1927/1928. Det var också då det berömda örn- emblemet med hjulet tillkom. Men det är en senare historia.

That's all for tonight folks!

Ett intressant dokument om Nordpilen:

tåg 41-42 1945
Se länk med förklaring av Sune.
BJ
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=186013

Johnny skrev:Ett intressant dokument om Nordpilen:

Korekkt länk: http://www.welt-der-modelleisenbahn.com ... il_90b.pdf

Kombinerar man den länken med beskrivningrna i Internationale Tog via Gedser framgår en hel del intressanta saker! Den senare har en uförlig beskrivning över hur "Silberlinge"-vagnarna användes i dansk-tysk trafik bl.a.

Johan Molin skrev:Verkar väl-tajmat att byta till dieselkraft lagom till första oljekrisen ...

Br 012 var den oljeeldade versionen... kanske ändå blev en minskning av oljeåtgången med dieslarna.

SA

Aha! Hur man vänder sig har man rumpan bak ...

Johan Molin skrev:Återkommer till Nordpilen framöver. Jag har också ett intryck av att det hänt att Mo-lok drog den ända till Hamburg, åtminstone som enstaka episoder.
Det ser också ut som om vi måste presentera gränsstationerna framöver, inklusive då Sassnitz Mukran, Padborg och även Flensburg. Det här ämnet kan tydligen bli hur stort som helst ...

Oh, please do!

Just Nordpilen intresserar mig personligen lite extra, jag förfogar (i skrivande stund i alla fall) över två satser med Heljans Nordpilen-tågset med Mo som dragare - ett till vardera 2R- och 3R-systemen (artikelnummer 10103 med tillägget AC eller DC beroende på system).


Motorvagnsdelen har två "forlygter", men det finns med en instruktion om hur man ska förfara för att montera en tredje (för att därigenom uppfylla de tyska kraven). Jag har dock läst någonstans att just Mo-motorvagnarna hade dispens för att köra in i Tyskland med bara 2 "forlygter", så jag tänker behålla dem så.

3R-satsen ska definitivt behållas, 2R-satsen är väl till salu ifall någon är sugen - men jag har så smått börjat fundera på om jag inte ska behålla den med och bygga om den till 3R-systemet. Just Heljans modeller tycks väldigt lätta att konvertera mellan de två systemen, har lite halvt om halvt börjat kolla på att bygga om min Heljan DSB My 1202 "Marilyner", och det verkar inte oöverstigligt svårt. Det där med att dra tågen med dubbla Mo-motorvagnar framstår som klart fränt ...

Det värsta är ju att man blir sugen, fast det är helt utanför mitt koncept!

Under tiden återkommer jag nu till förbindelsen Köpenhamn - Berlin och Hamburg via Gedser. Här märks tydligt vilket handikapp alla färjor utgjorde – Storströmsbron fanns ju inte i sinnevärlden på många år ännu!

Det förekom såklart en konkurrens mellan danskarna och svenskarna med sin Trelleborg - Saßnitz-lednär det gällde trafiken till Berlin. Danskarna umgicks dessutom med storvulna planer att skapa direkt förbindelser ut i Europa, och försökte driva ett lyxtåg under något år i början av 1910-talet. Man nådde dock inte längre än till Berlin – här var ju svårigheterna i sig kommunikationerna mellan Berlins många järnvägsstationer.

1906 övertog CIWL sovvagnar och dito trafik i Danmark, vilket gjorde att under många år kom bolaget att trafikera även Danmarks inrikeslinjer. Bl a övertog man 3 (?) st nybyggda danska sovvagnar av samma stuk som de svenska A02-vagnarna, dessutom grönmålade för tysklandstrafiken – men kom aldrig att använda dem på annat än inrikes linjer i Danmark!

Nåväl, här kommer då år 1913, ihoppusslat med hjälp av både böckerna om tåg över Gedser och tåg över Jylland, samt den lite svåröverskådliga boken Danske Personvogne. Just danskarnas konstiga littreringssystem kan driva en till vansinne. Länge gäckade mig "AA" och "CK", men just i Jyllandsboken var de förklarade. Det var alltså kupévagnar av äldre preussiskt stuk utan genomgångskorridorer.

Det preussiska systemet var då enklare. Här har jag visserligen för enkelhetens skull använt det littreringssystem som DRG introducerade på 1920-talet. Preussarna markerade att det var en boggivagn genom att dubblera bokstaven för den lägsta klassen. ABBü skulle således motsvara senare AB4ü. Jag antar att motsvarande sätt det hette t ex AAü respektive ABCCü ...



Upplägget känns igen från såväl trafiken Stockholm - Berlin som Christiania - Hamburg; ett dagtåg och ett nattåg dagligen.

Johan Molin skrev:Det värsta är ju att man blir sugen, fast det är helt utanför mitt koncept!

I´m gonna give you an offer you cant refuse!

Mölle-Mats skrev:

Johan Molin skrev:Återkommer till Nordpilen framöver. Jag har också ett intryck av att det hänt att Mo-lok drog den ända till Hamburg, åtminstone som enstaka episoder.
Det ser också ut som om vi måste presentera gränsstationerna framöver, inklusive då Sassnitz Mukran, Padborg och även Flensburg. Det här ämnet kan tydligen bli hur stort som helst ...

Oh, please do!

Just Nordpilen intresserar mig personligen lite extra, jag förfogar (i skrivande stund i alla fall) över två satser med Heljans Nordpilen-tågset med Mo som dragare - ett till vardera 2R- och 3R-systemen (artikelnummer 10103 med tillägget AC eller DC beroende på system).


Motorvagnsdelen har två "forlygter", men det finns med en instruktion om hur man ska förfara för att montera en tredje (för att därigenom uppfylla de tyska kraven). Jag har dock läst någonstans att just Mo-motorvagnarna hade dispens för att köra in i Tyskland med bara 2 "forlygter", så jag tänker behålla dem så.

3R-satsen ska definitivt behållas, 2R-satsen är väl till salu ifall någon är sugen - men jag har så smått börjat fundera på om jag inte ska behålla den med och bygga om den till 3R-systemet. Just Heljans modeller tycks väldigt lätta att konvertera mellan de två systemen, har lite halvt om halvt börjat kolla på att bygga om min Heljan DSB My 1202 "Marilyner", och det verkar inte oöverstigligt svårt. Det där med att dra tågen med dubbla Mo-motorvagnar framstår som klart fränt ...

Ledsen Mats, jag har i flera år letat efter den satsen så jag kunde inte låta bli att bjuda.

Satsen går dels att använda i en Nordpil, men också i ett Kystbanetog med några svenska vagnar.

Förstärkningståget med fem Silberlinge gick tydligen Altona-Aarhus.

Når det gjelder Nordpilen, så gikk den med Mo, men ikke med Silberlinge i Danmark (de løp Hamburg-Flensburg). Typisk sammensetning var 2xMo (begge med tre frontlamper), CC, CAR (spisevogn) og AV. Ca. 1960 - 62 gikk det ifølge Michael Meinhold My helt til Hamburg, til avløsning for Mo, inntil det kom absolutt forbud mot bruk av trekkraft uten "Indusi" (automatisk togstopp) i Tyskland. Det er vel etter det tyske damplok igjen blir vanlig i dette toget?

Derimot gikk det Mo med Silberlinge over Tønder - Niebüll, en enslig gjennomgående vogn som hadde det meget ekstotiske løpet Köln - Struer (1978)! Fra 1967 gikk det også Mo fra Esbjerg til Niebüll og tilbake med et iltog bestående av en tysk Büm og en ABi (mellomkrigs iltogsvogn i sveiset utførelse).

Disse - og mange andre eksotiske Mo-tog! - kan man finnei i Hans Gerner Christiansen Mo - fra lyntog til godstog (forlaget Banen 2002).

Mvh Traveller

Johnny skrev:Ledsen Mats, jag har i flera år letat efter den satsen så jag kunde inte låta bli att bjuda.

Satsen går dels att använda i en Nordpil, men också i ett Kystbanetog med några svenska vagnar.

Väl bekomme! Jättekul att den hamnar i goda händer hos en av medlemmarna i vår lilla "nörd-grupp" för internationella tåg här på Mötesspåret, jag hoppas du kommer att få mycket nöje av den!

Och jag har nog redan mycket mer grejer än jag "behöver" eller har plats för på min lilla anläggning ändå, så två sådana här fina satser vore ju en total overkill egentligen. Men visst hade det varit fränt med två Mo-motorvagnar i fronten på de internationella tågen!

Jag ska försöka sammanfatta vad som står skrivet om die Silberlinge i boken Internationale Tog via Jylland ikväll. Det är förstås helt riktigt att Mo-loken aldrig drog dem. Återkommer om detta (sedan får man ju vara klar över att varje enskild källa kan vara fel, om den inte backas upp av någon annan oberoende. Vissa "sanningar" har lätt att spridas när alla andra i sin tur citerar den förstnämnda, felaktiga källan. Händer tyvärr alltför ofta även i akademiska kretsar ...)

Försökte igår också att bli klok på turlistor och tågsammansättningar i tågen genom Jylland före första världskriget, vilket inte visade sig helt lätt. Till att börja med fanns tågsammansättningar för tåget Köpenhamn - Jylland - Hamburg endast t o m färjan över Stora Bält ...

Sedan var det en röra av vagnar Köpenhamn - Hamburg, Köpenhamn - Esbjerg ("Emigranten"), Köpenhamn - Aalborg samt Fredrikshavn/Aalborg - Hamburg.
Och ja, båttåget till Esbjerg kallades för "Emigranten" på 1910-talet, på förekommen anledning kan man tro.

Johnny skrev:
Ledsen Mats, jag har i flera år letat efter den satsen så jag kunde inte låta bli att bjuda.

Satsen går dels att använda i en Nordpil, men också i ett Kystbanetog med några svenska vagnar.

Kul att du köpte satsen - rent egoistiskt så slipper jag fundera mer på den!

Försökte köpa böckerna om internationella tåg via Jylland och Gedser via jenbanen.dk. Fick dock meddelande att de inte levererar utanför Danmark. Snopet!

Som sagt, prova CDON! Där köpte jag mina för bara ett par veckor sedan!

Hittade dem hos Stenvalls.

Good! Där missade jag dem i förrförra veckan.

Om silberlinge:

ABnrzb- og Bnrzb-vognene blev anvent i løb Köln-Hamburg-Esbjerg(-Varde-Struer) i 1970'erne, indtil denne trafik ophørte i 1979. Da vognene i hvert fald på 2. kl. havde forholdsvis ubekvemme kunststofbetrukne sæder, må en rejse fra Köln til Esbjerg eller Varde have været en tvivlsom fornøjelse. Et antal vogne blev lejet av DSB i sommeren 1982 i en periode med vognmangel og kørte som faste stammer (2 Bnrzb-ABnrszb-2Bnrzb) i Jylland og på Fyn. ABnr- och Bnr-vogne har også været anvendt som lokale vogne fra Flensborg til Hamburg både i "Nordpilen" og de øvrige tog fraJylland till Hamburg samt i dubleringstog til Nordpilen.

Så står det i boken om internationella tåg via Jylland i vartfall.

Ja mitt minne från Den Underbara Sommaren 1968 är att Silberlinge var tämligen obekväma lokaltågsvagnar med galonklädda säten med ryggstödsvinkel närapå 90 grader mot sittdynan - inga komfortabla långfärdsvagnar i internationella expresståg således!

Jyllandstrafiken kräver en hel del eftertanke när det gäller "the golden era" som tog slut så abrupt i och med världskrigets utbrott 1914. Möjligen kan jag bistå med några pusselbitar framöver; det är dock betydligt krångligare än att ge en helhetsbild av trafiken Köpenhamn - Gedser - Warnemünde - Hamburg/Berlin (ovan).

Istället inställer sig en annan fråga. Den har dykt upp annorstädes, men kan vara värd att rekapitulera, med hänsyn till
att jag tidigare haft mage att uttala mig tvärsäkert i frågan, och det gäller den lilla postvagnen D20, som Göran Nilsson använt som "test" för kommande modeller (?):

I Helmsten / Runbergers bok om personvagnar av 40-/50-talsmodell står att D20 byggdes för HH-leden, och denna uppgift har kommit att citeras i ett antal inlägg på olika ställen sedan dess. Det är lätt, när många citerar en och samma källa, att det blir en "sanning".

Dock hävdar Niklas Bygdestam något helt annat i följande inlägg på detta forum (tyvärr kan jag inte få till en fungerande länk internt från tråden):

D20 3908 - vagnen i Särna (Fordon: vagnar)
av Niklas Bygdestam @, Uppsala, onsdag 25 mars 2009, 00:40

Är det någon som sett Särnavagnen litt BFV tidigare litt D20 3908 den senaste tiden? I vilket skick är vagnen idag? Är den i hyfsat skick eller håller den på att rosta sönder?

Det är synd att vagnen ska stå därute i periferin och förfaras. Dessutom på en liten spårstump utan kontakt med omvärlden och därmed omöjlig att använda. Vagnen är verkligen unik. Det har byggts en enda vagn i detta utförande. Det har inte ens funnits någon annan vagn som ens liknar denna i Sverige. Vagnen är en 40-talsvagn, men en väldigt udda fågel bland SJ:s 40-talsvagnar. Vagnen är byggd i Arlöv 1948. Den är tvåaxlig och extremt kort. Den saknar faktiskt också genomgång för detta behövdes inte när vagnen var i drift för sitt ursprungliga ändamål. Det var en postvagn litt D20 vid leverans. Från början användes den för tågfärjan mellan Malmö och Köpenhamn. Vagnen gick faktiskt bara lokalt mellan Malmö C och København H och inte längre. Postsorteringen hade de i huvudsak när vagnen var ombord på färjan. Vagnens ovanliga längd berodde på det utrymme som blev över på tågfärjan M/S Malmöhus. Man fick in ett antal normala vagnar och ett litet utrymme blev då över och då byggde man den här vagnen efter det utrymme som blev över. Att vagnen inte hade genomgång berodde på att det helt enkelt inte behövdes på denna korta sträcka. Den gick till största del ombord på färjan ...

För mig framstår det som troligare, med tanke på vagnens mycket udda utseende och dimensioner, att den skulle vara specialbyggd för att kunna klämmas in på överbliven plats på färjan MALMÖHUS, för att frakta post mellan Malmö och Kongens By (som det var då). Skulle den överhuvud taget varit lämplig att gå med i resandetåg på den tiden den byggdes? Finns det någon uppgift om sth med vilken den fick framföras?

Och, inte minst, finns det några fotografier av vagnen ombord på någon Öresundsfärja från den tid den tjänstgjorde som postvagn?

Ovanstående således citerat från ett inlägg av mig på Järnvägshistoriskt Forum. Fortsättning följer (förhoppningsvis).
Men det kan ju ha ett visst intresse, om man nu vill förfärdiga sitt eget exemplar av denna lilla postvagn, att ha klart för sig hur den faktiskt användes. Känns dock inte som en kandidat att koppla i ett dåtida snälltåg ...

Bruun-Petersen & Poulsen skriver i Internationale tog via Øresund at D 20 ble bygget for Helsingør-Hälsingborg, og gjengir en togsammensetningsplan fra 1953 der vognen går i tog 475 (nattoget). Opprangering (med DSBs noe underlige, germaniserte betegnelser på svenske og norske vogner):

17/5 - 9/6:
Lok - lokal stamme (Helsingborg) - S.J. WL C - NSB. WL AB (teakvogn) - SJ PWi (= F5 ?) (alle København - Oslo) - S.J. D 20 (Köbenhavn - Ängelholm) (spør meg ikke om hvorfor DSB skriver S.J. med to punktum og NSB. med ett ...)

10/6 - 31/8:
Lok - lokal stamme (Helsingborg) - S.J. C Pw (= CFo5 ?) (København - Oslo) - WL CI (= CIWL sovevogn Paris - Oslo) - D 20 (Köbenhavn - Ängelholm)

Blir det bedre?

Vognen gikk altså i persontog, og på side 31 i samme bok er den med på et bilde tatt på København Hovedbanegård, i tog sammen med SJ sovevogn Ao1c og en 3kl sovevogvogn i teak. Jeg synes det er logisk at vognen ble levert til Hälsingborg - Helsingør, for her var sporkapasiteten mest kritisk så lenge de små damfergene fra før første verdenskrig var enerådende. De to sovevognene til Oslo i tog 475 i terminen 17/5 - 9/6 gikk forøvrig i terminen 10/6 - 31/8 som et eget tog (485):

Lok - lokal stamme - S.J. C Pw - S.J. WL ABC - S.J. WL C (alle København - Oslo)

Dette toget fikk egen ferge. I Hälsingborg ble nok alle Oslo-vogene samlet i ett tog.

Dessverre har Bruun-Petersen & Poulsen bare opprangeringsplaner fra Kbh, så hvilket tog D 20 returnerte i vet jeg ikke.

Mvh Traveller

Jag antar att boken inte nämner några nummer på postkupéer?

I "granntråden" på Järnvägshistoriskt Forum nämns en postkupé 91 Ängelholm - Helsingør, men den tycks, inte helt överraskande, ha upphört i och med den tyska ockupationen av Danmark 1940.

Frågan är vad som hände sedan? Att D20 gick från Ängelholm kan väl ha haft två möjliga orsaker:
1. Post från tåget Göteborg - Malmö överfördes här
2. Det fanns inte plats på Hälsingborg F att utföra denna postväxling

Vagnen kan ju möjligen ha överförts till Malmö - Köpenhamn senare (det fanns lokal postkupé i början av 1950-talet).

Och det enda fotografiet av vagnen i drift hittills tycks vara det du nämner, med vagnen i Köpenhamn.

Men att vagnen har gått Ängelholm - Köpenhamn verkar ju oomtvistligt. Helt säkert i varje fall 1953.

Johan Molin skrev:Jag antar att boken inte nämner några nummer på postkupéer?

Nei, men nummeret behøver jo heller ikke ha hatt noen betydning for DSB/Danske Post.

I nattoget til Stockholm via Frihavnen - Malmö gikk det SJ DFo København - Stockholm (tog 669/ferge S), i følge samme kilde.

Men - gikk nattoget Malmö - Oslo via Hälsingborg C i 1953?

Mvh Traveller

Har för mig att det fanns något enstaka nattåg / enstaka vagnar i nattåg över Hälsingborg. Problemet var att det fick gå en omväg för att komma till Hälsingborg F då det inte fanns något spår från Åstorp - Kattarp - Hälsingborg F, vilket åtgärdades, vad jag minns, först 1955 i och med att ett triangelspår byggdes i Kattarp. Därefter blev det betydligt vanligare att stockholmstågen hade sovvagnar till Hälsingborg.

Hittade en förteckning över Postkupéexpeditioner, postiljons- och postkupéer i boken "Järnvägspost". Nummer på dessa skall inte förväxlas med tågnummer men ger en insyn i vilken väg postvagnar trafikerade Danmark.

2. Nässjö-Malmö-Köpenhamn 1903-34
10. Malmö-Köpenhamn 1911-12
62. Nässjö-Malmö-Köpenhamn 1920-40 och 1947-55
64. Göteborg-Helsingborg-Helsingör 1907-09
64. Ängelholm-Helsingborg-Helsingör 1909-19
81. Göteborg-Helsingborg-Helsingör 1907-08 och 1908-09
83. Nässjö-Malmö-Köpenhamn 1903-21 och 1934-40
91. Ängelholm-Helsingborg-Helsingör 1915-40
141. Mjölby-Malmö-Köpenhamn 1950-51 och 1953-63
141. Stockholm-Mjölby-Malmö-Köpenhamn 1951-53
141. Mjölby-Malmö/Helsingborg-Köpenhamn 1953-66
141. Malmö-Köpenhamn 1966-68
142. Malmö-Köpenhamn 1950-63

Intressant med ovanstående förteckning är att den "bara" (?) beskriver tåg i en riktning, bör väl därför även gälla omvänd riktning. Vidare finns i den fullständiga förteckningen inga postkupéer till Tyskland, däremot åtskilliga in mot Norge.

/Ola

1. Intressant att numrering av postkupéer inte följer principerna för numrering av tåg, dvs udda numrering av "down trains" och jämn numrering av "up trains".
2. Avsaknaden av postkupénummer för trafiken Ängelholm - Köpenhamn: Ska detta ses som att D20-vagnen inte användes för postsortering utan enbart för posttransport? Eller fanns det fler, här inte listade, postkupéer i södra Sverige?
3. Det är givetvis av ett enormt stort allmänt intresse att två samtida postkupéer under 1950- och 1960-tal hade Mjölby som utgångsort!

Det känns inte som om frågan om D20-vagnens användning som postvagn är besvarad till 100 % ännu. Det skulle vara intressant vilka källorna bakom beskrivningen i boken om Tog via Öresund är. Jag antar att de nämnda postkupéerna från Mjölby över Hälsingborg inte sköttes av D20-vagnen. Eller???

Johan Molin skrev:Det skulle vara intressant vilka källorna bakom beskrivningen i boken om Tog via Öresund är.

Den gjengitte togsammensetningen fra 1953 er et DSB-dokument i faksimile, så det er jo en kilde, men ellers er henvisningene i boken heller uakademiske (= fraværende)

Når det gjelder oversikten hvilke vogner som kunne benyttes, dvs hadde utstyr for bruk i Danmark respektive Sverige/Norge, har man brukt de aktuell fortegnelsene over driftsmateriell fra SJ, NSB og DSB.

Mvh Traveller

OK! Då kan vi betrakta tågsammansättningen med ingående D20-vagn som en säker urkund (Sture är mycket kunnig på det här med urkunder ...)!

Det är givetvis av ett enormt stort allmänt intresse att två samtida postkupéer under 1950- och 1960-tal hade Mjölby som utgångsort!

För ordningens skull, detta var ett försök att driva med mitt eget insnöade intresse för just Mjölby!

Johan Molin skrev:

Det är givetvis av ett enormt stort allmänt intresse att två samtida postkupéer under 1950- och 1960-tal hade Mjölby som utgångsort!

För ordningens skull, detta var ett försök att driva med mitt eget insnöade intresse för just Mjölby!

Varför inte luta dig mot vår vän Stures (Blyén avses i dett fall) devis "huvudsaken är inte att det är rätt, utan att det känns rätt"!?! Så skaffa en sådan där liten postvagn vetja, jag blev fasen sugen på en jag med - även om de säkerligen defintivt aldrig varit i "Pattburg".

B t w (och helt OT) så stod jag och packade in en massa sålda grejer i ihopknöcklat tidningspapper nyss, och såg då att du nog får göra en insats på jobbet igen snart också. Gunhild Carling är tydligen gravid igen, och väntar sitt tredje barn!