cgn1954 skrev:Så här...
AC och DC från 0-16 V (20-24 V när Märklin ska ha omkoppling i körriktningsreläet) finns ju inte på en digital bana utan det är en (ur motorns synpunkt) konstant spänning på 24 V (eller däromkring).
Njae, det är en högfrekvent växelspänning på 24V.
cgn1954 skrev: På denna spänning läggs den digitala informationen så i ett oscilloskop kan man se hur spänningen åker upp o ner mellan 0 och 24V och med en viss frekvens, ganska snabb.
-24 till +24V växelspänning. Hade det varit 0 - 24V hade du haft en switchad DC, med i genomsnitt 50% duty cycle (varje +24V puls följs av en lika lång negativ puls) så motorn hade fått 12V. Loket hade farit iväg med ett argt ylande ljud. Men du har ändå rätt i sak, för switchad DC sliter på motorer, just för att lindingar m.m. tar stryk av så skarpa flanker, man får induktansproblem, det bildas "övertoner" p.g.a. induktansen m.m. Vet inte varför DC-motorer tjuter av switchad DC men det gör de.
Men nu är det växelspänning, det blir inga 0V mellan pulserna utan -24V och då får motorn integrerat över tiden 0V spänning, därav står den bara och skakar. Den mår inte bra av det, lindningarna blir varma.
Anledningen att man har negativa pulser är att i ett digitalt lok sitter det en diod på signalingången till mikroprocessorn, den filtrerar bort den negativa delen. Vänder man loket på spåret får man ju motsatt förhållande, det som är negativt åt ena hållet blir positivt om man vänder på loket, klurigt va? Det är därför positiva pulser följs av lika långa negativa.
cgn1954 skrev:
Så - nu när förvirringen är total: En analog maskin utan dekoder "ser inte" de där signalerna utan pinnar på med 20-24 V konstant på sin motor. Full rulle alltså... och lite med överspänning (mot typiskt 16 V) så motorn håller väl inte så många timmar. Å sen ser det ju inte klokt ut - helt enkelt.
Ett digitalt lok har en likrikatarbrygga för motorströmmen, den vänder ju alla negativa pulser till positiva, så teoretiskt sett får man 24V DC.
I praktiken får man lite hack och skräp i DC:n eftersom det tar nån mikrosekund för flanker att stiga och sjunka.
Men i alla fall.. DC-motorn på ett digitallok får dock inte in full spänning rakt in på motorn utan man har ett tranissitorsteg emellan, som styrs av mikroprocessorn, som switchar spänningen till motorn.
cgn1954 skrev:
Sen finns det ju dekodrar som känner igen om det är analogt eller digitalt.
Så svaret på samtliga frågor är: Ja. Ja - det kan inte köras, och - ja - den mår inte bra av 20-24 V.
Ja, det känner igen s.k. zero bit stretching. En "etta" på DCC är en puls på 60 mikrosekunder, en nolla är 100 mikrosekunder, DC är ju en oändligt lång puls. Det går ju att låta mikroprocessorn känna igen jättelånga pulser och ställa in sig för att köra helt utan switchning mellan likritarbryggan och motorn (100% duty cycle i transistorsteget).
Jag har ritningar och programvara (skriven i C) till dekodrar om nån vill ha. Jag kan dock säga att det är en dålig ekonomisk affär att bygga eget, priset på DCC-dekodrar har rasat de sist 15 åren, så det är möjligtvis av akademiskt intresse att bygga. Har programvara till en Arduino-baserad DCC-dekoder också, för stor för att få in i 1:87-skalelok dock (arduino nano). Har använt den till växel/signaldekoder, men det är ingen ekonomiskt lysande affär heller, inte en chans att man kan komma under Littfinskis dekodrar.