SJ öppen vagn litt.O

[ford1929]

...Så här kunde det se ut i Karlstad, utanför Stadshotellet: https://digitaltmuseum.org/021016604206 ... ia?slide=0

Från 1982 fram till 1991 lösflottades dock massaved hela vägen ned till Skoghall. Då fanns det bara en ägare, Stora. 1991 lades flottningen i Klarälven ned. Den hade då pågått på olika sätt sedan minst 1730. 1997 avlystes Klarälven som allmän flottled, den sista i Sverige.

Så då vet du varför det tippades buntad massaved i Skåre.

/Bengt

Tack Bengt ! Då fick jag också det stora perspektivet på en verkligt innehållsrik bild [JC_doubleup.gif]
Nästa fråga ställer sig se'n nästan av sig själv: Har någon forumbroder byggt något timmeravlägg och fotograferat det

MRW har väl ett ...

[PeO]

Rätt Roger. Jag hittar ingen bild på det på hemsidan, men en länk till ett timmertåg. https://www.youtube.com/watch?v=jk7nOTs2F7w
För att bli före Mölle-Mats, SAABen på bilden, som Bengt länkar till är av årsmodell 1965 - 67.

[d680ae]

Rätt Roger. Jag hittar ingen bild på det på hemsidan, men en länk till ett timmertåg. https://www.youtube.com/watch?v=jk7nOTs2F7w
...

Här har lastaren av virket av någon anledning valt att låta lämmarna stå upp mot stolparna. Undras just hur tanken var att lossa virket då?
Man kan ju notera att inget av de hittills visade exemplen på lossningsmetoder illustrerar annat än lämmar på golvet. Även störtlossningen av det buntade virket från vagnar med fjärrutöst stolpfrigöring till Klarälven visar liggande lämmar. I fallet med lossningen "pinne för pinne" i Göteborg med massiv manuell arbetsinsats, som åtminstone i teorin kunde ha skett med uppfällda lämmar hade man lagt ner dem.

På sidorna 191, 193 och 194 i "Handledning i Vagnlära 1944" finns beskrivit en anordning för att underlätta lossning av timmer och dylikt.
http://www.samlingsportalen.se/digitalt ... 44_web.pdf

Som framgår av handbokstexten var det bara en begränsad del av Os-vagnparken som hade denna särskilda typ av stolpfästen och fast frigöringsanordning. Senare tillkom även Ob/R-t, Oa/Oam och Obu/Rs.
För att på liknande sätt avståndsutlösa stolpfrigöring fanns senare också en specialstolpe kallad patentstolpe, som kunde placeras på/i vanliga stolphållare för rundstolpar och med manöverkätting utlösas från säker plats bortom vagnänden. Patenststolpar kunde kombineras med vanliga stolpar. Men detta krävde att spännkättingar fanns mellan stolptopparna för att patentstolparna skulle kunna avlasta de vanliga stolparna, så att de kunde tas bort manuellt på vanligt sätt innan lasten störtades. Beskrivning av patenstolparna finns bl.a. i SJ frakthandbok avsnitt F11. Illustrationerna till den beskrivningen visar också montering på vagn med inåt fällda lämmar.

[ford1929]

Rätt Roger. Jag hittar ingen bild på det på hemsidan, men en länk till ett timmertåg. https://www.youtube.com/watch?v=jk7nOTs2F7w
För att bli före Mölle-Mats, SAABen på bilden, som Bengt länkar till är av årsmodell 1965 - 67.

På sidorna 191, 193 och 194 i "Handledning i Vagnlära 1944" finns beskrivit en anordning för att underlätta lossning av timmer och dylikt.
http://www.samlingsportalen.se/digitalt ... 44_web.pdf

Tack Kjell ! Alldeles förträfflig läsning och "bildning" för att täta kunskapsluckor [JC_doubleup.gif]

I MRW s kalender år 2015 finns det bilder på deras Timmeravlägg
i Korted....Mars och December...ungefär mågot liknaden skall jag själv bygga
vid sågen min....när den nu blir klar

[Svenne]

Tack "forumbröder" för all vägledande info [JC_doubleup.gif] [JC_doubleup.gif]
I min aldrig sinande ambivalens, två frågor till:
Vore det ett "allvarligt brott" eller blott ett "skönhetsfel", att helt utelämna de inåtfällda sidolämmarna på mina UGJ-O, innan jag fyller dem med timmer
Och blir det förebildstrognare (sent hälsinge-40-tal) om jag 1. avstår från kättingar, eller 2. paketerar med kättingar, eller 3. förenar ett eller flera stolppar med kättingar

[ford1929]

Tack "forumbröder" för all vägledande info [JC_doubleup.gif] [JC_doubleup.gif]
I min aldrig sinande ambivalens, två frågor till:
Vore det ett "allvarligt brott" eller blott ett "skönhetsfel", att helt utelämna de inåtfällda sidolämmarna på mina UGJ-O, innan jag fyller dem med timmer
Och blir det förebildstrognare (sent hälsinge-40-tal) om jag 1. avstår från kättingar, eller 2. paketerar med kättingar, eller 3. förenar ett eller flera stolppar med kättingar

Tror att ingen kommer att tänka på om det ligger lämmar i botten
på vagnen när den är lastad med timmer...sen med kättingarna är en bra fråga
Om man nu skall få av hela paketet med timmer...typ ett flottningspaket,,sattes kättingar då när man lastade
eller sattes dom dit i efterhand. Sen Sven finns det en som brukar säga
Man är kung i sitt eget rike

[P Falk]

Här är bild från hamnen i Korted.
Vill du ha fler bilder, Svenne, så säg till så ordnar vi det på torsdag nere på föreningen.



Lycka till med ditt projekt! [JC_doubleup.gif]
/Peter

[d680ae]

... Om man nu skall få av hela paketet med timmer...typ ett flottningspaket,,sattes kättingar då när man lastade
eller sattes dom dit i efterhand. ...

Om man dömer efter bilden på störtlossningen av virket ner i Klarälven skulle i alla fall jag tolka det som att buntningen skett före lastning. Man ser ju tydligt buntar ligga klara i flera lager på den ännu inte lossade vagnen. Stolpanorndning på dessa vagnar verkar bestå av tidigare nämnda patenststolpar på lossningssidan.

[d680ae]

Tack "forumbröder" för all vägledande info [JC_doubleup.gif] ...
Och blir det förebildstrognare (sent hälsinge-40-tal) om jag
1. avstår från kättingar, eller

Nej!

2. paketerar med kättingar, eller

Beror på vart virket skall. Den avbildade buntningen av virket för fortsatt flottning hade ju ett specifikt syfte som ingalunda utgjorde allenarådande situation. För last direkt till virkesmagasin hos förädlingsindustri hade man nog inte mycket för att bängla med buntning. Inte heller torde man ha störtlossat virket bara för att sedan få reda ut och maka ihop det innan det kunde bäras till upplagens travar.
Eftersom den valda förebilden gärna får vara Hälsingland på 1940-talet kan kanske några bilder från Bygdeband som illustrerar virkeshantering med kabelkran passa bra.
Skogens Kol AB
Kabelkran 1944

3. förenar ett eller flera stolppar med kättingar

Ja, den inbördes stagningen av stolparna i par var väl ett av de tydligt uttalade syftena med kättingarna.

Ur SJF 620 Godstransportföreskrifter (Gtf) 1962-07-01, bilaga 2
D. Lastning och förstängning ay vissa godsslag
1. Trävaror
Varje trave skall ha stöd av minst 2 par stolpar. Då en trave endast har stöd av två par stolpar skall travens båda ändar skjuta förbi stolparna minst 20 cm.
Vagnarnas gavellämmar skall vara uppfällda. Den del av lasten som når över gavellämmarna får inte vila på dessa.
Stolpkättingarna på motstående stolpar skall vara förenade med varandra även om de inte skall hålla lasten nere.

[Svenne]

Här är bild från hamnen i Korted.
Vill du ha fler bilder, Svenne, så säg till så ordnar vi det på torsdag nere på föreningen.



Lycka till med ditt projekt! [JC_doubleup.gif]
/Peter

Tack Peter ! Det ser ju byggbart ut med "lösvirke". [JC_doubleup.gif]
Fortsätter de lutande "hasbalkarna" ner under ytan ?
/ Sven

[Svenne]

Tack d680ae, för det kompletta svaret ! [JC_doubleup.gif]

Nu följer det svåraste: Att komma igång
Hittade i alla fall en halskedja av "silver" med bra struktur och i rätt skala. Bara att "rosta" och kapa och koppla

[HLS]

finns bra grejer att köpa, 40 alt 42 länkar per tum,
se bilden

https://modelexpo-online.com/Modeling-Chain

https://ppw-aline.com/collections/minia ... rass-chain
https://ppw-aline.com/products/29219-ti ... 914c&_ss=r

[P Falk]

Tack Peter ! Det ser ju byggbart ut med "lösvirke". [JC_doubleup.gif]
Fortsätter de lutande "hasbalkarna" ner under ytan ?
/ Sven

Ja, det är ett ganska kul bygge med lösvirke, tycker jag.
Ja, jag fick intrycket att balkarna gjorde det. Det kan ju variera en del, som en effekt av både låg o högvatten också torra respektive våta år. Jag lät hasbalkarna gå ner o limmas mot vattenytan. Denna vattenyta har inte fått sitt sista lager av ”vatten” ännu, men det kommer.. vilket år som helst. [JC_doubleup.gif]
Om jag gjort om avlägger idag hade jag nog låtit virket ligga i k-sprit med lite svart bläck (india ink) i. Det ger en grå, silver liknande yta som liknar trä som åldrats utan behandling (Wheather-it är en kommersiell variant, som finns i en del hobbyaffärer) Runda tandpetare blev stolpar i marken som komplement till de grövre dimensionerna.
Lycka till med byggandet.

[Svenne]

Tack HLS och Peter [JC_doubleup.gif]
Nu är nog alla mina aktuella frågetecken om timmeravlägg och timmerlastade O-vagnar uträtade
Ångrar bara att jag inte tog bättre vara på "timret" i en stormfälld tall på landet då
/ Sven

[Svenne]

Med den svindlande hastighet som kännetecknar verksamheten i härvarande vagnverkstad, har man nu nått fram till att så smått börja fundera på hur växlarfotstegen ska monteras. Och då i synnerhet hur "bukten" - eller vad den nu heter på fackspråk - skall vara vänd; mot vagnsänden/hörnet eller mot mitten?

Hittar inget O-foto med den här asymmetriska fotstegsvarianten, så jag är tacksam för hjälp
/ Sven

[runhällen]

Den korta änden är monterad under buffertbalken, den långa i kantbalken längre in på vagnen.

Den korta änden var från början rak men sedan lade man till utbuktingen. För att få ett bredare steg?

(Ritning: 47.21.11-12, foto på digitaltmuseum.se: KAGB00266)

/Mats B

[BoJ]

Din sats räcker till två Or då de bara har fotsteget i en ände.
Men det ser ut som om Or vagnar först i 50000 serien fick med "bukten" Tidigare vagnar hade raka utan "bukt".
De flesta standard G och Grf hade liknande fotsteg. Då i bägge ändar och "bukten" alltid utåt.
BoJ
Bilder från DM.

[Svenne]

Tack Bröder för klargörande info
Då infann sig nästa dilemma; min värld rör sig kring sent 40-tal och mina vagnsnummerdekaler
kring 35xxx-36xxx passar väl därför in. Men då kanske inte fotstegen gör det; kanske finns de "rätta" någonstans
Annars förekommer ju anakronismer emellanåt i denna vår "världsdel"

[Svenne]

För att hålla mig till den "rätta tiden" fick de etsade fotstegen stå tillbaka för hemgjorda av mässingsstrips, kopierade från Hobbytrades O. Min från UGJ till vänster.

Det är något "konstigt" med mitt ögonmått; det som ser vinkelrätt ut när man bockat, gör det inte alls längre när man monterat. Och i synnerhet inte när man fotograferat

[ford1929]

För att hålla mig till den "rätta tiden" fick de etsade fotstegen stå tillbaka för hemgjorda av mässingsstrips, kopierade från Hobbytrades O. Min från UGJ till vänster.
Lastvagnar O fotsteg.jpg
Det är något "konstigt" med mitt ögonmått; det som ser vinkelrätt ut när man bockat, gör det inte alls längre när man monterat. Och i synnerhet inte när man fotograferat

Ser hur bra ut som helst
Var nog inte så vinkelrätt i verkligheten heller,,efter användning...

[Svenne]

Tack Roger!

MRWs och Anders timmertåg är ju imponerande långa, men jag tror det blir lagom för Ljusnäs med sex vagnar i timmersättet om det skulle bli tal om möten eller förbigång här.

Bildskärpan medger dessvärre inte möjlighet att urskilja vagnsnumren. Men dom är olika.
Och fyrtiotalsfähiga.

Se'n får vi se hur det löser sig med "veden"; Rogers snygga "fabrikstillverkade" variant eller något ur "naturens skafferi"
/ Sven

[d680ae]

...
Var nog inte så vinkelrätt i verkligheten heller,,efter användning...

Nej! Ett lätt stukat fotsteg var säkert ingen förstasidesnyhet. Men måttlighet är även i dessa sammanhang en dygd. Eftersom fotsteg och handtag på järnvägsvagnar är mycket viktiga arbetsmiljö- och personsäkerhetsfaktorer har de alltid ägnats vederbörlig omsorg i underhållet. Och även om det kan se ut att vara känsliga och skadeutsatta detaljer är det ändå så att de inte tillåts hänga och dingla eller peka mot månen hur som helst. Det är snarare så att det övergripande intrycket är att de brukar vara i förvånansvärt propert skick om än inte alltid helt i opåverkade av yttre faktorer. Men det skicket erhålles inte helt utan ansträngningar. Vill man även i modell framhålla att man har en ambitiös inställning till att åtgärda skadade handtag och fotsteg kan man fingera sådant med att lämna lite färgspår från bättringsmålning efter värmningen och riktningen eller t.o.m. byte mot nymålad detalj.
Men man kollade säkert inte detaljernas upphängning med lodlina, utan på sin höjd med ett okalibrerat"ögonpass".

[Svenne]

Tack d680ae !
Då känns det acceptabelt att låta skavankerna vara kvar. Och eventuellt "bättra på" dom något
/ Sven

[Svenne]

Än är ämnet inte uttömt - åtminstone inte för min del
Och jag tror att LYR accepterar att jag töjer på tråden åt ett nytt håll.
Hittade några NN3-vagnar, också av UGJs fabrikat.
Vore det förebildsmässigt orealistiskt att blanda dessa i ett och samma timmertåg med O-vagnar

[LYR]

Visst Svenne töj, på du bara!
/LYR

[Svenne]

Visst Svenne töj, på du bara!
/LYR

Tack, Lasse!
Och jag menade förstås Os-vagnar - inte NN3 När dom nu blev omlittererade

[runhällen]

Rimligheten i vad man kan köra beror på vilken epok man vill represntera och hur renläring man är men SJ byggde om NN3, N3, I3 m fl från mitten av 1920-talet och en bit in på 1930-talet. Vid förstatligandena tillkommer en del öppna korta vagnar men annars kan man nog säga att från 1940 så finns det inte så många NN3 m fl kvar. Men ombyggda till Os är de ena riktiga långkörare. 1960 finns fortfarande ett par tusen kvar och som tjänstevagnar var de vanliga långt in på 1980-talet.

/Mats B

[Svenne]

Rimligheten i vad man kan köra beror på vilken epok man vill represntera och hur renläring man är men SJ byggde om NN3, N3, I3 m fl från mitten av 1920-talet och en bit in på 1930-talet. Vid förstatligandena tillkommer en del öppna korta vagnar men annars kan man nog säga att från 1940 så finns det inte så många NN3 m fl kvar. Men ombyggda till Os är de ena riktiga långkörare. 1960 finns fortfarande ett par tusen kvar och som tjänstevagnar var de vanliga långt in på 1980-talet.

/Mats B

Stort tack, Mats! Det var positiv info!
Då "lönar" det sig att lägga ner lite jobb även på dessa som tänkta, sena 40-talister.
Med en "lastbar" längd på ca 86 mm, skulle det väl bli ganska bra med två travar massaved.
Os ser ju väldigt trevlig ut med ekerhjul, stolpkätting och allt; här på ett foto ur Stig Nybergs samling.

[Svenne]

Nu gäller det det här med "stolpkättingar". Mysterierna tar aldrig slut
Det närmaste jag kommit i bildväg är denna (del av en) litt Or - också ur Stig Nybergs samling.

Ser inte om fästena i stolptopparna är fasta, svetsade länkar eller schackel eller någon sorts hakar
Och inte heller hur "knutarna" på mitten hänger ihop. Är den ena änden fri och den andra krokförsedd
Kanske har någon forumbroder en länk till en förklarande text eller bild. Inte för att jag skulle försöka efterbilda originalet, men det vore ju kul att veta vad det är man "låtsas".
/ Sven

[Kjedlund]

Bilden finns på digitalt museum https://digitaltmuseum.se/021018061923/ ... ia?slide=0

I stolptopparna är det nog schackel och "på mitten" kan kättingspännare av den typ som syns på bilden användas.

[Svenne]

Stort tack Kjell
Bra bild "att ta efter" på lämpligt sätt !
/ Sven

[d680ae]

...

I stolptopparna är det nog schackel och "på mitten" kan kättingspännare av den typ som syns på bilden användas.

Lite mer utförlig information om omfrågad attiralj ur SJ lagerkatalog upplagd i egen tråd.

[torsten]

Hej, det var ett tag sedan sist. Jag har nu äntligen hunnit vädra dessa Trix/HobbyTrade vagnar och skapa lasterna, pga kyligt och regnigt sommarväder här i Reykjavik

O-vagnarna är förevigt, sedan barndom, mina favoriter bland Sj's öppna godsvagnar

NB bildartefakterna beror troligen på mycket hög komprimering (<520 KB) från omkr 20 MB filer, men jag hoppas att vagnarna syns tydligt nog

[Johan Molin]

Mycket bra så långt! Liksom jag själv så har du kvar att fixa kättingarna.

Vilket ger en viss vemodskänsla när man ser Svennes fina bilder. Svenne var en synnerligen god kamrat, jag saknar honom så. R I P.
Som väl är har ju hans barn sagt att de ska söka bevara hans fina Ljusnäs-anläggning.

En intressant fråga är ju hur man avbildar kättingskramlet, någonting som var mer eller mindre synonymt med svensk järnväg för oss som upplevt det på 1960- och 70-tal.

Det kanske inte var med flygande fanor, men åtminstone med klingande spel ...

[torsten]

Tack Johan. Jodå, jar har funderat på kättingarna, evt kan man få en gammal guld/silverkedja från välviljad dam för ändamålet

[PeO]

Kedjor brukar vara lättast att hitta hos modellbåtsaffärer, men finns det någon sådan i Rökviken?
Kul f.ö. att höra av dig igen, länge sedan sist.

[torsten]

Hej PeO, och tack detsamma! Jo, det finns en modell/hobbyaffär i Reykjavik , Tómstundahúsið http://www.tomstundahusid.is/, som har en massa båtmodellrelaterat, dock nada i modelltågsväg

Några konstnärsbutiker, typ Panduro finns det förstås

[HLS]

Mycket fin kätting finns att få från USA, fabr A-line, 40 länkar per tum:
https://www.walthers.com/products/acces ... stFilters=

[runhällen]

Skeppsbyggare ska man ha ett gott öga till för de har ibland precis det vi behöver. Jag har köpt kedjor från ett företag i Polen som hade precis det jag ville ha: https://rbmodel.com/index.php?action=products&group=134

Priset är svårslaget (ca 20 kr/m trots dålig kronkurs) och att köpa från Polen är lika lätt som från Sverige. De accepterar paypal och skickar i brev till helt acceptabel kostnad.

/Mats B

[Johan Molin]

Tack för tipset Mats! Jag har hittills nyttjat Eskader, men det här känns klart värt att kolla upp!

[kasoe]

RB model är (var) bra, men de fyller inte sitt lager så ofta, mitt intryck är att de "tacklat av lite", eller kanske totalt...
De har (haft) massor med bra saker som små muttrar och skruvar i mässing men det är mest "0 pcs" i lager och så har det varit i flera år, jag kollar lite då och då...

Det blir svårare och svårare att hitta material numera...

/Anders Ö

[torsten]

Modell-Craft på Föreningsgatan i Malmö var förr en stor, välsorterad butik med en massa båtprylar, men har sedan krympt till en lite hörna. Men jag hittade dennna fina Märklin postvagn där våren 2022:

https://cdn.starwebserver.se/shops/tag1 ... 1642603708

[Johan Molin]

Då rörde du dig bara ett fåtal kvarter från där jag bor.
ModelCrafts utbud tycks ha minskat drastiskt sedan de flyttade till Föreningsgatan; jag har bara varit där någon enstaka gång för att hitta detaljer till mitt båtbyggande.

[torsten]

Jag tittade också in i Stenwalls, men köpte ingenting. Jag gör ett kort upphåll i Malmö måndagen 26:e juni på väg upp till Göteborg. - Tyvärr skall det regna en hel del men jag får ju åka tåg