SJ öppen vagn litt.O

[LYR]

Jag är osäker på om det tidigare har nämnts, att den öppna godsvagnen SJ standard O
åter finns upptagen i Hobbytrades sortiment .
Den förtjänar att visas även på undersidan, vilket inte framgår så mycket då den går i spåret- men numera får allt fler modellvagnar även sina underreden detaljerade.
Se länk: http://hobbytrade.dk/?product=sj-litt-o
Se länk om att väderbita svenska godsvagnar: http://www.motessparet.se/viewtopic.php?f=29&t=3587
Se länk om O-vagnar sålda/utlånade till Tyskland och Tjeckien : http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mod ... d&id=48893

/LYR

[ford1929]

snygga vagnar...finns det någon i Sverige som säljer dessa eller är det Danmark som gäller?


Roger

[skånelängan]

Som den fakta analfabet jag är så är frågan kanske dum. Jag har sett dessa med kättingar mellan stolparna...hade alla det eller tänker jag på en annan vagn helt å hållet?

Hans

[Tågklareraren]

snygga vagnar...finns det någon i Sverige som säljer dessa eller är det Danmark som gäller?


Roger

Tidigare var väl Luleå generalagent, nu vet jag inte, men dom säljer i alla fall Hobbytrade

[PeO]

Som den fakta analfabet jag är så är frågan kanske dum. Jag har sett dessa med kättingar mellan stolparna...hade alla det eller tänker jag på en annan vagn helt å hållet?

I öglorna upptill på stolparna kunde sitta kättingar, för t. ex. timmertransport.
Har jag rätt för mig, att dessa inte fick hänga lösa vid transport, utan måste björnas samman, för att inte ställa till förödelse om de kom i svängning?

[LYR]

Jag skulle tro att det var flera mj-handlare som tidigare sålde O-vagnarna - men fråga er fram så kanske de finns restlager kvar eller kan nybeställas.

/LYR

[d680ae]

Som den fakta analfabet jag är så är frågan kanske dum. Jag har sett dessa med kättingar mellan stolparna...hade alla det eller tänker jag på en annan vagn helt å hållet?

I öglorna upptill på stolparna kunde sitta kättingar, för t. ex. timmertransport.
Har jag rätt för mig, att dessa inte fick hänga lösa vid transport, utan måste björnas samman, för att inte ställa till förödelse om de kom i svängning?

Jag tror inte att det hela sanningen, i synnerhet inte om man beaktar tidens gång och alltings föränderlighet i dess spår. Kättingar fanns kvar väl in på 1970-talet. På bilden nedan är det visserligen en Ou/Om som stilar, ännu generöst bestyckad med kättingar, men inte är de "ihopbjörnade". De hänger knutna runt stolparna, ett förfarande som iakttagits på en mångfald andra bilder från ungefär samma tid.
Denna vagnen är inte precis nytillverkad och illustrerar därmed i någon mån möjligheten att komma undan brutal vädring av sin O-vagnsmodell om man inte näns angripa den. Bromslösa godsvagnar var vid denna tid inte särskilt vanligt förekommande. Av standard O/Om var det nog ännu mindre vanligt, men det skulle onekligen bespara den ambitiöse modelltillverkaren mödan att behöva ta reda på hur vagnen verkligen ser ut underifrån m.a.p. bromsens anordning. Tyvärr verkar inte överdriven möda ha lagts ned på den av LYR visade undersidan på O-vagnen ovan. O/Om hade med sannolikt få undantag hela sin livslängd Knorr KK-G-broms. Den har ett ganska typiskt utseende, rätt tydligt skilt från modernare vagnars KE-broms. Jag kan inte se att det är särskilt väl återgivet på modellen, hur väldetaljerad den i övrigt verkar vara.

[Johan Molin]

Min minnesbild är att kättingarna oftast hängde som bilden visar, och gav ifrån sig ett karaktäristiskt rasslande vid gång. Ljudet var så typiskt för de olika varianterna av O-vagnar att modellerna borde utrustas med ljuddekoder!

[Fridgemaster]

Snurrig historia med hobbytrade.
Deras nya hemsida hobbytradeF2010 eller vad den heter som kom till efter konkursen verkar inte uppdateras.
Nu finns en helt ny sida! Där även den slutsålda O-vagnen presenteras? Varför går den inte att köpa? På sidan finns en lista med länkar över danska återförsäljare. Där kanske man kan beställa "våran" vagn???
Jag har tröttnat och beställt ett gäng utav Lokstall1.
HT Finns ibland på tradera för strax över trehundringen.

[Johan Molin]

Här till exempel!

http://shop.paa-sporet.com/modeljernban ... -1773.html

Paa Sporet har ett helt gäng olika O-vagnar på lager. Gäller säkert andra danska återförsäljare också ...

[LYR]

Tack Johan, då har du bringat klarhet i denna fråga - då finns den ändå tillgänglig via postorder.
/LYR

[Fridgemaster]

Observant Johan! Tack!

[Johan Molin]

Jag handlar en del från danska försäljare, så även om jag inte har full koll så har jag liiite koll ...
(prenumererar också på Spor og Baner, så en del info silar in i mitt gamla huvud den vägen).

[Erlind]

Hobbykäden i Aalborg borde ha dom i lager också - till och med lite billigare...
I alla fall enligt deras webb-sida:
http://www.hobbykaeden.dk/default.php?p ... gruppe=114

Ps: Ang danska mj-butiker kan jag värmt rekommanda DJK's länksida (under fliken "modeltog"): http://www.jernbaneklub.dk/link.htm

[Erlind]

Enligt Hobby-Trade's nyaste messa-utskick kommer dom med fyra nya O-vagnar i år:

http://abload.de/img/htscan2m7zrx.jpg

[alsum]

Intressant O-vagnar

[LYR]

Här kommer Hobbytrades SJ O-vagnar att finnas.
Länk: https://www.mjhobby.se/product.asp?qsLa ... id=HT41212
/LYR

[Tågklareraren]

Någon som fått hem dom och kan ge en lite recension?

[LYR]

O-vagnarna finns nu att köpa här hemma, över disk i Västberga, eller via postorder: https://www.mjhobby.se/news.asp?qsLang=swe
/LYR

[Tågklareraren]

Jag tänkte att någon kanske köpt dom, fått hem dom och synat dom lite.

[Johan Molin]

Jag har vagnar från HobbyTrades första utgåva av vagnarna, och de duger som jag ser det alldeles utmärkt som "arbetshästar" på järnvägen. Skulle tro att man kan hitta punkter att vara kritisk mot om man ska skärskåda dem in i minsta detalj, men då gäller det troligen betraktelsevinklar som man sällan har på en rullande mj-anlägging ...

Helt klart är de ljusår bättre än Limas gamla vagnar i alla fall. Största problemet är väl att det är synnerligen besvärligt att bygga om dem till vagnar med nedfällda lämmar ...

[Tågklareraren]

Jag har också vagnar från första vändan.
Det kanske är "samma" vagn som nyproduceras utan förbättringar?

[Johan Molin]

Tror det är samma vagn med nya vagnsnummer.

[Tågklareraren]

Tackar!

[Svenne]

Man är ju lätt-triggad när det blir tal om O. Har inget nytt att bidra med, men visar ett par litt O-någonting?, som tidigare stod vid Nynäs-verkstaden i Gävle - naturligt "brutalvädrade". Och ganska fullastade med slagg, kol eller uppbruten asfalt, eller?

Och ett par av mina egna från Hobby-Trades tidigare utgåva. En med metallskrot och en med traktorer. Är det kanske Fordson, Ferguson, John Deere, eller?

[Johan Molin]

Troligen inte John Deere, med sina gröna traktorer. Jag har faktiskt besökt "ursprunget", fabriken i Waterloo, Iowa (you don't say!) under mitt "amerikaår".

Undrar just om jag har de gamla skyddsglasögonen från det besöket kvar i gömmorna någonstans (något mina barn troligen kommer att slänga bums när pappa väl är inlåst i träfodralet ...) ...

[modeljernbane]

Traktor er IH McCormick

[Svenne]

Traktor er IH McCormick

Hjärtligt tack!
Visste inte ens att "märket" fanns.

[TuveB]

Traktor er IH McCormick

Hjärtligt tack!
Visste inte ens att "märket" fanns.

Försvann någon gång på 60-talet (tror jag) men "återupplivades" för ca 10 år sedan i alla sammanslagningar och delningar av de stora traktortillverkarna (IH, CASE och New Holland m.fl.).

[modeljernbane]

De nye SJ litt.O fra Hobbytrade er nu på lager se dem på www.smtmodeltog.dk, se også de nye Vestkraftvogne fra Roco 76131.
Mvh Kurt

[larsess]

Fin bild från Gävle, Svenne! "Brutalvädrade" va´ordet, sa Bull!
De vagnarna heter väl nu litt Oms, och före 1967: litt Ou. De är av den sort som Märklin gjorde för några år sedan.
Senast i "fabriksvädrad" sats med ett Dm-lok i Ou-märkning + 2 litt Te.
/Larsess

[d680ae]

Fin bild från Gävle ...
De vagnarna heter väl nu litt Oms, och före 1967: litt Ou. De är av den sort som Märklin gjorde för några år sedan.
...
/Larsess

Det är helt riktigt vagnar av den typ som Märklin gjort. Vagnen i Gävle har dock snöpta stolpar på det sätt som blev populärt när man inte längre använde vagnarna för höga laster. När stolparna bara tjänade som lämstöd kapades de i jämnhöjd med lämmarnas överkanter.
Det är också riktigt att vagntypen efter 1967 blev mer känd som litt Oms. Skall man vara noga med sanningen hette de dock dessförinnan litt Oe.

[ford1929]

var in till Tåg o Hobby för att köpa lite mera räls...kunde inte låta bli så det fick bli en Litt O från Hobbytrade
..nu är jag ingen specialist ..men enl mina ögon ser den mycket bra ut..


Roger(Forden)

[Sgt pepper]

[PeO]

Järnväg med transportuppgift. Kul att höra något från dig igen.

[Sgt pepper]

Tackar Peo "Ska försöka ta mig i kragen" att komma igång igen efter ca 1 1/2 års uppehåll

[Svenne]

"Lånar" LYRs tråd om O från Hobbytrade. Och parallellar en sådan med "skrovet" till UGJs motsvarighet.

Har ett halvdussin obyggda av den senare, som nu är tänkta att bli timmervagnar. Därför en grundläggande jämförande fråga:
Hobbytrade-golvet förefaller vara "plankfärgat"; något gulbrunare än vagnen i övrigt. Ska det vara så? Och är i så fall kulören efterrättansvärd? Och vilken (helst) Humbrolfärg bör jag pensla på UGJ-golven?
Tacksam för förslag / Svenne

[ford1929]

Svenne skrev Hobbytrade-golvet förefaller vara "plankfärgat

nu har jag väl gått ifrån humbrols färger,har lite kvar men använder sällan,föredrar vallejo mm,,men om du skall ha träfärgat
så är det väl nummer 110 ...sen får man väl tänka att plankor med
slitage och tidens tand blir grånade...så vidare om man inte behandlade
träet på vagnarna av något slag,,,som slipers tex...tjära,kreosot
då blir dom ganska mörka

[Svenne]

Tack Roger! 110 ska jag prova som bottenfärg, Natural wood [JC_doubleup.gif]

[ford1929]

Tack Roger! 110 ska jag prova som bottenfärg, Natural wood [JC_doubleup.gif]

Det var så lite så Svenne....sen när timret är på vagnen
märker man inte av färgen på planken

[d680ae]

Svenne skrev Hobbytrade-golvet förefaller vara "plankfärgat

...
...så vidare om man inte behandlade
träet på vagnarna av något slag,,,som slipers tex...tjära,kreosot
då blir dom ganska mörka

Ja, golven skall vara "plankfärgade". Vad man sedan menar med plankfärgade bör rimligen också beakta åldern på plankgolvet, hur mycket grånat, gistet eller rent av rötat det blivit och förorenat av rostvatten och annat som med tiden torkat in i veden. Men golven behandlades inte avsiktligt med någon form av impregnering av något slag. Tjära och kreosot var snarare ondsinta föroreningar som man inte ville ha på golven. Det fick bl.a till följd att banavdelningens transporter av nyimpregnerade slipers förpassades till särskilt avdelade vagnar. Mestadels var det helt normala Or, O eller Ou som tjänstevagnsregistrerades som Q52/Qbk.

...sen när timret är på vagnen
märker man inte av färgen på planken

Redan innan timret är på vagn döljs golvets färgnyanser till stor del av det faktum att man fäller lämmarna till golvet och lastar virket ovanpå. Det var nog inte vanligt att rundvirke från skog och avlägg till industri buntades för att kunna lossas med kran. Lossning med gripare, gafflar e.d. redskap blir inte lätt med lämmarna uppe. Vagnar med vanliga standardstolpar lossades nog inte heller genom avstolpning, lämfällning och störtning av virket.

[Svenne]

..... Det var nog inte vanligt att rundvirke från skog och avlägg till industri buntades för att kunna lossas med kran. Lossning med gripare, gafflar e.d. redskap blir inte lätt med lämmarna uppe. Vagnar med vanliga standardstolpar lossades nog inte heller genom avstolpning, lämfällning och störtning av virket.

Tack för en utmärkt och fyllig beskrivning av golvförhållandena [JC_doubleup.gif]
Då har jag istället blivit nyfiken på hur lossningen vanligen gick till, "pinne för pinne"
/ Svenne

[d680ae]

..... Det var nog inte vanligt att rundvirke från skog och avlägg till industri buntades för att kunna lossas med kran. Lossning med gripare, gafflar e.d. redskap blir inte lätt med lämmarna uppe. Vagnar med vanliga standardstolpar lossades nog inte heller genom avstolpning, lämfällning och störtning av virket.

Tack för en utmärkt och fyllig beskrivning av golvförhållandena [JC_doubleup.gif]
Då har jag istället blivit nyfiken på hur lossningen vanligen gick till, "pinne för pinne"
/ Svenne

Nja... Pinne för pinne var nog inte någon prioriterad metod när det gällde effektiv logistik. Men om det gällde att upprätthålla sysselättningen är Göteborgs hamn nog inget dåligt ställe att hämta inspiration.

• http://arvet.hamn4an.se/bilder/imgc770jpg
  http://arvet.hamn4an.se/bilder/imgc772jpg
  http://arvet.hamn4an.se/bilder/imgc768jpg

Man kan notera att även här har tillämpats lastning med lämmarna på golvet. Vagnparken ser f.ö. ut att vara smalspåriga O-vagnar så virket kommer väl från västgötaskogar.

För lossning vid industriupplag eller terminaler har metoden sedan länge sett ut som på bilden ...
https://digitaltmuseum.se/021018187385/ ... ar-sj-lnps
Här är vi redan framme vid tid då lite modernare vagntyper tagit över rundvirkestransporter på spår, men principen för lasthanteringen är ändå inte ny, även om maskiner och redskap här har hunnit växa till sig. Redan 1968 hade man tillgång till rätt rejäla doningar. En O-vagn utan nägra upprättstående lämmar låter sig naturligtvis lossas med i grunden samma teknik som senare tiders specialbyggda vagnar eller för den delen även bilar.
Exempel på hanteringsredskap ...
https://goteneufo.se/ufo/produkter/
https://www.skogforsk.se/EnergiEffektiv ... rundvirke/
https://lantbruksnytt.com/specialdesign ... rlogistik/

[Jan Frelin]

Nja... Pinne för pinne var nog inte någon prioriterad metod när det gällde effektiv logistik. Men om det gällde att upprätthålla sysselättningen är Göteborgs hamn nog inget dåligt ställe att hämta inspiration.

• http://arvet.hamn4an.se/bilder/imgc770jpg
  http://arvet.hamn4an.se/bilder/imgc772jpg
  http://arvet.hamn4an.se/bilder/imgc768jpg

Man kan notera att även här har tillämpats lastning med lämmarna på golvet. Vagnparken ser f.ö. ut att vara smalspåriga O-vagnar så virket kommer väl från västgötaskogar.

Definitivt smalspår.

[PeO]

Vagnparken ser f.ö. ut att vara smalspåriga O-vagnar så virket kommer väl från västgötaskogar.

Avsänt från Götene, hade alltså rullat 147 km på trefotaspår.
Jag kan inte minnas om jag såg dem, när de rullade förbi med 64 km kvar.

[Svenne]

Stort tack för den maskinella revyn d680ae [JC_doubleup.gif]
Kollade lite mer på JVMs bilder för att få någon idé om hur lossning av obuntat virke kunnat ske "omaskinellt" sådär 1950 från vanliga O-vagnar utan "livsfarliga" stolplyft, bl.a. denna
https://digitaltmuseum.se/021018066020/ ... ia?slide=0
Men där verkar det vara buntade laster och speciella stolpar.
"Still confused but on a higher level" / Svenne

[Kjedlund]

På sidorna 191, 193 och 194 i "Handledning i Vagnlära 1944" finns beskrivit en anordning för att underlätta lossning av timmer och dylikt.
http://www.samlingsportalen.se/digitalt ... 44_web.pdf

[BAn]

https://digitaltmuseum.se/021018066020/ ... ia?slide=0
Men där verkar det vara buntade laster

Hej Svenne!

Den bilden är från Klarälven vid Skåre, söder om Forshaga. Vid Forshaga fanns två sorteringsverk - i sjön Lusten resp. Lövnäs vid Dyvelsten. Där sorterades stockarna på träslag och ägare och buntades i "mosor" och flottades sedan i långa släp nedför Klarälven med hjälp av båtar, ned i älvens västra gren till vedlagret vid Mörmon i Skoghall. Så söder om Forshaga fanns i princip bara buntade stockar, medan det norr om var lösflottning.

Så här kunde det se ut i Karlstad, utanför Stadshotellet: https://digitaltmuseum.org/021016604206 ... ia?slide=0

Från 1982 fram till 1991 lösflottades dock massaved hela vägen ned till Skoghall. Då fanns det bara en ägare, Stora. 1991 lades flottningen i Klarälven ned. Den hade då pågått på olika sätt sedan minst 1730. 1997 avlystes Klarälven som allmän flottled, den sista i Sverige.

Så då vet du varför det tippades buntad massaved i Skåre.

/Bengt

[Svenne]

På sidorna 191, 193 och 194 i "Handledning i Vagnlära 1944" finns beskrivit en anordning för att underlätta lossning av timmer och dylikt.
http://www.samlingsportalen.se/digitalt ... 44_web.pdf

Tack Kjell ! Alldeles förträfflig läsning och "bildning" för att täta kunskapsluckor [JC_doubleup.gif]

[Svenne]

...Så här kunde det se ut i Karlstad, utanför Stadshotellet: https://digitaltmuseum.org/021016604206 ... ia?slide=0

Från 1982 fram till 1991 lösflottades dock massaved hela vägen ned till Skoghall. Då fanns det bara en ägare, Stora. 1991 lades flottningen i Klarälven ned. Den hade då pågått på olika sätt sedan minst 1730. 1997 avlystes Klarälven som allmän flottled, den sista i Sverige.

Så då vet du varför det tippades buntad massaved i Skåre.

/Bengt

Tack Bengt ! Då fick jag också det stora perspektivet på en verkligt innehållsrik bild [JC_doubleup.gif]
Nästa fråga ställer sig se'n nästan av sig själv: Har någon forumbroder byggt något timmeravlägg och fotograferat det