Det handlar således om tre (med lastbilstrafiken så småningom om fyra) trafikslag.
1. Sjöfarten, där ss TRAFIK var den viktigaste kommunikationslänken mellan Östergötland och Västergötland. Här fraktades allt från spannmål, kreatur, hästar, hö, halm, kaffe, ärter, "turistsängar", andra möbler, stålämnen och järnstänger, gjutgods, allehanda styckegods (inklusive andra djur såsom grisar, kaniner, höns, hundar, oxar mm), och fr o m slutet av 1920-talet bilar och motorcyklar. Det är förvånansvärt i vilken grad, ända fram till mitten av 1950-talet, passagerarångaren gjorde rätt för epitetet "färja".
Fram till 1930-talets början fraktades även styckegods med kanalbåten mellan Jönköping och Stockholm. Ägg, smör och andra jordbruksprodukter förekom flitigt i varje fall i slutet av 1800-talet.
Lastångare dominerade faktiskt fraktfarten för hundra år sedan. Det var mycket styckegods, men ett otal andra produkter som fraktades denna väg.
När andra världskriget började slogs botten ur styckegodstrafiken. Lastångarna överlevde ett decennium till, men omkring 1950 var det slut.
Segelskutor, senare motoriserade, var relativt sparsamt förekommande i hamnjournalerna för hundra år sedan! Först i och med motoriseringarna på 1920-talet fick denna fraktfart ett uppsving, och lilla skutan ANNA som jag visat på annan plats, fraktade massaved ungefär var tredje dag till Munksjös ginungagap i Jönköping i slutet på 1930-talet.
Under andra världskriget minskade skutsjöfarten drastiskt, tydligen i huvudsak pga brist på bränsle. Den återhämtade sig aldrig, men lastskutor fortsatte att anlöpa Hästholmen på 1950-talet och fram till mitten på 1960-talet, när den mer eller mindre tvärdog. Återkommer till de varierande typer av frakter skutorna hade.
TRAFIKS laster hade ett kvantitativt centrum kring Ödeshög och Hästholmen. Somligt fraktades med smalspåret till och från Väversunda, Rogslösa, Borghamn och t.om. Vadstena, i mindre utsträckning längs MHJ till och från Hedaslätt och Rök, men knappast längre bort. Detta förhållande ändrades aldrig över decennierna och kvarstod från 1890-tal till 1950-tal.
Återkommer med tjänstetidtabeller för såväl MHJ som FVÖJ, och funderingar kring vad som i övrigt fraktades på järnvägarna.
Därefter hur jag själv sammanfattat den information jag har och förvandlat den till någon form av vagnlistor för befraktningen.
Intressant nog kan dock konstateras att fram till omkring 1940 motsvarade en båtfrakt relativt väl en vagnslast. Därefter blev båtanlöpen färre, men med alltmer ensartade och större frakter (framförallt spannmål och "norgesalpeter" som gödningsämnena regelmässigt kallas i varje fall efter andra världskriget).
1958, exempelvis, gjordes 24 anlöp av andra fartyg än TRAFIK, ledande till befraktning med c:a 100 vagnslaster, under sommarmånaderna juni - augusti.
Detta är således första pusselbiten i det som ska bli mitt trafikspel framöver.
Och särskilt för Mika: På 1930-talet fraktades stora mängder glasburkar från Västergötland till trakterna kring Tåkern i juli månad, för att under augusti följas av ständigt återkommande beskrivningar av honungsfrakter västerut ...
)
