Smålands Burseryd med SJ eller VCJ-BAJ 1959-1969

[Pennstativ]

Hej!

I denna tråd presenteras fr.o.m. nu SJ-VCJ-BAJ 1959-1969"

För Dig som vill se hur det hela växt (värkt?) fram så är denna länk sannolikt läsvärd och har dessutom en hel del bilder: http://www.svensktmjforum.se/forum/inde ... ic=13644.0

Själva kärnan i min MJ-värld är stationen Smålands Burseryd. Denna station var i verkligheten en av de större på f.d. VCJ. Godstrafiken var intensiv med hela åtta lastbryggor/lastningsplatser till industrier/godsmagasin samt en gasoltankanläggning som servades med vagnar. Politikerna ville dock hellre få intäkter från kilometerskatten på vägarna än att bekosta underhåll på järnvägen, och av denna orsak avvecklades så småningom trafiken. Burserydsborna är dock av det rätta virket, och genom finurlighet, uthållighet och många hårda förhandlingar genom åren så finns både sträckan till Landeryd och bangården i Burseryd i allt väsentligt kvar! Så sent som under 2014 fraktades ca 40000 ton stål till Burseruds Bruk. Sista godståget, vilket kördes av Green Cargo lämnade Burseryd i oktober -14. Just nu pågår, enl. välinformerad källa, reella förhandlingar mellan ledningen för Burseryds Bruk AB, Banverket samt en ny operatör. Burseryds Bruk AB är enl. uppgift inne på att att skaffa sig ett eget godstågslok för sträckan Landeryd-Burseryd. Detta då de större bolagen säger sig ha lönsamhetsproblem. Till saken hör att de s.k. sandtågen mellan Halmstads hamn och Limmared numera passerar Landeryd (HNJ till V-mo, därefter f.d. BAJ till Limmared). Tanken är sannolikt att även kroka på stålet, parkera det i Landeryd varvid Burseryds Bruk på egen hand sköter transport till- och från, samt sköter växling i Burseryd. Detta vore naturligtvis lysande då det bidrar till det trafikunderlag som behövs för både bevarandet av HNJ och kvarvarande del av VCJ. Därmed säkras även det i allra högsta grad levande Landeryds Järnvägsmuseum framtida trafikmöjligheter!

I min blivande MJ-värld ser det hela annorlunda ut! I min värld tar historien en helt annan vändning med början 1955. Här följer i kronologisk ordning avd som hänt:
1955-02: SJ fattar beslut om elektrifiering av sträckan Alvesta - Borås.
1955-03 Industriledare utmed f.d. HNJ samt VCJ uppvaktar regeringen och påtalar behovet av elektrifiering även där.
1955-09 Riksdagen beslutar att även f.d. HNJ samt VCJ omedelbart skall elektrifieras.
1955-11 Elektrifieringsarbetet på linjen Alvesta-Borås påbörjas. beräknas klart 1956-12.
1956-03 Elektrifieringsarbetet på linjen Halmstad-Nässjö, delen Värnamo-Nässjö påbörjas. beräknas klart 1957-06.
1957-01 Linjen Alvesta Borås är klar och första eldrivna persontåget välkomnas i en ceremoni.
1957-01 Elektrifieringsarbetet på linjen Landeryd - Falköping inleds med start i norr.
1957-06 SJ beslutar att avvakta med elektrifieringsarbeten sträckan Värnamo-Halmstad. Detta p.g.a. minskande godsvolymer.
1958-04-06 är följande saxat direkt från lokaltidningen Värnamo Dumheter:

Elavbrott i elektrifiering.
"-SJ´s styrelse har, under ledning av generaldirektör Erik Upmark, den 3.e april beslutat att tillfälligt stoppa den nu pågående elektrifieringen av sträckan Falköping - Landeryd. Detta i ett läge då ledningen är helt färdigställd mellan Limmared och Smålands Burseryd. Just nu pågår elektrifieringen av bangården i Smålands Burseryd, men efter det är det stopp! Detta i väntan på att elektrifieringen av sträckan Halmstad - Nässjö (HNJ) blir klar. Godsvolymerna på sträckan Halmstad - Nässjö har under de senaste åren krympt avsevärt vilket innebär att elektrifieringen av denna a sträcka får anstå ytterligare en tid. Linjen Halmstad-Falköping, och särskilt då sträckan Limmared - Smålands Burseryd upplever däremot kraftigt ökande godsvolymer och därmed allt bättre lönsamhet. Genom att redan till sommaren släppa på spänning på denna sträcka säkerställs ökad kapacitet omedelbart. De Diesel- och ångdrivna lok som i dag drar godståg hela vägen från Halmstad till Falköping kommer fr.o.m. den 1/6 i år att vända i Smålands Burseryd. Där tar ellok vid för vidare färd norrut. Persontågen kommer dock att fortsätta med diesel- och ångdrift som vanligt mellan Landeryd-Falköping. När hela sträckan Halmstad- Falköping elektrifierats fullt ut kommer dagens dieseldrivna rälsbussar att bytas ut mot moderna komfortabla eldrivna snälltåg.

Karl-Josef Evertsson, ägare till Burseryds Bruk AB beklagar beslutet om avbruten elektrifiering, men säger sig samtidigt vara mycket nöjd med att Brukets gods norrut redan i juni kommer att transporteras med ellok. "-Detta innebär att brukets behov säkerställs tidigare än beräknat! I dag går det för få tåg! Vi producerar dygnet runt, och då vill det till att både få in råvaror och få iväg godset till kunderna i en jämnare ström än i dag! Att redan nu i sommar kunna skicka tåg mot både Limmared och Halmstad samtidigt innebär bättre flexibilitet för bruket och våra kunder. Detta är bra, och det kan t.o.m. visa sig bättre än om hela sträcka elektrifierats eftersom loken från båda håll nu kommer att vända här i Burseryd. Det är bra. Det är riktigt bra!"

Fr.o.m. här startar min story. Sträckan Halmstad - Nässjö skulle inte komma att elektrifieras förrän 1972, och sträckan Burseryd - Landeryd blev klar först 1973, vilket närmare bestämt är tre år efter det att min återgivningsperiod (1959-1969) är förbi. Redan 1959 får "elabrottet" viss effekt på Burseryd. Inte så att gatubilden som sådan förändras, men däremot så att kraven på stationsområdet ökar något under åren fram till -72. Smålands Burseryd får nu hela 14 år som vändstation för ellok, och lika många som vändplats för diesel och ånga. Det naturliga är då naturligtvis både lokstall, vattenhäst (vattentorn?), kolgård, dieselstation, vagnsvåg och mycket annat. Om hur denna utveckling kom att se ut under åren 1959-1969 på f.d. VCJ/BAJ är vad min bana och trafikidé kommer att handla om.

Tråden från SvMJF finns här. För Dig som vill se hur det hela växt (värkt?) fram så är den sannolikt läsvärd och har dessutom en hel del bilder: http://www.svensktmjforum.se/forum/inde ... ic=13644.0

Här följer utdrag ur en detaljplan med bangårdsritning över Smålands Burseryd från 60-talet. Av praktiska skäl delades den i två delar:
Burseryds södra del:


Burseryds norra del:


Här är spårplanen så som den utvecklats från hösten 2012:


Alldeles nyss kom en paket från SMJ med byggsats till 10 st G-finkor med posten . Dessa fanns det gott om på VCJ/BAJ. Nu måste sändningen kollas! Vi hörs!


"SJ-VCJ/BAJ 1959-1969"

MVH
Jan Stridh

[PeO]

Ska bli intressant att följa. Mina minnen av Burseryd begränsar sig till två besök för 5-10 år sedan, när ett antal V3 och ett par T211 stod uppställda där. Fotografering och uppmätning för tänkt modellbygge. Ritning påbörjades, men avbröts, när uppgifter hördes från ett par håll, att byggsatser var på väg. Loken har väl nu mött skärbrännarna i Ekefors.

[Pennstativ]

Ska bli intressant att följa. Mina minnen av Burseryd begränsar sig till två besök för 5-10 år sedan, när ett antal V3 och ett par T211 stod uppställda där. Fotografering och uppmätning för tänkt modellbygge. Ritning påbörjades, men avbröts, när uppgifter hördes från ett par håll, att byggsatser var på väg. Loken har väl nu mött skärbrännarna i Ekefors.

Tack för trådtitten! Även undertecknad har klivit runt både på- under inuti och över gamla lok i Burseryd på väg till skrot. Allt som skulle dit är skrotat sedan länge. Spåret Burseryd-Ekefors är i dag fullständigt igenväxta och icke längre körbara. Verkligt synd!

[Pennstativ]

Fråga nr 001: En viktig olöst fråga är lämplig höjd över golvet för anläggningen!

Det florerar en rad olika skolor för detta. Grejen är den, att man måste passera under anläggningen för att komma in i banans mitt. Vad är lämpligt? Någon med erfarenhet kring detta?

[HLS]

På MRW har vi lagt "nollnivån" på 130-135 cm. Det blir en meter kvar till taket för berg och är ändå tillräckligt högt för att man ska "se in" i modellen utan att kröka rygg alltför mycket.
Det går dessutom hyggligt att jobba under banan och krypa in och ut ur hålen i landskapet.

[SWJ]

Den här blivande anläggningen skall bli intressant att följa.
En stilla undran finns dock, kommer bygget att ske till toner
av dragspel eller saxofon?
Tommy(SWJ)

[Johan Molin]

Re höjden: Kan bara harangera! Med den höjden blir det inte alltför hopplöst att jobba med banan, men man kan också titta in på banan "i ögonhöjd". Sedan är det inte helt oproblematiskt med "duck unders". Somliga har skaffat sig en rullande kontorsstol för att på ett bekvämt sätt kunna komma över till "andra sidan" ...



I den mån du följt våra trådar på Mötesspåret förstår du givetvis bums att SWJ ställt den verkligt stora existentiella frågan på forumet. Oavsett allt gafflande om Putin och Löfvén är detta den enda egentliga fråga som underblåser motsättningarna på Mötesspåret, och den fråga som med rätta gör att man kan säga att stämningen här är "rå men hjärtlös". Eller hur det nu var ...

Sedan får du malla dig över att ditt anläggningsupplägg var så pass intressant att det dröjde ända till inlägg nr fem innan tråden körde i diket! Men det är bara upp på banan igen och fortsätta. Jag ska poppa popcorn och ta på mig haklappen så länge!

[Pennstativ]

Den här blivande anläggningen skall bli intressant att följa.
En stilla undran finns dock, kommer bygget att ske till toner
av dragspel eller saxofon?
Tommy(SWJ)

Hej! Bra att Du frågar! Inledningsvis till dragspel & klarinett!: https://www.youtube.com/watch?v=xFDsUqXeJf8

[PeO]

Om höjden. Jag har byggt lite högre än MRW, 134-143 cm.ö.g. Det går hjälpligt lätt att ta sig under. jag har ibland smitväg under basen på båda halvöarna, men för det mesta står där fullt med lådor, så jag får gå runt. Ett kriterium var också att motorcykeln skulle få plats under, med demonterade backspeglar. Du kan få ett litet hum av bilderna på min anäggningstråd, WBHJ II.
Vad det gäller instrumen, kan jag ta vilken inställning som helst, som skapar debatt.

[SWJ]

...kommer bygget att ske till toner
av dragspel eller saxofon?

...dragspel & klarinett!

Den här tråden blir bara mer och mer lovande – eller hur MM?
Tack för det svaret Pennstativ.
Tommy(SWJ)

[Johan Molin]

För att återgå lite till allvaret: Jag kan inte se att det är nödvändigt att din uppställningsbangård ska vara "dold". Det är bara för att uttrycka sig med min gamle fysiklärares ord (nej, Olof Persson var ingen hejare på svenska språket) bara "att krångla ihop det hela lite besvärligt". Den blir lättare att hantera om du kan se den. Tittarfokus kommer ju i vilket fall som helst att ligga på Smålands Burseryd.

[Johan Molin]

Ett par funderingar till:

1. Se på uppställningsbangården på samma sätt som engelsmän gör, som "a fiddle yard", vilket jag envisas med att översätta till en "fippelbangård" (att fumla är för mig att tappa finaste ångloket i golvet). Alltså vänd på loken när det är dags att komma tillbaka från andra hållet. KISS! (Keep it simple stupid!).

2. Hur vetter dörren in till rummet. Öppnas den utåt? Om inte, går det att montera om den så att det gör det (din förstående nästa och bättre hälft antar jag inte hatr något emot tanken)? Du vinner mycket utrymme på det (ett problem jag själv brottas med f n, hrmmm ...)!

[Pennstativ]

För att återgå lite till allvaret: Jag kan inte se att det är nödvändigt att din uppställningsbangård ska vara "dold". Det är bara för att uttrycka sig med min gamle fysiklärares ord (nej, Olof Persson var ingen hejare på svenska språket) bara "att krångla ihop det hela lite besvärligt". Den blir lättare att hantera om du kan se den. Tittarfokus kommer ju i vilket fall som helst att ligga på Smålands Burseryd.

Rätt! Planen är att Burseryd Stn kommer att ha rälsöversidan ca 40mm högre än uppställningsspåren. Dessa kommer att få tak, eller snarare "lock" i form av löstagbara sektioner. Locket är tänkt att bestå av markisoleringsskivor vilka fullt ut ska utrustas med landskap och annat intressant från en svunnen tid fram till 1969. Således blir det en rad med dioramor avskiljda av skogsridåer. Har t.o.m. funderat på att bredda de 40 cm som finns i planen till 50. Då återstår i.o.f.s. endast 80 cm att vistas på. Det finns dock visst utrymme mot väggen som kommer att fyllas ut med dessa block. I denna del av landskapet är synliga tåg bannlysta förutom vissa rälsstumpar som ibland syns som en fiktiv (ej trafikerbar) VCJ-linje. Detta för att kunna få med lite småtrevliga förminskade scenarier från verklighetens VCJ. Landskapsmodulerna planeras få en längd om ca en meter och vara direkt avlyftbara för full spåråtkomst av uppställningsspåren i händelse av strul. De "tunnelingångar" som uppstår är tänkta att inte synas utan endast försvinna lite diffust i tät vegetation.

[Johan Molin]

Gick aldrig lastspåret fram ända till parkettfabriken? Och i så fall varför inte?

[Pennstativ]

Ett par funderingar till:

1. Se på uppställningsbangården på samma sätt som engelsmän gör, som "a fiddle yard", vilket jag envisas med att översätta till en "fippelbangård" (att fumla är för mig att tappa finaste ångloket i golvet). Alltså vänd på loken när det är dags att komma tillbaka från andra hållet. KISS! (Keep it simple stupid!).

Som Du ser, så innehåller uppställningsbangården två olika bangårdar. Här är tanken att på den vänstra delen parkera de tåg som sticker norrut (Limmared-Falköping) och på den högra parkera de tåg som drar söderut (Landeryd - Halmstad). Detta i väntan på etapp 2 av anläggningen! Nästa steg blir att gå igenom väggen uppe i vänstra hörnet för att ha en vändslinga användbar för båda dessa bangårdar. På detta sätt kommer samtliga tåg att vändas före parkering. De kommer således alltid tbx från det håll de avgick till!

Rälsbussarna (2 st. pendlande fr.o.tbk med möte i Burseryd) får ett eget spår uppdelat i två sektioner. Genom att låta dem gå åt båda hållen (backa) in i Burseryd simuleras detta.

2. Hur vetter dörren in till rummet. Öppnas den utåt? Om inte, går det att montera om den så att det gör det (din förstående nästa och bättre hälft antar jag inte hatr något emot tanken)? Du vinner mycket utrymme på det (ett problem jag själv brottas med f n, hrmmm ...)!

[SWJ]

Din plan avseende anläggningens uppbyggnad verkar
vara mycket strukturerad och väl genomtänkt.
Kör hårt och lycka till med bygget!
Tommy(SWJ)

[1956]

En sak som också är viktig att tänka på är att din rullande materiel måste gå att köra på banans snävaste kurvradier. Jag tror t.ex. att Tenshodos Sb är ganska "kräset". Detsamma gäller för många av de andra svenska ånglok som finns i modell.

[Pennstativ]

En sak som också är viktig att tänka på är att din rullande materiel måste gå att köra på banans snävaste kurvradier. Jag tror t.ex. att Tenshodos Sb är ganska "kräset". Detsamma gäller för många av de andra svenska ånglok som finns i modell.

Hej! De radier som är inritade är >500 mm. Sb är lite känsligt, men en provkörning på Rocoline med mindre radie klarades med glans.

[Pennstativ]

Din plan avseende anläggningens uppbyggnad verkar
vara mycket strukturerad och väl genomtänkt.
Kör hårt och lycka till med bygget!
Tommy(SWJ)

Hej Tommy! Nog har man funderat alltid! Detta blir definitivt livets sista bana, och då gäller det definitivt att hitta en lösning som är hållbar i längden. Har genom åren haft ett par uppbyggda anläggningar, och ur detta har kunnat dras en del erfarenheter. Än återstår en del tid till byggstart, men snart så .

[Pennstativ]

Hej igen!

Nöjd blir man aldrig! Har filat på min spårplan i dag igen. man vill ju känna sig belåten med den innan byggstart. Tacksam för synpunkter på nedanstående:

Det finns ett stort problem men min lay-out i kombination med trafikidén, och det är att tågen inte vänder då de varit iväg från Burseryd. Ett annat är att skydda tågen från väder & vind (damm) då man inte kör. Har funderat en hel del, och tror mig kommit på en vettig lösning.

Först en liten översikt över synliga spår:


Sen tittar vi på spårplanen:
Tåg mot Landeryd går direkt in på ledigt spår till vänster i bild. När tåg hämtas från söder går det ut i vändslingan för att därefter komma upp söderifrån till stationen. Förhållandet är lika för norrut.


Och nu till det byggnadstekniska resonemanget:

Stationsområdets skiva kommer att ha en översida på 1400mm.ö.g. Under denna, närmare bestämt på 1225 mm.ö.g. kommer vändslingorna att placeras. Dessa kommer att få en ca 35 mm hög sarg/staket. Spårunderlaget som sådant sågas ut, blir ca 150 mm brett och följer rälsen. Det hela hängs upp i stationsskivan med hjälp av gängade stänger. På detta sätt blir den inte i vägen vid arbeten underifrån på stationen. Har medvetet valt att lägga spåren till slingan så nära vägg som möjligt, och samtidigt sett till att alla växlar på stationen blir åtkomliga underifrån.

Övriga delar av anläggningen byggs som en ca 25 cm djup låda ! I lådan byggs nedfartssträckan, uppställningsspår inkl passage till vändslingan upp. Uppställningsspåren har utförsbacke både åt norr och söder från stationen sett. Lådan får löstagbara lock hela vägen i form av bottenstagade cellplastblock med landskap på. Därmed blir det full åtkomst vid problem.

En annan grej är att kunna krypa under anläggningen. Detta är tänkt att ske mellan vändslingorna.

Synpunkter?

[Johan Molin]

Min omedelbara reaktion är

1. Vändslingor tar en förfärlig massa plats och
2. Dolda bangårdar är ett elände att hantera.

Jag tycker fortfarande att en "öppen planlösning" är att föredra, som en fippelbangård med växelloket "manuel" ´(0-5-0) som viktigaste aktör.
Lite enligt principen KISS.

[Svante Andersson]

I den mån du följt våra trådar på Mötesspåret förstår du givetvis bums att SWJ ställt den verkligt stora existentiella frågan på forumet. Oavsett allt gafflande om Putin och Löfvén är detta den enda egentliga fråga som underblåser motsättningarna på Mötesspåret, och den fråga som med rätta gör att man kan säga att stämningen här är "rå men hjärtlös". Eller hur det nu var ...

Finns ju en enkel lösning som åsidosätter de erbarmliga toner som alstras av dragspel och saxofoner. Den lösningen heter gitarr!
https://www.youtube.com/watch?v=bNAyPK2O4fk

Det gnälligaste och gnöligaste jag kan acceptera är möjligtvis en bra trakterad Hammondorgel.
https://www.youtube.com/watch?v=WB5VD_Z5Zvg

SA

[SWJ]

Tja… jag har studerat din spårplan och finner den vara väl
”funkis” ihop med den trafikide som du presenterat.
Jag tror att du med gott samvete kan ”gå på i ullstrumporna”
och börja bygga din anläggning utifrån den plan du har.
Nöjd blir man väl aldrig och några av dina lösningar kanske
måste omarbetas under resans gång. Men, som tidigare sagts
så verkar det som om att du funderat igenom bygget ordentligt
och jag tror att slutresultatet kommer att bli riktigt bra.
Tommy(SWJ)
PS/en MJ-anläggning blir ju aldrig "färdig" så slutresultat kanske är
fel vokabulär i detta sammanhang - men, du förstår förhoppningsvis
ändå vad jag menar/DS

[Pennstativ]

Min omedelbara reaktion är

1. Vändslingor tar en förfärlig massa plats och
2. Dolda bangårdar är ett elände att hantera.

Jag tycker fortfarande att en "öppen planlösning" är att föredra, som en fippelbangård med växelloket "manuel" ´(0-5-0) som viktigaste aktör.
Lite enligt principen KISS.

Håller med Dig i grunden, men det känns inte bra att tillåta 0-5-0 växla med Tenshodo Sb eller Brimalms B-lok. Därav mina ständigt återkommande utsvävningar i flera plan. En annan orsak är att det trafikspel som gäller kräver vända lok.

Jag har inte bestämt mig än, men ett bra förklarande namn skulle kunna vara:

-I lådan under Angsås gård? Äh, det är bara rester efter den gamla spårsalladen

[Pennstativ]

Tja… jag har studerat din spårplan och finner den vara väl
”funkis” ihop med den trafikide som du presenterat.
Jag tror att du med gott samvete kan ”gå på i ullstrumporna”
och börja bygga din anläggning utifrån den plan du har.
Nöjd blir man väl aldrig och några av dina lösningar kanske
måste omarbetas under resans gång. Men, som tidigare sagts
så verkar det som om att du funderat igenom bygget ordentligt
och jag tror att slutresultatet kommer att bli riktigt bra.
Tommy(SWJ)
PS/en MJ-anläggning blir ju aldrig "färdig" så slutresultat kanske är
fel vokabulär i detta sammanhang - men, du förstår förhoppningsvis
ändå vad jag menar/DS

Förstår exakt! Dessutom - Det fungerar helt ok att först bygga som presenterades i början av tråden, och därefter riva uppställningsspåren och sänka ner dem i en låda med vändslinga. Därigenom kommer man snabbare i gång. landskapet ovan det bortre spåret kan byggas ovanpå etapp 1, och därefter användas direkt på etapp 2. Således är det bara underrede och spår som behöver rivas. Är nog inte så dumt ändå...

[Pennstativ]

I den mån du följt våra trådar på Mötesspåret förstår du givetvis bums att SWJ ställt den verkligt stora existentiella frågan på forumet. Oavsett allt gafflande om Putin och Löfvén är detta den enda egentliga fråga som underblåser motsättningarna på Mötesspåret, och den fråga som med rätta gör att man kan säga att stämningen här är "rå men hjärtlös". Eller hur det nu var ...

Finns ju en enkel lösning som åsidosätter de erbarmliga toner som alstras av dragspel och saxofoner. Den lösningen heter gitarr!
https://www.youtube.com/watch?v=bNAyPK2O4fk

Det gnälligaste och gnöligaste jag kan acceptera är möjligtvis en bra trakterad Hammondorgel.
https://www.youtube.com/watch?v=WB5VD_Z5Zvg

SA

Gitarr kombinerat med sång = Helt ok:https://www.youtube.com/watch?v=qgoHmdZteCw

[Johan Molin]

En annan orsak är att det trafikspel som gäller kräver vända lok.

Vändskivor kanske? Tar ju i varje fall mycket mindre plats än en "loop"!

[Pennstativ]

En annan orsak är att det trafikspel som gäller kräver vända lok.

Vändskivor kanske? Tar ju i varje fall mycket mindre plats än en "loop"!

Har funderat även på det. Det kan bli en av de saker som krävs i Burseryd just med tanke på den förändrade trafiuksiruationen vilken redovisades i Värnamo Dumheter (se tidigare i tråden) .

[Pennstativ]

Från den 12/5 1959:
SENASTE NYTT Från stationen i Smålands Burseryd:

SJ´s beslut några dagar tidigare om att abryta elektrifieringsarbetet söderut från Burseryd ses av Burserydsetablissemanget som en ren provokation. Dock börjar man så sakteliga inse de positiva effekter detta kan föra med sig. Att stationsområdet kommer att förändras står klart, och även om utvecklingen i närtid verkar positiv, så är den ovisst! Kommunalrådet, Per Arvidsson, som aldrig varit järnvägsförespråkare, skräder inte orden på kommunstyrelsens sammanträde. Brukets ägare Carl-Josef Evertsson var med på mötet, liksom de flesta övriga förtroendevalda i Burseryd. Så här lät det i ett meningsutbyte mellan kommunalrådet Arvidsson och Bruksägare Evertsson:

Arvidsson: "-Sickena tölpar di äe! Föst ä dä så förbenat brått å ställa te et mäe en massa stölpar å annat skit, å sen skita da i et?! Ut mä patrasket å se te å få in redit fölk på SJ! Fölk söm begriper att däe fenns fölk söm behöver elektrisker järnväg frå Burse te Halmstad mä! Öm da inte kan orna detta, så kan di lika gärna riva dän eländet å ta rälsen mä se! En sak äe säker! Öm ja vore reksdassman så hadde de elktriska vört klart för längesen!".
Brukspatron Carl-Josef Evertsson försöker lugna honom något med orden: "-Longna ner de nu! Du behöver la inte oroa de för detta? Vi på bruket töcker dä ä redit bra detta!"
Arvidsson: "-jaså?.. jaha! Då gör vi inget då?"
Evertsson: "-Gör nåt? Här blir masser att göra! Nu när tågena sa vänna här så behövs dä både fölk, maskiner å mer hus! En sån däringa vännskiva för lokena klarar de se nog inte utan, å en våg te vagnarna så vi kan väga godset när däe kömmer hit är bra dä mä, men hur i helgutta sa allt få plats mäe allt? Däe ä problemet!"
Arvidsson: "-jaha...jo...men dä ä la SJ som får bögga dä?"
Evertsson: -Jo... dä ä klart, men da får la höra å se när di vell ha mark, åsså får vi se hur dä blir då. Jag kanske sa passa på å berätta att vi på bruket har bestämt oss å köpa tie egna vagnar. Dä sa vi ha te dä gods söm ska te Töskland så lastar vi järn i Hamburg på hemvägen. Di gamle di kör mä på SJ kan bara lasta sjuttan ton. Mä de vagnar vi har beställt kan en lasta trettifyra på varje. Färdit stål måste köras i bra täckta vagnar, å SJ´s ä lite klena." och han fortsätter: De sa va en finer skölt mä Burseryds Bruk på dom. Då tänkte vi att vi kanske sulle ha ett spår där vi kan få tak över hele vagnen när en lastar, för då kan vi laga sånt som ryker sönner själva mäe. Taket tänkte vi sätta på den nye fabrikslokalen vi bögger nu opp mot samhället te, så dä blir nog bra. Tror ni att en behöver bygglöv te däe?.
Arvidsson: "Bögg du bara, bögglov feck du nu", sade kommunalrådet och blickade samtidigt ut över en skara medhållsamt nickande Burserydsbor.
Evertsson: Jaha. Dä va bra dä för dä ä redan böggt!

Bildbevis från verkligheten:

Så långt vad som utspelade sig i kommunalhuset. På SJ centralt har man nu blivit varse vad man lovat. Hur korkat var det inte att utlova elektrisk drift redan till årsskiftet mellan Burseryd och Limmared? Nu ska Burseryd plötsligt bli slutstation. Förvisso blir det mer Diesellok nu för tiden, men ångdriften finns ju kvar. Med all denna trafik blir det sannolikt nödvändigt att utrusta Smålands Burseryd lite bättre än i dag. Särskilt avseende lokdriften. Stallarna i landeryd är fulla, och ett komplement behövs för det växellok som sannolikt måste till i Burseryd. Ett förslag har ankommit från ansvarig för sträckan, Baningenjör Jan Stridh. I brevet äskas följande:

I anledning av att Smålands Burseryd under överskådlig framtid skall klara av uppdraget som växelstation mellan El- och ång/dieseldrift äskas om följande utrustning snarast installeras på Burseryds bangård:
1 st växellok. Gärna begagnat men skall klara att växla ihop och flytta tågvikter om 500 ton. Loket bör vara dieseldrivet och klarar därmed att hämta gods från Tranemo såväl som att lämna det i Landeryd. Loket torde innebära stora besparingar då viss del av ellokstrafiken mellan Limmared och Burseryd därmed kan avvaras.
1 st vagnsvåg. Burseryds Bruk AB, beläget i Smålands Burseryd behöver en sådan. Detta i anledning av att rationalisera godsinvägningen. Bruket är beredda att bistå ekonomiskt för denna våg.
1 st kolbrygga samt vattenhäst.
1 st vändskiva med stallplats för växelloket samt för annat som hör driften till.

Baningenjören fick i detta läge inte sina äskande accepterade fullt ut. Detta konstateras i följande svar utformat av utsedd tjänsteman hos Statens Järnvägar:
___________________________
Bäste baningenjör Jan Stridh!

Det är vår förhoppning att elektrifieringen av hela bannätet hos f.d. HNJ/VCJ i en nära framtid skall färdigställas. Av denna anledning finner vi investering i växellok, kolbrygga, vattenhäst och lokstall orimliga. Dessutom saknas f.n. medel till dessa investeringar inom aktuellt banområde. Gällande vagnsvågen är situationen annorlunda. SJ der positivt på förslaget. Burseryds Bruk AB har beslutat att tillföra 60% av erforderliga medel för utrustning samt byggnation. SJ har i anledning av detta, och på delegation dag som ovan beslutat...

...att på Smålands Burseryds stationsområde, på lämplig plats, uppföra en vagnsvåg med en vågkapacitet om 75 ton.

Baningenjör Stridh uppmanas härmed att inkomma med förslag på lämplig placering av densamma.

Högaktningsfullt...o.s.v.
___________________________

Nu mina kära forumvänner kommer vi till pudelns kärna:

Denna byggsats från Skulltorp kom hem i dag, och tack vare ovanstående händelseutveckling är den nu berättigad på min modell av Smålands Burseryd!

Vagnsvåg fanns dock aldrig i verklighetens Smålands Burseryd, men det skiter vi i .

Ett annat problem är att lära sig löda mässing, men på den punkten har jag fått massor av tips och råd på SvMJF. Vi får de hur det går!

[tågtyckarn]

Jag tycker att du krånglar till det. Varför inte bara ha en open stagingyard/fiddleyard kallad lanneryd linnared. Du har 4 st spår bredvid varandra och har en gubbe som bygger ihop tåg där. Det är en småländsk sidobana, så en trolig trafikbelastning är om du har 2 godståg i vardera riktningen och rälsbussarna kör bara fram och tillbaka.

[tågtyckarn]

Den där första mening borde komma i enseparat tråd kallad mjfloskler.

[Johan Molin]

Man kan ju som sagt citera min gamle fysiklärare: "Nu tar vi och krånglar ihopa det hela lite besvärligt"!

På min MHJ har jag helt enkelt tänkt att köra ånglok med backgång, i synnerhet som det var vanligt i verkligheten. På Hästholmens STATION fanns en vändskiva (men inte i Väderstad), så jag har ingen plats för en sådan, eftersom Hästholmens Station är bortrationaliserad ...

Min tanke liknar nog Tågtyckarns: Att ha EN lång fippelbangård (du får plats med längre godståg då!) som får tjänstgöra som både Landeryd och Falköping, beroende av från vilket håll tåget kommer.

[Pennstativ]

Man kan ju som sagt citera min gamle fysiklärare: "Nu tar vi och krånglar ihopa det hela lite besvärligt"!

På min MHJ har jag helt enkelt tänkt att köra ånglok med backgång, i synnerhet som det var vanligt i verkligheten. På Hästholmens STATION fanns en vändskiva (men inte i Väderstad), så jag har ingen plats för en sådan, eftersom Hästholmens Station är bortrationaliserad ...

Min tanke liknar nog Tågtyckarns: Att ha EN lång fippelbangård (du får plats med längre godståg då!) som får tjänstgöra som både Landeryd och Falköping, beroende av från vilket håll tåget kommer.

Jo! Det ligger mycket i det ni skriver!

Gällande tåglängder har jag planerat för upp till 1750 mm. Detta kan parkeras på båda mina lay-outförslag. Dock något längre (ca 2M) i deen senare. Startionen har av naturliga skäl blivit kortare i modell (ca 65% av förebilden) vilket även sänker längdkapaciteten något.

En liten glidning in på det elektriska:
Anläggningen kommer att få digitaldrift för loken, medans växlar kommer att drivas analogt. Anledningen till detta är helt enkelt att slippa det digitala i denna del, och bygga upp det på ett sätt som jag vet mig behärska. I mina tankar finns en smart lösning för bangårdarna i skissen med vändslingor. Gällande tågdriften är tänkt att installeras digital vändslingeautomatik. Gällande själva bangårdarna blir det automatiskt tågstopp för ankommet tåg, och 1 (!) knapptryckning för val av från vilket spår ankommande tåg skall få grönt och bli spänningssatt.

För dekoderprogrammering kommer spåret in till sågverket att avsektioneras.

Att få uppställningsbangården verkligt funktionell, och med inbyggd "ATC" av egen konstruktion ser jag som en liten hobbyutmaning i sig.

Valet görs inte förrän spaden sätts i jorden (läs virke skruvas fast i väggarna), och tills dess blir det säkert justeringar.

[Johan Molin]

Du ser det som en avkopplande (!) utmaning att agera som en sorts digital Orpheus m a o. Lycka till!

[Pennstativ]

Du ser det som en avkopplande (!) utmaning att agera som en sorts digital Orpheus m a o. Lycka till!

"ATC Mod JS" är väl inte fel? I min lilla modellvärld har mycket hänt historiskt. Där föddes undertecknad 1906, samma år som VCJ invigdes. Då levde även Alfred Nobel! Fick glädjen att träffa honom och diskutera uppfinningar. Han var särskilt intresserad av tågsäkerhet, och det var vid detta möte som mitt nya helautomatiska signalsystem för järnvägen presenterades för uppfinningsetablissemanget. Det sågades tvärt! Dessa idéer ansågs vara före sin tid. Hur skulle man stoppa ett ånglok per automatik med en signal? Mitt förslag om horisontellt hängande tunna plåtar, vilka medelst en elektromagnet kunde släppas ner hängande mitt i tågvägen (tanken var att det enorma skrammel som uppstår vid påkörningen skulle uppmärksammas av lokföraren), sågades med motiveringen att det inte behövdes. Det finns banvakter, och dessa rediga karlar kan man lita på! Det hela kom dock att bli genomförbart 1961, och då med hjälp av relä- och transistortekniken i ljuvlig kombination. I modellvärlden gick jag f.ö. över till "den andra sidan" 1969. Därav slutar min skildring detta år. Som Du kanske läst tidigare så blev yrket redan 1947 baningenjör för sträckan Limmared-Landeryd. Här gällde det att "pinka in revir"! Smörja uppåt och skruva åt neråt

[Johan Molin]

Jag har tänkt en gång till på dina vändslingor i ett undre plan.

Ska du inte ha ett förbindelsespår mellan dem för att kunna få kontinuerlig drift? En tillfällig besökare kanske inte tycker att det roligaste som finns är att åse ett trafikspel utan nöjer sig med att se ett par tåg komma och gå. Eller du själv vill kanske bara koppla av (?) en stund med att titta på ditt B-lok gåendes ett par varv runt banan?

[Pennstativ]

Jag har tänkt en gång till på dina vändslingor i ett undre plan.

Ska du inte ha ett förbindelsespår mellan dem för att kunna få kontinuerlig drift? En tillfällig besökare kanske inte tycker att det roligaste som finns är att åse ett trafikspel utan nöjer sig med att se ett par tåg komma och gå. Eller du själv vill kanske bara koppla av (?) en stund med att titta på ditt B-lok gåendes ett par varv runt banan?

Johan!

Funktionen finns redan och beskrevs väldigt bra av Kurt Olsson när han bjöd in gäster till soffan (på taket) i TV! "-Do you see that train going there fram and tobacco?". Båda vändslingorna har fritt spår in- och ut förbi bangårdarna. På varje bangård finns 5 spår varav ett är "tågspår". Tanken är således att man ska kunna släppa på ett tåg då och då som vänder i båda slingorna. Då blir skillnaden på den synliga delen att det passerar i båda riktningarna, vilket sannolikt blir något intressantare än om det kommer från samma håll.

MVH

Jan Stridh

[Pennstativ]

MJ-arkeologi när den är som roligast:

Studerade denna detaljplanekarta (A1 i 2 ark) från 1957 och hittade ett industrispår! Jag minns från unga år att det fanns 600mm industrispår vid parkettfabriken, men då på andra sidan om byggnadera. Tydligen har dessa spår haft ett annat läge historiskt, och då med ett litet omlastningshus till normalspåret. Bangården så då annorlunda ut. Således bör både 4:e spåret och de båda stickspåren ha tillkommit någon gång mellan 1957 och 1964. Detta under förutsättning att spårläget på kartan från 1957 är riktig. På samma karta fanns det gamla godsmagasinet inritat. Därmed torde det nya vara byggt mellan -57 och -64.Att hitta bilder där det dåvarande industrispåret framgår, samt om möjligt även bilder på spårutbyggnaden är några av de utmaningar som ligger med i projektet.

[Pennstativ]

Senaste nytt från Burseryd!

Historien om vagnsvågen är nu i byggnadsskedet och bemanningen är säkrad!

Ansvarig för vägningen blev ingen mindre än brukets allt i allo, Claes Kulsson! Han var en ordningens man med total okänsla för estetik! Dessutom osedvanligt beläst på maskinella instruktionsböcker. Kunskapen kom naturligtvis väl till pass! Dessutom var Claes ekonomisk som få. Gällande hur vagnsvågen skulle inredas släppte man lös Claes med orden: "-Du kan la titta ront å se om dä finns nåt vi kan använna?" "Bekymra Er inte över d'e! De fixar jag!" sa Claes.

Därefter lade Claes åtskilliga timmar på att "få te ett vettit hus som en kan setta bra i". Till golv hittades ett antal klinkerplattor efter senaste kontorstillbygget. Räckte precis! Rören till ben på bord & stol är tillkrökta avloppsrör. Nu fanns ingen rörbockare på bruket, men Claes tog till den gamla metoden med sand och gasvärming. Krökarna blev väl sisådär! Pallen och bordet kom från en kasserad spånplatta från den nu nystartade spånskivetillverkningen i Rydöbruk. Pallens platta täcktes med vadd för att därefter kläs med äkta fuskläder! Lädret var "Galon" från ett Burserydsföretag (vilket i verkligheten låg utanför vad som får plats på min anläggning). Under varje inspektion medtogs ett A4 och en penna! Denna dag blev Claes vansinnigt arg! Någon hade skitat ner Claes nytillverkade skrivbord med sot & olja! Denne "någon" var ingen mindre än eldare Jansson från Landeryd! han hade satt sig och vilat en stund under pågående växling med S1.an! Kunde då naturligtvis inte låta bli att bläddra i de pärmar som fanns, och med hans fingrar & jacka! - Claes svor svåra eder, och nästa gång Sb-loket med Jansson som eldare skulle växla i Burseryd planerade Claes att finnas på- och sätta Eldare Jansson på - Plats! De pärmar som finns med är i nämnd ordning:
Liggande på bordet - Claes dagbok (!). En jättepärm där ALLT skrevs in! Den röda stående är - Just det! Mao's stora röda! (!)
Den lite större gröna är pärmen med vågsedlar. Claes krävde att pärmen skulle vara full med blad. Detta då denne ordningsman ALDRIG ville veta av att det saknas blad när man skall väga!

På bilden ryter han åt stinsen och undrar varför i h-e golvet står ute? "-Det får du fråga baningenjör Stridh om!" blev svaret!

Skämt åsido - Min första husinredning någonsin! Byggdes av:
I bakgrunden - tankvagn från Märklin (raritet i dag, sägs det).
Golv - En kartongbit med ristade klinkerfogar infärgad med en tuschpenna efterslätad med fingret.
Bord. Utklippt från en förpackning.
Pall - Svart kartong utklippt med en hålslag (!).
Benen till bord och pall - Kabelkardeler från jordflätan i en kuloledning.
A4 på bordet. Utklippt i 80g skrivarpapper.
Pärmar - Tillverkade av 80g skrivarpapper. Följande metod:
- Sidorna inne i pärmen. Klippt en remsa skrivarpapper. Vikit den ett antal ggr. Hållt samman med pincett och klippt av ryggen. En försiktig droppe superlim på ryggen håller samman det. Klippt rent övriga tre sidor.
- Omslaget: Klippt ut lite större skrivarpapper. Lagt in sidorna i omslaget och limmat med en försiktig limdroppe. Färgat omslaget med tusch.
Pennan - En bit smal gitarrsträng.



Kostnad? Ca 50 öre (!).

Detta första inredningsförsök var tänkt att ge lite träning och "personlig teknikutveckling" inför vad som komma skall. Oskar och hans bord ska naturligtvis även få väggar. När det hela placerats inuti vågen kommer ingen att upptäcka detta alls! perfekt sätt att dölja sina tafatta försök! Nu bara en liten försiktig fråga - Duger det för att belysas inuti våghuset? De halvtaskiga bordspenen kommer inte att synas då

P.S. Observera att dörrhandtaget på våghuset nu fått "rätt" prroportioner.

[Johan Molin]

https://www.youtube.com/watch?x-yt-ts=1 ... 38260#t=59

Detta är väl då ett måste!

http://www.bouldercreekengineering.com/weighstation.php

[Pennstativ]

https://www.youtube.com/watch?x-yt-ts=1 ... 38260#t=59

Detta är väl då ett måste!

http://www.bouldercreekengineering.com/weighstation.php

Tror aldrig att Claes accepterar att ständigt räkna om från lbs. till Kg. Tror inte heller att han accepterar kostnaden om 99,99 USD + moms och frakt! Sannolikt blir det en gammal renoverad fordonsvåg som kommer att förstärkas, få längre vågbord och påsvetsade spår. Ska dock ta upp frågan vid nästa träff med Claes. Med honom som ansvarig kan allt hända!

[PeO]

Svante på MRW byggde om en våg från Biltema för bråkdelen av den kostnaden och fick i gram direkt. Beskrivit någonstans för ett par år sedan, men var?

[Pennstativ]

Svante på MRW byggde om en våg från Biltema för bråkdelen av den kostnaden och fick i gram direkt. Beskrivit någonstans för ett par år sedan, men var?

Tack för tips! Du får jättegärna återkomma med en länk om Du hittar den!

//JS

[Johan Molin]

Jag kan livligt förstå att Boulder Creeks produkt känns dyr. Vad den gör är dock att lämna ett slumpmässigt svar inom givna gränser. Vad jag kan förstå kan man skriva samma gränsvärden som kg och sedan helt enkelt "tejpa över" pounds till kg, om man så önskar. Så det är väl slumptalsgeneratorn som kostar pengar. Något jag tror att jag skulle kunna programmera med ett vanligt Excel-ark som grund, men dock inte göra lika snyggt som Boulder Creek ...

[Pennstativ]

Jag kan livligt förstå att Boulder Creeks produkt känns dyr. Vad den gör är dock att lämna ett slumpmässigt svar inom givna gränser. Vad jag kan förstå kan man skriva samma gränsvärden som kg och sedan helt enkelt "tejpa över" pounds till kg, om man så önskar. Så det är väl slumptalsgeneratorn som kostar pengar. Något jag tror att jag skulle kunna programmera med ett vanligt Excel-ark som grund, men dock inte göra lika snyggt som Boulder Creek ...

Ett annat sätt kan vara att slakta en billig elektronisk köksvåg. Där finns sannolikt löstagbara vågelement vilka kan placeras under vågens rälsbit. Att få till en exaktvisande våg (gram) vore riktigt kul, och dessutom ett bra sätt att hålla koll på dragkraften! Att det tar en stund med vägningen kan ju alltid ingå i trafikspelet!

Vi har en liten smidig köksvåg från IKEA. Ska snegla lite på den. Till frugan får man väl skylla på "gick sönder". Den kräver knapptryckning strax före framkörning. Den har timer som stänger av om det tar för lång tid. kan kanske funka. Blir definitivt klart billigare för Oskar

[PeO]

Låter som du tänker precis som Svante gjorde.

[Pennstativ]

Låter som du tänker precis som Svante gjorde.

Sant! Det lutar således mot köksvågsslakt! Köper nog en ny billig dito till detta. En kapacitet om 1kg klarar allt i H0 ! Först skall bara det blivande tågrummet renoveras, mina G-vagnar byggas, Rälsen läggas - ja Du vet...

Allra först ska våghuset målas, inredas klart, utrustas med belysning samt servo för rörlig signal. Därefter skall G-vagnarna byggas klart. Under tiden görs tågrummet klart. Därefter blir det banbygge!

[Johan Molin]

http://www.postvagnen.com/forum/index.php?id=901817

En tråd som jag misstänker att du gillar!

[Pennstativ]

http://www.postvagnen.com/forum/index.php?id=901817

En tråd som jag misstänker att du gillar!

Varmt tack! Otroligt vad fort naturen tar över! Notera spåret till vänster i bild. Detta är samma spår som det nygrusade på förra bilden. 6,5 år har gått. norr om denna bild är det totalt igenvuxet:

[Pennstativ]

Baningenjör Stridh gillade inte alls de möbler som vågmästare Claes Kulsson hade snickrat ihop. "-Sån skit kan vi inte ha! (ja! Vågmästaren har fått nytt namn. Detta i anledning av att ett inlägg i SvMJF belyste viss likhet med Claes Månsson)

Claes satt å sin stol med ett förvånat uttryck i nyllet, och undrade vad ingenjören menade med detta? "-Om ingenjören inte tycker att det duger, ja då får han ta mig [censur] fixa möblerna själv!"


Sagt och gjort. Nya möbler skulle nu fixas. Material fanns ju kvar på den etsplåtsstomme som blev över vid bygget av våghuset! Detta i kombination med gitarrsträng (0,25mm) och lite lödtenn duger gott!

Den nya stolen liggande på en tankvagn från Märklin:


Det nya bordet placerat nedanför litteraskylten på samma tankvagn:


Direkt då möblerna kom till platsen fanns Claes på plats för provsittning. Han blev väldigt nöjd, men ville inte alls erkänna detta och han sa: "Nja... ....men det finns en fördel! Mina fina möbler tar jag med till jaktstugan!"


Visst var datorer stora på Claes tid?:


Nu återstår målning. Denna får dock anstå en tid för annars blir aldrig G-finkorna klara!