Båtar på Vättern

[Johan i Hok]

Rackans, tänkte inte på slusslängden! Kul att någon bygger ångtorpedbåtar. För några år sedan fick jag en fantastisk bok "Schwarze gesellen" av en numera bortgången vän. Undertileln är "Torpedoboote bis 1914" och trots mina näst intill obefintliga tyskakunskaper har jag tragglat mig igenom den ett par gånger. Innehåller massa översiktsritningar i liten skala och några riktigt detaljrika ritningar i slutet.
Tanken på modellbygge har så att säga funnits där sedan jag fick boken.
Ulf hade 2 eldrör till 57mm kanon m/98 på plintar i trädgården. De kom från någon av monitorerna, men jag minns inte vilken. De enormt vackra tillbehörslådorna i trä fanns också bevarade. Han var också en mycket begåvad modellbyggare/ -konstruktör av en serie svenska artilleripjäser i tenn, flera ångmaskiner,fartygsmodeller, klippark mm
Dessutom byggde han flera väldigt vackra vättersnipor.

Johan i Hok

[Johan Molin]

Har sett att den tyska boken finns på Bokbörsen. Man kanske skulle kapa åt sig ett ex själv?
Var det bara tyska tordpedbåtar eller t o m kanske även svenska???

Genom att jag har tillgång till slusslistor mer eller mindre komplett från Sjötorp och Norsholm för åren 1910 - 1927 kan jag konstatera att de andra klass torpedbåtarna passerade Göta Kanal då och då. T o m de gamla f d 2 klass kanonbåtarna Gunhild och Alfhild tuffade genom diket på 1910-talet, flera gånger dessutom. Så det är högst trovärdigt med ett och annat besök i Hästholmen!

[Johan i Hok]

Hej igen!
Det är en ganska bred bok. De första 45 sidorna eller så handlar om torpedbåtens allmänna utveckling med bla Rysk-Japanska kriget. Boken behandlar förutom de stora flottnationerna även de mindre nationerna . Sverige får 8 sidor med 11 GA-ritningar , vilket är ovanligt många! Danmark får drygt ett uppslag med en GA på Svaerdfisken från 1881, Costa Rica får 5 rader, men en hänvisning till en brittisk ritning.
Tyskland får ett 40-tal sidor, men som syns ovan så får även mindre flottor vara med på ett hörn. I slutet finns 4 utvikbara GA ritningar med 2 båtar från Österrike-Ungern och 4 Holländska. Det finns också en del intressanta bilder, tyvärr bitvis av ganska dålig kvalité. En bild som fascinerar mig är en etsning som föreställer en Brasiliansk torpedbåt under leveranssegling från Storbritannien till Brasilien. Leveranssegling skall här tas bokstavligen då man riggade upp båten och seglade över Atlanten!

Lite tråkigare är kanske bilagorna "Denkschrift der Admiralität aus dem jahre 1884 betreffend die weitere Entwicklung der deutschen Marine"
och "Entwurf zum Exerzisier-Reglemente Torpedoboote vom 19.3 1894.
Det hindrar dock inte att jag gärna vill ha tag på del 2 om samma tids jagare! Jag gillar verkligen den här boken trots aldrig har studerat ett ord tyska, men jag är ju lite fartygsnörd

Johan i Hok
Som om knappt en månad börjar i Sjöfartsverket!

[Lihkströmsverken]

Jag vill tro att det är just den boken som jag i ett telefonsamtal med Johan M refererade till. Skisserna över de första svenska torpedbåtarna, vill minnas att även föregångarna "minbåtar" (stångtorpedbåtar) var beskrivna där, hursomhelst hittade jag boken i ett förbandsbibliotek som även hade en kopieringsmaskin. Var dessa kopierade ritningar finns nu vet jag inte, har letat ett tag efter dem.

Däremot kan jag här bidra med några "exklusiva" (?) skisser ur en hemlig publikation men med tanke på att den publicerades för 111 år sedan tror jag inte jag begår något allvarligt brott här





Som synes en publikation utgiven vid tiden för unionsupplösningen och en publikation som tar upp samtliga då existerande stridsfartyg (Ubåt n:r 1 undantagen). Vad som gör publikationen hemlig är troligen det faktum att den tar upp bepansringen (tjocklek och placering) samt ammunitionsförrådens innehåll och inte mist fartygens fart.


Ovan Tb no 1 och Tb no 3, 5, 7


Ovan Tb no 9, 11 och Tb Komet

/Ola

[Johan Molin]

MITTÅT!

Först och främst, stort tack Ola för ritningar!
Enda problemet är att jag skrev fel nummer på båtarna! Man ska vara försiktig när man ska dra fram fakta ur minnet!

Torpedbåtarna ifråga hette 79, 81, 83 och 85. Så det enda som stämde var att de hade ojämna nummer; tillika var det de sista torpedbåtar som numrerades på det sättet. Nästa serie om tio andra klass torpedbåtar tillkom efter unionsupplösningen och fick namnen 5 – 12 samt 14 och 15. Har uteslöt tydligen sjömansskrocken nummer 13 ...

Närmare bestämt har jag zoomat in på Torpedbåt No 81, av vilken jag har ett snyggt leveransfoto. Skulle du Johan råka ha en ritning i din tyska bok och en scanner blir jag såklart eld och lågor! Det ritningsunderlag jag har är väldigt mediokert, och fotografierna på de nämnda båtarna är inte ett under av skärpa precis .

Jag avvaktar händelseutvecklingen några dagar, eftersom jag har förstått att det finns bättre ritningsunderlag att finna än det jag hittills hittat, så det känns bäst att inte börja med att rusa iväg åt fel håll ...

[ford1929]

Kul att se att varvet har kommit igång igen...skall bli kul att följa denna tråd


Roger(Forden)

[Johan i Hok]

Skepp o´hoj!
Det finns en rätt bra ritning på "Schwedische StW Karlskrona-Tbte II. Kl. Nr 79, 81" i boken. Jag har nästan blivit lite förtjust i tyska språket på köpet! Tror att jag har din mailadress sedan tidigare kanske ,eventuellt, möjligtvis. Tror inte det går att bifoga bilder i PM-funktionen
Bra bilder på 37mm kanon m98 finns på DigitaltMuseum (en guldgruva för det mesta!):
http://digitaltmuseum.se/011024052331/kanon-m-98
Nu kan jag inte gå i godo för lavetten då pjäsen har funnits både på Pbil m/31 och i KA. För övrigt finns där också originalet till ritningen i boken om du söker på Torpedbåt nr81. Bokens ritning är dock renritad, så den är betydligt tydligare!
Edit:
Jag glömde tacka Ola för bilder ur ett fantastiskt litet häfte. Det är verkligen ett tidsdokument! Någonstans i mina gömmor ska jag ha ett litet häfte utgivet runt 1905 om den Norska hären med uniformsillustrationer mm. Jag får nog snoka runt lite i lådorna.

Johan i Hok

[Johan Molin]

Tack, kaimas (som jag har lärt mig av broder Jogra att "namne" heter på finska!)!

Under tiden får jag bifoga det foto, skalat till att motsvara 1:87, som är en pusselbit i sammanhanget. Dett lär röra sig om torpedbåt 81:s provturer, före installation av några kanoner ...



Jag återkommer, men en ritning vore förstås mumma, just kanonens placering och relation till kommandobryggan skapar fortfarande ett visst huvudbry för mig! Så till din länk, ska bli spännande!

[Johan i Hok]

Eventuellt kanske jag möjligtvis lyckades PM:a en bild..... I så fall har ett stort teknikgenombrott skett i det tysta. Jag ska försöka komma i håg och leta efter lite fler bilder på 79/81.

Johan i Hok

[Johan Molin]

You did succeed!

Ska bli spännande att se hur jag kan få ihop detta. I värsta fall får jag börja om från början ...

[Lihkströmsverken]

... och här kommer mitt bidrag;



37 mm pjäsen är som syns placerad på bryggan på No 79 och 81 medan den står placerad mellan bryggan och skorstenen på No 83 och 85.

/Ola

[Johan Molin]

Tack igen, Ola! Dina ritningar visar ju tydligt att 79 & 81, skam till sägandes, hade vackrare linjer än de motala-byggda 83 och 85.

Sedan var kanonerna alltså av den för modernare tänkande människor mera ovanliga och udda, kalibern 37 snarare än 57 mm ...

[Johan Molin]

En fråga till, Ola, har du någon uppgift om vem som står för ritningarna och texterna till desamma?

Min mormor hade en väninna i Norrköping, som även jag lärde känna, Dagmar (hon har vagt figurerat i mina skrönor eftersom hon på 1910-talet reste med Lusitania till USA, för att via bl a Union Pacific RR landa i Omaha där hon tog tjänst), vars bror Wille Lindqvist blev sjöingenjör i Göteborg. Han hade några böcker med egna anteckningar och även egna papper med beskrivningar av örlogsfartyg, där hans handstil är exakt densamma som på dina ritningar! Bl a den bok om svenska flottan från 1907 av Selander som vi diskuterat per telefon ikväll!

[Lihkströmsverken]

Den enda notering som finns är att publikationen är utgiven av;
Kungl. Marinförvaltningens Artilleriafdelning i April 1905.

Så lite om just dessa torpedbåtar och unionsupplösningen. Jag tittade på organisationen av Kusteskadern detta år och de fyra torpedbåtarna, No 79, 81, 83 och 85 bildade tillsammans VII divisionen.

/Ola

[Johan Molin]

Jag har fått en känsla av att de var stationerade på västkusten. Möjligen kan man luras av att många fotografier troligen är tagna i samband med unionsupplösningen 1905, och då var väl nästan allt som flöt baserat där.

[Johan i Hok]

You did succeed!

Ska bli spännande att se hur jag kan få ihop detta. I värsta fall får jag börja om från början ...

Kul att det funkade! Öppnar onekligen oanade möjligheter att drabba oskyldiga modellbyggare med ritningar på mer eller mindre obskyra projekt.

Johan i Hok

[Johan Molin]

När det gäller de flesta modeller jag byggt har jag inte haft tillgång till "spantritningar" - undantaget MOTALA EXPRESS, TRAFIK, PER BRAHE och slupen TYRA - men nu eftersom dina ritningar innehöll flera "tvärskeppsprofiler" får jag tänka om lite grann hur jag ska gå åt detta bygge. Men "problem är till för att lösas" som vår gamle professor Kullander brukade säga - visserligen utan att någonsin ge några tips på HUR ...

En av ett antal personer jag mött, som kvalar in på den engelska beskrivningen om hur slika personer tänker; "A harebrained idea by an eggheaded professor" ...

[Johan i Hok]

För att citera min metrologilärare när vi tyckte att ämnet var något komplicerat:
"Och vem f-n har sagt att det ska vara lätt då?"
Men han sa också: "Nu kan ni ju det här så det behöver vi inte ta med på tentan."
Lycka till med bygget!

Johan i Hok

[H0n3]

Johan,

När jag ger mig på fartygsbyggen så letar jag upp de ställen där förens och akterns kurvatur börjar och kontrollerar om det är rakt däremellan. I fören brukar det vara så att man mer skruvar "plåtytan" än faktiskt dubbelkröker den (i alla fall ovanför vattenlinjen) som är vår nedre begränsningslinje. Det gör fören lätt att skapa, medan aktern i de flesta fall måste fås till av en kloss av något slag som formas med sin dubbelkrökning. Använder man spant och värmer t ex styrenark kan man få dem dubbelkrökta om man vill. Jag går vägen via klossen och filen.

Bottenformen skapas av vattenlinje"bottnen" tillsammans med däcket. Formning görs då via tvärskott eller sektioner som både stöd för skrovet och för däcket. Mina fartyg är vanligen helt tomma om där inte ska läggas in belysning (nån'stans måste man ju dölja batterierna). För mina senaste fartyg har jag valt tre tvärskott som formar, det räcker verkar det som.

[Johan Molin]

Jag har brukat ha ett tvärskott / 15 mm och det har fungerat bra för mig. Aktern brukar fungera hyfsat att forma med hjälp av midskeppssektionen + två snedställda spant, jag har inte brukat använda en hel kloss. Återkommer när bygget tar mera fart (s/s ÖSTERGÖTLAND har ju redan skrovformen fixad som syns av bilderna ovan. De gamla lastångarna hade så gott som alla samma dimensioner - de var ju dimensionerade efter slussarna - och hade inte mycket till böjda linjer mer än förskepp och akterskepp, resten var ju designat för att kunna hysa en maximal lastvolym. En torpedbåt blir ju en något större utmaning, och skutskroven är ju också mer rundade i formerna.

[Lihkströmsverken]

Så kommer en bättre (?) ritning nu när jag skannat in den;



Som bonus Tb nr 71 och 73 samt Tb nr 75 och 77.



/Ola

[Johan Molin]

Tack än en gång, Ola! Nu har jag nog tillräckligt med underlag för att kunna få till någonting!

[Johan Molin]

Då var det dags att ta nästa steg. Det är märkligt hur mycket annat som tränger sig före vad gäller nödvändigheter, innan man kan sätta sig ner och få byggro.




Det blir lite att fila och justera, men ett intressant bygge, väsenskilt från alla passagerar-ångbåtar, kanalpesar och skutor som hittills passerat Hästholmens Nyare Warfs slipar ...

Mitt båtintresse startade i så pass unga år att jag hade gott om människor i min mormors generation som minns både Rysk-Japanska kriget och förstås det som senare skulle bli Första Världskriget ganska väl. Jag glömmer aldrig den gamle farbror som berättar att bönderna ute på landet, när de hörde talas om torpedbåtarnas framfart under ryska-japanska kriget (inte minst då de inbillade japanska dito som ryssarna trodde sig möta ute på Nordsjön under Östersjöflottans seglats mot Ostasien, som ledde till att ryssarna kunnat ställa till en formidabel massaker på den engelska fiskeflottan ute på Doggers bankar, om de bara kunnat sikta lite bättre ...), kallade dessa havens minsta vinthundar för "torparebåtar" ...

(Detta är alltså alldeles sant och inte ett dugg ljug!!!)

[Lihkströmsverken]

.... och boken som rekommenderas för den som vill läsa om det japanska torpedbåtsanfallet på Doggersbank är "Siste man från Tsushima" av Gunnar Müllern, Saxon & Lindströms förlag, Stockholm 1966. Det är kommendören i kejserliga ryska marinen Boris Mihailovitj Tjetveruhin som berättar - en klart läsvärd och intressant bok som rekommenderas.

/Ola

[Johan Molin]

Håller med! Den fick jag mer eller mindre när den kom ut som ny! Jag tror det var så att svärsonen till en av min mormors bästa ungdomsväninnor (i varje fall alltsedan Baltiska utställningen 1914 ...) kände Gunnar Müllern väl ...

[Johan Molin]

Torpedbåt No 81 har kommit en bit vidare på vägen, sedan vi kom hem efter en kort visit över natten i VÄSTRA Köpenhamn ...


En viss utmaning, då det är krökta linjer överallt, på ett helt annat sätt än de lådliknande lastångarna på Göta Kanal.

2 klass torpedbåtarna 79, 81, 83 och 85 tycks ha varit förlagda i Stockholm tillsammans med övriga 2 klass torpedbåtar (1 klass torpedbåtarna var förlagda i Karlskrona).
Vid unionsupplösningen 1905 samlades större delen av svenska flottan på västkusten under sommaren. När det sedan stod klart att unionsupplösningen skulle ske under fredliga former återgick alla 2 klass torpedbåtar till Stockholm via Göta Kanal.

Stockholmseskadern rustades vid denna tid c:a vartannat år, men andra klass torpedbåtar ingick även i Kustflottan.
1913 t ex utgjordes Torpedbåtsflottiljen av de nya 1 klass torpedbåtarna ASTREA, THETIS, IRIS, SPICA, ANTARES, CASTOR, POLLUX, VEGA, PLEJAD, ARGO, ALTAIR, ARCTURUS och VESTA samt de c:a15 år gamla "KOMET-båtarna" STJERNA och BLIXT,
men även de 2 klass torpedbåtarna No 79, 81, 83, 85 samt de nyare No 5, 6 och 10. Det förefaller som om vid denna tid en torpedbåtsdivision bestod av c:a 8 torpedbåtar, varför flottiljen bör ha bestått av tre divisioner.

Det tycks inte finnas något standardverk över hur svenska flottan var organiserad under "Världskriget" 1914 – 1918, men de sparsamma uppgifter jag har om "mina" fyra torpedbåtar pekar på att de tydligen under större delen av dessa beredskapsår ingick i Ålandshavseskadern. 1918 flyttades de via Göta Kanal till Västkusten för minsvepning av farvattnen där; sammanlagt 20 torpedbåtar och vedettbåtar användes för detta ändamål.


"Flottans neutralitetsvakt. Redogörelse för Flottans verksamhet för neutralitetens upprätthållande samt sjöfartens och fiskets tryggande m.m. under världskriget 1914–1918, innefattande jämväl redogörelse för vissa åtgärder av Kustartilleriet och Lotsverket.
Utarbetad inom Kungl. Sjöförsvarsdepartement. Stockholm 1919" är en utmärkt detaljredogörelse som beskriver alla enskilda incidenter och händelser, så här kan man få en sporadisk redogörelse som möjliggör att knyta vissa fartyg till vissa avdelningar. När denna bok beskriver att "en division torpedbåtar gick genom Göta Kanal till Västkusten" samtidigt som slusslistorna visar att torpedbåtarna 79, 81,83 och 85 passerade kanalen är det ju inte orimligt att knyta ihop dessa uppgifter med varandra!

Efter kriget omklassades dessa fyra torpedbåtar till vedettbåtar tillhörande Karlskrona Fästning. Tjänstgöringen där blev inte så långvarig; Torpedbåt No 81 (omnumrerad till V 25) lades med sina tre systrar upp redan 1922, för att slopas i februari 1928 och sänkas som skjutmål 1932. Sannolikt var ju många enheter i Flottan hårt slitna efter neutralitetsvakten.

[Johan Molin]

Några fler detaljer på plats, framför allt den rörliga 38 cm torpedtuben.


Ett väldigt annorlunda, men roligt modellbygge, som skiljer sig väsentligen från den sortens båtar som vanligen trafikerar Hästholmen!

[ford1929]

Härlig båt Johan,,,det är kul med såna byggen när man får vara lite Uppfinnare.
Tillverka saker på fri hand,,igentligen finns det mycket prylar som finns naturligt i vardagen,,det är bara se dom

Roger

[Johan Molin]

Det hör ju egentligen till min byggfilosofi, särskilt när det gäller båtar: Att använda så enkla medel som möjligt. Det finns säkert någonstans man kan KÖPA en torpedtub som passar någorlunda till en torpedbåt från början av 1900-talet, eller t o m modeller som man kan plocka detaljer från. Det är lite mer spännande att snida till en torpedtub från en blyertspenna med rätt dimensioner! (Det är det det här engelsmän är så suveränt duktiga på när de bygger modeller, och som jag ibland tycker vi tappar bort bland alla halvfabrikat som vi kan plocka ihop till en "scratchbyggd" modell!) Det är också därför jag med bokstavligen en dåres envishet fortsätter bygga båtmodeller i kartongmaterial!

[thorpe]

...det är märkligt hur mycket annat som tränger sig före vad gäller nödvändigheter, innan man kan sätta sig ner och få byggro.

En rejäl klunk Cascol gör susen när det skall byggas. Eller hur? (Gärna en i varje arm):-CO

[H0n3]

Det där med att re-cirkulera utgångna men fullt modellanvändbara grejer är nog något vi nyttjar för lite mot vad vi skulle kunna göra.

Som du säger en avlagd plastpenna har ofta rätt storlek för torpedtuber, skorstenar och grunden till pelare (men då behövs mer än en penna).

De där små knappnålarna man får i skjortor funkar lysande som väggflaggstänger eller gösstakar, man får knoppen på köpet. De går också bra till mantåg (staketet på en båt).

osv.

Vi kanske skulle skapa en tråd kallad Återvinningsmaterial eller så där vi kan vidarebefordra tips av den här typen

/Peter

[Johan Molin]

Flottans Allseende Öga, dvs broder Lihkströmsverken, undrade över skylighten och om de inte var uppbyggda med ett vinklat skylight-tak.

Så var det förvisso; kan bara konstatera att i version 1 syntes inte mitt försök till vinkling. Alltså: Det var bara att anamma våra kära trätobröders oändliga visdomsord; "Gör om och gör rätt", respektive "Det viktigaste är inte att det är rätt, utan att det ser rätt ut". Således blev version nr två en lätt karikerad version av ritningarna, för att alla ska kunna se ut hur det var tänkt!

Sedan gav fotovinkeln en underlig bild av att det hela sitter snett, men så är faktiskt inte fallet i verkligheten!

[Johan Molin]

Skylighten som diskuterats befinner sig rakt ovanför maskinrummet, så då undrar man ju var de skylight som rimligen borde tillhöra gunrummet fanns?

På Digitalt Bildarkiv hittade jag en ännu tydligare ritning av Torpedbåtarna 79 & 81, och här fanns svaret:


Gunrummet (och kaptenshytten antar jag – undrar vilken grad befälhavaren ombord hade?) befann sig tydligtvis rakt under den aktra torpedtuben, och de fyrkantiga företeelser som var oklara på tidigare ritning (som jag misstog för någon form av förstärkning av själva torpedtuben! ) visar sig vara just skylighten!

Gör om och gör rätt var ledordet för dagen!

[Johan Molin]

I dag känner jag mig glad för att jag köpte den nyutkomna boken om svenska jagare.
Helt naturligt kom jag att fundera på: Hur såg den rörliga torpedtuben ut egentligen? Torpedbåtsritningarna gav inte mycket information, men se, i jagarboken finns ritningar på diverse typer av beväpning, och det närmaste jag kunde komma var 45 cm singeltorpedtuber från tiden när förra seklet var ungt. Med hjälp av denna + fotografier av 38 cm torpedtuberna på våra torpedbåtar kunde jag göra en hjälplig rekonstruktion.


Lavetthjulen kom att sitta lite väl tätt ihop, men någon måtta får det vara, det här blir ändå aldrig en modell som vinner några pris för skalenlighet ( i så fall hade jag fått sitta och pula i två år eller något sådant, och det räcker livet inte till för ).
Observera också att sybehörsaffärer kan vara en guldgruva för hobbymaterial – jag följer gärna med till densamma, för bl a kan man hitta såväl kran för att stänga locket till torpedtuben som lavetthjul. Visserligen saluförs dessa under den vilseledande varubeteckningen "knappar", men i alla fall.

Inte oväntat fanns det ju förstås stålband för att stärka torpedtuben, dock givetvis fler och smalare än jag trott, och dessa tillverkades av någonting som salufördes under begreppet "björntråd" eller något liknande ...

[Johan Molin]

Det finns mängder av fotografier bevarade från fr a Lysekilstrakten, där uppenbarligen Flottan höll övningar på sensomrarna, för att inte tala om unionskrisens år 1905, när det samlades omkring 70 svenska örlogsfartyg på Västkusten ( det känns längesedan Sverige kunde mönstra så många ... ).

Här ett fotografi från Digitalt Arkiv,på torpedbåt N:o 81 från just augusti 1905:



Tydligen hade dessatorpedbåtar ännu inte fått den högre mast de utrustades med kort därefter.

Intressant är att de fotografier jag hittills gått igenom är från udda år. 1899, 1905, 1907, 1909 och 1911. Gissningsvis innehöll även den normala övningsrytmen manövrer på västkusten dessa år; frågan är var man höll till de jämna åren (Stockholms skärgård?).

[Johan Molin]

Det mesta börjar trilla på plats. En första grundmålning dessutom gjord. Genom en oerhörd försyn har jag hittat färgbilder på modeller av torpedbåtar av samma svenska generation (tyvärr dock inte 79 – 85), så färgskalorna känns rätt självklara. Ett klurigt kapitel är att olika individer i en division hade olika skorstensmärkningar, säkerligen av identifieringsskäl. Men det får vi återkomma till någon annan dag ( i morgon är det bokbinderi som gäller, så då blir det nog (?) inte så mycket mer byggt )!

[thorpe]

Ur mitt kalkbrott till skalle bröt sig en flisa från min värnplikt loss:
En av våra 200-båts förare berättade om de här båtarna. Då (1969) undrade vi vad det var han snackade om men NU förstår jag det. Hur skall du få in farkosten i Hästholmen och vidhäftande skrönor? Väntar spänt!

[Johan Molin]

Bevisligen har dessa båtar passerat Göta Kanal på resa från öst till väst, och sedermera tillbaka, år 1905. Dessutom har båtarna passerat Göta Kanal 1918 från öst till väst för att bistå med minsvepningsinsatser i Kattegatt och Skagerak.

Det förefaller också som om båtarna varit flitiga deltagare i de sommarövningar som i varje fall svenska torpedbåtar hade med Lysekil som bas under de udda åren 1907, 1909, 1911 och troligtvis 1913.

Så vid samtliga dessa tillfällen finns i varje fall en viss möjlighet att de anlöpt Hästholmen. Troligen dock inte under Världskriget; då var de nog fast stationerade i Ålandshavseskadern.

Världskriget tvingade dessutom fram användande av jagare och torpedbåtar vintertid. Efter beredskapsvakten 1914 fick samtliga båtar rotera till varv för installation av värmeledningar (!). Jag kan inte föreställa mig att Torpedbåt No 81 var så behaglig att bebo under hösten 1914 ...

[thorpe]

Tack för info!

[Johan i Hok]

Raskt marscherat! Och snyggt blir det också.
Visst är "Digitalt museum" en guldgruva! Där kan man lätt fastna bland allt intressant. Upptäckte bland annat att ÖVK har haft militärregistrerade LandRover. Tyvärr är bilderna i svart-vitt, men lite får man kanske gissa om man ska bygga en modell.

Johan i Hok

[Traveller]

Det finns mängder av fotografier bevarade från fr a Lysekilstrakten, där uppenbarligen Flottan höll övningar på sensomrarna, för att inte tala om unionskrisens år 1905, när det samlades omkring 70 svenska örlogsfartyg på Västkusten ( det känns längesedan Sverige kunde mönstra så många ... ).

Här ett fotografi från Digitalt Arkiv,på torpedbåt N:o 81 från just augusti 1905:

Manøvermøsteret speilet vel aktiviteten på norsk side?


Flaggskipet KNM Norge:


Norske torpedobåter "angriper":


Avfyring av torpedo:


Men det gikk jo bra til slutt! Etter 1905 gikk det forøvrig utfor med Kgl No Marine . Her er en torpedobåt av 1. kl, fortsatt i rullene på 1930-tallet. Det hadde vært god bruk for noe bedre et par år seinere...

Mvh Traveller

[Johan Molin]

Tack för de intressanta bilderna! Unionsupplösningen var för sin tid unik; ditintills torde det näppeligen ha förekommit en gränsändring eller stats födelse i Europa utan krig. Det tycker jag att vi svenskar och norrmän har all anledning känna oss malliga för!

[Traveller]

Tack för de intressanta bilderna! Unionsupplösningen var för sin tid unik; ditintills torde det näppeligen ha förekommit en gränsändring eller stats födelse i Europa utan krig. Det tycker jag att vi svenskar och norrmän har all anledning känna oss malliga för!

Her er noen bilder til fra KNM Norge i 1905:

Skaffing på banjeren:


- og i offisersmessen:


Plysj, palmer og pompomger: Sjefens kahytt


Love the Navy! (ureglementert flagging?)


Fuglefjellet fullt:


7. juni 1905:


Mvh Traveller

[Johan Molin]

Fler härliga bilder!
När jag är hemma ikväll ska jag försöka komma ihåg att ta en bild på en av mina mest helskruvade böcker, "om kriget mellan Norge och Ryssland" - en märklig partsinlaga om hur illa det kommer att gå för Norge när man inte längre är lierade med stora snälla trygga Sverige ...

[Traveller]

... hur illa det kommer att gå för Norge när man inte längre är lierade med stora snälla trygga Sverige ...

Tja, vedkommende var muligens ikke såååå langt ute i bærskogen ...


Mvh Traveller

[Johan Molin]

Jomenvisst! När tyskarna invaderade Danmark lär Luftwaffe ha utnyttjat 700 flygplan för bara denna operation (eller var det kanske både Danmark och Norge???). Svenskarna lyckades efter ett halvt dygn få upp en patrull över Öresund med TOLV flygplan ...

[Traveller]

Det norske Flyvevåpenet klarte å få fem jagerfly på vingene. Fire av dem endte i åkeren:


Tyskerne hadde noen flere ... (Fornebu april 1940):


Mvh Traveller

[Johan Molin]

Absolut! Hade unionen bestått hade vi således gemensamt kunnat få upp hela SJUTTON flygplan att möta tyskarna med! Wow!

[Johan Molin]

Kvällen är räddad ...

Och här är boken jag skrev om tidigare i dag:


"Radscha", Iwan T Aminoff, var tydligen en välkänd skribent för sin tid. Han skrev ett par intressanta böcker om rysk-japanska kriget som också finns i gömmorna ...


... och han hade någon mytisk föreställning om att man kunde matematiskt kalkylera hur ett sjölag skulle sluta med hjälp av ett "stridsvärde" av rätt dubiöst slag.


Lite måleriska övningar hann jag med igår kväll. Mer följer, liksom en del kvarvarande detaljeringsarbete.

[ford1929]

på det här varvet går det undan ser jag ,,,lite trögare på mitt eget varv

Roger(Forden)