Båtar på Vättern

[Johan Molin]

... döper jag denna min båt- och byggtråd till.
En väsentlig anledning till att avbilda Hästholmens hamn på min MHJ-anläggning är just möjligheten att avbilda båttrafiken där och hur den samverkade med tågtrafiken. Detta kommer att redas ut på annat håll.


Nuvarande insjöflotta ser ut som ovan. Alla flytetyg åstadkomna med kartong och snören, i princip.
De små båtarna främst är representanter för den bondeseglation som ganska länge levde på vättern. Hiterst en "krösonabåt", dvs farkost som seglade med lingon från Tiveden tvärs över Vättern. Här är "Usch i Gubbe" skeppare. Han är odödliggjord i Folke Dahlbergs vätternskildringar från 50-talet, var således en västgötabonde som bodde på gården Uschia. Lingonseglatserna upphörde någon gång under första världskriget.
Bakom ses en stenroddarbåt. Det fanns hela släkter stenroddare bosatta i Jönköping, som livnärde sig på att plocka sten från sjöbottnarna, eller vad värre var ibland, strandkanterna längs Vättern, för att sälja framförallt till Jönköping, där gatorna skulle stensättas. Gränna torg är än i denna dag stensatt med stenar ditfraktade på detta sätt. Sista stenroddarbåten sjönk 1921.

Övriga båtar får presentera en och en. Främst seglar tvåmastade galeasen ELIDA, bakom henne ses slupen TYRA och längst bort lilla slängand VIKTORIA.
I mitten ses "motorpåråmen" REX samt lastångaren TYRA (!). Sedan följer fyra passagerarångare, framifrån den nyligen från Vättern bortrövade MOTALA EXPRESS, sedan TRAFIK, som blev synonym med farleden Hästholmen - Hjo från 1892 till 1959, därefter kanalångaren VIKTOR RYDBERG, och längst bort, den (ö-)kända PER BRAHE.

Mer båtbygge pågår!

[mikath]

Oj, det var en imponerande samling.

/Mika

[1956]

Får lite D-Daykänsla när jag ser det här. Imponerande är ordet!

[Johan Molin]

Med tanke på flytetygens ranglighet är det väl snarare Dunkerque det handlar om (Dunkirk för vår gode vän Thorpe!)...

[thorpe]

Bäste Dr Molin.
Din flotta är nog avsevärt stadigare än vissa av de farkoster som var inblandade i evakueringen av Dunkirk .
F.ö har jag precis avslutat Dahlbergs melankoliska betraktelser över Göta kanal. Mycket intressant, börjar verkligen förstå seglationen på Vättern i svunna tider.
Det största vattnet i min egen planering är Yngaren, en inte lika imposant sjö.

[Johan Molin]

Det finns nästan ingen sjö i Sverige som varit för liten för en liten bogserångslup (som gjorde lustturer med vitklädda damer iklädda parasoller på söndagarna) och ett par pråmar!

[Johan Molin]

Innan vi går vidare, först en kort presentation av de båtar som visats ovan (skåpmat för en del av er):


Usch i Gubbe med krösonabåt från Tiveden. Östgötabönderna var tillräckligt välbärgade för att strunta i seglation. Därför kom det mesta av allmogeseglation att ha västgötakusten som bas. Det hävdas att västgötarna var listigare i affärer än östgötarna, handlade ofta på kredit, och kom möjligen åter med betalning vid nästa seglats. Å andra sidan skedde nya motsvarande transaktioner då, så de låg alltid s.a.s. snäppet före. Att västgötar är lurigt folk, det vet vi ju ...

Krösonabåtarna var en tivedsvariant av vättersnipa, tvåmastad med två segel, seglad av två man. Båtarna kunde bära ett tons last, och användes för en omfattande bondeseglation från Vätterns nordvästra stränder tvärs över mot Medevi - Vadstena och säkert ned mot Hästholmen också (det ser ni ju själva!).
Skvättborden målades i granna färger för att man skulle kunna se vem som var ute på sjön.
De snipor som endast hade sprisegel kunde näppeligen segla bidevind, och bristen på köl kunde göra avdriften tämligen stor om Vättern vrenskades (det fanns vätternskutor som i storm drev hela vägen från Hjo till Jönköping när det bar sig illa).

Usch i Gubbe var en i raden av färgstarka snip- och skutägare (Folke Dahlberg nämnde Peter Enarming, Lille Petter, Kalle Klyve, Tiger i Knekt, Spjut, Ringen, Glätten, och så då Usch i gubbe från torpet Uschia).
För den som mönstrade på som besättningsman ingick förutom kontant lön alltid ett halvstop brännvin.

Lingonbåtarna togs säkert emot med blandade känslor. När ett ton lingon var lossat var båtarna för lätta för att kunna segla tillbaka över sjön. Problemet löstes i regel med att man stal sten från stränderna och det klagades inte så sällan att ofoget underminerade stränderna.

[Johan Molin]

Slupen ANNA, här i 1940-talsstuk, fraktade mycket massaved mellan Hästholmen och Munksjös anläggningar i Jönköping (i hamnlistorna från Hästholmen år 1937 omnämns hon var tredje dag!). Här under byggnad, praktiskt sett är det rigg, ankare, lanternor, friholtar och livbåt som återstår.

Kommer att presenteras i färdigt skick. För att inte dubbelposta på olika fora för mycket kan man följa hur bygget går till här:

http://www.smalsparigt.org/cgi-bin/phpB ... f=9&t=1255

[Sture Bylén]

Har förvisso sett bild tidigare på din samlade armada men fick ändå en hissnande känsla när jag nu återsåg den. Mycket imponerande!

[Johan Molin]

Det tar sig sa' käringen när skithuset brann. Pyttelitet båtbyggande har hunnits med med alla helger som effektiv hämsko...

Dock har lastbommen nu stadigt förankrats. OBS blocken till babord om ANNA. Neka aldrig er käraste att följa med till tygaffären! Där kan man hitta såväl teddytyg som verktyg för modellbyggande (ja, det står ju förstås något annat som beskrivning...) och som sagt en hel del utrustning för att rigga båtar med. Ett sant nöje m.a.o.!

[Johan Molin]

ANNA är nu färdig med skeppare och allt. Fortsättning följer i MHJ-tråden.

[Johan Molin]

Det börjar snart bli dags för varvsnäringen att få en knuff framåt. Under tiden har jag ägnat mig en hel del åt research. En myriad med lastångare av "bakladdartyp" trafikerade Vättern fram till 1950-talet. Frågan är hur deras skorstenar var prydda?

Det har faktiskt tack vare fotografier och livliga diskussioner med kunnigt folk gått att rekonstruera en del av detta. Detta är vad jag funnit hittills:


Övre raden från vänster till höger:
1. Familjen Groths ångare. Groths ägde Sjötorps varv som byggt ett otal såväl skutor som lastångare. Ett antal båtar ägda man själv, t o m under en period samlade under begreppet Sjötorps Rederi AB. Här ingick lastångare som TELL, TRYGG och TORBJÖRN samt GERD.

2. Ångfartygs AB Helge. Bedrev trafik Göteborg - Vättern, ingick tillsammans med andra rederier i något som kallades "Samseglingen". Omkring 1940 torde alla dessa rederier samlats kring Helges skorstensmärke, så det blev väldigt vanligt under lastångarnas brittsommar 1940-talet.

3. Rederi AB Mälaren-Göteborg. Ett rederi som bildades tillsammans av Ångfartygs AB Göta Kanal och Westerås-Torshälla Ångfartygs AB för trafik Göteborg - Göta Kanal - Mälaren.

4. Eskilstuna Rederi AB. Trafikerade också Göteborg - Mälaren.

5. Möjligen skorstensmärke för lastångaren Torgny som redades av Sulfit AB Göta. Sedermera motorlastfartyget Svanefjord som väl troligen vid detta laget sett sin Svanesång.

6. Vanligt skorstensmärke, dvs inget alls!

7. Ångfartygs AB Ran i Jönköping, legendariskt vättern-rederi. Seglade också på Göteborg.

Nedre raden:

8. Ångfartygs AB Samseglingen, huvudrederi i "gruppen" rederier hemmahörande i Göteborg som seglade på Vättern. Ursprungsrederiet ska ha varit Ångfartygs AB John, bildat 1894, med bl a lastångaren JOHN ERIKSON (sic!) i sin ägo.

9. Träpatronen Oskar Lundqvist på Bona norr om Motala redade ett antal fartyg kring förra sekelskiftet som seglade mastvirke direkt till England. Detta var skorstensmärket för fartygen i denna trafik.

10. Ångfartygs AB Nerike. Tillhörde Samseglingen-gruppen. Lastångaren NERIKE var en vanlig gäst i Hästholmen så den blir förstås ett måste ...
Även lastångaren ODEN tillhörig Ångfartygs AB Oden seglade med detta skorstensmärke.

11. Askersunds Ångfartygs AB kom efter förra sekelskiftet också att ingå i Samseglingen.

12. Skorstensmärke troligen tillhörigt Ångfartygs AB Jupiter. Ensamvarg.

Som ni ser skedde en rätt betydande kartellbildning kring människorna bakom Samseglingen när det gäller trafiken Göteborg — Vättern.

Anders Engdahl, som kan ses på forumen Fallrepet och Skärgårdsbåtar, är en synnerligen kunnig och intresserad person när det gäller vätterntrafiken. Jag är honom stort tack skyldig för mycket (det mesta) av detta.

Hoppas kunna presentera en och annan ångare med dessa färglada skorstenar framöver!

[larsess]

Fascinerande byggen och fängslande faktainsamling du redovisar, -intressant att tadel av som både båt- och tågdåre, -tack!
/Larsess

[Johan Molin]

Kom på att jag aldrig slutfört min presentation av flytetyg på MHJ här ännu! Det blir bara att fortsätta således:


s/s TRAFIK, legendaren bland anlöpande fartyg i Hästholmen. Gick två dagliga turer från Hjo och tillbaka fr o m 1892 (söndagar 3 t o r - resor). När det gamla rederiet gav upp i början av 1930-talet bildades Hjo Rederi AB, ett kommunägt företag som fortsatte bedriva trafik enbart under sommartid, och då en gång om dagen utom söndagar, när man fortfarande gjorde 3 t o r-resor.

Efter säsongen 1959 var det slut, persontrafiken på järnvägarna hade ju lagts ned och Trafik blev cafébåt, något som snabbt brukar leda till förfall.

1970-talet var decenniet när det fanns många ångbåtsentusiaster, även runt ångbåten Trafik och hon räddades, upprustades och är väl i dag i bättre skick än någonsin (?). Dock är tiderna annorlunda nu. Hon gör diverse turer från Hjo till Visingsö, Vadstena osv på somrarna. Och orkar med att besöka Hästholmen EN gång varje år ...

[Johan Molin]

En bild till på s/s TRAFIK.

[Johan Molin]

VIKTOR RYDBERG, byggd som TRAFIK för kanaltrafik Stockholm - Linköping. Hamnade sedan hos Ångbåts AB Jönköping - Stockholm, som år 1910 trafikerade traden Jönköping - Stockholm med dels VIKTOR RYDBERG som gick via Hästholmen, dels PER BRAHE och PRIMUS som gick via Hjo.

VIKTOR RYDBERG fortsatte sin trafik tills bolaget köptes upp av Ångfartygs AB Göta Kanal vintern 1915. Hon sattes då in mellan Stockholm och Göteborg, och det blev bara två båtar kvar till Jönköping; PER BRAHE via Hästholmen och PRIMUS via Hjo.

När PER BRAHE så tragiskt förlist mer eller mindre i hamninloppet till Hästholmen i november 1918 ersattes hon av VIKTOR RYDBERG.
VR kom dock i sin tur att grundstöta och sjunka i Södermanlands skärgård 1922. Bärgades, byggdes om och döptes om till ASTREA för huvudlinjen Stockholm - Göteborg som hon fortsatte trafikera t o m sommaren 1956. Därefter blev det skrotdöden.

[Johan Molin]

PER BRAHE, "Pelle Bråttom". Byggd 1857. Delvis beskriven ovan. När hundraåringen i år WILHELM THAM byggdes 1912 blev hon överflödig och såldes till Vistabolaget som drev trafik Jönköping - Visingsö - Grenna.

Köptes in av "stora bolaget" på kanalen vintern 1915 och kom att gå Jönköping - Gränna - Visingsö - Hästholmen - Motala - Stockholm till dess hon förlista med alla ombord 1918. Mer detaljer följer så småningom i MHJ-tråden.

[Johan Molin]

Slängan VIKTORIA. En slänga var en galeas (som här) eller slup i miniatyr, byggd för att kunna trafikera åar upp till större gårdar, framförallt på västgötasidan av södra Vättern.

Byggd på 1880-talet som TURE. Fraktade bland annat sand från Brandstorp till Jönköping. Sjönk i Jönköpings hamn 1921.

[Johan Molin]

Slupen TYRA. Slupar var karaktärsfartyg på Vättern omkring år 1900. Toppseglet borgade för att man skulle kunna få vind ovan trädkronorna på Göta Kanal och därmed slippa anlita dyr bogsering (med bogserångare, KOLGA Motala - Borenshult och NILS Borensberg - Berg, alternativt oxar).

Byggd 1870 som HULDA. Hamnade så småningom i Jönköping, där hon till slut sjönk i Munksjön 1940.

[Johan Molin]

Lastångaren TYRA. Byggd 1895, också för jönköpingsbolaget för trafik Jönköping - samtliga vätternhamnar - Stockholm. Övertogs av Ångfartygs AB Göta Kanal vintern 1915 men bör ha fortsatt sina turer åtminstone fram till omkring 1933 - 1934 på samma trad.

Annonserad som:

Ångf. Tyra Stockholm—Jönköping—Askersund
anlöper Askersund, Vadstena, Hjo, Hästholmen, Grenna, Åmmeberg, Hammar, Bastedalen, Råå, Medevi m fl

Fr. Stockholm (Eiraplan) kl 8.00 följt av angivna datum, ungefär 2 ggr per månad

[Johan Molin]

MOTALA EXPRESS förstås, byggd i Jönköping 1895, trafikerade fram t o m 1914 sin tilltänkta trad Jönköping - Motala med anlöp av bl a Hästholmen. Hamnade i allt väsentligt därefter i trafik Jönköping - Visingsö - Gränna under många år. Från 1960-talet utflyktsturer från Askersund. Nyligen enleverad, itusågad och fraktad till Stockholm där hon restaurerats i allt väsentligt föredömligt men med en gräslig senapsgul skorsten. Illasinnade rykten går att hennes nuvarande ångbåtsälskande ägare bördig från Turkiet vill frakta ner henne till Istanbul ...

[Johan Molin]

Fortsatt snabb-exposé:


"Motorpråmen" REX hemmahörande i Linköping och Kinda Kanal, men var tydligen en rätt vanlig gäst runt Vättern. Brukade frakta spannmål och gödning till vätterhamnarna. Byggd 1910, mycket lägligt för att få lov att vara med i början av "dramadokumentärens" MHJ!
Hamnade på Öland 1958, grundstött och förlist vid Hanö 1961. Lastad med cement (förstås!).

[Johan Molin]

Galeasen ELIDA, en gammal kämpe byggd som slup redan på 1840-talet. Hängde med länge, fick motor 1916, seglade med ved och tegel till diverse vätterhamnar. Upplagd 1941 och anmäld som upphuggen tio år senare. Han således nästan få en hundraårig karriär som skuta befarandes Vätterns böljor!

[Johan Molin]

Stenhuggarbåt. Jag tror jag berättat om deras öden i MHJ-tråden.

[Johan Molin]

Inte en båt som inte befraktat Vättern META av Byxelkrok, här som Zingobåten, visad tidigare i en av LYR:s trådar om bryggerier från ett annat forum och en annan tid. Avfotograferad av undertecknad som liten 11-årig parvel, i Laholmsbukten sommaren 1966.
Sedermera världskänd som kapten Efraim Långstrumps HOPPETOSSA ...
META var tyvärr för lång för att kunna passera genom Göta Kanal, men jag tyckte det var skönt att få vila ögonen på en farkost i skala 1:1 som omväxling.

[P Falk]

Du har en riktigt fin armada av fartyg, Johan. Väldigt roligt och spännande att även höra lite historik kring hur de användes.
Din lastångare Tyra påminner lite om de ångare som gick på Dalslands Kanal (Halling, Ellida, Peder, etc), speciellt sadeltaket kring skorsten.

[Johan Molin]

Klassiskt stuk på lastångare på Göta Kanal bl.a.! Dalslands kanal hade också bakladdare, men mindre. Ofta var sadeltaket inte ens ett tak utan en tältduk som spändes över bryggan som skydd mot vädrets makter.

[P Falk]

Klassiskt stuk på lastångare på Göta Kanal bl.a.! Dalslands kanal hade också bakladdare, men mindre. Ofta var sadeltaket inte ens ett tak utan en tältduk som spändes över bryggan som skydd mot vädrets makter.

Ja, det där med taket är spännande. På en del tak ser det nästan ut som korrigerad plåt och en del som presenning, precis som du säger. Kanske tillkom taket i efterhand också för att inte sota ner personal o passagerare. Hittar en hel del bilder på dessa båtar då de använts för utfärder kring midsommar, med hela båten full av midsommarfirare med vita klänningar, skjortor o annat tyll. Sot har ju förmåga att fastna väldigt bra på vitt...

[TuveB]

Gjorde inte Billing Boats en modell av Meta av Byxelkrok på 7+-talet? I beskrivningen stod att hon varit med serien Onedin Linjen. Stämmer det?

[Johan Molin]

http://www.modelships.de/META/META_english.htm

[Johan i Hok]

Fantastiska modeller av en sjöfart som jag tycker är sorgligt förbisedd. Kusttonnaget var i många år rygraden i vårt transportsystem tillsammans med järnvägarna.
Meta av Byxelkrok är en av mina favoritskutor. Med rötterna på Öland så är jag svag för den öländska kustsjöfarten, fast hon blev ju inte vackrare av den hiskeliga konstruktionen runt poppen.
För den som är intresserad av kustsjöfart i allmänhet och öländsk sådan i synnerhet måste jag rekommendera böckerna "Öländska segel" och "Slutseglat" av Anders Nilsson. De innehåller en hel del om den mindre kustsjöfarten och dess villkor.
På sidan 198 i boken "Caproni" av Mikael Forslund finns ett färgfoto som föreställer en av rederi AB Ran:s båtar med en däckslast av Caproniplan. De skall användas som skjutmål på Visingsö. Det rycker lite i modellbyggarnerven när man ser en sådan bild!

Johan i Hok

"Oh leave her,Johnny,leave her with a grin,
for there is many a worser we´ve sailed in."

[Johan Molin]

Roligt att du också håller av slika flytetyg! Bilden på Ranbolagets ångare med Caproniplan har jag aldrig sett, den låter jättespännande! Kände en gammal distriktsöverlärare (sic!) i Motala vars son omkom under kriget, när - givetvis höll jag nästan på att skriva - ett Caproniplan från F6 i Karlsborg störtade.

Ska se om jag kan hitta Ölandsböckerna antikvariskt. På tal om vilket, man just nu håller på att filmatiserar Johan Theorins skumtimmen.

[Johan i Hok]

Det blir en film jag måste se! Eftersom jag tillbringade i stort sett all ledig tid hos mina farföräldrar i Källa, söder om Löttorp, undetr min uppväxt så känner jag igen de flesta ställen som beskrivs i Johan Teorins böcker.
Om jag någonsin skulle få tummen ur och bygga en drömd modelljärnväg så skulle Ölands järnvägsnät vara lockande. Men jag skulle antagligen få bygga allting själv. Där skulle i varje fall finnas utrymme för både minimala järnvägsfärjor och en och annan kalkskuta.

Johan i Hok

[perlj]

Jättefina modeller. Byter Du modeller på anläggningen eller har Du så stor hamn att alla får plats? Det var ett tag sedan jag besökte hamnen i Hästholmen, men jag har för mig att den var ganska liten. Då fanns normalspåret kvar, men jag har för mig att smalspåret var rivet. Eller ligger det kvar några rester i hamnen fortfarande?
Några frågor från en icke segelkunnig: Hade man verkligen alla segel uppe när man låg i hamn? Och hur tog sig ett segelfartyg ut ur en trång hamn när det blåste pålandsvind? Rodde man ut fartyget på fritt vatten och satte segel först då?
PLj

[Johan Molin]

Haha! Kärt frågeämne dök upp igen!

Men först av allt: MIN avbildning av Hästholmens hamn är liten; det får plats max tre fartyg i taget i den. Eftersom den är tänkt att vara aktör i ett trafikspel så kommer och går skutorna med viss slumpmässighet. TRAFIK, MOTALA EXPRESS och kanalångarna följer däremot förebildernas tidtabeller.

Re segel i hamn: Det var synnerligen vanligt att skutskepparna på Vättern lät seglen hänga uppe på tork när de var i hamn, jag har sett ett stort antal fotografier på detta. Dessutom tycker jag segelskutorna är kuligare att bygga med segel än utan, så jag får väl prata för min sjuka mormor när jag hävdar att i Hästholmen lät skutskepparna seglen ALLTID hänga på tork ...

När det gäller vindarna kan man gissa att man helt enkelt fick vänta på lämplig vind innan man avseglade. Möjligen förhalade man skutan ut på "redden" i avvaktan på det.

[Johan i Hok]

Jättefina modeller. Byter Du modeller på anläggningen eller har Du så stor hamn att alla får plats? Det var ett tag sedan jag besökte hamnen i Hästholmen, men jag har för mig att den var ganska liten. Då fanns normalspåret kvar, men jag har för mig att smalspåret var rivet. Eller ligger det kvar några rester i hamnen fortfarande?
Några frågor från en icke segelkunnig: Hade man verkligen alla segel uppe när man låg i hamn? Och hur tog sig ett segelfartyg ut ur en trång hamn när det blåste pålandsvind? Rodde man ut fartyget på fritt vatten och satte segel först då?
PLj

Hej igen!
Om fartyg kan jag hålla på och orera till alla tröttnat och bytt forum så säg ifrån om jag blir för tjatig
En använd metod att ta sig ur hamn i motigt väder var varpning, antingen med ankare såsom beskrivs nedan, eller med hjälp av dykdalber och förtöjningstrossar.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Varpning_% ... %B6fart%29
Sedan ska man komma ihåg att om vädret var allt för styggt så låg man kvar, det fanns nog ingen skutskeppare med självbevarelsedrift som gav sig av i för hård pålandsvind. Jag har för övrigt för många år sedan träffat en herre som tjänstgjort ombord på Transatlantics seglande skolfartyg (GD Kennedy/ Af Chapman tror jag det var).
Han berättade att de hade bogsering runt hela Östersjön då de lastade här uppe.

Johan i Hok

[magnus63]

Nu har jag lyckats tigga till mig en bit snickeritorr lind på Hemslöjdsgården, så ett kommande byggprojekt ska bli en Vättern-galeas som man skulle kunna tänka sig att den såg ut under mellankrigstiden.
Kan nog slöjda till det mesta, men några saker vill jag helst slippa, så jag funderar på om man kan göra detta genom att inhandla halvfabrikat...

Block - jag har hittat ner till 2 mm, men inga på 1 mm. Var hittar man det, eller har någon något bra tips på hur man tillverkar så små block?
Vet inte om jag ska bygga modellen med segel, men oavsett detta, så sitter fall, backstag, bomskot och en massa tackel m.m. ändå kvar i riggen. Det är mååååånga block det.

Jungfrur - eller var de ersatta med vantskruvar? 1.5-2 mm, lär gå åt några dussin.

Den här galeasen var väl vacker förresten?

http://www.modelships.de/Karl_und_Marie ... ie_eng.htm
http://www.modelships.de/Karl_und_Marie ... -Marie.htm
http://www.modelships.de/Karl_und_Marie ... -views.htm

[Johan Molin]

Det var fortfarande jungfrur på 1930-talet.


Här t.ex. ser man det tydligt på Lemundabolagets vackra Walkyrian.

När galeaserna fick styrhytt togs i regel toppen bort på mesanmasten liksom toppseglen på båda masterna. Mesanmastens bom fick ju placeras högre upp för att gå fri från hytten och "avgasröret" från motorn.

[magnus63]

Farsan har en gammal jungfru som pennställ...

Var får man tag på block och jungfrur som passar ett litet fartyg i 1:87 (1:96)?

[Johan Molin]

Jag har tydligen lagt av mig! Dags att börja bygga båtar igen. Förra året producerades en enda ynka slup (Bull).
Lastångare står på programmet sedan länge. En klassiker är Ångfartygs AB Göta Kanals s/s Göta Kanal VI, byggd 1890, som trafikerade hela kanalsträckan Stockholm - Göteborg med behovstillägg i Vätterns hamnar, såsom Hästholmen (ofta) och Jönköping.

Problemet är att i de flesta fall när man ska bygga modeller som denna har man inga ritningar att tillgå, mer än möjligen för ett "typfartyg". Då blir man tvungen att använda sig av fotografier.


Här ses ett fotomontage av lastångaren Björn som får anses vara en ganska typisk "kanalpese". Det är värdefullt när man kan hitta fotografier tagna"mer eller mindre" rakt från sidan. Tillsammans med kända dimensioner kan man då printa ut bilden i H0-skala och använda sig av den info man får.

Sedan ett foto av Göta Kanal VI:

Uppenbart här är att akter-överbyggnaden ser annorlunda ut och är längre. Sammanlagt har jag lyckats hitta 8 fotografier av Göta Kanal VI, och tillsammans med några stycken av nära systerfartyget Göta Kanal IV kan man bilda sig en någorlunda uppfattning av hur hon måste ha sett ut.
En grovskiss av överbyggnaden ses nedanför fotografiet.
Det svåraste är att merparten av överbyggnaden på akterdäck (alltså under båtdäcket) alltid täcks av uppspända presenningar längs relingskanterna. Den självklara lösningen blir då förstås att göra en "Sture" och på motsvarande sätt dölja merparten av överbyggnaden av motsvarande presenningar! Det blir ju trots allt helt förebildsenligt! Efter att ha fattat ett helt självsvåldigt beslut om detta (det finns trots allt ingen sturelse som har någon röst i frågan!) är det bara att sätta igång.

Total bredd motsvarar 72 mm, längden 339 mm (s/s Björn på fotot kvalar in på 345 mm, men denna dryga halvcentimeter är inga svårigheter att kapa bort från förskeppet. Alltså: Kasta loss, beslå luckorna och skalka seglen eller hur det nu var hon sade, Pippi Långstrump!

[P Falk]

Härligt! Ännu en båttråd som är på gång. Skall bli trevligt att se. Hoppas du ger oss lite att titta på under resans gång.
Ja... Beslå stjärtmesen! Hissa förtampen och alle man till årtullarna och pumpa läns.
Tur, man e landkrabba o slipper bli blöt. Men nu kan man snart inte ha några undanflykter att inte försöka bygga en båt längre, för nu byggs o snickras det flytetyg på många håll här bland trådarna, skall jag säga...!

[Johan Molin]

En elakartad magsjuka gör att orken inte är riktigt vad den borde vara just nu, men första stegen hinner jag ta ikväll. Som synes kräver vinterkräksjukan sträng diet för att överkomma ...


Jag gör som jag brukar, renodlad kartongmodell som detta ska bli. Här är huvuddimensionerna utskurna i 2 mm tjock kartong, och båtens största dimensioner utritade likväl som vattenlinjen. Först skär jag ut huvuddimensionerna att använda som mall för mellandäck (det plankade däcket där lastlucka, winschar mm ses), därefter fotsätter jag och skär fram vattenlinjesprofilen.

Som synes stämmer Peter Estelius påstående att kanalpesarna var en sorts "flytande lådor", de viktigaste egenskaperna var att kunna passera genom slussarna i Göta Kanal, och att inom dessa dimensioner kunna lasta så mycket som möjligt.

Därefter ska ett längsgående "spant" tillverkas med ledning av fotografiet. Återkommer till hur det ska tillverkas.
Till slut görs tvärspant enligt de utritade tvärlinjerna. Ju fler halvdana båtar man förfärdigat, desto mindra avstånd mellan spanten gör man. Hade det nu varit en riktig båt hade man säkert haft tre spant inom samma avstånd som jag tänker göra ett!

[P Falk]

En elakartad magsjuka gör att orken inte är riktigt vad den borde vara just nu, men första stegen hinner jag ta ikväll. Som synes kräver vinterkräksjukan sträng diet för att överkomma ...

Hrmm... Ja, när jag var mindre körde mamma med the o skorpor eller vitt bröd när magen var i onåd och man bara ville köra buss, men men... Tiderna förändras...
Hur som... skall det bli trevligt på resan. Krya på dig!

[Johan Molin]

Vin, fänkål och broccoli bl a är ju utmärkt nyttig mat som förutom allt annat fungerar bra som antidepressiva (i lagoma mängder!). Utmärkt att man är förtjust i alla dessa ingredienser ...

Åter till det våta elementet .

[jogra]

Jo, detta skall också bli intressant att följa, säger dock som Peter, "Tur, man e landkrabba o slipper bli blöt".
Annars är det väl bästa att en bara tyst åser det hela så man inte går på en .... till.

[Johan Molin]

Det fanns faktiskt en skuta som trafikerade Vättern som hette "Mina" också ...

[Johan Molin]

Kvällens pensum avklarat. Däcket är här tunnare, ikväll testade jag att klippa ut det från baksidan av ett A4-block. Lade man mallen på snedden gick det utmärkt (även om min bokbindarlärare skulle förfasa sig!). Fortsättning följer!

[H0n3]

Farsan har en gammal jungfru som pennställ...

Var får man tag på block och jungfrur som passar ett litet fartyg i 1:87 (1:96)?

Jag brukar skaffa sådana avsedda för fartyg i skala 1/100. De är nästan stadard i bra hobbyaffärer och blir lämpligt små i skala 1/87.

Mvh

/Peter

[Johan Molin]

Farsan har en gammal jungfru som pennställ...

Stackars hon!

[Johan Molin]

Dags för midskeppsskottet.


På bilden i skala 1:87 ritar jag ut var huvuddäcket ligger, det är lätt att se på skrovets utsida. För tydlighetens skull har jag här ritat det med en rätt tjock silverpenna. Jag har renklippt fotot längs vattenlinjen, sedan lägger jag denna kant i kant med mitt 2 mm kartongark och "nålar" upp linjeringen genom fotot ned på kartongarket. Sedan renritar jag linjen från nålhålen och renskär. Det svåra med dessa moment är att de måste göras på fri hand.

Småskavanker i linjeringen är inget problem, har man en stor och stadig kniv att skära med jämnar dessa ut sig när man skär i kartongen.


Känner man sig inte tillräckligt stadig på hand får man tillgripa lite doping ...

Vanligt vitlim är helt ok för att så fästa midskeppsskottet mot vattenlinjeprofilen. Redan här ser jag att jag gjort byggets första fel, men det är inte ohyggligt viktigt, det går att kompensera för. Någon som kan lista ut vad jag tänker på?