DMW bygger M/S Dåsa

[H0n3]

DMW bygger M/S Dåsa

Ja så blev det alltså namnet på nästa fartyg i Transoceans flotta. Jämfört med S/S Puff så är Dåsa en aning längre men fortfarande inte längre än att hon kunnat segla på någon av Sveriges kanaler. Allt från Göta Kanal till Dalslands kanal och längre upp i landet. Dåsa är också ett kustlastfartyg om än ett litet sådant, men storleken gör att hon kan anlöpa även de mindre hamnarna med lätthet.

Jag föredrar att bygga utifrån en verklig förebild, mycket för att få proportioner och detaljer så mycket bättre och trovärdigare. Den verklighetsförebilden jag valt är en gammal Thorskogare med ursprungsnamnet Olof Trätälja. Ett fartyg som än idag går i kustfart men numera under namnet Sydfart. Hon har blivit ombyggd ett par gånger under åren och det här bygget kommer att ha det senaste utförandet som grund.

Verklighetens fartyg har kallats för Götamax av den enkla anledningen att hon har de absolut maximala måtten för att kunna gå genom Göta Kanal, d v s följande klippta från Sydfarts hemsida:

Längd ö allt: 31.71 m
Bredd max: 6.53 m
Köl till masttopp: 14.5 m
Bruttoregisterton: 176 T
Nettoregisterton: 83 T
Dödvikt: 293 T

Sydfart är idag 130 år gammal och alltså fortfarande drift.

Lite länkar som underlag för kommande bygge.

Sydfarts hemsida:http://www.sydfart.se/

Sydfartbilder på Landgången:http://www.landgangen.se/forumsmf10/ind ... ic=25809.0

Sydfart äldre bild(-er):http://www.google.se/imgres?client=fire ... =133&ty=88

Olof Trätälja, ursprunget:http://www.google.se/imgres?client=fire ... 147&ty=131

Som modellbas utgår jag från Puffs ritning, men försöker alltså justera den till att se ut som Sydfart. Under byggets gång så kommer jag att testa olika lösningar och eventuellt också utföranden men alla baserade pa samma grundskrov. Fartygstypen liksom lämpar sig för detta. Kan ha varit allt från kombinerad pass/godsångare till mer modern tankbåt, allt i kanaltrafik.

Hoppas det kan ge lite inspiration till byggen av flera slag.

Mvh

/Peter

[Johan Molin]

Spännande Peter! Du har valt en mycket trevlig förebild!

[H0n3]

Så har då bygget startat. Efter en del mätande och mallande så är de första plastskivorna tillskurna och sammanfogade enligt nedan.

Hittills har jag tänkt mig följande material:

• 1 fp Plastark, 2 mm tjocklek
  1 fp Plastark, 1 mm tjocklek
  1 fp Plastark, 0,75 mm tjocklek
  1 fp plastlim.

Varifrån plastark och -lim köpes är upp till varje byggare, jag har använt Evert Grön respektive Humbrollim på flaska.
Materiallistan kompletteras vartefter bygget fortskrider för att när bygget är klart förhoppningsvis vara komplett som M/S Dåsa ser ut då.

Som jag inledningsvis nämnde så utgår jag från min S/S Puff men justerar en del för att återge M/S Sydfart eller som hon kommer att heta vid Transoceans rederi M/S Dåsa. Det är en fri tolkning i ordets rätta bemärkelse, men huvudmåtten 31,75 m lång, respektive 7 m bred är alldeles sanna. Enligt den ritning jag har så är faktiskt Sydfarts förstäv lodrät, men jag kommer att min modell en liten men dock framåtlutande som en eftergift åt senare fartygsdesign. Betänk att Sydfart är 130 år gammal.

Hur som helst, först plockade jag fram ett 2 mm tjockt plastark och delade upp det i två bitar med 68,5 mm bredd över hela arkets längd. Då fick jag en smal remsa över vilken kommer att användas till förstyvningar med mera. I bilden nedan är arket delat och en längsgående centrumlinje, samt tvärlinjer för de två huvudskotten (väggarna) är markerade.

Bild 1 - Tillkapade bitar.

Nu tas mallen för bottenplattan fram för att märka ut för förens och akterns rundningar. För att vara säker på att fartyget blir symmetriskt i längdriktning så vänder jag mallen upp-och-ner och märker en gång till. Sammanfaller linjerna är jag rätt på det, annars ska jag dela/såga/fila mitt mellan de skiljande linjerna.

Bild 2 - Mallning.

Efter mallning och utmärkning kontrollerar jag visuellt att det ser rätt ut och ser symmetriskt ut. Ögat är mycket känsligt för sådant så man ser direkt om det skevar.

Bild 3 - Färdigt för utskärning.

Utskärning och formning börjar med bortsågning av de stora hörndelarna och sedan klipps det rent runt kanterna med en vass liten sidavbitare. Sedan vidtar formningen dels med vanliga filar och dels med slipstickor. Slipstickorna gör jag själv genom att ha en rörpinne från färghandlaren som jag med dubbelhäftande tejp tejpar sandpapper med olika kornstorlekar på. Jag tejpar bara tre sidor, Jag vill nämligen ha en sida som "säkerhetssida", en sida där jag kan vara alldeles inpå en "vägg" inne i ett hörn och bara slipa på den ena sidan utan att gröpa ur den andra. Grova papper för grovformning och finare för slutjobben såklart.

Bild 4 - Tillformat.

Så har turen kommit till det främre och bakre huvudskotten. Jag använder mig av två små vinkelhakar för att få väggdelarna rät i alla tre ledderna. Fungerar faktiskt bra. Det finns så små vinkelhakar som ner till 50 mm långa hos maskinvaruhandlarna. Rekommendabelt.

Bild 5 - Förstommen klar.

Mitt framåt under den övre "skivan" på fördäcket så står en 2 mm bit som stöd. Den biten lutar svagt uppåt i fören för att det som komma ska ska se rätt ut. På samma sätt, läggs alltså stöd ut för formning av aktern. Här ser vi två stöd i vinkel och orsaken är att runt fartygets ytterkant och in till stöden kommer det att komma en fyllning i form av en lite träskiva. Den fyllningen komma att formas till den svårare kurvningen av akterskeppet, något som inte så enkelt går att lösa med bara plana ark. Återkommer till detta längre fram.

Bild 6 - Stödskiva ett på plats i aktern.

Första stödskivan på plats. Men det ska komma en till av den anledningen att en del av akterskeppet är alldeles rakt och är enkelt att lösa med plana ark. Så ovanpå det arket läggs två nya stöd och sedan ett ark till.

Bild 7 - Första stödskivan på plats i aktern.

Så är även andra stödskivan på plats. Mellanrummet mellan arken kommer inte att behöva fyllas då skrovsidorna kan svepa runt utan onödig dubbelkrökning.

Bild 8 - De tjocka plastskivorna färdigmonterade.

Nu har vi kommit igång. De första delarna är monterade och vi har grunden till ett s k vattenlinjeskrov klart. Med det 2 mm tjocka arket så blir stabiliteten bra och man kan hantera det hela utan att känna att det är skört.

Det är också nu vi byter arktjocklek och går över till 1 mm tjocka ark. Det är dags för början till däcket/lastrummet och däckshus med tillhörande större detaljer. Själva skrovet klär vi med 0,75 mm plastark. Jag har kommit fram till att 1 mm blir onödigt tungjobbat och 0,5 mm blir sladdrigt. 0,75 mm blir därför den perfekta kompromissen.

Återkommer!

/Peter

[P Falk]

Oj, vad spännande att få vara med från början. Detta skall bli riktigt roligt!
Stig!! Kolla här... Nu behöver du inte tveka mellan att bygga ett nytt hus eller en båt. Det är klart det skall bli en båt...
Härligt Peter! Tänk att få vara med ända från kölsträckning!

[S Johansson]

Tack Peter och Peter!
Just nu har jag inte någon byggsats liggande. Lok, vagnar och hus har jag tillräckligt av på KGJ, fast risken finns att de kan bli fler... Men ett litet lastfartyg storlek Dåsa eller mindre skulle nog kunna lägga till i hamnen i Gulmåla. Ett fartyg från Dalslands kanal blir ca 25 cm i HO.

Svenska Lloyds ms Hermia vid Majnabbe 1960. Lite för stor både för Dalslands kanal och Gulmåla.

[H0n3]

Hej Stig,

Lite fakta om Dåsa som är baserad på M/S Sydfart ex Olof Trätälja, Thorskog 1879.
Löa 31.75 m (35 cm) W 6.53 m (7,5 cm)

Som jag skrev någonstans i texten kallas Sydfart/Dåsa "Götamax" vilket lär betyda maxmått för Göta Kanal och de flesta övriga kanaler inne i landet t ex Dalslands Kanal som nämnt i sammanhanget. Du borde alltså kunna använda "Dåsa" rakt av som jag ser det.

Om du tycker det blir för långt kan du alltid korta av henne med ca 5 cm för att bli i Puff-storlek. Blir lite knubbigare men fortfarande med mycket charm. Tar man kortningen "på mitten" så blir det inte fel.

Mvh

/Peter

<Lagt till lite senare idag> Vilken skön bild Stig! M/S Hermia borde som det ser ut vara ungefär av den här storleken http://scalescenes.com/products/T030-Cargo-Ship Modellen från Scalescenes är gjord för kartongtillverkning och går naturlöigtvis lika bra att göra i plast. Den blir naturligtvis längre och större än kanalfartygen, men det var dom ju verkligheten också
<Färdigtillagt>

[H0n3]

Lite till gjort sedan igår kväll. Gäller att passa på när tillfälle ges ju.

Konstaterar att det tillkommer lite i materiallistan här:

• 1 fp plaststrips, L-profil 1,5 mm
  1 fp UHU Hart allroundlim
  1 rulle maskeringstejp.

Har fyllt i de nedre mellanrummen i aktern med några bitar MDF som jag hittade. Limmade fast dem med ett annat lim - UHU Hart - som jag har till ställen där olika material blandas. jag har funnit att just UHU Hart har bra allroundförmågor och passar bra till just sådant här.

Bild 9 - Aktermellanrummen ifyllda med MDF-bitar för senare tillformning.

De övre mellanrummen ska inte fylla, de täcker jag över med en remsa av samma material jag har till bordläggningen, nämligen 0.75 mm plasticard. Några bitar maskeringstejp är perfekta "hjälphänder" för att hålla saker på plats medan lim torkar.

Bild 10 - Övre mellanrummen täckta med plasticard.

Dags för huvuddäcket. Egentligen bara en slät bit med ett större fyrkantigt hål mitt i. Lika långt som det är mellan skotten och lika brett som fartyget är brett. Som förstärkning har jag limmat några bitar 1,5 mm L-profil runt hålet med en fläns ut på däcket och en fläns mot hålet. Det kommer att ge en bättre limyta för lastrumssargen när det är dags för den. Just nu så saggar däcket av egen vikt eftersom den inte har något stöd alls.

Bild 11 - Däcket på plats.

Så var det dags för ena skrovsidan för att få en uppfattning om jag lyckats med skrovets linje. Det ser ut så även om jag inte hade ett ri till hjälp, det fick bli en mjuk linja och hustruassistans istället och det gick lika bra. (Ett "ri" är en böjlig men stabil "linjal" som kan vara så stor som krävs för ändamålet. Använd för att märka ut just krökta linjer för tillskärning. Ri-na på varven var rätt långa om man säger.)

Bild 12 - Första skrovsidan på plats.

Ser rätt OK ut i mina ögon så långt. Men jag märker att det krävs nog lite mer stöd under däcket så jag får göra några långsmala bitar som följer relingens kurva och limma mot insidan på skrovet. Får göras innan nästa skrovsidan kommer på plats för att ha lite mer svängrum. Ett par bitar jag inte räknat med från början men som kommer att hjälpa till i bygget högst betydligt.

Sådär, nu måste skrovsidan ha torkat fast tillräckligt för nästa steg. Mot verkstan!

Återkommer!

/Peter

[P Falk]

Lite fakta om Dåsa som är baserad på M/S Sydfart ex Olof Trätälja, Thorskog 1879.
Löa 31.75 m (35 cm) W 6.53 m (7,5 cm)
Som jag skrev någonstans i texten kallas Sydfart/Dåsa "Götamax" vilket lär betyda maxmått för Göta Kanal och de flesta övriga kanaler inne i landet t ex Dalslands Kanal som nämnt i sammanhanget. Du borde alltså kunna använda "Dåsa" rakt av som jag ser det.

Dock får längd och bredd ansas något för att ta sig en bit upp i Dalslands kanal. Slussen i Köpmannebro med dess dubbelportar klarar strax över 7 meter, dvs samma som Göta kanal, så man kommer en bit upp i Ånimmen och upperudsälven, men sedan är det stopp. Därefter råder enkelportar och max 4,05 m (med fett och skohorn, kanske 4,10).
En modell får därför göras extra smal och hög. Det syns tydligt på en del gamla bilder från kanalens historia. Vissa fartyg ser otäckt höga ut. Man kan tänka sig att de var ganska rangliga om de även var fullastade med ved eller liknande högt upp på däck.
http://t-norum.bloggplatsen.se/kategori ... anal-forr/
Härligt att följa hur ditt bygge framskrider. Är det 0.75 "evigt grön" på skrovsidorna?

[H0n3]

Dock får längd och bredd ansas något för att ta sig en bit upp i Dalslands kanal. Slussen i Köpmannebro med dess dubbelportar klarar strax över 7 meter, dvs samma som Göta kanal, så man kommer en bit upp i Ånimmen och upperudsälven, men sedan är det stopp. Därefter råder enkelportar och max 4,05 m (med fett och skohorn, kanske 4,10).
En modell får därför göras extra smal och hög. Det syns tydligt på en del gamla bilder från kanalens historia. Vissa fartyg ser otäckt höga ut. Man kan tänka sig att de var ganska rangliga om de även var fullastade med ved eller liknande högt upp på däck.
http://t-norum.bloggplatsen.se/kategori ... anal-forr/
Härligt att följa hur ditt bygge framskrider. Är det 0.75 "evigt grön" på skrovsidorna?

Aha, det visste jag inte. Ska fartygen hålla sig på 4 meters bredd och 22,75 meters längd med ett djup på bara 1,80 mer så lär det bli rätt rangligt. Förstår att man satte farten till max 2,5 knop (har läst på).

Nåväl då får det bygge jag håller på med hålla sig i farbara vatten då.

Tack för vänliga ord. Ja, det är "evigt grön" jag använder som material om inte annat noteras.

/Peter

[Johan Molin]

Ditt bygge fungerar inte heller i Kinda Kanal, som ju påminner lite om Dalslands Kanal.

Lastångaren Alex. Halling finns kvar, upprustad och fin!

http://ericssonska.se/tag/alex-halling/
Inte en båt byggd för nordsjöfart precis, men perfekt för den som vill bygga sig en hamn och har litet utrymme. Borde passa som hand i handske t ex med Stig J:s smalspårshamn!

[Sture Bylén]

Utmärkt pedagogiskt skildrat, Peter!
Intressant!

[H0n3]

Rätt Johan, mitt bygge lär tvärfastna där men å andra sidan ska inte Dåsa gå där, möjligen upp till Vättern och Hästholmen eller kanske Jönköping, eller Karlsborg med lämplig last.

Såg att det fanns flera av dessa rätt små fartyg så att hitta en lämplig modell att avbilda lär inte vara så svårt. Ditt exempel med Alex Halling var bara en i högen. Såg också på bilder att även de båtarna användes under lång tid och byggdes om efter vad tiden krävde. Fritt fram för egna idéer alltså.

Sture, tack för vänliga ord. Jag gör så gott jag kan för att "rita och berätta" för att visa att det inte är så svårt egentligen att få ihop en båt om man vill. Principen är i stort sett densamma oberoende av storlek och och material.

Åerkommer!

/Peter

[Johan Molin]

Dåsa är mycket välkommen till Hästholmen när det blir så dags, låter hamnfogden hälsa!

[H0n3]

Tack Johan, man vet aldrig och är jag i närheten så ska jag se till att Dåsa kommer med.

Sådär, nästa steg i bygget.

Nu har aktern fått början till sin form genom att ifyllningen har slipats till med fil.

Bild 13 - Aktern grovformad.

Ytterligare en stunds filande och slipande med slipstickor gav till sist en form som jag är nöjd med som ett första steg.

Bild 14 - Nästan färdigformad akter.

Nu har jag kommit till en punkt där jag vill låsa allt spackel och fylla träfibrerna. Därför ger jag nu hela aktern ett frikostigt lager med "grundfärg" i en neutral nyans. Det hjälper mig att bättre bedöma om formen faktiskt är rätt eller om den behöver justeras lite till. Det ger sig. Dessutom låser jag träfibrerna och minskar fiberresning så att nästa slipning ger en slätare yta.

Bild 15 - Första grundfärgslagret.

Nu får det stå och torka minst ett par dagar, dels för att jag lade på tjockt för inträngningens skull, och dels för att det är rätt kallt i den del där jag har min hobbyhörna och då torkar färg sakta. I det här fallet är sakta = rätt bra faktiskt.

När det är torrt är det på aktern igen för att få till den slutliga formen och därpå följande slutgrundning för slutslipning med mycket fint papper. När det är klart byter vi sida till andra sidan om däckshusskottet. Det ska limmas spant och fören ska göras klar. D v s skarven mitt fram ska bli tät och snyggt rundad.

Återkommer!

/Peter

[H0n3]

Hej igen,

Färgen torr och det visade tydligt att jag varit för försiktig när jag formade aktern. På´t igen och rejält och nu ser det bättre ut tycker jag.

Bild 16 - Aktern har fått bättre form.

Vänder vi Dåsa upp-och-ner så syns att jag filat/slipat en betydligt flackare form den här gången. Känns mera rätt så.

Bild 17 - Flackare form.

Hade spacklat igen fogen mellan sidodelarna på skrovet i fören och efter lite slipning ser också det riktigt vettigt ut.

Bild 18 - Fören färdigslipad.

Så nu ser dåsa ut så här från sidan.

Bild 19 - Skrovet färdigformat.

Därmed vidtar den fortsatta detaljeringen av skrovet. Först ska skrovsidorna runt lastrummets öppning få en massa spantatrapper och sedan ska fördelen få en påbyggnad som liknar Sydfarts. Därefter vidtar arbetet med däckshuset och det övriga.

Återkommer!

/Peter

[Johan Molin]

Fantastiskt roligt! Framför allt att se hur olika vägar kan leda till samma mål. Heja Peter!

[H0n3]

Det är väl lite så jag tänkt faktiskt, att ditt och mitt bygge löper något sånär parallellt mest för att visa att vi använder väääldigt lika tekniker även om materialen skiljer.

Jag hoppas på så sätt att bygglusten smittar av sig till fler som förhoppningsvis inte tycker det ser för svårt ut.

Fram för fler fartyg av alla storlekar och i alla skalor!

/Peter

[Johan Molin]

Fram för fler fartyg av alla storlekar och i alla skalor!

Håller fullständigt med dig!

[arcego]

Har nu riktigt kommit in på Flytetygs trådarna!
Mycket intressant och informativt.
Vilka instruktiva trådinlägg som kommer!
Lockande att även ge sig på båtar, men om jag ska bygga Trelleborg F (färgeläge) blir det ju litet större åkdon!
Blir roligt att följa denna tråd oxå!

[H0n3]

Jaha, lite till gjort under dagen.

Skrovsidorna blev jag till slut nöjd med så de fick de karaktäristiska "banden" över plåtskarvarna som var så vanligt på äldre icke-svetsade fartyg. Dessa band understryker språnglinjen och är samtidigt lite förstärkning mot gnagandet från friholtarna. Dessutom har insidan av skrovsidorna runt lastrummet fått sina spant. Det var tre större sådana och en drös mindre. Den här båten hade många "revben" ska jag säga. När det var på plats kom även relingen dit för att förstärka det hela.

Bild 20 - Skrovplåtsömmar och spant på plats.

Lite putsande till och det blev dags för ett lager grundfärg till. Den här gången förstärkt med den nedersta delen i röd bottenfärg. Dels får jag som sgt bättre uppfattning av hur det hela ser ut, men också för att det ger en bild av att jobbet går framåt vilket inte är minst viktigt. Nu börjar hon likna en båt.

Bild 21 - Första lagret bordläggningsfärg och bottenfärg på prov.

Det var fånigt svårt att hålla sig på rätt sida om strecket när jag skulle måla bottenfärgen. Jag tror att jag ska göra en rits och lägga in en tunn tråd för att få något att sluta mot - precis som man vanligen gör på fullstora fartyg.

Nästa steg blir att göra färdigt sargar och lock till lastrummet, därefter lite pyssel på fördäck tror jag.

Återkommer!

/Peter

[Johan Molin]

Jag kan redan se Svanefjord i din modell!

[H0n3]

OK säger du det så ...

Jaha du menar den här http://tugboatlars.se/Svanefjord.htm

Jo det kanske man skulle kunna tro, men kanske ändå inte.

[jogra]

Jo Peter, det där blir nog snyggt det!

[H0n3]

Tack Johan,

Jag hoppas också det men vi får väl se när det närmar sig mer klart.

Peter

[Johan i Hok]

Riktigt snyggt!
Jobbade ihop med en skeppare från Svanefjord runt millenieskiftet . De hade gått med sand från Baskarp i södra Vättern till Norge. Tyvärr tryckte de in bottenplåtarna i ett oväder på Nordsjön och fick lägga av. Det lär berott på att hon innan använts som oljeuppsamlingsfartyg av KBV och man då dragit rör genom spanten i botten. När hon sedan blev handelsfartyg igen avlägsnade man rören ,men hålen i spanten lät man vara kvar.
Jag tror att jag har några papperskopior tagna när hon låg i Karlsborg för att bogseras därifrån, ska se om jag hittar dom.

Johan i Hok

[Johan Molin]

Om jag har förstått det rätt ska väl Dåsa bli en båt med inspiration från Sydfart, men här är en hel tråd om Svanefjord:

http://www.fallrepet.se/viewtopic.php?f=2&t=61

[Johan i Hok]

Jo, det är det i och för sig riktigt Johan. Till mitt försvar vill jag framföra att jag vill minnas att båda skutorna är byggda på samma varv, Thorskogs, fast med 30 års mellanrum.

Johan i Hok

[Johan i Hok]

Och här har vi Sydfarts hemsida:
http://www.sydfart.se
Den fanns ju redan i starten av tråden
Tänkte egentligen på den här listan över Thorskogsbyggen:
http://tugtrafik.se/thorskogare/

[Johan Molin]

Ja, det var ju faktiskt jag som råkade blanda in Svanefjord i tråden!

[H0n3]

Gör inget Johan,

Å tack för inhoppet Johan i Hok, det är bara bra med kompletteringar.

Jo Sydfart och Svanefjord är inte helt olika, något skiljer i måtten, men som byggda på samma varav så är de väldigt syskonlika trots ca 30 års skillnad. Man kan väl säga att det var Thorskogs stil som slog/slår igenom.

Har varit på tjänsteresa ett par dagar vilket menligt påverkar byggtakten.

Återkommer snart med mera.

/Peter

[H0n3]

Så blev det en stund över för lite bygge igen.

Dags att få stil på lastrummet. Här börjar jag med långsidorna och limmar dem inne i hålet till lastrummet. För att få däcket stabilt har jag först limma en smal 1x1 mm list på lastrumssargen. Sargen är vänd så att listen kommer under däcket och ger därmed stöd till både sargen och däcket på samma gång. För att säkra sargen lägger jag en limsträng mellan "botten" och sargen när den första limningen torkat. Under torktiden låter jag mina två minsta vinkelhakar stöda sargen så den kommer lodrätt i hålet.

Bild 22 - Lastrumssargen limmas.

Efter den första sargdelen kommer naturligtvis den andra långa som limmas på samma sätt, och sedan de två korta på ändarna. Dock är de två på ändarna inte lika djupa som sidorna av anledning som kommer senare.

När alla fyra sidor är på plats förstärks hörnen på utsidan med några korta bitar 1,5x1,5 mm vinkellist. En extra sträng lim inne i vinklarna läggs också dit när alla sargers fogar torkat.

Nästa bit att komma på plats är den förliga masten. Här kommer jag att välja ett utförande som liknar dagens utförande när lastning och lossning av fartyget kan tänkas göras av landbaserad utrustning enbart. Det blir alltså en relativt kort mast och mer om den och dess tillbehör senare.

Bild 23 - Lastrumssarger och förliga masten på plats.


Master ja, det är en liten avhandling i sig när det gäller fartyg och hur de anpassats till sitt uppdrag. Här finns allt från två master till två lastluckor, till en mast i ena ändan eller en mast mellan två lastluckor. Allt beroende på när i tiden och typ av last. Det här är nog en sak som ger fartyget en egen karaktär och ger en riktning till rederi och användning samt var. En typisk detalj där varje byggare har sina idéer om hur det ska/bör se ut för att det ska passa i den önskade miljön. Här finns inget rätt eller fel, utan bara att så ska det vara just här - var nu det kan vara.

Nu får limmet torka ett tag och sedan fortsätter jag med lite av det "smågodis" som vanligen finns på fördäck och däromkring.

Återkommer!

/Peter

[H0n3]

Så sätter man sig och tittar på hur det ser ut. Hmmmm, Bordläggningen i fören runt fördäck ser inte bra ut. Den är alldeles för låg mot lastrummet men lagom hög ytterst i fören. Det får åtgärdas.

Bild 24 - Status just nu.

Hur höjer man då på ett sätt som ser rimligt ut? OK, först dit med en räcka "spant" på samma sätt som insidan av bordläggningen runt lastrummet. Då får jag tillräckligt många stöd för att det ska gå att limma dit en smal remsa.

Dessutom ska remsan formas så att det blir en kurvad linje från relingen vid lastrummet upp till relingen runt fördäcket. Efter limning av alla spant så kom lite mer bordläggning på plats. Avslutades med lite reling också för att få till helhetsbilden.

Bild 25 - Ny reling vid fördäck.

Sådär, nu ser det betydligt mer relevant ut. Skarven på utsidan doldes på samma sätt som om det var en tillagd remsa även i verkligheten. Det ser helt OK ut. En helhetsbild över Dåsa så långt jag hunnit nu.

Bild 26 - Bygget går vidare.

Lite pill till på fördäck innan jag byter till akterdäck. Det ska borras hål för ankarklys och genomföring för kättingarna. Vinsch naturligtvis och några hål ner till kättingboxen. Några stag till masten och förberedelser för laternmontering.Avslutningsvis ska det förstås komma några räcken på plats också.

Lastrummets täckning går jag och funderar på. jag vill nog kunna göra det så att man antingen kan ha det täckt som färdiglastat, eller som öppet för lastning, eller som halvvägs däremellan. Håller därför på att leta efter bilder på hur lastrum ser ut. Google får hjälpa till lite tror jag.

När det gäller akterdelen har jag bara förberett än så länge. Går faktiskt och klurar på hur man ska få till belysning på ett vettigt sätt. Får titta i AoH runt bygget av Noordborg. Där beskrevs en del i det ämnet.

Som sagt, det avancerar sakta och jag hoppas slippa välta ut limflaska fler gånger. Det är så otacksamt när saker sitter fast i byggbordet

Återkommer!

/Peter

[PeO]

Som sagt, det avancerar sakta och jag hoppas slippa välta ut limflaska fler gånger. Det är så otacksamt när saker sitter fast i byggbordet
/Peter

Förstår dig av god - eller dålig erfarenhet. Jag löste problemet med en gamla tiders filmburk nedtryckt i en isolerbandsrulle som låg på arbetsbänken. Etylacetat i burken och kom ihåg att sätta på locket efter varje användning. Fick hämta en ny rulle tejp nästa gång jag behövde, men det var ett måttligt besvär.

[H0n3]

Tack för tipset PeO, har funderat på något åt det hållet.

Min fundering liknar något i stil med en lagom stor och tjock träbit, kanske två lager 18 mm MDF med ett lagom trångt hål för limflaska/burken och ett "antiglidunderlägg på plattan. Vi får se vad det blir för fler utspillda limflaskor vill jag inte ha

Mvh

/Peter

[H0n3]

Blir inga direkta byggbilder idag för jag håller på med det elektriska som ska på plats innan alla utrymmen döljs. Upptäckte att jag inte hade några varmvita lysdioder så de måste inhandlas på lämplig plats, tillika med lite annat elektronikmojs för att det hela ska bli bra.

Jag tänkte ha belysning inne i däckshuset, på bryggan, i lanternorna och någon däckslampa. Allt m h a lysdioder och det ska funka med 2x1,5 V batterier av AA-typen utan allt för mycket krångel. Dioderna är vanliga 3 mm och de går att dölja med lite Evergreen-rör så att de får lanternutseende. Lite pilligt bli´re men jag hoppas resultatet ska bli tillfredsställande.

Återkommer!

/Peter

[H0n3]

Fick visserligen tag i nya varmvita dioder, men nu är det bara +9 grader C i bygghörnan så fingrarna är för fumliga och elektronerna för slöa för byggjobb.

Inte populärt att ockupera köksbordet så jag får få tag i ett extra element under veckan så att bygghörnan går att vara i.

/Peter

[H0n3]

Sådär, något varmare ute och med ett nyinköpt litet extra värmeelement så är genast temperaturen i hobbyavdelningen betydligt trevligare

Fick fortsatt lite där jag slutade sist. Jag tänkte ju få till lite lysande lanternor på M/S Dåsa och har hunnit lösa strömförsörjningen i alla fall.

Jag har ju tänkt att göra det möjligt att byta "locket" till lastrummet för att kunna återge antingen lastning/lossning, på väg att täcka/täcka av, eller helt täckt och klart för avfärd/anlöp. Därmed kommer jag enkelt åt lastrummet och kan lägga batterier och strömbrytare där. Det blir det första att måttas in.

För att få något att skruva i så gjorde jag en "sula" av samma material som jag använde till botten. Då blir det 4 mm tjockt under batterihållaren och mycket lättare att skruva fast den. En sarg som sticker upp lite ger stor sidstabilitet också.

Bild 27 - en titt ner i lastrummet med sulan till batterihållaren.

Lägger vi dit själva hållaren ser det ut som följer.

Bild 28 - En snart säkrad batterihållare.

Batterihållaren är inköpt på Kjell & Co och avsedd för två st AA-celler. Det ger ca 3 V vilket direkt kan driva lysdioderna. Hållaren är säkrad med två korta små träskruv i sulan/botten. Eventuellt utstick under fartyget klipps och filas bort.
Så här är strömförsörjningen klar.

Bild 29 - Batterihållaren monterad och klar.

Det som är nästa steg är att fundera ut ett snyggt sätt att montera strömbrytaren och göra anslutningar för ledningarna från de olika lysdioderna.

Återkommer!

/Peter

[P Falk]

Ser väldigt snyggt och prydligt ut det här.
Roligt att följa hur arbetet framskrider o nu drar det ihop sig till belysning med lysdioder.
Det kan inte vara lätt att få till det med kablage och annat inuti båten... och kanske i masten...?
Fram med mer popcorn!

[H0n3]

Tack Peter.

Ja det är rätt pilligt men framför allt går det sakta p g a att jag så gott jag kan hitta lämpliga lösningar på diverse småpetigheter. Att dra kablaget har jag redan förberett för faktiskt, och jag har ett hum om hur jag ska fixa ledningsdragningen till topplanternan - inne i masten blir det ja - har hittat en gammal rulle med så kallad virtråd (användes på den tiden när man virade labkort för att enklare kunna ändra). Den tråden är tillräckligt tunn för att kunna passera genom masten.

För att ställa till det ytterligare lurar jag på om jag ska montera en däcksbelysning i masten också och då med lysdiod så klart. Eftersom fartyget i princip alltid ligger i hamn så är det OK. Kunde vara OK även till sjöss om man behövde fixa något en mörk Oktobernatt. Vi får se hur det går med den.

Det jag brottas med just nu är strömbrytare och kabelanslutningar från lanternorna. Fingrarna är stora och utrymmet litet ...

Återkommer!

/Peter

[P Falk]

...För att ställa till det ytterligare lurar jag på om jag ska montera en däcksbelysning i masten också och då med lysdiod så klart. Eftersom fartyget i princip alltid ligger i hamn så är det OK. Kunde vara OK även till sjöss om man behövde fixa något en mörk Oktobernatt. Vi får se hur det går med den.

Det går säkert bra. Vad jag förstår så kommer batterierna göra att båten kan ligga både vid kaj och på redden...
Alltid trevligt att kunna göra båten flyttbar för lite olika fotovinklar, med o utan belysning, osv.

... Fingrarna är stora och utrymmet litet ...
/Peter

Ja, som så många gånger förr...

[H0n3]

Fyller direkt på med ett par bilder av strömbryterilösningen som den blev.

Jag gjorde en liten "låda" till med samma höjd som batteri-"lådan". Då vet jag hur djupt jag ska lägga maskeringen ovanför. I lådans gavel mot batterierna monterade jag en liten vippströmbrytare och bakom den en liten bit fristående lödöron.

Bild 30 - Strömbrytarlådan.

När det var klart monterade jag in den i Dåsa och som synes får det plats kablar vid sidorna om batteri och brytarlåda. Kablarna från masten kommer rakt framifrån och rundar batterierna och går in i brytarlådan från motsatt sida mot batterikablarna. Kablar från styrhuset går in rakt bakifrån i det hål som finns i lådan åt det hållet.

Bild 31 - Brytarlådan med brytare och anslutningar.

Så nu återstår att bygga lanternor och däckbelysning.

• - Vit topplanterna
  - Vitt däckljus i masten
  - Vitt däcksljus under styrhyttstaket
  - Vitt ljus inne i däckhuset
  - Vitt ljus i styrhytten
  - Grönt ljus i höger lanterna
  - Rött ljus i vänster lanterna
  - Vitt ljus i akterlanterna
  - Ankarljuset hoppar jag över

Det här pillet kommer att ta tid ...

Återkommer!

/Peter

PS, Ja just det! Glömde ställa en fråga till de elektronikkunniga; Hur nära en lysdiods plastkropp kan man löda kablar utan att riskera själva lysdioden? Att någon går åt *** får jag väl räkna med, men det vore bra att veta hur känsligt det är. Kan ju alltid dra ner värmen i kolven lite för att minska risken. DS.

[Johan Molin]

Det blir ett skådespel att vänta på! Spännande, Peter!

[PeO]

Läser nyfiket din båtbyggarteåd, med lite skammens rodnad på kinderna. Min Atitec-Isabel har väntat länge på fortsättning. Det som hänt se'n sist, (bild i min byggtråd ) är just innerbelysning. Jag förstår nu att det ska lysa på många fler ställen. Jag har använt tunn emaljerad lindningstråd (,minns inte om 0,1 eller 0,15mm) och ytmonterade lysdioder. Dessa löder man (Pannlupp på!) ju alldeles nära lyskroppen. På t.ex. signaler måste man också löda alldeles intill plasten. Snabbt och distinkt. Förtenna ledningen först, för att kunna göra en både snabb och säker lödning .
Har du tillgång till lindningstråd och smd-leds? Ivärsta fall kanske nå'n kasserad motor eller relä?
På båten drog jag ner ledningarna genom botten och vidare till ett litet hål i vattenytan. Detta kräver att båten gömmer hålet i vattenytan, men inte att hålet i båten står rakt över, eftersom tråden är så tunn.
På trådändarna lödde jag tpå två stumpar 0,5-tråd, som fungerar som stickpropp i en minikontakt under banan.
I spänd väntan på fortsättning.

[H0n3]

Tack för tipsen PeO! tar med mig dem ut i verkstan.

Det verkar alltså som om LEDarna är tåligare än jag trott, om man hanterar lödkolven rätt vill säga. Ut i verkstan och prova.

Som lite ytterligare info kring lanternorna så kommer jag att använda vanliga 3 mm LEDar. Själva "lampkroppen" är innerdelen och över den kommer jag att trä på en hylsa med något sånär rimlig ljusöppning för respektive lanterna.

De petigaste kommer att var den förliga vita topplanternan och däckbelysningen på samma mast. Det beror på att man inte naturligt kan dölja undersidan med anslutningarna. Måste därför löda så nära lampkroppen som möjligt och sedan klippa bort det mesta. Ska se om det går att gömma dem snyggt. Övriga lanternor och lysen sitter så att de långa anslutningarna inte är ett problem.

Återkommer!

/Peter

[H0n3]

Tiilbaka från verkstan.

Det funkade utmärkt att löda alldeles intill lampkroppen Med förtennad tråd och en liten klick tenn på spetsen så gick det på en miss s a s.

Vill försöka få till även däckbelysningen innan jag visar fler bilder - det blir roligare då

Återkommer!

/Peter

[Arne Lindgren]

Jag lödde nära diodens plast genom att använda tunn tråd från en printerkabel.. skulle tro 0,1 mm med isoleringen skalad på 5 cm.. (50mm.. lätt att hantera) Sen lindade jag 5 varv dikt an dioden så nära kabelns isolering jag kunde och lödde snabbt.
Sen klippte jag bort resten av den oisoerade kabeln och först efter det klippte sprötet på dioden. Då fick jag en lödning på en dryg mm och allt var lätt att hantera och bara själva lödningen var oisolerad.

[H0n3]

Jag lödde nära diodens plast genom att använda tunn tråd från en printerkabel.. skulle tro 0,1 mm med isoleringen skalad på 5 cm.. (50mm.. lätt att hantera) Sen lindade jag 5 varv dikt an dioden så nära kabelns isolering jag kunde och lödde snabbt.
Sen klippte jag bort resten av den oisoerade kabeln och först efter det klippte sprötet på dioden. Då fick jag en lödning på en dryg mm och allt var lätt att hantera och bara själva lödningen var oisolerad.

Kunde inte beskrivit det bättre själv, för det var precis så jag gjorde! Enda skillnaden var att jag behöll den isolerade delen av virtråden för att trä den genom genomföringar med mera.

Funkade kanon som sagt.

/Peter

[H0n3]

Kors vad tiden går fort Har haft fånigt mycket på jobbet och kvällströttheten har satt P för vidare pyssel tills nu.

Har börjat installera lite belysning i M/S Dåsa. Jag börjar där fram. Masten är ett plaströr och har ett "hål" stort nog för fyra virtrådar. Topplanternan är den som hänger utåt fören och däcksbelysningen är den som hänger ut bakåt.

Bild 32 - Belysningarna så sakta på väg.

Jag tog en bild till i annan vinkel i hopp om att det ska synas bättre hur jag gjort. Topplanternan går in rakt uppifrån och ner genom röret. Kablarna kommer ut i lastrummet och kan enkelt plockas fram med en pincett. Däcksljuset är gjort lite annorlunda. Där har jag låtit den ena polen/kabeln gå in i masten rakt bakom lysdioden för att få ett "dolt" montage. Den andra kabeln har jag tänk löpa ner för utsidan av masten bakåt som om den var klammad mot mastens sida. För att få tillräcklig plats att fiska fram trådarna så var jag tvungen att tillfälligt lyfta ur batterihållaren.

Bild 33 - Mer kablering.

När alla kablar har blivit framfiskade så kan batterihållaren sättas tillbaka där den ska vara. och kablarna dras på var sin sida om batterierna. funderar på om jag ska lägga dit något som håller trådarna bättre på plats eller om det ska få vara lite "skatigt" under huven. Återstår att se vad det blir.

Bild 34 - Trådarna dragna till anslutningarna.

Så har trådarna alltså blivit tillfälligt anslutna för kontroll av att det funkar som det ska - och det gör det. För att det ska synas bättre släckte jag ljuset i hobbyhörnan vilket gav en grynig bild som jag hoppas visar att det faktiskt funkar.

Bild 35 - Det lyser!

Fortfarande aningen temporärt, men nu vidtar montering av detaljer så att lysdioderna placeras på sina platser och ser ut som lanternor och däcksljus.

Det får räcka för idag.

Återkommer!

/Peter

[H0n3]

Den förliga delen klar, nu vidtar jobbet med den aktra delen och där är det betydligt fler ljuspunkter att få dit.

De första är de som finns i "golvet" i styrhytten och i taket på däckshuset.

Bild 36 - ljuspunkter i den aktra delen.

När jag kommit så här långt fick jag en tankeställare. Ska jag verkligen dra ner alla trådar till kopplingslådan? Ska jag inte bara dra ett par från kopplingslådan till däckshuset och ha ytterligare en kopplingspunkt där? Det får det positiva med sig att jag inte behöver så många trådar genom genomföringarna utan kan lite friare arbeta med dem inne i däckshuset, hmmmmm?

Får se vart det tar vägen.

Återkommer!

/Peter

[Johan Molin]

Det här blir fullkomligt kanon när det blir färdigt! Grymt imponerad!