WBHJ II

[P Falk]

Tur det växer på rätt sida stängslet, annars hade det nog fått stryka på foten nästa vända när besprutningståget kom.
Väldigt snyggt, Peo! Ser väldigt bra ut.
Förresten, den mjölkört du sådde nere på MRW har nu med S Johanssons välsignelse frösått sig rejält på banvallen neråt hamnen vid Vänern.

[Sture Bylén]

Min kompis Anders berättade att när svärföräldrarna var på besök och svärfar tyckte att någon av maträtterna var extra god lät han som högsta beröm undslippa sig:
- Hm...det var inget fel på det här!

Vad gäller de senaste bilderna från WBHJ får jag väl instämma med Anders svärfar.

[PeO]

Tackar för glada tillmälen pojkar.
Sture, var kompisens svärfar västgöte?
Johan, bara ett av många vilande/väntande projekt. Se Sv. Ps. 260. Silon består än så länge bara av 10 VP-rör, stor beslutsvånda råder om fortsättning, Håkantorp och Vara är strukna som förebilder, förmodligen blir det detaljer från Kvänum och några fler västgötabyggen. Se'n vill jag förståss ha med den gulliga stugan på toppen i Kongsvinger.

En komplicerande detalj är att den dessutom ska få plats på anläggningen. Grubbling fortsätter.

[BAn]

Johan, bara ett av många vilande/väntande projekt. Se Sv. Ps. 260.

Aha, en modell av Lina Sandell på gång också. Inte illa!

/Bengt

[Johan Molin]

Jag förstår. Jag kan icke heller räkna dem alla ...

[PeO]

Otäckt länge sedan det hände nånting här. Dessvärre med sanningen nästan överensstämmande, skala 1/1 har tagit för mycket de senaste tre åren. Jag ska försöka att lyda salig HanS ord, att stå på mig och inte låta någon annan göra det och hålla lite mer hälsosam takt på arbetet i fortsättningen, halv statsanställning låter bekvämare.
Riktigt stiltje har det väl inte varit, tre års väntande etsprojekt gav lite resultat lagom till träffen i Gräfsnäs, mer om det med tiden i en annan tråd, lilla halvöns sektioner stod på ända nära ett år för att koppla växlarnas mekanik och få liiiite bättre hyfs på kabelspaghettin på undersidan.
I slutet av april var jag på ett litet jobb på en möbelfabrik och fick något så ovanligt som dricks, inte pengar, men lite spillvirke, några "småbitar" möbelplywood i 12 och 21 mm tjocklek. Första maj på eftermiddagen smet jag iväg någon timma från trädgårdskommenderingen och sågade till underlaget för den kommande staden lite grovt och lade på plats provisoriskt. Om "något" år kan rälsläggning på stationen bli av, sedan kanske det får bli lite justeringar. Hur många hus som sedan ska byggas återstår att se, tills vidare står husen från förra anläggningen löst uppställda. En del av staden står i backe, så där får bli nya grunder eller ombyggd bottenvåning. Spårvägen ska också få plats.
Återkommer förhoppningsvis snart med rapport från mer färdiga delar av anläggningen.

[PeO]

Plywood pacific lår kvarstå på bilden ovan ett bra tag till. Vi vrider blicken åt vänster, där jag i likhet med Peter Falk har karvat lite i permafrosten.

På lilla halvön har landskapet ännu varit ganska "preliminärt". Om byggnaden till höger känns igen är alla likheter helt avsiktliga. utanför bild till vänster är platsen för Johannes Möllers lilla kvarn. Johannes hade talets gåva och när järnvägen skulle byggas krävde han en öppningsbar bro, för att inte hindra båttrafiken till kvarnen. Direktionen, som inte varit på plats, gick den vältalige mjölnaren till mötes och ritade in en ställverksbyggnad på platsen. Byggnaden byggdes, men då det visade sig att "båttrafiken" inte utgjordes av mer än en och annan eka, blev inte bron utförd som öppningsbar och vägkorsningen krävde inte bevakning, så bygget blev snart avbemannat. Huset hyrdes ut till mor och dotter Helena och Martina, som öppnade "Martinas Café" Beläget vid en kurva började det dock snart bli känt som "Café kröken" (för det var väl därför?)
Karvande, spacklande och provande fortsätter.

[PeO]

Den egentliga orsaken till vägkorsningen på bilden ovan var att jag äntligen lyckats få signalen mot järnvägen att fungera. röd och vit i båda riktningar på så liten plats har varit en utmaning, men, pannlupp på!
Två tvåfärgade lysdioder rygg mot rygg. Den Bylénska tändstickan är med på bilden.

Lysdioden mäter 1,25*1,5 mm inklusive lödytor. 3 sladdar på varje. 2 limmas/gjuts in på Frykmovis i vitlim mellan två olika stora signalskärmar. (Ok, den lilla skulle varit ännu mindre, men det hade jag ingen, den stora är i skalenlig storlek.) Röret är 1mm ytterdiameter med 6 sladdar inuti.

Klart för svartmålning.

[P Falk]

Men se där.. Trevligt att se herrn gå lös i ullstrumporna på permafrosten, av den vita samtida typen. Den är ett otyg då den blir så statisk så man t o m har den med sig hem på torsdagskvällarna. Men man visste inte bättre då..
De där lysdioderna är ju rysligt små.. Otroligt att du får ner så mycket kablar i det där tunna röret, en riktig bedrift. Man kan ju inte längre säga att "så små lysdioder finns inte" för det gör det ju bevisligen. Men att kunna hantera dom...? Imponerande, Peo!

[PeO]

Tack Peter, men så små är de ju inte. de här är över millimetern på båda hållen, heter 0605, så det finns ju plats att lägga en tyngd över ena hörnet för att hålla den på plats. 0603 är lite värre, 0402 blir riktigt smått och 0401 har jag bara köpt med kablar färdiglödda. Titta i lyktorna på Hans' W2 nästa torsdag. Och jo, den vita frigoliten är efterhängsen, men snålvargen bet när jag byggde. Det ligger en avsevärd volym i Flåklypaberget bakom och den pastellfärgade trevligare är dyrare. Den vita hade jag liggande sedan verkstadsbygget.

[P Falk]

Jo du Peo, Hans W2:a är ett bra exempel på att det går att hantera otroligt små tingestar.
Hans lödde ju t o m egna trådar på om jag minns rätt. Fasen.. jag såg dom ju knappt när det låg i zip-påsen ens..
Beundransvärt på min ära!

Kul att du fått lite tid och energi över till din egen bana förresten.. Du har haft mycket 1:1 arbete det sista, vad jag förstår.
Så det är väldigt roligt att se att det händer lite saker även här inte Flåklypa berget..

[PeO]

Jo, de tre sista åren har jag helt spillt bort på arbete, jag hoppas på en viss ändring nu.
Hans sa' att han gick den lätta vägen och köpte dem färdiglödda, men bara att få in dem i lyktorna utan att få kortslutning är en bedrift, (gissa hur jag vet det?) Flåklypa ja, det blir bygge bara efter bilder från filmen, utan ritning. Vindgeneratorn och den ombyggda kassaapparaten blir mariga

[P Ekstrand]

Hej !

Lysdioden mäter 1,25*1,5 mm inklusive lödytor. 3 sladdar på varje. 2 limmas/gjuts in på Frykmovis i vitlim mellan två olika stora signalskärmar. (Ok, den lilla skulle varit ännu mindre, men det hade jag ingen, den stora är i skalenlig storlek.) Röret är 1mm ytterdiameter med 6 sladdar inuti.


Klart för svartmålning.

Det blev jätte bra
Pillerjobb verkligen.

MvH
Pär

[PeO]

Lite spacklande gjort, men mycket kvar.

Hängrännor, stuprör, taktegel, skorsten, trappa, inredning, belysning, gubbar, mer buskage och spenat, signalerna runt vägkorsningen + alla de andra husen. Sysselsättning finns för hela vintern.

[S Johansson]

Du har kommit långt på en stor anläggning. Det börjar bli dags att på känt manér bestämma tid för när allt skall vara klart!

[ford1929]

Lite spacklande gjort, men mycket kvar.20170916a.JPG
Hängrännor, stuprör, taktegel, skorsten, trappa, inredning, belysning, gubbar, mer buskage och spenat, signalerna runt vägkorsningen + alla de andra husen. Sysselsättning finns för hela vintern.

det får ta den tid det tar.....Hobby

[PeO]

Lite mer landskapande gjort, men inte mer på byggnaden.

Träden är delvis köpegrejer, delvis hembyggt. De flesta större/medelstora är Woodlands "twist & turn, jag hade inte tid och tålamod nu att sno ihop stammar av kabelskrot." Pär E. har visat bra, hur han lyckats med barrträd, här kommer en metod att göra lövträd.

Från vänster: platt stam, med den lilla plutten i botten bortskuren och en kabelstump inlimmad i et borrat hål, 1-1,5 mm fungerar bra.
2, stammer vriden och böjd, för att likna ett lövlöst träd. 3, ett tunt lager "poly fiber" runt varje grupp av grenar, det går inte att få för tunt.
4, en lätt dusch (grå-)brun färg, för att likna grenverk, kan hoppas över, om man vill modellera tidigt i maj månad. Andra trädet från höger på bilden överst är inte brunmålat.
5 Sprayat med lim eller hårspray och strött med valfritt strömaterial.
Bilden luras lite, vadden är tunnare och trädet ljusare, än det ser ut mot den ljusa himlen.

Jag har provat med några olika spraylim. från vänster: Den Braven har fungerat väl, ger en ganska smal stråle men det är minst 5-6 år sedan det fanns att köpa i Ullared, har inte sett det någon annan stans och det lim som fanns ett par år senare gav en tjock vit hinna. Fache har gått ganska bra, men ger en mycket bredare stråle. Köp inte M+ till detta, ger också en tjock vit hinna, (men går bra att kontaktlimma stora ytor med).
Hårspray för fixering. Det luktar kärring i lokalen i en vecka efteråt, men vädra väl. Köp det billigaste du hittar, det är klibbigast, mest shellack.
På bilden saknas två, som kan användas. 3m fotolim och Magigras, en fransk firma, som ställde ut i Dortmund i våras, kan också användas, men är lite dyrare.

[Mölle-Mats]

Du har kommit långt på en stor anläggning. Det börjar bli dags att på känt manér bestämma tid för när allt skall vara klart!

Är inte just själva idén med en modelljärnvägsanläggning just att den aldrig ska bli klar?

[P Ekstrand]

Hej !

Tack för tips om lövträd
Ska göra mina egna försök straxt, får ser hur det går ...

MvH
Pär

[PeO]

Café Kröken har fått hängrännor och taktegel. Rännorna görs enkel i ett sådant här pressverktyg, byggt enligt den engelska principen: Man tager vad man haver liggande närmast framför fötterna, (till skillnad mot Kajsa Wargs man tager om man så hafva kan)
Beskrivning finns i SMALSPÅRIGT för sådär 15 år sedan , med skiss av Göran Tholin.

Materialet kan vara t.ex aluminiumform eller engångsburk. Det gick väl åt en och annan ostkaka i onödan för några år sedan, när jag stampade till ett antal årsbehov.
Sedan på med taktegel. I detta fallet vitlimsavgjutning av en Auhagen tegelplatta. Den har lite djupare profil än Kibri och Vollmer, kanske mer lik betongtegel än lertegel, men det finns ingen som har med falsarna som på svenskt lertegel.
Rännestugan från 1795, som skymtar i bakgrunden, fick naturligtvis enkupigt. Plastruckt "Spanish Tiles", finns/fanns i Västberga (Man kan göra en avgjutning på baksidan)
Här fick jag användning för spraylimmet ovan (M+), som inte passade för trädtillverkning. Att det blir vitt syns inte under teglet.

Samma behandling på ett halvdussin andra hus, när jag ändå var igång.
Stuprör, vindskivor, skorsten, belysning, möblemang och inredning kommer när tid, lust och ork tillåter om inte andra projekt kommer emellan.

[Simpan]

Vilken tjusig anläggning och vad mycket husmodeller!
Allt inramat med en superfin bakgrund och lummiga träd och skogar. Det verkar också vara en hel del omväxlande spårläggning.
Kan du köra både smalspår och annan spårvidd på vissa ställen utmed linjen, eller är det uteslutande smalspår?
Ser iaf fram emot fler bilder och mer tips från ditt byggande. Har du förresten filmat så att man kan se en vy över modellen och dess sträckningar?
Det vore spännande att få se i så fall.

[PeO]

Tackar, jo det börjar bli tätt mellan husen. Jag har låtit etsa tre A3-plåtar med fönster och dörrar (i flera exemplar) de senaste tio åren och en fjärde på gång, så det har blivit mer husbyggande än fordonsbyggande.
Sträckan mella Sågabo och Genvägen är treskenspår, 10,5 och 16,5, byggt med code 55, övriga sträckor går spårvidderna separata vägar. Huvudspåret är code 70.
Banan går runt rummet, 7,5 meter i fyrkant och två halvöar sticker ut, så man kan gå i en Z-formad gång.
Bakgrunden är, än så länge, bara en blå-och-moln-målad masonit, 1,2 meter hög, men lite mer bakgrundsmotiv står på önskelistan.

De senaste 3 1/2 åren har fullskalan tagit upp alltför mycket tid, men hädanefter ska det bli pension, åtminstone halvtid.

Utöver möblering av Café Kröken, ligger Lönneberga på arbetsbänken, en Joswoodbyggsats där jag inte helt följt bygganvisningen.
Jag får leta upp någon Emil-film och se hur snickerboa såg ut någon gång också.

Trots att jag bytte ut/kompletterade vissa delar kan jag ändå rekommendera Joswoods byggsats. Passformen finns inget att klaga på och bygganvisningen är lättfattlig, om än inte grammatiskt helt perfekt. Svenska språket är svårt för tyskar.

[PeO]

En gång på mycket tidigt 60-tal gick Snövit på TV. Jag reagerade på eftertexten, det var ett svenskt namn bland tecknarna. 30 år senare fick jag sammanhanget klart för mig, då var det en roterande utställning om Gustaf Tenggren. Gustaf arbetade ett drygt år som art director hos Walt, under tiden som Snövit ritades, han hann också att formge Pinnochio. Han surnade till för att han inte ens fick en egen rad i eftertexten, bara inplockad bland övriga tecknare i bokstavsordning, och bytte jobb. Han blev mer känd i USA än t.ex. Carl Larsson.
Vad har detta med modellbyggandet att göra? Jo, Gustaf föddes i Lottehagen, Magra, hörande till Borrås och mindre än 5 km från min bostad. Det huset måste ju byggas i modell. Jag åkte dit för en del år sedan, mätte upp huset som stod där, etsade fönster och byggde en modell.

Snart stod misstaget klart. Lôttsens Tengs stuga var borta sedan länge.Äldsta medverkande på ett hembygdsföreningsmöte för ett par år sedan, födda 1923 resp -24, mindes den inte. (1991 levde fortfarande en av Gustafs klasskamrater) Jag hade byggt handlare Axel Nilssons sommarstuga. Tengs stuga var liten, men inte så liten. Jag har sedan dess fått ett foto på bl.a. Gustaf och hans farfar framför stugan, fönster finns färdigetsade, så vilket år som helst kanske.......

Lôttsens Teng? hans farfar hette Teng och bodde som sagt i Lottehagen. Gustaf bodde hos sin farfar de första åren, gick ett par år i skolan i Magra, flyttade sedan till Göteborg, i vuxen ålder till USA, hans hus i Maine har blivit museum.
Iden till dvärgarnas hus fick han när han som barn var med i Floby, det som idag kallas Alphems arboretum.

[FredrikÅ]

Jag hade byggt handlare Axel Nilssons sommarstuga

Jo det var kanske ett misstag så sett men attans vad fint det blev
/Fredrik

[jogra]

Jop, näpet fint.
Få se om du har halva Lottehagen på din anläggning innan den är klar...

[Sture Bylén]

Ha, ha, bra historia!
"Gör om, gör rätt..."

[hansen]

vilken underbar tråd du har här helt underbara miljöer

[BR78]

Mycket fint vilka miljöer

[patrikekman]

Alphem väcker lite speciella känslor i min släkt. Farfars far var inte ovän med Gegerfeldt men han gillade honom definitivt inte. De känslorna och åsikterna har gått i arv.

Sen trodde jag alla visste att det är platsen som avses och inte huset som är där idag...

[PeO]

Tack pojkar, min önskan är att se tåget gå i ett landskap, även om banan är tänkt att kunna köras trafik på. Jag skulle vilja se bana som ett sällskapsspel.
Patrik, du har berättat om dina aversioner mot brevbäraren. Det kan bli en varning för oss, låt inte hobbyn ta så mycket tid att allt annat, som familj och vänner, försummas.
Mad platsen och huset menar du väl huset utanför Magra, "Snövit-huset" är väl det ursprungliga.
Att det var fel hus fick jag veta, när jag varit där, men då hade jag redan fotat och mätt, så det var bara att bygga. Så små MJ-mässiga hus finns det inte så många, men ett till är under byggnad lite längre till höger på banan.

[P Ekstrand]

Hej !

Fint hus
Gillar det smäckra, staketet vid entrén.

MvH
Pär

[PeO]

Etsade det samtidigt som fönstren.

[patrikekman]

Kan tillägga att ritning på Erska kyrka är på g men det uppstod en del villkor.
Man höjde röster på senaste personalmötet i församlingen när fråga om ritningar togs upp att riktigheten i miljön och placering var mycket viktig. Sen att järnvägen faktiskt gick nära poängterades också. Sen blev ärendet vidareskickat till fastighetschefen.
Så önskemål om guidade visningar av färdigt resultat kan väl inte uteslutas.

[PeO]

Hårda bandage. Placering på ett berg stämmer, även om Flåklypaberget kommit förebildsolikt nära.
Järnvägen var planerad att breddas på 40-talet, jag har byggt treskenspår, som det mycket väl kunde varit under en övergångstid.
För vägen upp till kyrkan har jag också skrivit om historien en liiiiiten aning. Nuvarande vägen upp till huvudingången går via Landbogården (uttalas Lampegårn) och gamla småskolan, den kunde lika gärna gått genom Erska by, förbi scoutstugan upp, mer likt det jag byggt. Den vägen var farbar med bil i alla fall fram till 80-talet.

Kyrkans väggar får byggas upp i flera skikt, fönstren etsas, men för fönsteröppningarna i de tjocka väggarna har jag förstått att jag måste söka hjälp hos någon bekant med 3d-printer, var kan jag hitta en sådan?

[patrikekman]

Om man inte är så pjåkig så kan man bygga den lite mer fritt!

Ansvarig erbjöd oss att låna hem bygget. Men jag pådyvlade att ritningar fungerade bättre för ett skalabygge i H0.

Men bilder på bygget ur fler vinklar kan ordnas om så önskas. Dessutom finns alla andra kyrkor i Bjärke också på kyrktorget, expeditionen Sollebrunn.

[PeO]

Den masonitmodellen är mer fritt byggd i skala omkring 1/100. Jag har en likadan, försöker komma på namnet på honom som byggde den. Han menade, helt riktigt, att Erska var den svåraste av pastoratets kyrkor, för alla vinklars och vrårs skuld. Lagmansereds torde vara den lättaste, men Erska ska ligga på det berget på anläggningen!
Masonitmodellen visar kyrkan som den såg ut vid bygget, d.v.s. efter första utbyggnaden av sakristian. under min uppväxt var den väggen plan, vill minnas att den bara hade ett fönster mot de andra väggarnas tre.

[Johan Molin]

En underbart häftig utmaning i vilket fall som helst!

[patrikekman]

Är det ritning före 1970 som önskas?

[PeO]

Jag minns inte exakt när sakristian byggdes till första gången, men det kan ha varit tidigt 70-tal. Innan dess var kyrkan ganska oförändrad exteriört, sedan bygget på 1880-talet. Min bana visar 50-tal, så ; före -70.
För 15 år sedan, om ett par veckor, såg huvudingången ut såhär.

Man ser ganska väl, att väggarna inte är platta. Många lager sturén lär det bli.

[patrikekman]

Enligt RAÄ så var det en ombyggnad som omfattade sakristia 1971.

[PeO]

Då är det inte så illa i teflonen. 1991 var det en omfattande renovering, jag har återinvigningen på VHS, men vet inte om jag får liv i kameran, så jag kan se den.
Kyrkan ansågs då vara den närmast originalskick av Langlets kyrkor, vill minnas att de var runt ett dussin.

[patrikekman]

Då är det inte så illa i teflonen. 1991 var det en omfattande renovering, jag har återinvigningen på VHS, men vet inte om jag får liv i kameran, så jag kan se den.
Kyrkan ansågs då vara den närmast originalskick av Langlets kyrkor, vill minnas att de var runt ett dussin.

7 kyrkor har jag fått det till av just denna typ av centralkyrkor.

[P Ekstrand]

Hej PeO !

Vacker kyrka.

Jag antar att du hittat denna sida men här finns lite information om olika tillbyggnader mm
http://www.bebyggelseregistret.raa.se/b ... torik=true

MvH
Pär

[PeO]

Tackar, där fanns lite nytt. 1936-37 Åtgärder mot kallras. Några bänkrader kortas. Undrar om det var då bänkarna mot ytterväggarna kom till?

[patrikekman]

Får nog låna nyckeln och åka dit....

Tackar, där fanns lite nytt. 1936-37 Åtgärder mot kallras. Några bänkrader kortas. Undrar om det var då bänkarna mot ytterväggarna kom till?

[PeO]

Vidare apropå anmärkningen om kulörer: Om ombyggnaden 1957 minns jag berättades att färgerna kändes kalla innan.

[patrikekman]

Undra var jag såg protokollen från kyrkorådet nånstans. Fanns en del kommentarer gällande ombyggnationerna.

Vidare apropå anmärkningen om kulörer: Om ombyggnaden 1957 minns jag berättades att färgerna kändes kalla innan.

[PeO]

En stund sedan förra inlägget. En del tid har gått åt att plocka sten. Jag ligger väl i lä bakom Roger, men en och annan sten har gått åt. Jag räknar inte i antal, utan 2-3-liter kross 2-4 mm

Kyrkan i bakgrunden är inte en 1/87-modell, utan en masonitmodell i ungefär 1/100, som jag fick i julklapp för en hel del år sedan. Planer på en regelrätt modell gnager dock fortfarande. Bilden ger en försmak av hur det kan bli.

På Flåklypa har Reodors ek ännu inga löv och huset är fortfarande en studiemodell i papper, men, any of theese years, i Kafe Kröken har ju verksamheten kommit igång.
Den bruna skogen bakom är en liten del av förra höstens sjögrässkörd, med ett tjockt lager grundfärg påsprejad. Jag tror att det minskar FI:s aptit. De stommar jag lagt som lockbete har ratats till förmån för betet i fällorna.

[Johan Molin]

Kul att se att du är igång igen PeO! Det blir till att bunkra mer popcorn tror jag ...

[BR78]

On the road again