Planering och förberedelser för min nya bana.

[Claes Lislerud]

En bra bit ner på denna sidan så är det en bild från färjan på Hälsingborg F från 1968.
http://www.drehscheibe-online.de/foren/ ... 17,7279545

[Mölle-Mats]

Visade ju den här bilden från Hälsingborg F för länge sedan, men visste väl inte så mycket om den då. Nu har jag jag via mina släktingar i Amerikat fått mer info om den. Den togs när min mormors bror Lars och hans familj kom över till "det gamla landet" och möttes upp av tjocka släkten, och är tagen i maj 1947 enligt en av min mammas kusiner som var med på resan.

[Jan]

Tack för info om år och månad. Lite tidigare än vad som är tänkt för min bana men byggnaden ändrades nog inte så mycket på 35 år.

[Jan]

Efter det ofrivilliga avbrottet i renoveringen av det som skall bli ett "hem" för min modelljärnväg har jag arbetat flitigt:


Det är nu snart dags för elektrikern att dra tomrör och installera el-centralen innan jag kan fortsätta med isoleringsarbetet. Tyvärr har elektrikern redan förvarnat mig om att det kan bli svårt att få det gjort det här året eftersom alla vill utnyttja ROT-avdraget innan det försämras.

[Johan Molin]

Påminn mig, jag ska återkomma till dig med ritningar!!!

[Jan]

Påminn mig, jag ska återkomma till dig med ritningar!!!

Då påminner jag dig med en gång. En riktig ritning skulle vara ett fantastiskt komplement till de fina bilder och måttskisser som Mats bistått med.

[Jan]

Jag hade tur, elfirman hade möjlighet att skicka en elektriker trots allt.

Tyvärr hade jag inte så mycket tid när flexrören var färdigdragna innan jag behövde resa tillbaks till Frankrike men några isoleringsskivor hann jag sätta dit i alla fall (skivorna i det ena facket verkar ha hamnat lite högt ).



Den provisoriska el-centralen som syns på bilden får användas ett tag till.

[Jan]

Såg till min glädje att Fleischmann återupptar produktionen av Du-loket och modellen skall tydligen släppas kvartal 1, 2015. Det loket, som är ett av mina favoritlok, blir ett måste för mina godståg.

Bilden från Fleischmann.

Min julklapp till mig själv levererades idag.
Visserligen är vi nu i kvartal 4 men bättre sent än aldrig.

[Mölle-Mats]

Grattis till den fina förtida hJulklappen!

Modellen ser kanonfin ut! Nu väntar vi med spänning (16 kV) på att få se den på Hbg C/F!

[Jan]

Tack Mats, jag tycker också att loket ser riktigt bra ut. Tyvärr finns det inga B6-vagnar i skala N att hänga i "kroken". Det hade annars passat perfekt på Helsingborg C.

[Jan]

Jag har nu beställt en del av det som behövs för att bygga Helsingborg F (stationshuset) och det har till och med blivit levererat i oskadat skick.

Jag beställde styrénark och lister från Evergreen, bland annat fjällpanel som behövs till de nedre delarna av väggarna. För att få fram vilken bredd "panelen" skall ha använde jag det här fotot från Samlingsportalen:

Jag räknar till 13,5 panelbräder upp till 2 metersmarkeringen vilket blir circa 0,9 mm i skala N. Evergreen har fjällpanelark med plankbredd 1 mm vilket skulle kunna bli bra. Jag fick dock rådet (tack Sture) att skaffa två olika storlekar för att se vilket ark som ser bäst ut. Sagt och gjort, 2 ark med 1 mm plankbredd och 2 ark med 1,5 mm plankbredd införskaffades och jag har nu bestämt mig för att använda arken med 1,5 mm plankbredd. Med de ark som har 1 mm plankbredd syns mönstret nästan inte alls på lite avstånd vilket är helt otänkbart eftersom just fjällpanelen är en så karakteristisk del av stationen. Stures idé att det är viktigare att det ser rätt ut än att det är rätt verkar vara helt korrekt.

När jag ändå var igång med att beställa mj-prylar åkte det med en H0-detalj av bara farten. Det blev den här figuren som Johan rekommenderade tidigare i den här tråden.

Nu gäller det bara att se om den går att konvertera till den här:

Vingarna är på tok för stora så de måste förminskas. De två skeppen saknas också (och en arm är i fel vinkel). Till sist måste den målas i en passande grön färg.

[Mölle-Mats]

Jag har nu beställt en del av det som behövs för att bygga Helsingborg F (stationshuset) och det har till och med blivit levererat i oskadat skick.

Kul att du är "på g" med bygget, ser fram emot att följa fortsättningen!

Stures idé att det är viktigare att det ser rätt ut än att det är rätt verkar vara helt korrekt.

Ja den idén är bra - använde mig just av den själv i en annan tråd!

Ta nu bara inte efter hans andra "bärande" idé med att fuska genom att inte detaljera baksidan!

[Jan]

Ta nu bara inte efter hans andra "bärande" idé med att fuska genom att inte detaljera baksidan!

Du, Johan och Peter har ju bistått med så bra bilder på baksidan av stationen att det skulle vara väldigt oartigt att inte detaljera baksidan. Dessutom, för en gammal järnvägare är naturligtvis sidan mot spåren den viktigaste.

[Mölle-Mats]

Ta nu bara inte efter hans andra "bärande" idé med att fuska genom att inte detaljera baksidan!

Du, Johan och Peter har ju bistått med så bra bilder på baksidan av stationen att det skulle vara väldigt oartigt att inte detaljera baksidan. Dessutom, för en gammal järnvägare är naturligtvis sidan mot spåren den viktigaste.

Rätt talat, bäste bror!

[Sture Bylén]

Med de ark som har 1 mm plankbredd syns mönstret nästan inte alls på lite avstånd vilket är helt otänkbart eftersom just fjällpanelen är en så karakteristisk del av stationen. Stures idé att det är viktigare att det ser rätt ut än att det är rätt verkar vara helt korrekt.

Underbart! Efter sex års tjatande på två olika MJ-fora har jag lyckats få över en anhängare på min sida. Det här är bara början. Nästa steg är förstås baksidorna......

[Johan Molin]

Problemet är bara att det var på "baksidan" perrongerna och spåren låg. Men det är klart, det är väl inte så viktigt när man ska bygga en tåganläggning ...

[Jan]

Underbart! Efter sex års tjatande på två olika MJ-fora har jag lyckats få över en anhängare på min sida.

Absolut, fortsätt tjata så blir vi kanske fler.

Nästa steg är förstås baksidorna......

Ooooh, om du bara visste Sture. Jag kommer att gå ett steg längre. På lämpliga byggnader kommer jag till och med att skippa gavlarna och bara ha framsidor. Det ultimata bygget skulle ju vara att bara spänna upp ett finmaskigt myggnät som får föreställa en byggnadsställning med skyddsnät. Då behöver man inte ens bygga framsidan.

[Jan]

Problemet är bara att det var på "baksidan" perrongerna och spåren låg. Men det är klart, det är väl inte så viktigt när man ska bygga en tåganläggning ...

I och för sig så sparar man ju ganska mycket pengar med det konceptet.

[Jan]

Det långa påtvingade uppehållet gav mycket tid till funderande över trafikkoncept för anläggningen. Problemet med det var att ju mer jag tänkte desto mer missnöjd blev jag. Så som jag planerat att bygga banan blev inte bra alls. Billeberga hade inte tillräckligt med godskunder för att kunna motivera daglig rangering och hela upplägget gav ett rörigt och halvfärdigt intryck.

Jag har sökt en hel del på internet och hittat massor om järnvägarna runt Helsingborg. Jag vill definitivt bygga Hbf och med det som bas har jag kommit fram till att det bästa blir att bygga banan från Hbf till Hasslarp. Jag planerar att bygga Hbf med rangerbangård + Ödåkra + Hasslarp. Två fiddleyards finns i form av Hbc/Hbgb samt Åstorp. I Kattarp byggs bara en del av triangelspåret och stationen blir bara två stickspår där man kan docka "kassetter" som rymmer hela tågsätt för att återskapa trafiken till/från Göteborg och trafiken till/från Höganäs. Kattarp byggs spegelvänt för att kunna få en sammanhängande linje från Hbf till Hasslarp. I Ödåkra fanns en spritfabrik vilket torde tilltala stora delar av Mötesspårets medlemmar.
I Hasslarp fanns ett sockerbruk som kan generera en hel del trafik. Tyvärr kommer då varken Billeberga eller Helsingborg C med trots att dessa stationer ligger mig särskilt varmt om hjärtat men man kan inte få allt här i livet. Så här ser spårplanen ut för tillfället:



I Ödåkra fanns ytterligare en privat spåranslutning (markerad med ???? på spårplanen) men jag har inte kunnat hitta några uppgifter om vad/vem som nyttjade det spåret. Det syns uppe till höger på bilden nedan:



Finns det någon Mötesspårare som möjligtvis vet vad som fanns där en gång i tiden?

[Johan Molin]

Aaah, ännu ett mysterium att lösa! Spännande! Hoppas jag kan ta en tur dit nästa gång jag besöker Helsingborg, och se hur där ser ut i dag! Annars kanske Mölle-Mats kan ge sig ut på fotograferingstur – han behöver ju sysselsättas så här off-season!

[Mölle-Mats]

Annars kanske Mölle-Mats kan ge sig ut på fotograferingstur – han behöver ju sysselsättas så här off-season!

Ah, den uppdaterade spårplanen/omfattningen tilltalar mig ju helt förträffligt - här kommer det ju med en liten bit av min omhuldade Mölle-bana rent av (sträckan Åstorp-Kattarp var ju första etappen, och finns ju fortfarande kvar).

Skrik till om du behöver ha någonting fotodokumenterat, det här är ju bara ett par stenkast bort och jag kommer säkert att välkomna ett avbrott i limsniffandet den närmaste framtiden!

[tågtyckarn]

Jag föreslår att ni tar er en Ödåkra Akvavit och funderar på vad som inträffade i den lilla byn.

Kanske Morshyttan har en tvillingort.

[Jan]

Ah, den uppdaterade spårplanen/omfattningen tilltalar mig ju helt förträffligt - här kommer det ju med en liten bit av min omhuldade Mölle-bana rent av (sträckan Åstorp-Kattarp var ju första etappen, och finns ju fortfarande kvar).

Trevligt att du gillar spårplanen. Jag deltar även i ett tyskt MJ-forum och där har jag naturligtvis beskrivit mina planer. En kommentar var att det fanns för många stationer och att jag skulle ta bort Hasslarp och Kattarp. Förslaget var att flytta Ödåkra till den plats där Hasslarp placerats på spårplanen och sedan placera ett lastspår där jag ursprungligen placerat Ödåkra. Anledningen till "kritiken" var att det annars blir väldigt svårt att trafikera banan ensam vilket jag kan hålla med om. Vi får se hur det blir.

Skrik till om du behöver ha någonting fotodokumenterat, det här är ju bara ett par stenkast bort och jag kommer säkert att välkomna ett avbrott i limsniffandet den närmaste framtiden!

Tack Mats, jag kommer med all säkerhet att nappa på ditt generösa erbjudande.

[Jan]

Jag föreslår att ni tar er en Ödåkra Akvavit och funderar på vad som inträffade i den lilla byn.

Kanske Morshyttan har en tvillingort.

Naturligtvis har du rätt. Att jag inte tänkte på det. I Ödåkra tillverkades så klart alla resväskor som behövdes i Morshyttan.
Inte så konstigt att man behövde ett eget industrispår.

[Mölle-Mats]

Jag föreslår att ni tar er en Ödåkra Akvavit och funderar på vad som inträffade i den lilla byn.

Kanske Morshyttan har en tvillingort.

Naturligtvis har du rätt. Att jag inte tänkte på det. I Ödåkra tillverkades så klart alla resväskor som behövdes i Morshyttan.
Inte så konstigt att man behövde ett eget industrispår.

[Jan]

Jag testade att ändra spårplanen i enlighet med rådet jag fick i det tyska forumet.



Man sparar ju en hel del pengar på det minskade behovet av växlar vilket inte skall förringas. Jag hittade en grafisk tidtabell för den här sträckan från 1964 och bestämde mig för att rita in den i Railwares Grafplan. http://www.railware.de/index.php/Grafis ... rplan.html Så här ser dygnets första 12 timmar ut.





När man har jobbat flera år med de svenska graferna är det tyska sättet att vända tids och stationsaxlarna minst sagt "Gewönungsbedürftig". En lösning är förstås att helt enkelt skriva ut grafen och vrida den ett kvarts varv.

En sak kan konstateras, redan den här delen av järnvägsnätet blir ganska svettig att hantera om man skall agera tkl, förare och växlare samtidigt.

[Sture Bylén]

Ödåkra tillverkades så klart alla resväskor som behövdes i Morshyttan. Inte så konstigt att man behövde ett eget industrispår.

....och sedan gick han snabbt över till att visa en spårplan och en komplicerad grafisk tidtabell och trodde inte jag skulle märka något!

[Jan]

trodde inte jag skulle märka något!

Vad är det man brukar säga "tror gör man i kyrkan" (men tydligen inte på Mötesspåret).

[Jan]

Jag fick mig tillsänt en bild på hamnspåren i norra hamnen i Helsingborg och lägger in en liten del av bilden här:

På bilden ser det ut som om kranhuset inte är rörligt i sidled trots att det finns en stor yta där kranhuset är monterat. Varför hade man en så stor underbyggnad om det inte var tänkt att förflytta kranhuset i sidled? Bättre stabilitet eller annan orsak? Kanske är kranhuset trots allt rörligt? Det kanske bara är jag som inte ser det. Hjälp önskas.

[H0n3]

Svaret är enkelt, det ger plats för två spår under portalen.

Kranen når båda spåren liksom avläggningsytan till vänster i bilden så den behöver inte röra sig i sidled. Det räcker att vippa kranarmen lite.

Bra bild! Ger mycket info.

(Den kranen plus någon/några av de andra lär jag ha gått under ett större antal gånger när jag var yngre.)

/Peter

[Jan]

Tack för ett snabbt svar Peter.

Jag köpte en sådan här för att se om den går att bygga om till en "Helsingbors-kran". Bortsett från underedet så verkar de ganska lika.

Det blir nog till att beställa två till.

[H0n3]

Tror att den kan bli en bra kran efter lite modifikationer. Kranhuset på Helsingborgskranen är väl inte riktigt lika långt och kranförarhytten inte heller lika lång. Men jsuterar man det hamnar man rätt bra till. När det gäller portalen så gjorde jag en ombyggnad av en Kibrikran för ett tag serdan. Den byggtråden finns här: http://www.motessparet.se/viewtopic.php ... kran#p2200 Kanske den kan ge lite extra ideer.

Min kran är en enkelportal, medan din ser ut att behöva bli en dubbelportalkran. Skillnaden på portalen är bredden över spåren.

Lycka till, ska bli spännande att se hur det går.

Mvh

/Peter

[Jan]

Tror att den kan bli en bra kran efter lite modifikationer. Kranhuset på Helsingborgskranen är väl inte riktigt lika långt och kranförarhytten inte heller lika lång.

Ja, det krävs lite kapningar här och där. Verkar dock inte helt omöjligt.

När det gäller portalen så gjorde jag en ombyggnad av en Kibrikran för ett tag serdan. Den byggtråden finns här: http://www.motessparet.se/viewtopic.php ... kran#p2200 Kanske den kan ge lite extra ideer.

Tack för länken. Finns en hel del bra tips att ta till sig.

Lycka till, ska bli spännande att se hur det går.

Tack, jag har ett par andra projekt att avsluta först innan jag börjar modifiera hamnkranen. Måste ju dessutom samla lite mod också innan jag börjar "förstöra" mina dyra plastbyggsatser.

[Jan]

Tack vare internet får man tag på en otrolig mängd information som underlättar planeringsarbetet.

Någonstans i den här tråden diskuterades spårnumreringen på Hbf. På någon webbsida hittade jag ett utdrag ur linjeboken från 1959 och där är spårnumreringen klarlagd. För ankommande tåg var spår 1 spåret längst till höger, spår 2 mittspåret och spår 3 spåret längst till vänster (närmast gatan). Spår 3 var också huvudtågväg.

Linjeboken informerade dessutom om vilken hastighet som gällde på linjen. Tydligen var det sth 50 på hela viadukten samt efterföljande kurvavsnitt. En kort sträcka vid Gyhult var det sth 90 (100 för vissa tåg) och sedan blev det sth 60 fram till Ödåkra. Det blir till att köra långsamt på modelljärnvägen om det skall bli förebildstroget.

Jag hittade också en bild som visar höjdskillnaderna på sträckan ut från Hbf. Där fanns en liten sammanställning på viaduktens uppbyggnad. Om jag lägger ihop alla spann så får jag en längd i skala N på drygt 330 cm vilket jag har plats till (i princip hela längden på min rangerbangård).

Tidigare var viadukten konstruerad i järn men är numera byggd i betong. Kanske inte så vackert men betydligt enklare att återskapa i modell.

[Mölle-Mats]

... Där fanns en liten sammanställning på viaduktens uppbyggnad. Om jag lägger ihop alla spann så får jag en längd i skala N på drygt 330 cm vilket jag har plats till (i princip hela längden på min rangerbangård).

Yes, den tycker jag absolut du måste ha med!!!

Kanske en liten samtida videosnutt kan inspirera lite extra, cirka 4½ minut in i det här avsnittet i min hJulkalender från förra året så kan du se ett Öresundståg streta uppför viadukten!


Och som vanligt - behöver du fler bilder därifrån så skrik till bara. Jag är ju "in te staun" lite då och då, och slänger gärna med kameran. Däremot vågar jag inte utlova att klänga omkring på viadukten och mäta upp den (har en rätt rejäl höjdskräck ...)!

[tågtyckarn]

Det verkar som om dom har rivit 50talsomklädningsrummen och kiosken där?

[Jan]

Kanske en liten samtida videosnutt kan inspirera lite extra,

Och som vanligt - behöver du fler bilder därifrån så skrik till bara.

Tack Mats, jag skall se vad som behövs när jag börjar skära till styrenbitarna för Hbf.

(har en rätt rejäl höjdskräck ...)!

Då är vi två. Jag bävar redan inför uppgiften att bygga färdigt snedtaket i mitt lilla renoveringsprojekt. Det är inte riktigt min grej att stå på en hög stege med en brädbit i ena handen och en skruvdragare i den andra.

[H0n3]

Att stå på stege och samtidigt balansera brädor och något att fästa dem med är ren akrobatik å det är jag inte heller vän med. Jag byggde plattform att stå på, det är mycket säkrare. Jag valde material som kan återanvändas senare till annat men som är en stor hjälp vid bygge. Även om det tar lite tid att bygga ställning, så har man igen det i säkrare arbete och bättre slutresultat.

/Peter

[Jan]

Även om det tar lite tid att bygga ställning, så har man igen det i säkrare arbete och bättre slutresultat.

Det kan vara värt att fundera på innan man råkar illa ut. Jag har en idé som jag skall testa först. Skulle det inte fungera kommer jag att ta det säkra före det osäkra och bygga ihop en ställning. Det är några veckor kvar innan jag skall börja med innertaket så jag har fortfarande lite tid att tänka igenom tillvägagångssättet.

[H0n3]

Förutom att jag byggde egna plattformar i somras, så skaffade jag också en byggställning i aluminium, en så'n här:
http://www.jula.se/catalog/bygg-och-far ... ng-340170/
Den går att packa ihop till ett litet paket och ger bra "räckhöjd". Finessen med den är att den tillåter många olika höjder. Det finns flera typer, den jag visar är den jag har.

Den i kombination med egenbyggda plattformar gjorde mitt målnings- och renoveringsjobb möjligt då även jag har respekt för höjder. Att stå stabilt och säkert gör också att man arbetar mer avslappat och lugnare vilket kommer tillbaka som ett bättre gjort arbete då det får ta den tid det tar. Man slarvar inte igenom bara för att slippa klättra.

/Peter

[Jan]

skaffade jag också en byggställning i aluminium

Den verkar vara riktigt användbar. Tack för tipset.

Idag levererades en hel del material till min anläggning. En silo och ytterligare två hamnkranar som skall stå i norra hamnen. Dessutom kom de 28 växlar som jag behöver för att kunna bygga spåranläggningen på stationen samt hamnen. Det räcker också till delar av rangerbangården (så mycket att man skall kunna köra till hamnspåren och även kunna ha en del spår att ställa upp person- och godsvagnar på. Det behövs väl minst lika många växlar till för att kunna bygga hela banan men det här räcker ett tag. Jag har tidigare köpt en kartong flexräls (30 st) som även det räcker till en del spårmeter.


Den totala spårlängden blir drygt 80 meter. Nu gäller det bara att bli färdig med 1:1-bygget innan jag kan börja med 1:160-bygget.

[JohnnyB]

Beträffande Ödåkra station.
Det lilla stickspåret på motsatt sida spritfabriken gick in till ett företag som hette AB Gösta Rantzow. De sysslade med spannmål och trävaror. Några år efter att bilden togs, byggdes en större spannmålssilo på tomten. I dag är allt borta.

// Johnny

[Jan]

Jag har nu funderat vidare på rådet som jag fick i ett tyskt forum att ta bort Hasslarp och Kattarp och i stället lägga till ett industrispår mellan Hbf och Ödåkra. Den idén visade sig ha mycket potential och dessutom har den anknytning till förebilden. Jag såg att under början av 1900-talet fanns det ett stickspår i Gyhult som gick till Skånska Husarregementet. Gyhult ligger mellan Hbf och Ödåkra så det skulle passa alldeles utmärkt. Dessutom fanns det där också en hållplats så att persontågen kan stanna på fler platser.

Mitt huvudmål med anläggningen är att få en bana som man kan trafikera så nära förebilden som möjligt. Detta kräver en del kompromisser och att man töjer en del på sanningen. Jag tänkte ungefär så här:

På min bana har aldrig den stora nedläggningsivern inträffat. Här finns fortfarande flera företag som använder järnvägen som transportmedel, även styckegodset har överlevt. Hbf överlevde som station och har till och med hamnspåren kvar.

Vad innebär då detta? Jo, jag kan inkludera de industrier som fanns tidigare och samtidigt köra med moderna lok. Jag har köpt ett Gravita-lok med alldeles utmärkta köregenskaper och dessutom har jag sedan tidigare två Class 66-lok som har ännu bättre köregenskaper som jag absolut vill använda på anläggningen. Det är inte helt olikt de tankar Johan har med sin Hästholmenbana när han kommer lite längre fram i tiden. Jag tror det kan bli ganska bra. Visserligen inte helt förebildsriktigt men definitivt med Helsingborgskänsla.

I Gyhult finns idag en hel del industrier som skulle behöva en spåranslutning.


Jag har finslipat min spårplan för att passa till det nya upplägget och då har jag också fått spåranslutningen i Gyhult från rätt håll.

En annan positiv sak är att jag då får med kurvorna efter viadukten även om de i mitt fall blivit spegelvända.


Den skarpögde ser att ett stickspår tillkommit vid rangerbangården. Det finns på den gamla bangårdsritning jag har fått mig tillskickad och tänkte att det kunde generera lite mer trafik.

[Jan]

Beträffande Ödåkra station.
Det lilla stickspåret på motsatt sida spritfabriken gick in till ett företag som hette AB Gösta Rantzow. De sysslade med spannmål och trävaror. Några år efter att bilden togs, byggdes en större spannmålssilo på tomten. I dag är allt borta.

// Johnny

Det här är fantastiskt intressant.
Precis vad jag behövde för den fortsatta planeringen. Kommer du ihåg var silon placerades och hur stor den var (och om det var flera ihop)? Det verkar bli nödvändigt att skaffa en del spannmålsvagnar med tanke på silon i Hbf och nu den här nya informationen. Tack för värdefull info.

[JohnnyB]

Det var en nästan kvadratisk byggnad med trästomme och klädd med eternitplattor. Omkring 20 m hög. Den hade uppe på takåsen ett litet "hus" där maskineriet för elevatorerna var placerade. Jättefin utsikt därifrån. Silon var placerad i anslutning till gaveln på den stora byggnaden med brutet tak. Det mindre huset med snedtak revs när silon byggdes.

[Jan]

Silon var placerad i anslutning till gaveln på den stora byggnaden med brutet tak. Det mindre huset med snedtak revs när silon byggdes.

Tack Johnny.
Ungefär så här?

[JohnnyB]

Ja. Något åt det hållet. Har en bättre bild där man ser silon, men vet inte hur man lägger in bilder.

[Jan]

Du måste ladda upp bilden på en sida där du kan registrera bilder som till exempel Photobucket (där har jag mina bilder). Sedan länkar du helt enkelt till bilden här i ditt inlägg genom att använda "Img-knappen" ovan. Det ser då ut så här:

[img]bild-länk[/img]

Jag ser fram emot bilden.

[JohnnyB]

Här ser man tydligt silon och det lilla "huset" på toppen. Dessutom finns det ett större tak över passagen mellan silo och lagerbyggnaden ut mot järnvägen. Vidare kan man skymta en betlastningsanordning intill spåret närmast lagerbyggnaden.
Jag minns att man brukade ställa upp tomma vagnar på stickspåret uppe vid Gyhult under betsäsongen. Sedan backade man hela tågsättet ner till Ödåkra för lastning.

[Jan]

Stort tack Johnny,

Mycket användbar info (för att inte tala om bilden).

Nu behöver jag inte hitta på någon industri utan har till och med fått ett namn på företaget. Perfekt.