En modell om dagen - igen?

[d680ae]

...
Jämförde med anledning av frågan med några mässingsbuffertar och konstaterar att de i vitmetall har en marginellt längre hylsa (frågan är dock vilken som är längdmässigt korrekt?)
...
/Ola

Utan att ha sett jämförelseobjekten i mässing skulle jag ändå taxera hylsorna på vitmetallbuffertarna som för långa. Till hylsbuffertar med ringfjäderpatron och fjädringslängd 75 mm för godsvagnar är ytterhylsan 400 mm av buffertens totala längd om 620 mm. I TGOJ eget fordonssärtryck från 1978 anges att buffertlängden för malmvagn M5 är 1300/2 mm = 650 mm (7,5 mm i H0). På 1970-talet använde SJ 650 mm buffertar till personvagnar och då med 110 mm fjädringslängd. Men ytterhylasans längd var då 390 mm. Oavsett vilken konstruktion TGOJ valt att ha på sina malmvagnar bör ytterhylsans längd inte ha varit just mer än 435 mm (5,0 mm i H0).

[Lihkströmsverken]

Oavsett vilken konstruktion TGOJ valt att ha på sina malmvagnar bör ytterhylsans längd inte ha varit just mer än 435 mm (5,0 mm i H0).

Mätte på vitmetallgjutningen och fick hylsans längd till 5,5 mm.
Den i byggsatsen ingående buffert m/27 bedömer jag vara samma gjutning som inkluderas i alla (?) av modellproducentens byggsatser där denna bufferttyp förekom.

/Ola

[d680ae]

...
Mätte på vitmetallgjutningen och fick hylsans längd till 5,5 mm.

Nåväl, då fanns det ju skäl för ögat att inte bara låta sig luras av sammanhanget och perspektivet. Det är väl inte så att längdavvikelsen för ytterhylsan också har slagit igenom på hela buffertens längd?

Den i byggsatsen ingående buffert m/27 bedömer jag vara samma gjutning som inkluderas i alla (?) av modellproducentens byggsatser där denna bufferttyp förekom.

/Ola

Kan så vara. Med tiden blev ju antalet varianter av hylsbuffertar rätt digert beträffande både innehållet, form och diameter på hylsorna och skivorna så att modellåret blev en rätt trubbig beskrivning. Men det får man väl hoppas att modellproducenterna håller rimlig koll på.

... men framför allt är buffertallrikarna på vitmetallgjutningarna kraftigare. Man kan diskutera anledningen men min gissning skulle vara rent gjutteknisk.

Att göra buffertskivorna helt skalenligt tjocka kan nog vara en väl så stor utmaning. För spindelbuffertar hos SJ var skivtjockleken oberoende av om det var en plan eller kalottformad skiva 16 mm. För hylsbuffertar var tjockleken ökad till 20 mm. Men då hylsbuffertarnas skivor vanligen var demonterbara understöddes de av fästflänsen mot innerhylsan ungefär lika tjock. En vitmetallgjuten buffertskiva i H0 klarar knappast att hålla skalan utan att bli för bräcklig, så då får man se till att dess tjocklekskompromiss ryms inom ramarna för rimliga proportioner på hela bufferten.
Det kan ju möjligen vara en lättnad i den nöden att det numera finns godsvagnsbuffertar av den nyare lågkupiga typen med 370 mm buffertskivor heldragna ihop med innerhylsan där skivan är märkbart tjock, troligen ca 40 mm.

[Lihkströmsverken]

Nåväl, då fanns det ju skäl för ögat att inte bara låta sig luras av sammanhanget och perspektivet. Det är väl inte så att längdavvikelsen för ytterhylsan också har slagit igenom på hela buffertens längd?

Mätte hela bufferten och fick den till 7,5 mm. Det gör om jag inte räknar fel 65,3 cm omräknat till fullskala. När jag tittar på mina TGOJ ritningar över M5 vagnarna får jag fram, att vagnarna innan ombyggnad då sidoportaran togs bort, hade en buffertlängd om 65 cm. Med en något för grov bufferttallrik får jag uppfattningen att bufferten inte alltför mycket skiljer sig mot förebilden, men jag kan ha gjort en matematisk kullerbytta när jag räknar på skalorna.

/Ola

[Thomas Tell]

Här några mått på hylsbuffertar.

Hylsbuffertar malmvagnar 1929

Mbr 18177

Ringfjäderbuffertar malmvagnar 1929

Mbr 18178

/tell

[d680ae]

Här några mått på hylsbuffertar.

Hylsbuffertar malmvagnar 1929
...
Mbr 18177

Ringfjäderbuffertar malmvagnar 1929
...
Mbr 18178

/tell

Malmvagnarna (Mas/Ud) hos SJ hade sedan länge sin egen buffertlängd med 585 mm och bibehöll den intill slutet, således den 3:e längdvarianten vid sidan av den en gång universella 650 mm och godsvagnarnas sedermera enl UIC "avkortade" till 620 mm.

[Lihkströmsverken]

/Ola

[MatsN]

...nu förstår jag inte...
...Har du inget viktigare för dig?

/Mats

[runhällen]

Normalt använder jag mig av Maskinbyråns ritningar (Mbr) för att få fram huvudmått för alla delar i en byggsats, etsat eller vitmetall. Men sedan måste man använda förnuftet. Om något blir för tunnt för att klara normal hantering måste man gå upp i mått. Det gäller speciellt delar som är utsatta.

Sedan har man också produktionstekniska problem. Etsfirmor gillar inte att man har linjer som är under plåttjockleken men erfarenhetsmässigt vet jag att det kan fungera. Jag gör ex vis solgrindar med 0,2 mm linjer i plåt med tjocklek 0,3 mm och det fungerar eftersom det är korta sträckor och delarna stödjer varann.

Vitmetall gjuter jag med en centrifugalmaskin som trycker ut metallen radiellt. Problemet är när man vill att metallen ska gå i sidled eller ännu värre baklänges. Då kan man inte göra delarna för tunna. Därför gör jag numera bufferttallrikarna tjockare. Om man putsar ner kanternas tjocklek ser det genast bättre ut. Jag brukar ta tar tag i bufferten med fingrarna och göra en roterande rörelse mot ett slippapper några sekunder. På det sättet kan man också göra den ena tallriken kupigare.

(Lost-wax gjutning klarar tunnare material men med mina seriestorlekar skulle byggsatserna bli minst dubbelt så dyra.)

/Mats B
vd VVA

[Lihkströmsverken]

Sex dagar in på årets Tour har modellbyggandet satts på sparlåga. Dock innehåller dygnet en och annan timme för annat än sport ...

Idag har två TGOJ M3:or blivit klara

Det är M3 1848 och 1903, med dessa kan jag bocka av årets modeller nummer 15 och 16.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Dagens etapp förväntades att bli en tråkig dito. Efter en långsam tur skulle det hela avgöras av sprinterexperterna, men så blev inte fallet. Etappen blev en av årets mest intressanta och jag njöt. Han dock före och efter etappen, med lite mj-hobby;

Årets sjuttonde modell, TGOJ M3 1954, kan så bockas av.

Nu blir det troligen de tre TGOJ M5:or som står på tur.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Nionde etappen, ännu en spännande bergsetapp på Touren. Dock hade jag någon timme före start som kunde användas till modellbygge;

Tar lite tid att bygga då jag först måste torrpassa detaljerna. När jag väl är klar med denna vagn kommer troligen de efterföljande M5:orna att gå snabbare att bygga.

/Ola

[runhällen]

I byggsatsen för TGOJ M5 finns en detalj som heter lastautomat som Ola har haft lite problem att förstå. Här finns en bild som visar hur en sådan ser ut:



Funktionen hos en lastautomat är att ställa om bromskraften beroende på om vagnen är lastad eller inte. Tidigare lösningar hade en manuell spak. Lastautomaten kan via ett länksystem kopplad till fjädrarna mäta vikten och automatiskt ställa om.

/Mats B
vd VVA

[d680ae]

...
Funktionen hos en lastautomat är att ställa om bromskraften beroende på om vagnen är lastad eller inte. Tidigare lösningar hade en manuell spak. Lastautomaten kan via ett länksystem kopplad till fjädrarna mäta vikten och automatiskt ställa om.

/Mats B
vd VVA

Det vore intressant att få se på bild hur omsättning av lastutvägningen är löst i modell. Det bilden visar (är det en VAM-ventil?) är vågdelen av lastutvägningsautomatiken. Sedan finns det också en del som verkställer omställningen av bromskraften. Jag antar att den består av en mekanisk lastväxel som sitter kopplad i bromsbalanserna från bromscylindern, i så fall betydligt mindre synlig från sidan, eller är även den delen pneumatisk? Hur mycket av undersidans bromskomponenter är återgivet på modellen? På bottentömmande 3-axliga malmvagnar var dessa delar väl undanstoppade i underredets ändpartier knappt synliga alls. Men M5 har kanske bättre förutsättningar att avslöja hur den inbyggnaden ter sig även från sidan.

[Lihkströmsverken]

Årets modell nummer 18 kan så bockas av.

Detta första bygge av en M5:a får jag betrakta som en test. Även om det medföljer en bra byggbeskrivning tar det lite tid att få allt på plats, kommande M5:or kommer troligen att byggas snabbare med erfarenhet av detta första bygge.

Som kuriosa kan nämnas att jag höll på att "Whoops, I did it again" när jag skulle lägga på mattlack.

Tänk hur lätt det kan vara att ta fel sprayburk. Burken var välskakad och jag hade malmvagnen i andra handen när jag plötsligt insåg mitt misstag, jag hade en svart primer.

En annan fundering är hur hårt jag skulle gå åt vagnen med nedsmutsning. Gick kanske för långt ....
Funderade på hur baljans insida skulle se ut och bestämde mig för en ljusbrun grundfärg i vilken jag arbetade in pigment; svart, grått, rostbrunt. Resultatet blev en rostig insida. Anledningen till min tolkning, utan att ha sett vagnarna i verkliga livet, är att vid lastning och lossning skavs mycket av den inre färgen av och en metallren yta uppstår (fläckvis), denna yta får snabbt en täckning av rost för att sedan på nytt upprepas. Huruvida mitt resonemang håller överlåter jag till andra att kommentera.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Tog några nya bilder på resultatet av bygget av VVA M5 vagn i form av TGOJ M5 5002. Dessa nya bilder nu tagna i "fototält" och inte utomhus.

/Ola

[runhällen]

Så här kan insidan av en malmvagn se ut om den får stå ett tag:



Bild tagen av Claes Mattisson i Grängesberg 1996. Som syns som skugga på golvet.

/Mats B

[Lihkströmsverken]

En intressant bild! Denna ger inspiration till mina byggen som för närvarande är inriktade mot VVA modell av TGOJ M5 vagnar. En klar, två under målning och så tre på byggbordet;

Förutom dessa första sex M5 vagnar ligger några M5 byggsatser till och väntar på lödkolven men jag har nu hamnat i ett dilemma. I ett svagt ögonblick lovade jag kamraterna i Modelljärnvägsklubben att bygga en stationsbyggnad och dessutom att färdigställe en del av landskapet på klubbanläggningen. Landskapet år på gång men stationsbygget handlar säkert om ett halvårs byggande. Detta får dock inte påverka malmvagnsbygget så ......

/Ola

[Lihkströmsverken]

TGOJ M5 5012 och 5014 har ikväll fått sina dekaler på plats. 1940/50-talsmärkning är inte alltför svår, bara tio dekaler per vagn.

I morgon ett lager blanklack, om nu vädret medger. Så lite penselmålning, nedsmutsning och mattlack, och så skulle två TGOJ malmvagnar till vara klara.

/Ola

[Lihkströmsverken]

2020 års byggda modeller nr 19 och 20. Två TGOJ M5 vagnar med nummer 5012 och 5014.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Nästa batch om tre TGOJ M5 på byggbordet

/Ola

[Lihkströmsverken]

Batch två om tre M5:or på byggbordet

Här ser man ett av avstegen jag gör mot byggbeskrivningen - ett stelt chassie.

/Ola

[Beeblebrox]

Har du verkligen tid att bygga malmvagnar nu? Du har väl viktigare bygge att pyssla med

[CvonWow]

@ Ola.
De bilder på personvagnar från 1800 talet som tidigare fanns här i denna tråd, finns dom i någon publikation som man kan få tag på?
Var det inte så att du gjorde en del vagnar till någon tidning, eller mins jag fel?
Jag använde denna tråd flitigt som referens och bland annat var det de olika vagnarna med Littera B osv och F.
vänligen
Calle

[Lihkströmsverken]

De bilder på personvagnar från 1800 talet som tidigare fanns här i denna tråd, finns dom i någon publikation som man kan få tag på? Var det inte så att du gjorde en del vagnar till någon tidning, eller mins jag fel?

Jag har skrivit artiklar på temat i såväl Smalspårigt som i Modelljärnvägsmagasinet, till exempel har jag skrivit om just Norrlandsvagnarna i Modelljärnvägsmagasinet nummer 21.

Övriga liknande artiklar är;

• Statsbanornas första personvagnar (Modelljärnvägsmagasinet nr 23)

• Äldre postvagnar vid Statsbanorna ((Modelljärnvägsmagasinet nr 25)

• Resgodsvagnar under Statsbanornas första år (Modelljärnvägsmagasinet nr 27)

• Statsbanornas äldsta täckta godsvagnar (Modelljärnvägsmagasinet nr 29)

• Vilka färger hade Statsbanornas första personvagnar? (Smalspårigt nr 126)

• Hästtransportvagn (Smalspårigt nr 128)

• Fångvagnar i Statsbanornas barndom (Smalspårigt nr 130)

/Ola

[CvonWow]

@Ola, Ja just det, dom var det ja! Tror jag har några liggandes i gömmorna någonstans...Tack.

[Lihkströmsverken]

Förutom de tre M5-vagnarna som det byggs på just nu dök så en Ibö vagn upp. Bygget påbörjades för lååååång tid sedan och avstannade men idag så dök den upp på byggbordet igen.

Nu när jag lärt mig löda vitmettalsgjutningar mot mässing var det enkelt att få buffertarna på plats. Kanske kan vagnen bli klar före årsskiftet?

/Ola

[Lihkströmsverken]

Innan de senaste råden slog igenom i Skåne provrullade jag mina sex första M5:or nere på klubbanan

... och fler lär det bli!

/Ola

[ford1929]

Förutom de tre M5-vagnarna som det byggs på just nu dök så en Ibö vagn upp. Bygget påbörjades för lååååång tid sedan och avstannade men idag så dök den upp på byggbordet igen.
Ibö bild 7.JPG
Ibö bild 8.JPG
Nu när jag lärt mig löda vitmettalsgjutningar mot mässing var det enkelt att få buffertarna på plats. Kanske kan vagnen bli klar före årsskiftet?

/Ola

[loktok]

Snyggt jobbat Ola som vanligt

[CvonWow]

@Ola
Orkar du lägga in bilder på dom färdiga Godsfinkor, framför allt G1 och hur du satt dekalerna?
Skulle även vara fint att få se dom två postvagnarna där den ena var gulsvart och den andra helt gul, eller vet du på rak arm vilket nummer och tidning dom var med i, så kan jag köpa det?

Allt gott
Calle

[Lihkströmsverken]

Tre TGOJ M5:or med dekaler på plats. Fortfarande blanklackade ...

Det tycks kunna bli minst 23 byggda modeller i år.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Årets modeller nummer 21, 22 och 23 kan så bokas av. Det blev tre TGOJ M5 malmvagnar med nummer 5021, 5024 och 5031.

Denna gång valde jag att vara lite mer försiktig med nedsmutsningen av vagnskorgen

I och med att jag gick i pension den 1:a januari 2013 har jag listat mina byggda och påbörjade modeller. Det innebär att jag hade vid det datum och fram till idag har påbörjat 176 modeller och av dessa är idag 109 färdigbyggda. Kvar att färdigställa just nu är alltså 67 modeller men jag gissar att jag kommer att plocka fram ännu fler på mitt byggbord så .....

/Ola

[Lihkströmsverken]

Funderade på nästa bygge en stund. Kanske någon av de 67 påbörjade eller varför inte en normalspårig kylvagn? Nä det blev ...

... några malmvagnar, TGOJ M5:or, till.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Det blir lättare och snabbare för var vagn som byggs ...

... även om jag inte slaviskt följer byggbeskrivningen utan bygger malmvagnarna på "mitt sätt".

/Ola

[ford1929]

Förutom de tre M5-vagnarna som det byggs på just nu dök så en Ibö vagn upp. Bygget påbörjades för lååååång tid sedan och avstannade men idag så dök den upp på byggbordet igen.
Ibö bild 7.JPG
Ibö bild 8.JPG
Nu när jag lärt mig löda vitmettalsgjutningar mot mässing var det enkelt att få buffertarna på plats. Kanske kan vagnen bli klar före årsskiftet?

/Ola

det ser jag fram emot

[Lihkströmsverken]

det ser jag fram emot

Jo, det finns planer på ett gruståg med flera (?) Ibö vagnar. Ett antal byggsatser, förutom den påbörjade, ligger och väntar. Hade visst problem trots en bra byggbeskrivning med "bockningarna" på förstlingen, Ibö vagnen alltså, men när jag nu väl förstår hur det är tänkt är det bara prioriteringen (malmvagnsbehovet) som hindrar fortsatt bygge.

/Ola

[Martin960115]

Härligt att se Ola.
Men en fråga hur vagnarna kommer du att bygga nu av Tgoj M5. Men även så måste det finnas något från Rimbogrande M4 vagnar?

För du har ju redan ett stort antal vagnar av M2/M3 vagnarna...

[Lihkströmsverken]

Det dök upp en smalspårig resgodsvagn på byggbordet som jag senast lödde på i början av februari. Det handlar om en fd GOSVV modell som aldrig gavs ut av Göran Olsson men som häromåret kom i en något omarbetad utgåva från Vagnverkstaden.

Vagnen var en av två systervagnar, det fanns faktiskt en tredje som var en ångfinka, byggda för SRJ av Vagnfabriken i Södertälje. De två resgodsvagnarna, F 85 (senare F 227) och F 85 (senare F 228) såldes bägge till HFJ, förmodligen 1952, där de byggdes kraftigt om.

En trevlig modell att bygga och byggsatsen, tur att jag några till liggande, innehåller faktisk delar för att även bygga ångfinkan.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Året börjar närma sig sitt slut och ett antal modeller står och väntar på att slutföras. Frågan är dock; Hinner jag?

En av modellerna är SRJ resgodsfinkan F 84 som jag håller på med slutdetaljeringen.

Här uppstår dock några överväganden. Ett antal godsvagnar beställdes av SRJ hos Vabis med leverans 1899, Häribland var de två resgodsvagnarna F 84 och F 85 samt ångfinkan F 79. Byggsatsen har delar för byggandet av såväl resgodsvagnarna som ångfinkan men har till exempel detaljer som begränsar valet av tidsperiod fram till 1937/38 då vagnarna fick ändrat axelavstånd. Vidare har byggsatsen den typ av gavelräcken som infördes under tidigt men saknar de takstolpar som ursprungligen var vanligt vid SRJ (och som även dessa vagnar ursprungligen hade, men hur länge?). Sedan kan man fundera på om och när vagnarna fick genomgående bromsledning. En annan faktor är att vagnarna omnumrerades år 1929 (till F 227 och F 228). Detta tillsammans innebär ett problem om hur jag skall bygga vidare.

Jag lutar dock till att försöka efterlikna hur vagnarna kan sett ut några år in på 1900-talet för att kunna kombinera dom, jo det blir även F 79 och F 85 så småningom, med de andra 2-axliga personvagnarna från SRJ jag byggt. Dock överväger jag att exkludera de gavelstolpar som når upp till takhörnen, eller....? Och så måste jag ta mig en funderare på "genomgående bromsledning" eller inte.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Respons, via mail, har fått mig att titta på om jag skull kunna få till hörnstolparna.

I ett första test blev det så här, möjligen skall jag byta mot stolpar med mindre diameter.

Hittade oxså en ritning som visade vagnen.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Vad som antingen blir modell 24 för året 2020 eller nummer ett för 2021 har nu fått "allt" på plats. Återstår är rensning och putsning av överskottslödtenn och så målning och märkning.

Modellen är som tidigare nämnt en av de som Göran Olsson, GOSVV, ritade innan han alltför tidigt rycktes ifrån oss, och som aldrig salufördes. Göran Nilsson, Vagnverkstaden, såg senare till att vi kunde få ta del av GOSSV aldrig under eget namn utgivna modeller och detta är en av dessa. Undrar vad som mer ritades?

Tillbaka till SRJ vagnen. Jag har, kanske mot bättre vetande, valt att bygga den som jag tror att den kan sett ut något årtionde in på 1900-talet. Kanske någon anmärker på valet av bromsslangar och det ålderdomliga plattformsräcket, existerade dessa samtidigt? När fick SRJ vagnar genomgående bromsledning? Frågorna är många men detta är min högst amatörmässiga tolkning och så får det bli.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Korg och underrede primat;

Med sex dagar kvar och lika många arbetsmoment, med 24 timmars torktid i mellan, är det tveksamt om jag blir klar till årsskiftet.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Dags att göra bokslut för 2020;

23 byggda modeller, alla påbörjade i år, vilket gör 119 byggda modeller sedan pensionen för åtta år sedan. Det kunde blivit en 24:e vagn i år, SRJ F 84, men tiden sprang ifrån mig så den får räknas in i 2021 år produktion.

Årets 23 modeller fördelar sig på en smalspårig och 22 normalspåriga vagnar. Smalspårsvagnen blev en boggipersonvagn medan normalspårsvagnarna blev alla TGOJ malmvagnar fördelade på M2, M3 och M5 vagnar. Med årets malmvagnar har jag nu byggt 49 stycken TGOJ malmvagnar med fler på gång.

För ovanlighets skull har jag bara (?) börjat på ytterligare tre vagnar i år, även dessa malmvagnar, men "högen" av sedan tidigare påbörjade modeller är stor - hela 70 stycken!

/Ola

[Lihkströmsverken]

En dag in på år 2021 och första vagnen klar. Ett klart gränsfall som borde ha kunnat räknats in i 2020 års produktion och inte vädret haft sin påverkan (jag målar mina modeller på balkongen och då får det vara såväl uppehåll som lugnt). Målningsmomenten för detta bygge har jag beskrivit i tråden "Byggtips . så gör jag ....."
viewtopic.php?p=113038#p113038

Slutresultatet blev så här för SRJ F 84;

/Ola

[Johan Molin]

Det är bara att ta av sig hatten och buga (även om det inte syns på min avatar)! Vilket litet konstverk!

[Lihkströmsverken]

Under åren uppe i Karlskrona, innan jag fick förmånen att gå i pension, genomfördes en lödjunta en gång i veckan. En av modellerna jag då gav mig på var en Rimbo Grande modell av en smalspårig SRJ G-vagn. Modellen kom efter sju år upp på byggbordet igen och blev färdigbyggd i oktober 2019.

Strax därefter hittade jag en obromsad halvsyster i garderoben som jag satte lödkolven i men som vanligt när det gäller mina byggen så kommer andra modeller i mellan. Nu fick jag för mig att jag skulle bygga färdigt modellen och den plockades fram.

Jag insåg att det inte var så mycket jobb och efter några nya lödmoment ser modellen ut så här

Intressant är att det levererades 20 G-vagnar från Södertälje Verkstäder till SRj 1911 men endast fem av dessa var obromsade, hela 15 var alltså bromsade. Jag har läst att i princip var var femte vagn bromsad så vad var anledningen till fördelningen i denna beställning med endast fem obromsade?

/Ola

[Thomas Tell]

Vad som antingen blir modell 24 för året 2020 eller nummer ett för 2021 har nu fått "allt" på plats. Återstår är rensning och putsning av överskottslödtenn och så målning och märkning.
SRJ F84 bild 16.JPG
SRJ F84 bild 17.JPG
Modellen är som tidigare nämnt en av de som Göran Olsson, GOSVV, ritade innan han alltför tidigt rycktes ifrån oss, och som aldrig salufördes. Göran Nilsson, Vagnverkstaden, såg senare till att vi kunde få ta del av GOSSV aldrig under eget namn utgivna modeller och detta är en av dessa. Undrar vad som mer ritades?

Tillbaka till SRJ vagnen. Jag har, kanske mot bättre vetande, valt att bygga den som jag tror att den kan sett ut något årtionde in på 1900-talet. Kanske någon anmärker på valet av bromsslangar och det ålderdomliga plattformsräcket, existerade dessa samtidigt? När fick SRJ vagnar genomgående bromsledning? Frågorna är många men detta är min högst amatörmässiga tolkning och så får det bli.

/Ola

Ackermankranar är de kranar till låga luftslangar som tömmer slangens luft när de stängs. Sådana monterades på SRJs vagnar först under 1940-talet. På bilden syns SRJ F 80 som spånvagn i Mörby 1974. Vagnen har fortfarande de högt placerade tryckluftslangarna och inga Ackermankranar.
1905 beslöt SRJ styrelse att tryckluftbroms skulle monteras på ånglinjerna och ett litet antal godsvagnar. 1941 började montaget av tryckluftbroms på övriga godsvagnarna.
Snyggt bygge som vanligt.
/tell

[Lihkströmsverken]

Intressant! Tydligen har jag lyckats bygga en bastard, alltså en icke existerande vagn. Dock är bilden som du visar intressant, SRJ F 80. Det levererade tre vagnar från Vabis, SRJ F 79 och F 84-85, där SRJ F 79 ar en ångfinka. Bilden du visar, SRJ F 80, har stora likheter med dessa tre vagnar, vem tillverkade denna och fanns det systervagnar?

/Ola

[Lihkströmsverken]

Med en dag där vädret medgav målning på balkongen kunde SJ Gsp 301 046, en fd SRJ vagn, fått såväl grundfärg som blanklack.

Fyra andra vagnar som förhoppningsvis kan bli färdigställda är

två fd VGJ tvåaxliga vagnar och två fd MÖJ tvåaxliga vagnar, alla i SJ utförande.

2021 års produktion ser lovande ut.

/Ola