Östersund C 1970 helt uppåt väggarna

[Johan Molin]

Ser väldigt snyggt ut! Jag kommer med stor förtjusning att fortsätta följa dina förehavanden!

[3030]

Så är våren åter här, åtminstone att döma av alla rådjursavgnagda tulpanblad.

Solen lockar fram en och annan modellrallare, som med kaffekoppen i hand sätter sig att ta ett par ytterligare myrsteg på sin blivande anläggning.

Jag har nu ympat in en Entec bryggstolpe i mitt perrongtak:

Jag har sett snyggare Plasticard-snickeri om man säger så, men får trösta mig med att förebilden också kom till i efterhand - Östersund elektrifierades runt 1940 då taket redan funnits några tiotal år,

Övergången från stationshuset till plattformen har också fixats till, här kommer nog att behövas lite justeringar för att få säker strömupptagning etc;


Den skarpsynte ser möjligen stuprör och -rännor samt några tvärstag. Plattformskanten har fått lite mer torrpastellbehandling, toppat med Vallejo pigment binder.

[Svenne]

Imponerande!

Både skickligt och modigt att efterbilda en kryssväxel i en "vägkorsning". Så såg det ut i Ljusdal också en gång i tiden. Men inte i Ljusnäs. Arrangemanget fick inte plats.

[3030]

Svenne: tackar ödmjukast för berömmet. Driftproven får avgöra om det är mod eller dumdristighet.

Mulet väder idag - lite trixande med ordbehandlaren gav några skyltar:



Oskärpan på högra skylten ska vi vara tacksamma för - Jemtlandspilen utgjordes nog aldrig av Y6 så vitt jag vet..

Flaggstången till höger är en avmaskad bom. Nu slipper Preisrarna kanske lårbensbrott (Code 75) och framrusande tåg. Bommen är inte rörlig, men det är strängt taget inte Preisrarna heller, som väl är...

[Sture Bylén]

Bommen är inte rörlig, men det är strängt taget inte Preisrarna heller, som väl är

Ha, ha, den här sortens modellbyggarargumentation känns välbekant.
Djärvt bygge som ser mycket bra ut. Håller tummarna för funktionaliteten men den är ju strängt taget inte den bästa i förebilden heller....

[ErikB]

Citat:
Nu slipper Preisrarna kanske lårbensbrott (Code 75) och framrusande tåg.

Är det inte skenbenen som har code 75?
/Erik

[Johan Molin]

Ja bara de inte blir skendräktiga så ...

[3030]

Sommaren är här, hettan är tryckande, inte ens mördarsniglarna är sig själva utan ligger och trykcer i väntan på bättre tider.
Vad återstår för en gräsänkling annat än att... dra om ventilationen i källaren.
Bågfilande och plåtrörspusslande har resulterat i från- och till-luft till bl.a. den hörna där en järnväg sakta, sakta (snigeltempo?) växer fram.

Just nu pågår rälsläggning för södra infarten till min tolkning av Östersund C - en rejäl krök (konstnärlig frihet!!!) räddar mig från att behöva bygga ut källaren sisådär 10 meter ut i trädgården.
Till höger ska en rejält bantad huvudverkstad in, och kanske, kanske får jag in godsmagasinet längs bort i hörnet. Och ja - lamporna SKA bort.



Som antagligen framgått av tråden söker jag mig fram snarare än bygger efter en tydlig plan. För mig är det mycket en fråga om att prova och lära - jag måste jobba rätt konkret för att "se hur det blir". Jag har tillräckligt med teori och planering på jobbet, så det blir en extra bra avkoppling på det här sättet.

Jag har kommit fram till att det passar mig att bygga spåret på ungefär meterlånga löstagbara sektioner av liggunderlag.
Nästa bild visar den lösa infartssektionen som dragits lite åt sidan för att visa hur den passar mot en fastsatt bit liggunderlag.



Som trådens titel antyder ligger banan uppåt väggarna - MYCKET högt uppåt väggarna. De lösa sektionerna ger mig möjlighet att ballastera, rostmåla och detaljera spåren på arbetsbänken (eller utomhus). Dessutom kan jag inom vissa gränser skjuta hela sektioner i sidled. Jag ser just nu ett behov att skjuta alltihop ca 7 cm "åt höger" och 10 cm "hitåt" (se första bilden). Gör jag så så kommer det att ge problem i norra infarten och i bråddjupet ned i Storsjön (hyllkanten åt höger), men det får jag ta sedan.

Önskan att provköra tvingade fram en i högsta grad provisorisk anslutning mellan sektioner - får skylla på den häftiga vårfloden eller nåt:

[3030]

Bygga hus i styrén-helgen utanför Falköping resulterade i förnyad inspiration, några väggsektioner och många idéer. Väggsektionerna tillhör stationshuset, och jag har nu gjort ett första fönster - det första av ett drygt trettiotal med dessa mått. Metoden får bli en variant på "Sture-kassetten", d.v.s. foder, spröjs och "glas" byggs ihop till en enhet och monteras sedan utanpå fasaden över ett hål i väggen.



Dragstift och genomskinlig plast är en variant som jag ska prova senare, men detta är täckglas (0,15 x 18 x 18 mm), följt av ett lager 0,13 mm styren med tre hål i och överst styrenlister längs kanterna. "Spröjsen" är i verkligheten mellanrum mellan glasen i tre separata öppningsbara fönster och för mig så är de 2mm breda strecken lättare att få till i styren än med dragstift. På glaset limmar jag med Crystal Clear - ett lim jag också tänker använda för att montera kassetterna på väggen efter väggmålning.

Nästa bild visar hur jag gick till väga - överst en "jigg" för att ritsa (diamantritsare - den med träskaft) glasen till rätt bredd. Kapning på andra ledden gör jag när det tunna styrenskiktet är på plats. Hårt underlag är nödvändigt vid glasritsning och jag upplever att det går mycket lättare med diamanten än med den hårdmetallritsare (den andra) jag först testade. Mindre ojämnheter efter knäckningen går fint att fixa med brynet, men jag ska vara ärlig - större delen av glasen spricker och får kasseras...


Nederst har jag provat med passbitar som jag staplar för att kunna rita/skära parallella linjer i den tunna styrenen. Synd att "mått-Johanssons" måttsatser är så "omåttligt" dyra.

[Sture Bylén]

Mycket intressant!!
Kul att du vågar experimentera på egen hand. Sådant där experimenterande är bland det roligaste i hobbyn (även om det går åt många täckglas.. ).
Ja, då väntar vi bara på att få se det färdiga bygget.

[3030]

Tiden går, och något färdigt bygge finns inte än.. Däremot tror jag nu att jag "hittat hem" vad gäller byggmetod.
Jag har fått hem en laserskuren väggsektion i 0,4mm plywood från Techstation som jag målat och limmat ihop. Några mindre justeringar behövs innan jag beställer hem fullstora väggar.

[Johan Molin]

Och här trodde man att man skulle få en lugn lördagseftermiddag. Men det är bara att hämta haklappen och svalgsugen igen då ...

Kul! Se med stor spänning fram emot fortsättningen!!!

[3030]

Tack Johan!
Det är några bitar kvar..

Färgerna får jag klura lite på - min bild är tagen i solsken, bilden på originalet en regnig dag för ett halvsekel sedan... (detalj ur bild från samlingsportalen)

[3030]

För den som likt mig vill "nörda ner sig" alternativt är intresserad av byggnadsrenovering:
https://www.jamtli.com/wp-content/uploa ... tionen.pdf
Texten handlar om den renovering som gjordes 2010-2012 och hur man skrapade sig ner genom färghistorien... Jag har tillbringat många timmar med att studera bilder på samlingsportalen och det har hänt en del under åren.

Jag har lagt in en fråga om dateringshjälp i vägfordonstråden - rapporten pratar om en ommålning 77-78 men det finns inte säkra belägg för om den här grön-gröna färgsättningen kom till då... Jag gillar den, så det får nog bli den även om jag hamnar lite fel jämfört med målet 1970.

[Johan Molin]

Om man grottar ner sig i ett vetande om en speciell sak – må det vara din station i Östersund, Olas återkommande frågor på Järnvägshistoriskt forum om svenska 1860-talsvagnar, eller mitt grävande om MHJ och Hästholmens hamn, kommer man så småningom till en punkt där ens frågor inte får några svar längre – för det finns ingen som vet mer än du själv om frågan. Och då är det sannolikt bara du själv som har tillräckligt intresse för att gräva vidare efter de undanglidande svaren ...

Det enda vi kan göra är ju då att fortsätta heja på varandra i våra strävanden!

[3030]

Så sant Johan - jag gräver vidare

Inför beställningen av Y1 provades i maj 1975 en italiensk och en tysk motorvagn på Inlandsbanan:
http://www.postvagnen.com/forum/index.p ... id=1008119
Det slog mig just att den tyska vagnen är med på den här bilden:
http://www.samlingsportalen.se/getitem- ... _KDAC00213
OCH: i bakgrunden en färgsättning som för mig verkar rätt bekant..
(Jag kan ha fel, men pilastrarna har en mörk färgton jämfört med väggen vilket inte stämmer med den föregående färgsättningen..)

Bilden är vintrigare än den på Postvagnen - så tidig vår 75 kanske ?
Inte målar man väl om på vintern - sommaren -74 måhända.

[Johan Molin]

Rivarossi tycks ju i alla fall ha haft motorvagnen, om det kan vara till någon tröst ...

[3030]

Rykande (jodå!) färskt från lasern hos Techstation.
Nu ska det bli spännande att se om justeringarna blev som de skulle. Det knepigaste är att ta korrekt hänsyn till lasersnittets bredd.

[3030]

Stommen i huset blir 2 mm MDF - i hörnen har jag låtit skära ut "uttag och piggar" så att de två väggarna går att sätta ihop som pusselbitar.
Lasern gjorde precis som jag sagt och skar 3 mm djupa uttag .. Lätt fixat med små bitar av 1mm plywood.

Den högra väggen har ett stort uttag för en (eventuell) framtida inredning - det ska ligga en en-plans del framför den.

Så till de stora fönsteruttagen i MDFen. Så här är det tänkt att sitta ihop:

Här är lagren: ytterst fönstrets foder, fasad med integrerad spröjs (det är tre separat öppningsbara fönster på förebilden) och längst in stommen. Hålet är 18 mm brett vilket är bredden på ett täckglas för mikroskop. Biten med lim på passar i detta hål och man kan se att den har 1,5 täckglas på sig om man tittar noga. Hålet i den limmiga biten är aningen större än fasadens fönster så att det blir en liten fönsternisch på insidan. Plats för uttorkade pelargoner eller vad som nu finns på andra våningen på en järnvägsstation.

Fasad och foder är gjorda i 0,4 mm flygplansplywood (3 skikt a 0,13mm). Allt ska målas innan jag sätter ihop något.

[d680ae]

...
... i hörnen har jag låtit skära ut "uttag och piggar" så att de två väggarna går att sätta ihop som pusselbitar.
...

På den gamla goda (prelaser-) tiden, när handarbete och träslöjd var högsta mode, kallades fogmetoden sinkning. Det låter rätt genuint och gammaldags och bör väl numera, i den mån man alls bemödar sig om att använda metoden, ha förärats något käckt och modernt västerifrån importerat nysvenskt namn.

I övrigt ett inspirerande byggprojekt att följa.

[3030]

På den gamla goda (prelaser-) tiden, när handarbete och träslöjd var högsta mode, kallades fogmetoden sinkning

Borde jag kommit ihåg - det är ju trots allt en gammal svensk träkåk som är förebild så det känns mer rätt.

Jag vill understryka att jag testar laser av två skäl - dels för att det är riktigt spännande och dels för att jag helt enkelt känner att det blir övermäktigt för mig att handskära detta stora hus. Jag hyser en stor beundran för dem - varav många finns här på forumet - som har den erfarenhet och uthållighet som krävs för att "för hand" få ihop fantastiska resultat. Mitt nästa projekt blir ett handbyggt utedass

I övrigt ett inspirerande byggprojekt att följa.

Roligt att höra. Tack. Jag har hängt på forumet rätt många år och det känns kul att ha något som känns värt att bidra med.

[3030]

Lite maskning o målning, följt av provmontering. "Golvet" tillsågat av skyddsmaterialet som leveransen var packad i: 3 mm MDF.

[3030]

..åsså lite mer maskning, målning och provmontering.

Tre lager grön färg - kanske hade det varit bättre att köra en grundfärg i botten.
Plywooden är ganska mörk och gravyren har sotrester från laserbearbetningen - jag har kört lite tandborste på detta men det är inget som går att borsta bort helt.
Träets struktur framgår tydligt - på gott och ont.

Hur som helst: det känns bra att äntligen få se lite byggnadsvolym - hittills har allting varit platt.

[Beeblebrox]

Plywooden är ganska mörk och gravyren har sotrester från laserbearbetningen - jag har kört lite tandborste på detta men det är inget som går att borsta bort helt.

En anledning till att faktiskt inte använda plywood till laserskurna modeller faktiskt. Det är limmet i materialet som gör väldigt kladdiga sotrester. Det gör även att det blir svårt att köra smäckra saker, tenderar mest att bli bränt.
I övrigt ett kul och snyggt bygge!

[3030]

Tack för feedbacken, Daniel!
Jag sökte ett tunt material (för att kunna få till någorlunda skalenligt tjocka avdelare mellan de tre separata ”småfönstren” i varje fönster) och provade plywood. Träkänslan är fin, men sotet stör i ”gravyren” för plankmönstret. Tycker ändå att sprejmålningen täcker bra - ev skugga förstärker reliefen.

[3030]

Efter en inspirerande modulhelg i Tyresö och ett par hektiska veckor på nytt jobb så blev det lite tid att ta tag i senaste leveransen från laserfabriken:

Det nya är de fyra utskjutande byggnadsdelarna med dubbelfönster. Sådana utskjutande delar kallas tydligen "risaliter" på arkitektursvenska (och tyska) har jag fått lära mig.

[d680ae]

...
Det nya är de fyra utskjutande byggnadsdelarna med dubbelfönster. Sådana utskjutande delar kallas tydligen "risaliter" på arkitektursvenska (och tyska) har jag fått lära mig.

Ett intressant modellbygge både i sig själv, men också för att lyfta fram förebilden som intressant byggnadsobjekt. Jag har själv varit i Östersund och i stationsmiljön både en och annan gång, men inte förrän med bilden ovan reagerat över hur stor träbyggnad det är. Finns det data på hur den placerar sig i en rankning av stora svenska/nordiska stationsbyggnader helt i trä? Det är ju rätt ansenliga fasadytor den uppvisar. Skapligt stora stationsbyggnader med meter efter meter träpanel endast avbrutet av fönster, och i gatuplan en och annan dörr utan några andra arkitektoniska finesser finns/har funnits representerade i järnvägen byggnadsbestånd, särskilt i norra Sverige. Det finns för all del några mer intresseväckande "kråkslott" också. Annars har intrycket gärna blivit präglat av "tristess". Jag antar att den något kostnadsdrivande konstruktionen med risalterna tillsammans med pilastrarna varit ägnad att bryta upp en annars slätstruken och långtråkig yta av panel och likformiga fönster.

[3030]

Ett intressant modellbygge både i sig själv, men också för att lyfta fram förebilden som intressant byggnadsobjekt. Jag har själv varit i Östersund och i stationsmiljön både en och annan gång, men inte förrän med bilden ovan reagerat över hur stor träbyggnad det är. Finns det data på hur den placerar sig i en rankning av stora svenska/nordiska stationsbyggnader helt i trä? Det är ju rätt ansenliga fasadytor den uppvisar. Skapligt stora stationsbyggnader med meter efter meter träpanel endast avbrutet av fönster, och i gatuplan en och annan dörr utan några andra arkitektoniska finesser finns/har funnits representerade i järnvägen byggnadsbestånd, särskilt i norra Sverige. Det finns för all del några mer intresseväckande "kråkslott" också. Annars har intrycket gärna blivit präglat av "tristess". Jag antar att den något kostnadsdrivande konstruktionen med risalterna tillsammans med pilastrarna varit ägnad att bryta upp en annars slätstruken och långtråkig yta av panel och likformiga fönster.

Jag känner till för lite om den nordiska "konkurrensen" i grenen stora trästationer, men visst är det en rätt maffig träkåk
Vid stationens öppnande 1879 var tvåvåningsdelen 38 meter, men den byggdes till i båda ändar och är sedan början på 1920-talet drygt 50 meter lång. Sedan tillkom ju också envåningstillbyggnader nästan runt om huset (de blir mitt nästa byggsteg).

Risaliter och pilastrar gör verkligen en stor skillnad - det ser man på mitt bygge som fortfarande ser rätt platt ut..
Östersundssonen och SJ-arkitekten Adolf W Edelsvärd ligger ju bakom MÅNGA stationshus förutom detta och han hade ju en ambition att "höja" den svenska byggnadskonsten ute i landet. I fallet Östersund tycker jag att han i någon mån lyckades - staden är fortfarande fylld av träbyggnader som har likheter med stationshuset. En del av dem är skapligt stora som t.ex. Gamla Teatern.

[3030]

Just nu rejält trött på 1/ små fönsteromfattningar och 2/ grön färg

Nu sitter i alla fall pilastrar (m.m.) samt ett 40-tal fönsteromfattningar på plats.

Ett par feltänk på någon halv millimeter i några hörn kommer att kräva lite spackling eller så, men på det stora hela blir det som jag tänkt mig.

[Johan Molin]

Ett synnerligen häftigt bygge!

[3030]

90% av undervåningen omges av enplans utbyggnader.
Här är början till norra+västra sidans utbyggnad - handkarvad utan laser.
(Husets västra långsida ligger mot spåren.)
Fasaden kommer att bli 2 mm MDF + 0,4mm plywood, laserskuret som tidigare.
Taket är en liten förövning inför min RIKTIGT stora utmaning - taket på tvåvåningsdelen. Dit är det dock långt, som väl är

[3030]

Spårsidans utbyggnad har nått sin fulla längd. Vet inte om Edelsvärd hann se vad som hände med hans fina tvåvåningshus..

Plasticard-platta ditlagd som tak - verkar funka. Nu får jag ta och välja hur jag ska få till takplåten..

Vinklarna i hörnet är inte att leka med. Eftersom jag är ringrostig när det gäller trigonometrin så är jag glad att jag inte försökte räkna mig fram tIll formen på taket.

[ollef]

Vinklarna i hörnet är inte att leka med. Eftersom jag är ringrostig när det gäller trigonometrin så är jag glad att jag inte försökte räkna mig fram tIll formen på taket.

Nej det blir alltid överraskningar när man börjar montera takytorna.
Teorin kan stämma någorlunda, men det räcker inte om man vill slippa glipor
Är precis i samma fas på mitt stationsbygge http://motessparet.se/viewtopic.php?f=4 ... 71#p102371

[3030]

Skönt att höra! För min del är det ju mer eller mindre byggpremiär så det är lätt att misströsta när (för mig) nya problem kommer upp. Jag är dock (faktiskt) ganska envis så det ska nog gå

[Johan Molin]

Jag är säker på att alla vi som försökt oss på att scratchbygga hus känner igen oss. The devil is in the details, som sagt ...

[3030]

En början på plåttaket, inspirerat bl.a. på "industrispionage" på Göran Tholins trevliga byggen på MJ Hobbymässan. Underlaget är 0,5 mm Plasticard på vilken 7x14 mm plåtar markerats genom horisontella (ristade) skarvar i linje med varandra, på andra ledden stående falsar av 0,28 x 0,56 mm Plasticard. Jag lade de horisontella skarvarna i linje med varandra (istället för med en halv plåts förskjutning) baserat på det enda förebildsfoto (ca 1945) där man ser plåtarna...

Lite inledande markarbeten påbörjade - försöker få en känsla för lämpliga vägghöjder och hur långt taket ska sticka ut. Väggen är inte den som ska sitta där, för övrigt.

"Romerska bågar" får mig att tänka på godis, men det är inte det som Nochs Struktur-Straße "Römischer Verbund" är. Gatsten i detta mönster låg på perrongen, så vi får se om jag kan göra något av detta fynd från mässan:

[Jan Frelin]

Den gatstenen har jag inte sett förut, vem sålde?

[3030]

Den gatstenen har jag inte sett förut, vem sålde?

Ursäkta ett mycket sent svar, Jan! Jag köpte rullen hos Boren Train/MJ-Specialisten.
En länk till tillverkarens hemsida: https://www.noch.de/de/produkt-kategori ... 60322.html

[3030]

Ett litet paket från Techstation ramlade in i veckan:

Skärprecisionen är häftig - knappt det behövs lim.. Sedan gäller det att ge rätt underlag också - takets hörn blev lite mysko så de får inte vara med på bild

[3030]

Äntligen sammanfaller inspiration och tid för takplåtsarbete.

Plasticardark (takåsen i mitten) ritsas i 7x14 mm stående rutor.
Rutornas långsidor indikerar var jag ska limma falsarna (0.25x0.5mm Plasticard). Kortsidorna markerar horisontella plåtskarvar.

Följer Göran Tholins metodik att fästa falsen i ena änden och när den torkat dra en limsträng och sänka ned resten av falsen medan man drar i andra änden. Då blir det rakt.

Eftersom falsarna ska stå upp så insåg jag efter ett tag att det var bra att göra en liten vinkel längst ut (titta vid limtuben). Då "välter" inte falsen lika lätt.

Xuron-tången är bra att frisera falsändarna med.

[3030]

I sedvanligt snigeltempo följer nu ännu ett byggsteg - undertaket.
En mer rutinerad byggare hade valt tjockare Plasticard och kunnat nöja sig med ett lager. Hörn är f-n så knepiga..

[3030]

Inte en JAS 39, utan en av fyra "takkupor" (heter det inte). Många vinklar blir det och detta är inte det första försöket...

[3030]

Eftersom det ska bli så här....

..så var det bara att konstatera att vinklarna likt f--b-nn-t blev fel ,
kavla upp ärmarna och ta fram kniv och styrenark:

GLAD PÅSK önskar jag alla modelljärnvägare där ute i cyberrymden!

[Johan Molin]

Dito! Ditt bygge följs med stort intresse! Glöm nu bara inte äggen och sillen!

[Simpan]

Den där stationsbyggnaden går jag igång på.
Snygg modell och underbar färg.
Ser fram emot fortsättningen och lite mer bilder från övriga banan.

[3030]

Så har det gått några månader igen...
En husbyggarkurshelg med Göran T i MMMs regi gav en välbehövlig kick [JC_doubleup.gif].
Styrenplasten kom åter fram för verandan mot gatan. Bilderna i bakgrunden är originalet på 1940- och 1970-talen.

[Johan Molin]

Det ser ut att bli ett fantastiskt bygge! Men du behöver gott om plats till en bangård som kan matcha denna stor-station!

[3030]

Tack Simpan och Johan för positiva kommentarer!

Ni slår båda huvudet på spiken: var är resten av anläggningen

När jag började med tråden var tanken att bygga en enkel rundbana nära det låga taket runt väggarna i en del av källaren (3,5x3 m). En extremt starkt komprimerad Östersund C blev faktiskt spårlagd, men det kändes som om begränsningarna blev allt för stora för att det skulle bli en kul anläggning.

Där någonstans kom jag i kontakt med modulvärlden i form av MMM, byggde en liten landskapsmodul och var med på några körningar. Jag kände att modulrallande passar mig bättre, så den nuvarande planen är att göra Östersund C som en sektionerad modul.

Av transport- och utrymmesskäl kommer jag att hålla mig till 48 cm breda och en meter breda sektioner. Upp till åtta spår (med perrong mellan andra och tredje spåret) går det att klämma in. På båda sidor av spårsektionerna kommer det att "hänga" rena landskapssektioner av varierande bredd - stationshuset kommer att stå på en 48 cm bred landskapssektioner, på motsatt sida spårområdet blir det kanske en 16 cm sektion

Det finns en idag en sektion framför stationshuset med perrong och (ett av två) tak. En del av växelgatorna i södra änden av stationen växer sakta fram på två andra sektioner.

Den del av stationen som jag hoppas kunna bygga är i verkligheten en dryg kilometer lång. Sex eller sju sektioner är vad jag tänker komprimera den till. Antalet spår blir max 8 istället för verklighetens 10-12.

"Långsam och envis premiärbyggare med önskan att lära sig saker" får man väl karaktärisera mig som. Det ska ju inte vara för lätt

Avrundar med en lite färggrannare bild - som också visar resultatet av slarvig maskering som får åtgärdas i sinom tid.

[3030]

Men du behöver gott om plats till en bangård som kan matcha denna stor-station!

Ser fram emot fortsättningen och lite mer bilder från övriga banan.

Det kändes som det behövdes lite omväxling i tråden så jag har tagit en paus i husbygget. Istället har jag tagit mig samman och byggt stommar till modulsektioner och lagt spår på två av dem. Bilden visar södra infarten, andra sektionen.

Närmast i bild så är spår ett (det högra) infartsspår för persontåg. Spår två (det vänstra) är utdragsspår för växling och går också till lokstallet (som jag inte ska bygga). Den första sektionen (hitom den här) kommer att innehålla ett växelpar som ger godstågen möjlighet att komma över från spår ett till spår två.

Ska ge mig "under jord" och koppla in ström samt montera lite prylar från Möllehem Gårdsproduktion. Måste bara få tag på en billig Android-enhet så att jag kan köra appen för att konfigurera elektroniken..

[Jan Frelin]

Snyggt, vad är det för växlar?