Toppbilden, visa:
Östersund C 1970 helt uppåt väggarna
Östersund C 1970 helt uppåt väggarna
En lång och aningen bluddrig avsiktsförklaring:
Dammdoftande andraklassvagnar med skvalpande vattenkaraffer på väg mot Storlien? Ett Ub som med allt snabbare arbetande koppelstänger accelererar vid växlingen av Kalmarvagnarna i Alvesta? Att på morgonen titta på Stroyer-teckningarna på informationsaffischerna i sovvagnarna när tåget rullar in mot Linköping? Blinkande strålkastare på ett D-lok som väntar på avgångssignal? Rälsbussresan mot Norrhult? Att morfar var stationskarl i Vindeln? Att klättra på museiloket (Np?) utanför busstationen i Borgholm och öppna och stänga grindarna på vagnarna?
Några av förklaringarna till ett järnvägsintresse som följt mig genom åren. Under 70-talet kanaliserades intresset genom en serie Märklin-anläggningar där 5200-skenorna fick representera stora radier, Prins August levererade grönt sågspån och Da 884 och Rc 1010 fick dela plats med TEE-tåg dragna av 103-113-7. Sedan anläggningarna pensionerats, tog utbildning, arbete och familj över. Tågbacillen är som bekant svårbotad, så ett återfall i form av succesivt tilltagande fåtöljrallande inleddes för nästan 10 år sedan. Tillståndet har förvärrats ytterligare genom diverse fordonsinköp och spårplanerande och är nu på väg in i en fas av konkret byggande. Alla inspirerande anläggningstrådar på Mötesspåret (och tidigare andra forum) är anledningen till att jag äntligen kommer igång.
Det har sina sidor att läsa mycket innan man börjar - ambitionsnivån höjs lätt skyhögt över den egna förmågan. Övning ger färdighet, brukar det heta. Då gäller det ju också att vara beredd att det kommer att bli en del halvtaffliga resultat längs vägen. Hur som haver, jag har förhandlat mig till ett utrymme "uppåt väggarna" i ett rum i husets låga källare (1,85 i takhöjd) med syfte att komma igång med lite praktik i halvnollan. Några syften:
* Fokus på SJ 1970, elektrifierat normalspår i mellersta/norra Sverige.
* Lära mig mer om spårunderbyggnad, spårläggning med flexräls (Peco, code 75, min radie 900mm), ballastering och "rostfärgning".
* Testa DCC i praktiken.
* Få bygga några skalriktiga hus och ha en miljö att placera ut dem i.
* Bygga ett stationsområde med slanka växlar, långa spår och perronger, stationsbyggnader..
* Bygga "natur" med de material som gäller idag: markisolering, Woodland Scenics etc.
* Arbeta med vädring, konsekventa färgskalor etc.
* Förstå och prova mig fram till ett "diorama-liknande" byggsätt där anläggningen sitter (nästan) i ögonhöjd och åskådarens perspektiv kan styras med scenic blocks etc.
* Köra tåg runt, runt. (I alla fall till en början... - det finns fler rum )
Och sist men inte minst: koppla av och ha kul. Jag har bara börjat och kommer inte att hetsa.
Något inlägg då och då kommer det att bli här i forumet. Påskhelgen känns som en bra startpunkt.
Dammdoftande andraklassvagnar med skvalpande vattenkaraffer på väg mot Storlien? Ett Ub som med allt snabbare arbetande koppelstänger accelererar vid växlingen av Kalmarvagnarna i Alvesta? Att på morgonen titta på Stroyer-teckningarna på informationsaffischerna i sovvagnarna när tåget rullar in mot Linköping? Blinkande strålkastare på ett D-lok som väntar på avgångssignal? Rälsbussresan mot Norrhult? Att morfar var stationskarl i Vindeln? Att klättra på museiloket (Np?) utanför busstationen i Borgholm och öppna och stänga grindarna på vagnarna?
Några av förklaringarna till ett järnvägsintresse som följt mig genom åren. Under 70-talet kanaliserades intresset genom en serie Märklin-anläggningar där 5200-skenorna fick representera stora radier, Prins August levererade grönt sågspån och Da 884 och Rc 1010 fick dela plats med TEE-tåg dragna av 103-113-7. Sedan anläggningarna pensionerats, tog utbildning, arbete och familj över. Tågbacillen är som bekant svårbotad, så ett återfall i form av succesivt tilltagande fåtöljrallande inleddes för nästan 10 år sedan. Tillståndet har förvärrats ytterligare genom diverse fordonsinköp och spårplanerande och är nu på väg in i en fas av konkret byggande. Alla inspirerande anläggningstrådar på Mötesspåret (och tidigare andra forum) är anledningen till att jag äntligen kommer igång.
Det har sina sidor att läsa mycket innan man börjar - ambitionsnivån höjs lätt skyhögt över den egna förmågan. Övning ger färdighet, brukar det heta. Då gäller det ju också att vara beredd att det kommer att bli en del halvtaffliga resultat längs vägen. Hur som haver, jag har förhandlat mig till ett utrymme "uppåt väggarna" i ett rum i husets låga källare (1,85 i takhöjd) med syfte att komma igång med lite praktik i halvnollan. Några syften:
* Fokus på SJ 1970, elektrifierat normalspår i mellersta/norra Sverige.
* Lära mig mer om spårunderbyggnad, spårläggning med flexräls (Peco, code 75, min radie 900mm), ballastering och "rostfärgning".
* Testa DCC i praktiken.
* Få bygga några skalriktiga hus och ha en miljö att placera ut dem i.
* Bygga ett stationsområde med slanka växlar, långa spår och perronger, stationsbyggnader..
* Bygga "natur" med de material som gäller idag: markisolering, Woodland Scenics etc.
* Arbeta med vädring, konsekventa färgskalor etc.
* Förstå och prova mig fram till ett "diorama-liknande" byggsätt där anläggningen sitter (nästan) i ögonhöjd och åskådarens perspektiv kan styras med scenic blocks etc.
* Köra tåg runt, runt. (I alla fall till en början... - det finns fler rum )
Och sist men inte minst: koppla av och ha kul. Jag har bara börjat och kommer inte att hetsa.
Något inlägg då och då kommer det att bli här i forumet. Påskhelgen känns som en bra startpunkt.
Senast redigerad av 3030 den 22 aug 2016, 22:31, redigerad totalt 1 gånger.
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Härligt!! Ännu en anläggningstråd.
Och poetiskt och bra presenterad - det är vi många som gillar!!
Och poetiskt och bra presenterad - det är vi många som gillar!!
Låter intressant men är okänt för mig. Jag hoppas på en förklaring (gärna med bilder till).3030 skrev:åskådarens perspektiv kan styras med scenic blocks etc
Det där tycker jag låter perfekt. Då slipper man trängas med forumets alla förväxta typer om man gör studiebesök hos dig.3030 skrev:ett rum i husets låga källare (1,85 i takhöjd)
- Johan Molin
- Inlägg: 19974
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Nej men, vad roligt! ÄNNU en anläggning framöver att gotta sig åt! Varmt välkommen i anläggningstråden! Ska bli jättekul att få se vad det blir av detta framöver. Good luck!
BTW: Garnarna mellan Morshyttan och platsen för Stures födelse är väl ett typiskt "scenic block", en avdelare mellan olika scener.
Att sedan Sture är lite småsint i sina kommentarer behöver du inte bekymra dig så mycket om ...
BTW: Garnarna mellan Morshyttan och platsen för Stures födelse är väl ett typiskt "scenic block", en avdelare mellan olika scener.
Att sedan Sture är lite småsint i sina kommentarer behöver du inte bekymra dig så mycket om ...
- Sgt pepper
- Inlägg: 677
- Blev medlem: 13 feb 2013, 17:19
- Ort: Södermanland
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Kul med en ny till liksom med mig. På detta forum välkomnas man vänligt av trevliga modellmänniskor Välkommen i gänget, du kommer snart känna av den helvilda masen
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Tack för ett varmt välkomnande!
"Scenic dividers", "scenic break" eller "viewblocks" kanske jag borde skrivit istället för "Scenic blocks". Det jag menar är tekniken att med "synfältsavdelare" (t.ex. kullar, byggnader etc) dela in en anläggning i olika delar eller "scener". Betraktarens blick styrs till att se en "scen" i taget, gärna ur det av byggaren önskade perspektivet.. Särskilt effektivt om anläggningen "trycks upp i nyllet" vilket händer vid hög bygghöjd.
Taget ur boken "Layout Design" - min första Iain Rice-bok. Hade jag tidigare litat på omdömena om mr Rice så är det många, många andra MJ-böcker jag kunnat skippa att köpa. Han skriver så bra helt enkelt!
"Scenic dividers", "scenic break" eller "viewblocks" kanske jag borde skrivit istället för "Scenic blocks". Det jag menar är tekniken att med "synfältsavdelare" (t.ex. kullar, byggnader etc) dela in en anläggning i olika delar eller "scener". Betraktarens blick styrs till att se en "scen" i taget, gärna ur det av byggaren önskade perspektivet.. Särskilt effektivt om anläggningen "trycks upp i nyllet" vilket händer vid hög bygghöjd.
Taget ur boken "Layout Design" - min första Iain Rice-bok. Hade jag tidigare litat på omdömena om mr Rice så är det många, många andra MJ-böcker jag kunnat skippa att köpa. Han skriver så bra helt enkelt!
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
- Johan Molin
- Inlägg: 19974
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Och illustrerar bra därtill också!
-
- Inlägg: 7838
- Blev medlem: 28 dec 2011, 23:30
- Ort: Mölle
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Det där problemet har ju broder Rikard löst på et föredömligt sätt i Mälarviken/Mollsjö - en barstol åt fullvuxna att sitta på! Så så lätt ska väl inte min ständige belackare från Rossberga slippa undan ...Sture Bylén skrev:Det där tycker jag låter perfekt. Då slipper man trängas med forumets alla förväxta typer om man gör studiebesök hos dig.3030 skrev:ett rum i husets låga källare (1,85 i takhöjd)
Kul med en ny anläggningstråd! Ska bli spännande att följa!
Also sprach der Matserschmitt!
- Sgt pepper
- Inlägg: 677
- Blev medlem: 13 feb 2013, 17:19
- Ort: Södermanland
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Jaha fanns det ett namn på det jag har påbörjat3030 skrev:Tack för ett varmt välkomnande!
"Scenic dividers", "scenic break" eller "viewblocks" kanske jag borde skrivit istället för "Scenic blocks". Det jag menar är tekniken att med "synfältsavdelare" (t.ex. kullar, byggnader etc) dela in en anläggning i olika delar eller "scener". Betraktarens blick styrs till att se en "scen" i taget, gärna ur det av byggaren önskade perspektivet.. Särskilt effektivt om anläggningen "trycks upp i nyllet" vilket händer vid hög bygghöjd.
Taget ur boken "Layout Design" - min första Iain Rice-bok. Hade jag tidigare litat på omdömena om mr Rice så är det många, många andra MJ-böcker jag kunnat skippa att köpa. Han skriver så bra helt enkelt!
-
- Inlägg: 2017
- Blev medlem: 28 dec 2011, 22:39
- Ort: Bålsta
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
För dig, Mats, blir taket Scenic Divider.. Läckert egentligen, med ett lämpligt hål kunde du spela sax utan att behöva vara i samma rum som ljudet.Sgt pepper skrev:Jaha fanns det ett namn på det jag har påbörjat3030 skrev:Tack för ett varmt välkomnande!
"Scenic dividers", "scenic break" eller "viewblocks" kanske jag borde skrivit istället för "Scenic blocks". Det jag menar är tekniken att med "synfältsavdelare" (t.ex. kullar, byggnader etc) dela in en anläggning i olika delar eller "scener". Betraktarens blick styrs till att se en "scen" i taget, gärna ur det av byggaren önskade perspektivet.. Särskilt effektivt om anläggningen "trycks upp i nyllet" vilket händer vid hög bygghöjd.
Taget ur boken "Layout Design" - min första Iain Rice-bok. Hade jag tidigare litat på omdömena om mr Rice så är det många, många andra MJ-böcker jag kunnat skippa att köpa. Han skriver så bra helt enkelt!
Förlåt för offtopicen, 3030, och välkommen.
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Tekniken känner jag förstås till. "Scenic divider" är väl det engelska uttryck jag har hört.3030 skrev:"Scenic dividers", "scenic break" eller "viewblocks" kanske jag borde skrivit istället för "Scenic blocks". Det jag menar är tekniken att med "synfältsavdelare" (t.ex. kullar, byggnader etc) dela in en anläggning i olika delar eller "scener". Betraktarens blick styrs till att se en "scen" i taget, gärna ur det av byggaren önskade perspektivet.
Pedagogiskt och bra förklarat, Johan. Nu kommer jag aldrig att missa det här begreppet igen.Johan Molin skrev:BTW: Garnarna mellan Morshyttan och platsen för Stures födelse är väl ett typiskt "scenic block", en avdelare mellan olika scener
Annars kanske man skulle kunna ge dig en sådan här att sträcka ut dig på. Då kunde du kanske (för en gångs skull) utföra lite nyttigt anläggningsarbete också.Mölle-Mats skrev:Det där problemet har ju broder Rikard löst på et föredömligt sätt i Mälarviken/Mollsjö - en barstol åt fullvuxna att sitta på!
Kommer mig att tänka på den gamla historien om pojkarna som slogs på skolgården. Läraren skiljde dem åt och frågade:Mölle-Mats skrev:min ständige belackare från Rossberga
- Hur började det här?
-Jo, det började med att Kalle slog tillbaka...
Ja, som sagt...Arne Lindgren skrev:Förlåt för offtopicen, 3030, och välkommen.
-
- Inlägg: 225
- Blev medlem: 16 feb 2012, 19:42
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Ja du,3030.Du befinner dig i samma stadie som jag själv gjorde för tre och ett halvt år sedan.Jag hade resterna av min gravt förfallna gamla 60-talsanläggning och drog igång en totalrevidering och nybyggnation till vad som undan för undan blivit "Malmgropen-Tyskedala".Du har massvis med timmar fyllda av inspiration och pyssel framför dig.Det blir mycket testande,ändrade och den ena planerade lösningen som av praktiska omständigheter måste bytas mot den andra.Kort och gott,Du har en mycket,mycket kul och fängslande tid framför dig.Lycka till!
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Tråd-hijackning av ovanstående slag uppskattas, det är ju lite av poängen med ett forum av det här slaget tycker jag!
Jag fortsätter därför att (försöka) bifoga (ugh!) en bild av en tidig försöksuppställning av "scenic divider". Mycket effektiv, men ej uppskattad av lokpersonalen. Banavdelningen har rekvirerat hålsåg i skala 87:1
Takhöjden är som sagt vad den är. Jag började med att placera spåren på befintliga hyllor men med spårunderbyggnad så hamnade det hela för högt. Jag har ägnat dagen åt att såga i Sten (IKEA) och justera anläggningens "nollplan". Den hängande kurvan är Peco Code 75 på plyfa+liggunderlag+asfaltmatta+Woodland Scenics rälsbädd, allt limmat med latexfog.
Med andra ord ett försök att följa Flemming Örneholms metod som den beskrivs i Allt om Modelltåg 3: "Om tåg på tysta spår" av Christer Engström.
Ibland händer det lite oväntade oväntade saker - den hängande kurvans förlängning i föregående bild hamnade på en 40W-lampa - smältpunkten för sliprar är uppenbarligen låg Lampskrället ska väck, spontanskapad Batman-symbol eller ej !
Jag fortsätter därför att (försöka) bifoga (ugh!) en bild av en tidig försöksuppställning av "scenic divider". Mycket effektiv, men ej uppskattad av lokpersonalen. Banavdelningen har rekvirerat hålsåg i skala 87:1
Takhöjden är som sagt vad den är. Jag började med att placera spåren på befintliga hyllor men med spårunderbyggnad så hamnade det hela för högt. Jag har ägnat dagen åt att såga i Sten (IKEA) och justera anläggningens "nollplan". Den hängande kurvan är Peco Code 75 på plyfa+liggunderlag+asfaltmatta+Woodland Scenics rälsbädd, allt limmat med latexfog.
Med andra ord ett försök att följa Flemming Örneholms metod som den beskrivs i Allt om Modelltåg 3: "Om tåg på tysta spår" av Christer Engström.
Ibland händer det lite oväntade oväntade saker - den hängande kurvans förlängning i föregående bild hamnade på en 40W-lampa - smältpunkten för sliprar är uppenbarligen låg Lampskrället ska väck, spontanskapad Batman-symbol eller ej !
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
- Johan Molin
- Inlägg: 19974
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Trevligt med forumkamrater som gör inlägg med mycket värme!
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
En solig påskdag går mot sitt slut. "Nollplanet" är sänkt och en tidigare tillyxad bit markisolering tillfälligt inlagd. Huset är ett frihandsexperiment i Plasticard och kartong. Det hamnar nog någon annanstans senare. "Grönsaken" intill spåret talar vi tyst om.
Ett detaljstudium visar att en del arbete återstår på kåken - hade kanske varit bra att hålla sig till långt avstånd så länge..
För att få en känsla av volymen hos ett lite större hus har jag knåpat ihop följande pistaschgröna skapelse i kapa-skivor och kartong.
Min tanke är att testa om det går att jobba med en 1:87-skapelse av den här storleken utan att alla proportioner blir fel. Huset - (en del av) stationshuset vid Östersund C - är baserat på småritningar ur del II av "Vissa större stadsbanestationer", fotografier och egna minnesbilder. Om jag gör en riktig modell, får jag nog börja med en tur till Göteborg där ritningarna visst finns idag.
Ett detaljstudium visar att en del arbete återstår på kåken - hade kanske varit bra att hålla sig till långt avstånd så länge..
För att få en känsla av volymen hos ett lite större hus har jag knåpat ihop följande pistaschgröna skapelse i kapa-skivor och kartong.
Min tanke är att testa om det går att jobba med en 1:87-skapelse av den här storleken utan att alla proportioner blir fel. Huset - (en del av) stationshuset vid Östersund C - är baserat på småritningar ur del II av "Vissa större stadsbanestationer", fotografier och egna minnesbilder. Om jag gör en riktig modell, får jag nog börja med en tur till Göteborg där ritningarna visst finns idag.
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
-
- Inlägg: 175
- Blev medlem: 29 dec 2011, 23:34
- Ort: H0sjö
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
En anläggning som påbörjas så här runt påsk borde verkligen bli något "äggstra".
Det ska bli intressant att följa bygget.
Det ska bli intressant att följa bygget.
- Johan Molin
- Inlägg: 19974
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Solen skiner, domesticerade rådjursskrällen käkar upp uppstickande tulpaner och hobbyarbetet flyttar ut på trädäcket. Stärkt av en kopp kaffe sätter jag kniven i ett liggunderlag och producerar denna "flerfiliga motorväg":
Liggunderlaget har fått en pålimmad (silikonfogmassa) Woodlands Scenics rälsbädd. Med en praktisk vit märkpenna markerade jag sliperändarnas lägen. Peco-rälsen limmades också med silikonfogmassa och en tapetlinjal hjälpte mig att få spåren raka och spåravstånden "rätt" (50 mm=tapetlinjalbredd).
Liggunderlag+rälsbädd+Peco Code 75 ger en rälsöverkant på 19 mm över underlaget. Nu kommer vi till något som kan få mig att vakna kallsvettig (nåja): perronghöjder. Jag bestämmer mig för att testa med 6 mm ovanför RÖK och tycker att det ser rätt bra ut, åtminstone som jag minns klättrandet in i sovvagnarna på Östersund C.
"Kapaskivor" är mitt favoritmaterial i denna fas: snabbt och enkelt att kapa och limma. Något av modellbyggandets motsvarighet till skissandet innan man gör en teckning. För perrongen ska jag prova att bygga vidare på skissen. Perrongen består av en liten "ram" som jag lägger en 10 mm kapaskiva på. 10mm-skivan kommer att vara bortlyftbar för detaljering av perrongen - exempelvis utbyte av grillpinnarna mot ett antal perrongtaksstolpar.
Spårunderlagen ska också få vara löstagbara tills jag ballasterat och målat spåren. Som yrvaken fåtöljrallare slås jag av hur gul Peco-räsen är - kanske skulle jag valt Tillig istället... Hoppas verkligen att det blir bättre med lite rostfärg.
Två hamstrar tillbringade påskveckan hos oss och hade jag inte haft så stor respekt för dessa bestars huggtänder hade nog en del av deras "tvättsand" hamnat på banvallen. I veckan ska jag kika in på en smådjursaffär för att kolla utbudet.
Liggunderlaget har fått en pålimmad (silikonfogmassa) Woodlands Scenics rälsbädd. Med en praktisk vit märkpenna markerade jag sliperändarnas lägen. Peco-rälsen limmades också med silikonfogmassa och en tapetlinjal hjälpte mig att få spåren raka och spåravstånden "rätt" (50 mm=tapetlinjalbredd).
Liggunderlag+rälsbädd+Peco Code 75 ger en rälsöverkant på 19 mm över underlaget. Nu kommer vi till något som kan få mig att vakna kallsvettig (nåja): perronghöjder. Jag bestämmer mig för att testa med 6 mm ovanför RÖK och tycker att det ser rätt bra ut, åtminstone som jag minns klättrandet in i sovvagnarna på Östersund C.
"Kapaskivor" är mitt favoritmaterial i denna fas: snabbt och enkelt att kapa och limma. Något av modellbyggandets motsvarighet till skissandet innan man gör en teckning. För perrongen ska jag prova att bygga vidare på skissen. Perrongen består av en liten "ram" som jag lägger en 10 mm kapaskiva på. 10mm-skivan kommer att vara bortlyftbar för detaljering av perrongen - exempelvis utbyte av grillpinnarna mot ett antal perrongtaksstolpar.
Spårunderlagen ska också få vara löstagbara tills jag ballasterat och målat spåren. Som yrvaken fåtöljrallare slås jag av hur gul Peco-räsen är - kanske skulle jag valt Tillig istället... Hoppas verkligen att det blir bättre med lite rostfärg.
Två hamstrar tillbringade påskveckan hos oss och hade jag inte haft så stor respekt för dessa bestars huggtänder hade nog en del av deras "tvättsand" hamnat på banvallen. I veckan ska jag kika in på en smådjursaffär för att kolla utbudet.
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
- Johan Molin
- Inlägg: 19974
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Äntligen en forumkompis till som skådat ljuset! Det verkliga, riktiga solljuset, som är överlägsen arbetsbelysning för pill i stort och smått!hobbyarbetet flyttar ut på trädäcket
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Så sant, så sant. Inte minst eftersom ögonen numera inte riktigt ger samma skärpa på nära håll som i fornstora dagar. Extra bonus att få tanka D-vitamin (solen alltså - för tidigt på säsongen för en pilsner). Avkopplad och solbränd återvänder man ned i sitt källarhål med ytterligare en komponent till sin MJ-värld.Johan Molin skrev: Äntligen en forumkompis till som skådat ljuset! Det verkliga, riktiga solljuset, som är överlägsen arbetsbelysning för pill i stort och smått!
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
- Johan Molin
- Inlägg: 19974
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
- Sgt pepper
- Inlägg: 677
- Blev medlem: 13 feb 2013, 17:19
- Ort: Södermanland
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Där jag bor är det inte lätt för pilljobb utomhus än om man inte vill försöka med vantarJohan Molin skrev:Äntligen en forumkompis till som skådat ljuset! Det verkliga, riktiga solljuset, som är överlägsen arbetsbelysning för pill i stort och smått!hobbyarbetet flyttar ut på trädäcket
- Johan Molin
- Inlägg: 19974
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
- Sgt pepper
- Inlägg: 677
- Blev medlem: 13 feb 2013, 17:19
- Ort: Södermanland
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Vore inte dumt att dra lite söderöver Frugan och jag var inne ett tag på att flytta till Ystad, det lever fortfarande kvar i tankarna. Lite därför jag bygger anläggningen flyttbar tror jag?/Mvh AndersJohan Molin skrev:Flytta!!!
- Johan Molin
- Inlägg: 19974
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Jag är inte skåning. Råkar bara bo där.
- Sgt pepper
- Inlägg: 677
- Blev medlem: 13 feb 2013, 17:19
- Ort: Södermanland
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Nä inte då Uppvuxen i Stockholm och inflyttad Sörmlänning sedan -83 med någon mellanlandning först i Västmanland. Stures "favoritlän"tågtyckarn skrev:Herregud , är det inte nog med skåningar på forumet.
-
- Inlägg: 7838
- Blev medlem: 28 dec 2011, 23:30
- Ort: Mölle
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Tja, jag är ju född i Hälsingborg (som det stavades på den tiden) men tvångsdeporterades till Gulag - hrrrm, Rumpmasriket ska det förstås vara - vid 4 års ålder. Sedan tog det mig åtskilliga decennier att via Uppsala med en liten avstickare till Stures "favoritlän" Västmanland och sedan "Tokstan" innan jag för lite drygt ett decennium återbördade mig till den skånska myllan. Men när jag häver upp min stora trut så är det ingen som tror att jag är skåning, dialekten som fastnade vid 12 års ålder är värsta Bässlaggsmålä (för riktigt dalmål talas inte i Rumpmasriket - det är mer likt tungomålet i Fagersta på andra sidan garnridån än den i t ex den grufliga staden Falun).
Also sprach der Matserschmitt!
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Sommarskåning, född i Östersund, härstammande från Västerbotten och det mörkaste av Småland samt sedan ett par decennier innehavare av SL-kort. Vet inte riktigt vad jag ska kategorisera mig som.. Modellrallare kanske
P.S. Rådjursskrälle-nät installerat. Chinchilla-sand inhandlat i lösvikt a 35 spänn kilot.
P.S. Rådjursskrälle-nät installerat. Chinchilla-sand inhandlat i lösvikt a 35 spänn kilot.
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Jag bygger minsann ingen flyttbar anläggning........Nädu....
Och vad gäller "favoritlandskapet" Västmanland, tja, Skåne är väl en annan "favorit". Det finns ju grader även i helvetet brukar det ju heta.... ,
Och vad gäller "favoritlandskapet" Västmanland, tja, Skåne är väl en annan "favorit". Det finns ju grader även i helvetet brukar det ju heta.... ,
-
- Inlägg: 2017
- Blev medlem: 28 dec 2011, 22:39
- Ort: Bålsta
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Är det nåt som håller rådjur borta?3030 skrev: Rådjursskrälle-nät installerat?
Svärmor odlar kejsarkronor och hon har aldrig ett rådjur på sin tomt..
Men alla alternativ är intressanta.
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Nät i grön inplastad metalltråd med ca 10 cm rutor (vi talar naturligtvis Bambi i skala 1:1) lagt över rabatten i 45 graders lutning mot terassräcket.. Test pågår...Arne Lindgren skrev:Är det nåt som håller rådjur borta?3030 skrev: Rådjursskrälle-nät installerat?
Svärmor odlar kejsarkronor och hon har aldrig ett rådjur på sin tomt..
Men alla alternativ är intressanta.
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Vårsolen skiner ånyo och en vilsekommen ekorre hoppar runt i päronträdet. Rådjursnätet (plastat metallnät på rulle, snarast 5x10 cm rutor) gör sitt jobb. Inga fler uppätna tulpanblad under nätet, däremot i "referensrabatten" bredvid. Kaffebryggaren går på högvarv och Chinchilla-sanden har kommit till användning:
Hittade av en händelse en bild jag tog i mars 1977 som visar den perrong och de spår jag inspireras av. Spårkorset är en kul detalj som jag tyvärr får hoppa över - det blir för korta spårlängder annars.
En liten nostalgibild slinker med idag: en detalj från en av mina modelljärnvägar från ungefär samma tidsepok:
Jag skulle inte bygga på det viset idag, men attans vad kul det var!
Hittade av en händelse en bild jag tog i mars 1977 som visar den perrong och de spår jag inspireras av. Spårkorset är en kul detalj som jag tyvärr får hoppa över - det blir för korta spårlängder annars.
En liten nostalgibild slinker med idag: en detalj från en av mina modelljärnvägar från ungefär samma tidsepok:
Jag skulle inte bygga på det viset idag, men attans vad kul det var!
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
En kyligare dag. Rådjuren försöker komma in under nätet, men hittills har de kammat noll. En hackspett utför halsbrytande trapetskonster i en upphängd talgboll, precis utanför kamerazoomens räckvidd.
Jag sitter och vrider och vänder på de ballasterade spåren och funderar på vad det finns för lärdomar för mig som förstagångsbyggare. Jag har försökt jobba "by the book": lagt ut sand, jämnat till, frilagt spåren, sprayat vatten med diskmedel och slutligen droppat utspätt vitlim.
Detta är vad jag kommer fram till:
Jag sitter och vrider och vänder på de ballasterade spåren och funderar på vad det finns för lärdomar för mig som förstagångsbyggare. Jag har försökt jobba "by the book": lagt ut sand, jämnat till, frilagt spåren, sprayat vatten med diskmedel och slutligen droppat utspätt vitlim.
Detta är vad jag kommer fram till:
- Jag gillar att jobba med den finkorniga sanden, strukturen känns rätt, men färgen är för ljus i min smak. Jag har provat att successivt "förmörka" med akvarellfärg. Många strykningar blir det, kanske borde jag jobba med mer täckande färger?
- Det blir en "vitlimsfilm" på sliprarna - det är väl inget att göra åt - som är lätt att skrapa bort när det torkat.
- Jag upplever att det är svårt att få bort sanden från sliprarna på sidorna av Pecos relativt smala underläggsplattor. Det är ju lätt och effektivt att dra (t.ex.) en smal träkloss över sliprarna längs med spåret, men underläggsplattorna fordrar väl att man går in och borstar bort (alternativt petar (alternativt bilar)) bort små sandkornshögar (tekniken beror på hur långt torkningen kommit - när torkningen är klar riskerar man att skada sliprarna ). Hur gör ni andra?
- Jag använde Woodland Scenics-tuschpennor för att måla slipers resp räls. Den förstnämna (ljusbrun) funkade rätt bra tycker jag, medan spetsen på den andra (rost) trasades sönder mot underläggsplattorna Kanske borde jag spraymålat spåret o sliprar i brunt innan jag började montera..
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Ballasteringen ser verkligen prydlig ut men som du skriver så hade det varit enklare att sprutmåla slipers och räls innan du gjorde den. Jag hade provat att med färgspruta göra det nu i efterhand och så att säga slå tre flugor i en smäll. Om det lyckas så får ju räler, slipers och ballasten förhoppningsvis rätt färg. Lycka till!
- Sgt pepper
- Inlägg: 677
- Blev medlem: 13 feb 2013, 17:19
- Ort: Södermanland
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Tackar för denna visning Det blir nog en test med chinchillasand och airbrushen på mina bangårdar Mvh Anders3030 skrev:En kyligare dag. Rådjuren försöker komma in under nätet, men hittills har de kammat noll. En hackspett utför halsbrytande trapetskonster i en upphängd talgboll, precis utanför kamerazoomens räckvidd.
Jag sitter och vrider och vänder på de ballasterade spåren och funderar på vad det finns för lärdomar för mig som förstagångsbyggare. Jag har försökt jobba "by the book": lagt ut sand, jämnat till, frilagt spåren, sprayat vatten med diskmedel och slutligen droppat utspätt vitlim.
Detta är vad jag kommer fram till:
- Jag gillar att jobba med den finkorniga sanden, strukturen känns rätt, men färgen är för ljus i min smak. Jag har provat att successivt "förmörka" med akvarellfärg. Många strykningar blir det, kanske borde jag jobba med mer täckande färger?
- Det blir en "vitlimsfilm" på sliprarna - det är väl inget att göra åt - som är lätt att skrapa bort när det torkat.
- Jag upplever att det är svårt att få bort sanden från sliprarna på sidorna av Pecos relativt smala underläggsplattor. Det är ju lätt och effektivt att dra (t.ex.) en smal träkloss över sliprarna längs med spåret, men underläggsplattorna fordrar väl att man går in och borstar bort (alternativt petar (alternativt bilar)) bort små sandkornshögar (tekniken beror på hur långt torkningen kommit - när torkningen är klar riskerar man att skada sliprarna ). Hur gör ni andra?
- Jag använde Woodland Scenics-tuschpennor för att måla slipers resp räls. Den förstnämna (ljusbrun) funkade rätt bra tycker jag, medan spetsen på den andra (rost) trasades sönder mot underläggsplattorna Kanske borde jag spraymålat spåret o sliprar i brunt innan jag började montera..
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Beväpnad med solkräm och den obligatoriska kaffekoppen flyttar jag åter ut i vårsolen. Spåren får vila några dagar och jag satsar på att göra en prototyp för det som ska ersätta grillpinnarna:
1 mm björkplywood (tre skikt) är inte helt bra att skära 1,5 mm breda strimlor ur. "Seriemodellen" av den här stolpen tillverkar jag nog i färdiga trälister av rätt dimension. En jigg ska det bli också - taket ska ju helst inte likna en puckelpist. I övrigt: vitlim, primer-spray, vit akrylfärg respektive riven torrpastell med Vallejo Pigment Binder. Man tager vad man haver (och känner för).
På lite håll blir stolpen nog acceptabel - elva till ska det bli (om prototypen får räknas som "protodukt").
Den som så önskar kan titta på originalet ett par inlägg högre upp. Själv väljer jag att ducka för hur man ska åstadkomma fungerande belysningsarmatur av det slag som fanns i verkligheten...
1 mm björkplywood (tre skikt) är inte helt bra att skära 1,5 mm breda strimlor ur. "Seriemodellen" av den här stolpen tillverkar jag nog i färdiga trälister av rätt dimension. En jigg ska det bli också - taket ska ju helst inte likna en puckelpist. I övrigt: vitlim, primer-spray, vit akrylfärg respektive riven torrpastell med Vallejo Pigment Binder. Man tager vad man haver (och känner för).
På lite håll blir stolpen nog acceptabel - elva till ska det bli (om prototypen får räknas som "protodukt").
Den som så önskar kan titta på originalet ett par inlägg högre upp. Själv väljer jag att ducka för hur man ska åstadkomma fungerande belysningsarmatur av det slag som fanns i verkligheten...
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
För att förenkla min tillvaro snickrade jag ihop denna mobila "hobbyhörna" i form av ett slags bricka som jag lätt tar med mig till köksbordet eller ut i solen:
En liten måttskiss och en enkel jigg i passepartout-kartong har det också blivit sedan sist.
Vid ett besök på den anrika hobbybutiken i Gallerian fattade jag ett beslut om materialbyte - styrenplast från Evergreen får det bli! Här ligger en stolpe klar för montering - allt är 1,5x1 mm strips utom mittbiten som är 2,5x1 mm. Mittbiten läggs på högkant på den blå linjen i jiggen och 3 lager pinnar läggs längs sidorna. Den blå linjen (pappersremsa, någon tiondels mm tjock) fördelar de överskjutande 0,5 mm mellan fram och baksida på stolpen. Diagonalsträvorna är tilltagna med marginal, jag kapar först när jag passar ihop stolpen.
Kontrollräkning visar att jag visst behöver 14 stolpar - hittills är 6 st klara - men nu börjar det gå undan när jag lärt mig tekniken. Snart är det dags för sammansättning av det ena perrongtaket....
En liten måttskiss och en enkel jigg i passepartout-kartong har det också blivit sedan sist.
Vid ett besök på den anrika hobbybutiken i Gallerian fattade jag ett beslut om materialbyte - styrenplast från Evergreen får det bli! Här ligger en stolpe klar för montering - allt är 1,5x1 mm strips utom mittbiten som är 2,5x1 mm. Mittbiten läggs på högkant på den blå linjen i jiggen och 3 lager pinnar läggs längs sidorna. Den blå linjen (pappersremsa, någon tiondels mm tjock) fördelar de överskjutande 0,5 mm mellan fram och baksida på stolpen. Diagonalsträvorna är tilltagna med marginal, jag kapar först när jag passar ihop stolpen.
Kontrollräkning visar att jag visst behöver 14 stolpar - hittills är 6 st klara - men nu börjar det gå undan när jag lärt mig tekniken. Snart är det dags för sammansättning av det ena perrongtaket....
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Trots det vackra vädret har det inte blivit så mycket byggt - har fått ägna mig åt att jaga elaka små buggar i programkod istället.
Helt stilla har det dock inte stått - bara fem stolpar återstod när styrenplasten tog slut ikväll. Det första taket fick också längsgående stag och jag har gjort två "balkar" för (hyfsat) lodrät och ekvidistant montering av stolpar i plattformen.
Nästa steg blir nog tak - måste bara invänta lite mer beställd styrenplast.
Helt stilla har det dock inte stått - bara fem stolpar återstod när styrenplasten tog slut ikväll. Det första taket fick också längsgående stag och jag har gjort två "balkar" för (hyfsat) lodrät och ekvidistant montering av stolpar i plattformen.
Nästa steg blir nog tak - måste bara invänta lite mer beställd styrenplast.
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Även om (eller kanske just för att) jag inte precis är någon ungdom så är det kul att få räknas till en ny generation
Hoppas jag med mitt exempel kan locka någon att ta steget upp ur fåtöljen (eller hur man nu ska uttrycka det).
Hoppas jag med mitt exempel kan locka någon att ta steget upp ur fåtöljen (eller hur man nu ska uttrycka det).
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
- Johan Molin
- Inlägg: 19974
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Åldern spelar ingen roll; här är vi alla unga (pojkar som flickor, även om de senare tyvärr är alltför få)!
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Vackert väder är tyvärr ingen garanti för framåtskridande på modellfronten - gräsklippning, en trilskande trimmer och helt vanligt familjeliv slåss om uppmärksamheten. Halva taket kom i alla fall på plats (det tidigare nämnda rådjursnätet skymtar bakom plankorna i bildens nederkant).
När andra takhalvan också kommit på plats och kirurgtejpstakpappen rullats ut, sprayade jag på en grå grundfärg på burk.
Första målningsprovet har gjorts. Den tidigare nämnda zinkvita akrylfärgen täcker ju sisådär i utspädd form... Många strykningar blir det och risken är ju att det blir ojämnt. Kanske borde jag slå till på den där airbrushen jag klurar på..
Bultarna i stolpen är 0,8 mm runda styrenstavar som stuckits in i borrade hål och klippts av med Xurons rail cutter. Följ inte mitt exempel och gör borrningsmallen av styrenplast - varningen jag läst om att plasten smälter vid borrning stämmer!
När andra takhalvan också kommit på plats och kirurgtejpstakpappen rullats ut, sprayade jag på en grå grundfärg på burk.
Första målningsprovet har gjorts. Den tidigare nämnda zinkvita akrylfärgen täcker ju sisådär i utspädd form... Många strykningar blir det och risken är ju att det blir ojämnt. Kanske borde jag slå till på den där airbrushen jag klurar på..
Bultarna i stolpen är 0,8 mm runda styrenstavar som stuckits in i borrade hål och klippts av med Xurons rail cutter. Följ inte mitt exempel och gör borrningsmallen av styrenplast - varningen jag läst om att plasten smälter vid borrning stämmer!
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
-
- Inlägg: 2017
- Blev medlem: 28 dec 2011, 22:39
- Ort: Bålsta
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Bultarna blev väldigt snygga.. jag kommer att kopiera tekniken..
- Sgt pepper
- Inlägg: 677
- Blev medlem: 13 feb 2013, 17:19
- Ort: Södermanland
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Ser jäkligt bra ut
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Låg byggaktivitet under sommaren, men som jag sade i början av tråden - detta är inget stressprojekt.
Ett återbesök vid perrongen för någon vecka sedan resulterade i ett knippe nya referensbilder, nästan 40 år efter den förra.
Träet ser rätt nymålat ut (men några plankor kunde de väl ha bytt!), armaturen har bytts ut, de charmiga utdragbara destinationsskyltarna i plåt har ersatts av elektroniska klumpar etc. Perrongen går dock att känna igen.
Nackdelen med att bygga först och fota sedan blir uppenbar, men å andra sidan ville jag verkligen komma igång att bygga. På det stora hela är jag ändå nöjd med mina gissningar där jag saknade detaljkunskap. Felaktigheterna får jag återkomma till.
En väsentlig fråga har fått sitt svar: perronghöjden är 80 cm från RuK ("rälsens UNDRE kant" ). Den närmaste rälen ligger 80 cm från kanten.
Nu så är det dags att slutföra det första taket, och sedan ta itu med tak nummer två. En plattform att ställa det hela på kommer att fixas parallellt. Detaljeringen ska bli kul!
Någon som vet om det numera finns någon tillverkare av de små bagagekärror (kan bäst beskrivas som liggande "pirror") som fanns på många stationer?
Ett återbesök vid perrongen för någon vecka sedan resulterade i ett knippe nya referensbilder, nästan 40 år efter den förra.
Träet ser rätt nymålat ut (men några plankor kunde de väl ha bytt!), armaturen har bytts ut, de charmiga utdragbara destinationsskyltarna i plåt har ersatts av elektroniska klumpar etc. Perrongen går dock att känna igen.
Nackdelen med att bygga först och fota sedan blir uppenbar, men å andra sidan ville jag verkligen komma igång att bygga. På det stora hela är jag ändå nöjd med mina gissningar där jag saknade detaljkunskap. Felaktigheterna får jag återkomma till.
En väsentlig fråga har fått sitt svar: perronghöjden är 80 cm från RuK ("rälsens UNDRE kant" ). Den närmaste rälen ligger 80 cm från kanten.
Nu så är det dags att slutföra det första taket, och sedan ta itu med tak nummer två. En plattform att ställa det hela på kommer att fixas parallellt. Detaljeringen ska bli kul!
Någon som vet om det numera finns någon tillverkare av de små bagagekärror (kan bäst beskrivas som liggande "pirror") som fanns på många stationer?
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Först nu upptäcker jag din trevliga byggtråd. Får skylla på att rubriken vilseledde mig.
Kul med den norrländska atmosfären. Lite släktskapsstämning blir det ju även om jag hamnat längre åt sydost. Och två decennier tidigare. Nu har du fått en nyfiken "följare" till.
Kul med den norrländska atmosfären. Lite släktskapsstämning blir det ju även om jag hamnat längre åt sydost. Och två decennier tidigare. Nu har du fått en nyfiken "följare" till.
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
En japansk utvikning..
Oförsiktigt nog deklarerade jag tidigare i denna tråd att det dubbla spårkorset mellan spår 1 och 2 skulle få utgå.
Ett väl övervägt offer på kompromissernas altare för att få balans i stationens spårlängder etc etc
Och så ramlar jag på Shinoharas dubbla spårkors och inser att jag helt enkelt inte kan motstå det. Några dagar senare ramlar ett avlångt paket ned hos postombudet.
Några saker behövde fixas:
[*] Med ledning av anvisningarna på "wiringfordcc.com" så gjorde jag korsningsdelen av respektive växel isolerad från omgivande spår och såg till att den matas separat från en egen manuell polaritetsomkopplare. (Någon "Frog Juicer" kostar jag inte på mig ännu..)
[*] Växeltungorna var förbundna med ett ledande metallbleck som jag sågade igenom (metallen ligger på
en rörlig plastarm som jag inte kapade). Den ena biten blev därmed lös och fick fixeras i plastarmen med
en liten metalltrådsbygel i två borrade hål.
[*] Rälen i växeltungansförlängning förbands med resp närliggande räl. Därmed får tungorna alltid samma polaritet
som den närliggande rälen.
Kapskivan delade raskt de redan ballasterade (men inte fast utplacerade) spår 1 och 2 på mitten och fyrväxelmonstret
sattes på plats. Anslutningen mot Peco Code 75 var inget problem. Ett par drag med en fintandad fil löste profilskillnaden.
MEN:
Code 70 Shinohara visade sig vara väl tight för de flesta vagn- och lokhjul jag har - ett "knatter" från hjulflänsar mot rälsinfästningarna hörs pinsamt tydligt
Nåväl: inte värre än att rälsen får fixeras med lite superlim och rälsinfästningarna slipas bort. Arbete pågår...
Spår 1 och 2 ligger på en platta i en "gjutform" eftersom jag vid ballasteringen vill få kanter som ansluter så väl till perrongen som möjligt utan att jag tvingas bygga allt på plats. Kanterna i "formen" är klädda med tejp som jag hoppas vitlim/chinchillasand låter bli att fastna på.
Oförsiktigt nog deklarerade jag tidigare i denna tråd att det dubbla spårkorset mellan spår 1 och 2 skulle få utgå.
Ett väl övervägt offer på kompromissernas altare för att få balans i stationens spårlängder etc etc
Och så ramlar jag på Shinoharas dubbla spårkors och inser att jag helt enkelt inte kan motstå det. Några dagar senare ramlar ett avlångt paket ned hos postombudet.
Några saker behövde fixas:
[*] Med ledning av anvisningarna på "wiringfordcc.com" så gjorde jag korsningsdelen av respektive växel isolerad från omgivande spår och såg till att den matas separat från en egen manuell polaritetsomkopplare. (Någon "Frog Juicer" kostar jag inte på mig ännu..)
[*] Växeltungorna var förbundna med ett ledande metallbleck som jag sågade igenom (metallen ligger på
en rörlig plastarm som jag inte kapade). Den ena biten blev därmed lös och fick fixeras i plastarmen med
en liten metalltrådsbygel i två borrade hål.
[*] Rälen i växeltungansförlängning förbands med resp närliggande räl. Därmed får tungorna alltid samma polaritet
som den närliggande rälen.
Kapskivan delade raskt de redan ballasterade (men inte fast utplacerade) spår 1 och 2 på mitten och fyrväxelmonstret
sattes på plats. Anslutningen mot Peco Code 75 var inget problem. Ett par drag med en fintandad fil löste profilskillnaden.
MEN:
Code 70 Shinohara visade sig vara väl tight för de flesta vagn- och lokhjul jag har - ett "knatter" från hjulflänsar mot rälsinfästningarna hörs pinsamt tydligt
Nåväl: inte värre än att rälsen får fixeras med lite superlim och rälsinfästningarna slipas bort. Arbete pågår...
Spår 1 och 2 ligger på en platta i en "gjutform" eftersom jag vid ballasteringen vill få kanter som ansluter så väl till perrongen som möjligt utan att jag tvingas bygga allt på plats. Kanterna i "formen" är klädda med tejp som jag hoppas vitlim/chinchillasand låter bli att fastna på.
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !
Re: SJ 1970 helt uppåt väggarna
Garagebygge i 1:1 pågår, tar tyvärr en del tid från rallandet. Höstrusk tvingar mig motvilligt
att flytta arbetet inomhus och ned i källaren. MJ-mässan i Älvsjö gav positiva kickar .
Ballastering av det dubbla spårkorset och lite experiment med plattformskanter:
Det är inte många färger som är rätt ännu, något som framgår av jämförelse med den urblekta
förebilds-bilden i föregående inlägg. Rostigare räls, gråare stenkant, ljusare asfalt, bruna takstoplar,
smutsigare SJ-brunt... En Rusty Rails Roller har dimpt ned i brevlådan och ska väl kunna fixa
rälsfärgen - kompletterat av penselmålning där det är för trångt.
Ett Trix Ub-lok har visat sig vara det absolut besvärligaste att få att passera diagonalt.
Det gäller att den "andra diagonalen" görs spänningslös för att undvika kortslutningar
(gällde även löphjulen på Jeco el-F och Roco Da).
Dessutom finns en otäck punkt i mitten av korsningen där Ub:n ofta stoppar i låg fart,
antagligen för att avstånden mellan de yttre hjulaxlarna perfekt matchar avstånden mellan
två gap i spåren.
att flytta arbetet inomhus och ned i källaren. MJ-mässan i Älvsjö gav positiva kickar .
Ballastering av det dubbla spårkorset och lite experiment med plattformskanter:
Det är inte många färger som är rätt ännu, något som framgår av jämförelse med den urblekta
förebilds-bilden i föregående inlägg. Rostigare räls, gråare stenkant, ljusare asfalt, bruna takstoplar,
smutsigare SJ-brunt... En Rusty Rails Roller har dimpt ned i brevlådan och ska väl kunna fixa
rälsfärgen - kompletterat av penselmålning där det är för trångt.
Ett Trix Ub-lok har visat sig vara det absolut besvärligaste att få att passera diagonalt.
Det gäller att den "andra diagonalen" görs spänningslös för att undvika kortslutningar
(gällde även löphjulen på Jeco el-F och Roco Da).
Dessutom finns en otäck punkt i mitten av korsningen där Ub:n ofta stoppar i låg fart,
antagligen för att avstånden mellan de yttre hjulaxlarna perfekt matchar avstånden mellan
två gap i spåren.
Tåg ska vara bruna (eller ha någon annan färg) !