Se där, ser väldigt trevligt ut. Ser bra ut redan efter första lagret, så det kanske räcker med två lager?
Jag har även provat flaskan som heter water effects, som är en liten trögare variant av vatten. Man kan använda det att måla ut strimmor av vatten på t.ex. Smörgås papper och sedan, när det torkat, ger det lite färgstänk så kan man sedan lyfta upp vattnet o hänga på det utför en brant eller liknande om man vill göra vattenfall. Det är så vattnet som sprutar ut från ventilerna i slussporten är skapat. Kolla även in forumbroder OlleF fina sidor, där hämtade jag massor av inspiration om välgjort vatten. http://www.frykmo.se/mj/projekt/mackmyr ... vatten.htm
Jättespännande att följa ditt byggprojekt!
/Peter
---------------------------------------
Medlem i MRW. http://www.mrw1.se
Ser bra ut, men i stället för att använda "Woodlands Water effects" så går det lika bra med vanligt silikon, den ofärgade! Kostar ca 20:- för en tub som räcker till Niagarafallet i 1/87. Går bra både som strömmande fors och vattenfall.
Bara att inhandla på det lokala byggföretaget!
Esse
"Den förening som vill ha mig som medlem, den föreningen vill jag inte vara medlem i."Groucho Marxx
Givetvis så måste man torrborsta på lite vit färg om man gör strömmande och virvlande vatten. Fördelen med vanligt silikon är att man har råd att prova sig fram.
"Den förening som vill ha mig som medlem, den föreningen vill jag inte vara medlem i."Groucho Marxx
Lite uppdatering from the jonajtid stäjts åv amerika.
Vattnet flyter lugnt och stilla under bron vid Mudwater Hollow och jag har bestämt mig för att vattenföringen nu har en tillfredsställande volym samtidigt som vattenkvaliteten är tjänlig. Punkt och slut för detta delprojekt (för tillfället ).
Ständigt dessa Preisers! Fyra bröder Preiser utvandrade någon gång på trettitalet till USA (tyckte stämningen började bli lite dålig hemmavid) och av någon anledning fick alla fyra anställning vid SW:s dimunitiva lokstation i Jefferson City. Helmuth, Hermann och Heinrich har vi här lyckats fästa på samma plåt; Erhard var sen till jobbet denna morgon så vi får återkomma till honom vid ett senare tillfälle.
Slutligen vad som förefaller vara ett ögonblick av romantik i storstadsdjungeln:
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
Styrkt av Era vänliga omdömen började jag tidigt i morse fundera över nästa steg i arbetet. Den cyanfärgade bläckpatronen hade ännu icke anlänt så jag var fortfarande hänvisad till svartvita utskrifter. Inget bakgrundsarbete alltså. Varför då inte löpa linan ut och bygga hela järnvägen i svartvitt tänkte jag. Vid en lunch under sydost-träffen tidigare i år diskuterade vi just den möjligheten så varför inte prova!
Först måste jag dock dokumentera anläggningen på dess dåvarande (i morse) stadium och då jag i den tidiga timmen inte hittade kameran fick jag i stället måla av banan. Provade ett par olika tekniker; så här blir Jefferson City i akvarell........
.......och så här ser White´s Coal i Martindale ut i olja:
Nu är transformationen till svartvit anläggning i gråskala i stort sett fullbordad; återstår bara att måla några fordon som jag inte hunnit med eftersom jag varit inne i Karlskrona och hämtat resterande, nyhemkommen, bläckpatron.
Mycket roligt kan man ha med bildredigeringsprogram även om det regnar!
Men nästa bulletin blir nog i flerfärg i alla fall!
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
Lagt ifrån mig pensel och palett, tagit av mig basker och målarrock. Åter till näringarna alltså.
När jag väl fått skrivaren i brukbart flerfärgsskick igen gick allt fort och nu har jag all fotobakgrund kring Highland Park Station upplimmad på himlen. Återstår att dölja övergången mellan 3D- och 2D-landskap med lämplig vegetation och bebyggelse. Det som syns på bilderna är bara provisorier för att ge mig själv lite uppslag!
Har dock lite funderingar kring de lövskogsklädda kullarna kring fabrikerna i den vänstra delen av området. Konturen mot himlen ser lite för jämn ut med tanke på att horisonten här ligger ganska nära betraktaren. Undrar om jag en dag ska ta mod till mig och försöka blanda till rätt gröna färger för att med lämpligt verktyg "dabba" dit en mer diffus och ojämn kontur?
Vi får se; kanske baskern åker på igen!
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
Passade på att låna en smal styv pensel ur hustruns målarlåda och blandade till lite lagom nyanser av mörkgrön-brun-svart akrylfärg och duttade i övergången mellan skog och himmel. Jag tror det blev lite trovärdigare så!
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
Hustrun bli förbenad när jag kollar på dina bilder, Erik.
Dräggelfläckarna på skjortan är svåra att få bort säger hon!
Skämt åsido, helt underbara bilder!
Måste försöka själv så småningom.
Esse
"Den förening som vill ha mig som medlem, den föreningen vill jag inte vara medlem i."Groucho Marxx
Fortsätter bakgrundsarbetet genom att komplettera fotobakgrunden med lågreliefbyggnader; också de pappbyggen med fria fototexturer från nätet. Och nu börjar det bli så varmt att jag kan köra ut bilen och rigga upp ett par bockar och en skiva i garaget så jag kan börja göra nya buskar. De kräver ju både sprutmålning och flitigt bruk av hårsprej för att bli något, det ger jag mig inte gärna på inne i tågrummet!
Fortsättning följer!
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
Hej Erik,
ser otroligt fint ut! Det var ett tag sedan jag såg banan i verkligheten och du har verkligen fått det väldigt fint med bakgrunden! Vilket djup .
Nu när det blivit (en aning) varmare har jag kommit igång med busktillverkning under eftermiddan och provisoriskt lagt ut lite grönridåer längs väggarna för att bättre maskera övergången mellan järnväg och bakgrund. Tycker själv att jag hittade ganska rätt i färgvalet. Tänker att platsen till vänster om planket i den första bilden så småningom ska användas till någon industri och/eller silos eller tankar. Den dagen får buskarna grävas upp och flyttas någon annanstans!
Dessutom hittade jag idag en ett år och fyra dagar gammal bild på hur det såg ut där en gång Mudwater Creek skulle flyta fram. Det ändrar sig med tiden.
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
ErikB skrev:Dessutom hittade jag idag en ett år och fyra dagar gammal bild på hur det såg ut där en gång Mudwater Creek skulle flyta fram. Det ändrar sig med tiden
Före/efter-bilder är underbara, Erik. De känns ofta som rena trolleriet. Och om någon gång orken tryter och man börjar tvivla, så är det perfekt att plocka fram någon gammal "före-bild". Då ser man ofta att det faktiskt har hänt en hel del trots att det kanske inte känns så.
Jag kan bara instämma med Sture: före/efter-bilder är väldigt inspirerande - en påminnelse om vilken förvandling som är möjlig när en rutinerad och talangfull byggare släpps loss!
Jag gillar verkligen samverkan mellan anläggning och bakgrund i din bana, Erik!
Tack så mycket alla för snälla omdömen! Det är nästan så tuppkammen börjar växa och då finns väl risken att jag blir odrägligt självbelåten! Får försöka behärska mig.
Det senaste halvårets buskodlande har bestått i att lämpliga bitar renlav samt "puff balls" av Poly-Fiber har fått en dusch med svart färg och sedan klätts med WS Coarse Turf "Light Green". Detta enahanda tillvägagångssätt har gjort att allt fått en mycket uniform ljusgrön ton, speciellt som jag använt samma ljusgröna turf ganska frikostigt på marken. Buskarna såg också alltför vårljusa ut för att passa in i den högsommarmiljö jag tänker mig att banan befinner sig i.
Alltså laddade jag airbrushen med lite PolyScale Pullman Green och gav så där hälften av buskarna varierande doser av mörkare grön färg. Arbetet är inte på långa vägar färdigt men jag tror det artar sig!
Senast redigerad av ErikB den 23 apr 2013, 18:05, redigerad totalt 1 gånger.
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
och då finns väl risken att jag blir odrägligt självbelåten!
Det tror vi inte ett ögonblick på. Du verkar inte vara den typen om man säger så...
Det ser riktigt bra ut det här. Det var ju ett bra tips det där att bättra på make-up:en lite i efterhand med sprutan. Det må vi prøve vid tillfälle.
För övrigt får jag hålla med övriga i dina fina bakgrundsmiljöer. Det är väldigt snyggt.
---------------------------------------
Medlem i MRW. http://www.mrw1.se
Se´n sist har arbetet med banan gått lite på sparlåga men somt har ändå blivit uträttat. Så har jag t.ex. byggt en kohage för den blygsamma kostnaden av noll öre. Till staketstolpar passade det bra med runda tandpetare (den där sorten som man inte får peta tänderna med utan som är bättre lämpade att spetsa ostbitar med) och till taggatråd använde jag tunn sytråd. Allt jag hittade hemma var vit tråd men med lite svart och vit akrylfärg blev den snart lagom grå. Får duga. Dags att köpa in en lämplig besättning av lämplig nötras att befolka (befäa?) hagen med.
Till en betydligt högre kostnad köpte jag i tidigare i år in lite nätstaket i i etsat rostfritt stål. Lite svårhanterligt för mina gamla fingrar men på plats och lite nertonat med dammfärg ser det inte så tokigt ut.
Slutligen har jag i avsaknad av grönmojs (WS Coarse Turf) gjort några bakgrundsbuskar av endast Poly-Fibre. Luftigt rullade bollar som jag sedan airbrushat med Pullman Green. Kan kanske duga till att få en lagom diffus övergång till bakgrunden utan alltför mycket arbete. Försöket fortsätter.
Cisternen är förresten också ny. Består av en del av ett papprör som en gång innehållit fyra snapsglas. Tak av en balsabit, manlucka av ett mässingrör, en fiberbricka och ett häftstift. Man tager vad man haver! Lite Poly-Scale Zinc Chromate Primer och lite väderbitning så blev det så här. Och alldeles gratis det också.
Glad Valborg!
Senast redigerad av ErikB den 09 maj 2013, 08:13, redigerad totalt 1 gånger.
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
Arbetet på banan fortsätter idogt att gå på sparlåga så framstegen är för tillfället knappt förnimbara. Ett fynd av en förtorkad förvildad spireabuske som rymt från någons trädgård fick mig dock att försöka tillverka några latmansträd. Lövträd byggda enligt samma filosofi som de garnar som bildar barrskogar på många svenska anläggningar. För att rekapitulera filosofin går det hela ut på att med minsta möjliga arbete och kostnader åstadkomma något som ger åskådaren ett tydligt intryck av skog/skogsdunge utan att för den skull behöva tillverka enskilda superträd. Massverkan är ledordet tror jag.
Så här gjorde jag:
1. En spireatopp hyfsas till lämplig form och storlek.
2. Minsta möjliga mängd PolyFiber draperas luftigt på stommen. Säkras med hårspray.
3. Lövverket airbrushas till lämplig nyans. Pullman Green har blivit lite av en favorit hos mig.
Lösryckta ur sitt sammanhang ser träden inte mycket ut för världen men några tillsammans blir mycket bättre för då ser man inte träden för bara skog!
/Erik
Senast redigerad av ErikB den 19 maj 2013, 15:07, redigerad totalt 1 gånger.
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
" Massverkan är ledordet tror jag."
Instämmer, har själv några hundra garnar som bakgrundsskog, uppblandat med spirea och tallepinnar (efter Mats Björkelunds recept).
I förgrunden några Bondesson-träd. De hembyggda kabelträden har tyvärr inte hunnit bli så många.
Jag har ännu inte lyckats lika bra som du med polyfiber. Har du försökt med NOCHs eller någon annans löv utanpå? det borde ge ett förgrundsträd.
Upptäcker att jag inte skrivit något på snart en hel månad. Viss skärpning är alltså att anbefalla. Dagens bulletin får bestå av ett par bilder från förmiddagens körning.
Gamla Ettan hämtar upp ett par lastade boxcars vid Agways silo i Martindale. Gamle grisbonden Ed Southwick har kört in från sin ranch "South Pork" för att byta ut sin gamla Lantz-traktor mot en sprillans ny John Deere och väntar nu relativt tålmodigt på att Ettan ska orka flytta på vagnarna så han kan komma fram och fullgöra affären.
Här har Ettans besättning plockat ihop dagens tåg mot Jefferson City: två vetelastade boxcars och en tom tankvagn som levererat majssirap till Corn Flakes-fabriken. Klart för avgång!
Och till PeO: Jag har prövat med både Turf och Coarse Turf (Woodland Scenics) och hittar man bara rätt kombination av färg och mängd ovanpå en lagom luftig struktur av PolyFiber tror jag det kan bli riktigt bra!
Senast redigerad av ErikB den 11 jun 2013, 14:20, redigerad totalt 1 gånger.
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
Tack Rikard, som vanligt sitter alla positiva kommentarer gott!
Som tidigare utlovat (se sidan 8) sökte vi Erhard Preiser, den notoriske sjusovaren, och här har vi äntligen hittat honom på väg till jobbet, där hans tre bröder sedan länge sysslat med att få Southwestern´s lok driftklara för dagens id. När man ser honom gå där, inser man att det inte handlar om några stora steg för mäskligheten men att det nog kan röra sig om ett litet kliv för Herr Preiser själv i alla fall.
Mvh sent om kvällen /Erik
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
Samma tunnel men två olika tåg som kommer ut ur varsin tunnelöppning; Gamla Ettan på väg österut mot Jefferson city med ett kort koltåg och 842:an med "blandat godståg" på väg västerut med förnödenheter till Martindale; staden vid världens ände.
God fortsättning på veckoslutet tillönskas Eder!
Erik
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
Länge sedan jag skrev något här ser jag. Dags för en liten uppdatering.
Svenne tyckte sig på en bild i en annan tråd skymta en "intressant kolhantering" vid min nya dimunitiva lokstation i Martindale. Så rätt! Saken är den att driftavdelningen tilldelat Gamla Ettan en sista placering som växellok i just Martindale och därmed behövdes plötsligt tillgång till både vatten och kol på platsen. Tidigare hade linjeloken klarat växlingen på plats på egen hand och då linjen är kort behövdes aldrig någon påfyllning här.
Nåväl, året var ju 1955 och man insåg att ånglokens dagar snart är räknade; att bygga någon större serviceanläggning var inte aktuellt. Alltså köpte man en begagnad koltransportör av grannen White´s Coal och körde över något lass kol då och då med banavdelningens gamla lastbil. Skotta fick lokpersonalen göra själv.
Återstår sedan att se hur vatten ska ordnas fram till Ettan!
Erik
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
En vattenpump med slang från närbelägen å kanske? Det hände att ångloken på Fågelsta-Vadstena-Ödeshögs järnväg fyllde på sina förråd direkt från Mölna-ån utanför Vadstena.
Tack för tipset Johan; då kan det ju faktiskt räcka med en slang. Ån kan ju ringla genom landskapet strax utanför bild (utanför bordskanten). Selective omission! Annars tror jag att jag låter banavdelningen rigga upp en enkel plåttank på en lagom hög ställning så att det finns en buffert om ån skulle sina. Återkommer så småningom i ärendet.
Och Svenne: I orginalbildens vänstra del ser man att Whites Coal har utvidgat verksamheten; nya kolbingar (heter det så?) möjliggör större lagerhållning till lokalbefolkningens båtnad. Här ser man hur gubbarna transporterar över nyhemkommet kol till de nya facilitetterna. Halvt skymd bakom lyktstolpen syns Gordon White själv övervaka verksamheten och bakom honom kommer bokhållaren Tom Barnaby S:r (onkel Tom) för att informera chefen om det ekonomiska läget.
Erik
Senast redigerad av ErikB den 02 aug 2013, 16:21, redigerad totalt 1 gånger.
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
Nej Johan, så här förhåller det sig med familjen Barnaby i Martindale:
Tom Barnaby Sr, 63. Gift med Martha, f. Guillow, och stolt far till 7 (!) söner. Alla utom Ted bor kvar i stan, de flesta på diverse avstyckningar från fars agendom. Familjen är nu så månghövdad att South Bend där de bor i folkmun mest kallas "Barnaby Street". Tom är lite av en institution i staden. Även om han kommer från enkla förhållanden och har ett dåligt avlönat jobb som kontorist och allt-i-allo på White´s Coal Yard så är det honom man frågar till råds om det mesta. Kallas för det mesta för Onkel Tom och White´s lilla vita (!) kontorsbyggnad går följaktligen under namnet "Onkel Tom´s stuga".
Ted Barnaby, 35. Stannade kvar i England efter att ha tjänstgjort i USAAF under andra världskriget (deltog i 17 uppdrag över Tyskland som signalist i "Memphis Belle"). Saknar egentligen betydelse för denna berättelse bortsett från att han just i dagarna fått en son, Tom Barnaby Jr som av en förvirrad barnmorska hälsades till livet med orden; Vilket vackert barn, han blir säkert skådespelare! Eller polis."
Jim Barnaby, 31. Yngste son till Tom Barnaby Sr. Lärare och amatörhistoriker. Drivande kraft i hembygdsföreningen vars årsbok han ger ut på eget förlag. Leder en studiecirkel "Martindale i helg och söcken" i hembygdsföreningens regi. Förefaller vara rätt nöjd med livet även om han ständigt upprepar att han "kommit på kant med tillvaron". Favoritsysselsättning för tillfället är att läsa högt ur senaste (1953) årsboken, "Martindale - staden vid världens ände" för Texas Rose.
Texas Rose, egentligen Sue Ellen de la Rosa, 29. Född i Houston, Texas, och inflyttad söderifrån för att arbeta på Joe´s Garage & Café, ett arbete hon gravt försummar för att istället sitta och hänga med Jim Barnaby. Lär ha ett lite äventyrligt förflutet; ingen vet riktigt, men ryktet går. Houston, we have a problem!
Ordagrant citerat ur Martidales hembygdsförenings årsbok 1953.
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
Tur att jag inte försökt avbilda detta Joe´s garage Rikard! Dels skulle Jaguarparkeringen ha tagit upp halva rummet och dels skulle jag varit ruinerad för länge sedan. 384 gånger sådär en 150:-; dyrt även med små Jaguarer! Och ändå får man inget kaffe!
Men tack för tipset!
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
Åter till ämnet kolhantering och frågan om hur det kommer sig att White´s Coal har kunnat utvidga verksamheten. Som jag tidigare skrev behövde SW bygga till en enkel lokstation med vändskiva och servicemöjligheter. Till detta behövde de köpa lite kommunal mark som tidigare endast kommit besöksnäringen till del. Emellertid ville kommunen av oklara skäl strömlinjeforma affären vilket innebar försäljning av en "krökt tårtbit" mark varav SW inte kunde utnyttja allt. Ett gyllenen tillfälle för Gordon White alltså att få lite bättre utrymme för sin än så länge blomstrande affärsverksamhet.
Låter beskrivningen av markaffärerna lite kryptisk kanske ett par bilder kan ge mer klarhet än alla dessa tusen ord.
Först en månadsgammal bild:
Och sedan två som visar dagsläget. Mycket detaljer, lite bodar, en massa skräp samt allmän nedsmutsning återstår men man börjar ana vartåt det lutar:
Alla dessa hjul som kom och gick, inte visste jag att det var tåget.
).
![[JC_doubleup.gif]](./images/smilies/JC_doubleup.gif "Tummen upp"){kind=small}
Va fa... tog bakgrunden ivägen 
Joe Labero släng dig i väggen 
/mvh Anders
