Ljusnäs - en knut i Hälsingland

[FredrikÅ]

Verkligen ett lyckat foto
Ibland ser man att bilden bara är så rätt, vilket gäller i detta fallet!
Kul att få ta del av dina bilder Svenne
/Fredrik

[P Ekstrand]

Hej!

Tycker också om ditt foto

MvH
Pär

[S Johansson]

Jag får en känsla av en norrländsk tätort med gammal träbebyggelse. Fint!

[Svenne]

Tack Fredrik, Pär och Stig !

Det är ett bekvämt sätt att skapa långa,"genuina" husrader; att fotografera på ort och ställe - och sen lattja med PS. Ett foto "mitt i bygget".

Hela "tapeten"

[Svenne]

Det har nästan gått ett år sen senaste inlägg här. Har inget hänt? Nä, knappast
Men man kan ju alltid skylla på att det behövs mer bakgrundsinfo, t.ex. för mitt evighetsprojekt, en bevakad järnvägsövergång i nordvästra änden av stationsområdet, som såg ut så här 1963

Bilden från Samlingsportalen
http://www.samlingsportalen.se/getitem- ... _KBDB12874

Och där vägsignalerna förefaller vara av ungefär samma typ som här, dvs två olikriktade ett-skenssignaler

Bilden från Järnvägshistoriskt forum, tråd Skånska vägskydd (Gunnar Ekeving)
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=137930

Jag har letat efter sådana mösskärmsförsedda ett-skensarmaturer i H0, men gått bet. Inte heller har jag sett någon modell av en sån här bomsignallykta m skärm (Tureberg 1950)

http://www.samlingsportalen.se/getitem- ... _KBDB01443

Självklart tacksam för tips om varifrån dessa komponenter kan anskaffas, färdiga eller i byggsats.
Arduino, programmerare, servon, bommar och kryssmärken väntar på sällskap

[Johan Molin]

Skönt att se att det förekommer en viss "förberedande aktivitet"!

[ErikB]

Roligt att se bilden från Ljusdal Svenne! I byggnaden längst till vänster i bild jobbade jag några år i skarven mellan 60- och 70-talet så denna järnvägsövergång minns jag väl!
/Erik

[Svenne]

Skönt att se att det förekommer en viss "förberedande aktivitet"!

Ja, kanske en sorts självbedrägeri/självsuggestion; man samlar på sig prylarna och gör en skiss och tänker så koncentrerat på genomförandet att det är rent förunderligt att det inte står klart helt plötsligt

[Svenne]

Roligt att se bilden från Ljusdal Svenne! I byggnaden längst till vänster i bild jobbade jag några år i skarven mellan 60- och 70-talet så denna järnvägsövergång minns jag väl!
/Erik

Kul, Erik! Som jag (svagt) minns det från 40-talet, fanns i den längan bl.a. Handelsbanken och två klädbutiker, Collins, mer konventionell herrekipering och Eges med tonvikt på sport och fritid.
Och bommarna gick ner och upp ideligen eftersom utdragsspåret för växlingen låg i samma korsning, till vänster i bild. Tror det växlades med bl.a. något litt K då. Härlig tid. Klart man blev präglad.

[BAn]

Jag har letat efter sådana mösskärmsförsedda ett-skensarmaturer i H0, men gått bet.

Hej Svenne!

Spännande med gamla plankorsningar. De signallyktorna vid bomanläggningar har jag för mig bara lyste med blinkande eller fast rött sken när bommarna skulle fällas, fälldes, låg nere (då tystnade varningsklockorna) eller var på väg upp och var släckta i övrigt. Jag minns att jag fick frågor på det i teoriförhöret för körkort 1965. Jag kunde att man inte fick passera förrän det röda ljuset slocknat och att man skulle blända ner till parkeringsljus om det var mörkt (man körde inte med ljus på dagen på den tiden), för att inte blända bilar som ev. kom från andra hållet, så jag blev godkänd - men det var ju inte det du frågade om.

Jag undrar om man inte skulle kunna använda de här. Visserligen är det signalen mot banan, den som idag har ett V-märke under sig, men jag tror inte de skiljde sig så mycket (om ens något?) från signalerna mot vägen. Bild saknas tyvärr för närvarande, de finns för tillfället inte i lager, men du kan ju alltid maila och fråga.
http://www.mollehem.se/index.php/signal ... agv-detail

Den borde ju se ut som V-signalen på banan längst till vänster i bild här:
https://www.trafikverket.se/resa-och-tr ... orsningar/

Berätta gärna vad du kommer fram till!

/Bengt

[perjan]

Självklart tacksam för tips om varifrån dessa komponenter kan anskaffas, färdiga eller i byggsats.
Arduino, programmerare, servon, bommar och kryssmärken väntar på sällskap

Hej,

De komponenter du nämner är just vad jag använt för bygget av ett vägskydd på en H0-modul med förebild Fagerås station i Värmland.
Arduino och servon är ju prylar som kan köpas från Kjell&co, Elektrokit m.fl.
Bommar och stolpar, krysmärken byggda från Entecs etsark.

Bygget är väldokumenterat och jag delar gärna med mig men då av praktiska skäl via mail.

Här några bilder och ett Youtube-klipp

/Per-Åke

https://www.youtube.com/watch?v=bXlgWM0n20I
Hur Servo och Arduino jobbar syns i slutet på filmen.

[Svenne]

Spännande med gamla plankorsningar. De signallyktorna vid bomanläggningar har jag för mig bara lyste med blinkande eller fast rött sken när bommarna skulle fällas, fälldes, låg nere (då tystnade varningsklockorna) eller var på väg upp och var släckta i övrigt.

Enligt ett svar på Järnvägshistoriskt forum torde de givit fast rött sken eller inget, precis som du skriver.

Jag undrar om man inte skulle kunna använda de här. Visserligen är det signalen mot banan, den som idag har ett V-märke under sig, men jag tror inte de skiljde sig så mycket (om ens något?) från signalerna mot vägen. Bild saknas tyvärr för närvarande, de finns för tillfället inte i lager, men du kan ju alltid maila och fråga.
http://www.mollehem.se/index.php/signal ... agv-detail

Tack för tipset, Bengt! Den V-signalen är väl dubbelriktad framåt/bakåt, men kan kanske modifieras till "rätt stuk".
Återkommer i sinom tid / Sven

[Svenne]

De komponenter du nämner är just vad jag använt för bygget av ett vägskydd på en H0-modul med förebild Fagerås station i Värmland....
Bygget är väldokumenterat och jag delar gärna med mig men då av praktiska skäl via mail.

Stort tack, Per-Åke! Mycket snyggt och välfungerande bygge.
Jag är givetvis tacksam för den info du har lättillgänglig. Som upplagt för "idéstölder"

[Svenne]

Mitt vägskyddsprojekt kompliceras "något" av att "allt" redan är klart, d.v.s. landskap och spåranläggning. I den brådska som uppstod när Jocke Sannagård skulle komma och göra en artikel för Allt om Hobby på nyåret 2014, fick jag prokrastinera (jag tror att det är ett "finare" ord för att skjuta på framtiden) vägskyddet.

När projektet sedan togs upp igen, skaffade jag bommar med tillhörande mekanik från Viessmann i tanke att montera vägskyddskomponenterna uppifrån, men utan tanke på hur fällmekaniken såg ut, eller hur det såg ut i "källarvåningen", d.v.s. på den dolda bangården. Tuberna stack ner mitt i ett infartsspår, sugen tappades Bommarna överläts.

Nästa tänkta alternativ var att såga ut en bit ur landskapet med spår och allt och som rymde alla vägskyddskomponenter, ungefär en A4, och montera in alla prylar vid sidan om och sen flytta tillbaka den färdiga enheten. Det kändes onödigt stökigt, oelegant på något vis

Men så dök det upp en artikel i Modelljärnvägsmagasinet om vägskydd med servodrivna bommar och så nu perjans välillustrerade beskrivning härovan. Och det leder in på ett nytt koncept; hela vägskyddet på en horisontell "dubbelbottenskiva", ca A4, monterad dikt mot undersidan av banunderlaget/plywooden med fem runda "öar", som sticker upp och som härbärgerar de fem prylar som ingår i "maskineriet" på översidan och servon och Arduino, m.m. i ett "platt" arrangemang på undersidan. Då behöver jag bara borra ur fem ca 25 mm stora hål i landskapet ungefär enligt brickorna på det här Google Earth-fotot från Ljusnäs.

Hur jag ska få in vägskyddsskivan med bommar och allt underifrån mellan våningarna?
Jo, jag lyfter på övervåningen lite, som ett flygellock, den sitter med gångjärn mot väggen.

Det visar sig väl förr eller senare om det här konceptet håller. Ser ni några fler hakar redan nu ?

En senkommen insikt: Det kan kännas som om man hade all tid i världen när man blir pensionär, men så här 20 år senare är det ju egentligen ganska bråttom

[ollef]

En senkommen insikt: Det kan kännas som om man hade all tid i världen när man blir pensionär, men så här 20 år senare är det ju egentligen ganska bråttom

Hmmm.... Det var ju faktiskt något att verkligen fundera över nu när jag är väldigt grön i min pensionärsperiod och slösar fritt med tid nere i källaren

[Johan Molin]

Spännande av flera skäl!

1. Även jag och min Agneta tänker bli pensionärer, närmare bestämt 30 juni i år. Det känns som en befrielse!

2. Även jag har behov av kunskap om bomfällning – så småningom tillkom bommar vid Vallsbergsvägens korsning mot järnvägen i Väderstad.
Dessutom skulle det vara en extra knorr om man kunde få till ljudet från gammaldags bomfällning. Jag har hittat ett inspelat ljud från just hur en kläpp slår mot bomklockan. Inget vidare vackert ljud, men troligen synnerligen tidsenligt från den tid Svenne vill avbilda!

[perjan]

Mitt vägskyddsprojekt kompliceras "något" av att "allt" redan är klart, d.v.s. landskap och spåranläggning. I den brådska som uppstod när Jocke Sannagård skulle komma och göra en artikel för Allt om Hobby på nyåret 2014, fick jag prokrastinera (jag tror att det är ett "finare" ord för att skjuta på framtiden) vägskyddet.

När projektet sedan togs upp igen, skaffade jag bommar med tillhörande mekanik från Viessmann i tanke att montera vägskyddskomponenterna uppifrån, men utan tanke på hur fällmekaniken såg ut, eller hur det såg ut i "källarvåningen", d.v.s. på den dolda bangården. Tuberna stack ner mitt i ett infartsspår, sugen tappades Bommarna överläts.

Nästa tänkta alternativ var att såga ut en bit ur landskapet med spår och allt och som rymde alla vägskyddskomponenter, ungefär en A4, och montera in alla prylar vid sidan om och sen flytta tillbaka den färdiga enheten. Det kändes onödigt stökigt, oelegant på något vis

Men så dök det upp en artikel i Modelljärnvägsmagasinet om vägskydd med servodrivna bommar och så nu perjans välillustrerade beskrivning härovan. Och det leder in på ett nytt koncept; hela vägskyddet på en horisontell "dubbelbottenskiva", ca A4, monterad dikt mot undersidan av banunderlaget/plywooden med fem runda "öar", som sticker upp och som härbärgerar de fem prylar som ingår i "maskineriet" på översidan och servon och Arduino, m.m. i ett "platt" arrangemang på undersidan. Då behöver jag bara borra ur fem ca 25 mm stora hål i landskapet ungefär enligt brickorna på det här Google Earth-fotot från Ljusnäs.
Stora korsningen text.jpg
Hur jag ska få in vägskyddsskivan med bommar och allt underifrån mellan våningarna?
Jo, jag lyfter på övervåningen lite, som ett flygellock, den sitter med gångjärn mot väggen.

Det visar sig väl förr eller senare om det här konceptet håller. Ser ni några fler hakar redan nu ?

En senkommen insikt: Det kan kännas som om man hade all tid i världen när man blir pensionär, men så här 20 år senare är det ju egentligen ganska bråttom

Den lösning jag beskrev längre upp i denna tråd hamnade i en H0-modul med Fagerås station.

Artikeln i modelljärnvägsmagasinet har jag skrivit och även detta är min konstruktion som är en alternativ lösning som jag gjort för min stationära anläggning hemma.
Här är allt monterat ovanifrån i befintligt landskap. Visserligen med några justeringar för övergången. Med allt på ovansidan inkl. servon som gömts i två små byggnader. Styrningen av servona och ljusen sker här med en Arduino. Med bättre kunskap idag om MGP Möllehems lösningar hade blivit en Loconet servodekoder till bommarna.





/Per-Åke

[Svenne]

En senkommen insikt: Det kan kännas som om man hade all tid i världen när man blir pensionär, men så här 20 år senare är det ju egentligen ganska bråttom

Hmmm.... Det var ju faktiskt något att verkligen fundera över nu när jag är väldigt grön i min pensionärsperiod och slösar fritt med tid nere i källaren

Jovisst, men det är härligt att "gå loss" ett tag i början Innan man börjar tänka på vad det nu var för projekt som äntligen skulle förverkligas.

[1956]

Usch ja, nu känns det som att det är bråttom!

[Svenne]

Spännande av flera skäl!

1. Även jag och min Agneta tänker bli pensionärer, närmare bestämt 30 juni i år. Det känns som en befrielse!

Blir det transsibiriska då eller något mer Kap-Kairo-artat? Via Eken hoppas jag.

2. Även jag har behov av kunskap om bomfällning – så småningom tillkom bommar vid Vallsbergsvägens korsning mot järnvägen i Väderstad.
Dessutom skulle det vara en extra knorr om man kunde få till ljudet från gammaldags bomfällning. Jag har hittat ett inspelat ljud från just hur en kläpp slår mot bomklockan. Inget vidare vackert ljud, men troligen synnerligen tidsenligt från den tid Svenne vill avbilda!

En sån ljudmodul skulle ju höja realismen avsevärt. Måhända kan man bli i tillfälle att få ta en kopia ?

[Svenne]

...
Artikeln i modelljärnvägsmagasinet har jag skrivit och även detta är min konstruktion som är en alternativ lösning som jag gjort för min stationära anläggning hemma. ...
/Per-Åke

Aha! Ja, nu framgår ju släktskapet tydligt. Det var en "triggande" artikel
Vad hade förbättrats med en Loconet servodekoder?

[Johan Molin]

Påminn mig om ljudet! Jag ska hitta det bland mina myriader med data-dokument först bara ...

[perjan]

...
Artikeln i modelljärnvägsmagasinet har jag skrivit och även detta är min konstruktion som är en alternativ lösning som jag gjort för min stationära anläggning hemma. ...
/Per-Åke

Aha! Ja, nu framgår ju släktskapet tydligt. Det var en "triggande" artikel
Vad hade förbättrats med en Loconet servodekoder?

Att styra servona med en Arduino.... programerbar controller "datorkort"
kräver att man måste skriva ett specifikt program och ladda ned på kortet.

Med MGP`s (Möllehem) koncept använder man färdiga funktioner som i
detta fall en servodekoder ansluten till Loconet där man gör inställningar från en mobilapp
alltså "programering" på mer tillgängligt sätt.
Enkelt från appen att ställa in slaglängd och hastighet på bommarna.

MGP Loconet kan vara ett slutet system för att styra växlar, bommar, signaler etc.
alternativt anslutet till ett befintligt digitalsystem med en central som hanterar Loconet.
Roco Z21, Digitrax, DR5000 etc.

/Per-Åke

[Svenne]

Att styra servona med en Arduino.... programerbar controller "datorkort"
kräver att man måste skriva ett specifikt program och ladda ned på kortet.

Med MGP`s (Möllehem) koncept använder man färdiga funktioner som i
detta fall en servodekoder ansluten till Loconet där man gör inställningar från en mobilapp
alltså "programering" på mer tillgängligt sätt.
Enkelt från appen att ställa in slaglängd och hastighet på bommarna.

MGP Loconet kan vara ett slutet system för att styra växlar, bommar, signaler etc.
alternativt anslutet till ett befintligt digitalsystem med en central som hanterar Loconet.
Roco Z21, Digitrax, DR5000 etc.

/Per-Åke

Tack, Per-Åke! Det var en koncis och begriplig förklaring/beskrivning (t.o.m. för mig, som är omkörd av utvecklingen)

[BEF]

Jag har byggt 3 järnvägsövergångar till mig själv och kollegor som jag tycker fungerar utmärkt.
I Modelljärnvägsmagasinet nummer 35, November 2018, sid 32-35 finns en artikel av Anders Stéen som beskriver hur jag byggt en järnvägsövergång baserat på produkter från Möllehems Gårdproduktion. Bomrörelsen sker med servo och servodekoder, ljussignaler styrs av en signaldekoder och ljudet genereras av ett ljudkort med tre olika förinspelade ljud från vägövergångar. Här finns det gamla "mekaniska", dagens moderna och ljud från perrongbommar. Egna ljud med mp3-filer kan läggas till.
Ett enkelt trick för att få en jämn och långsam bomfällning är att inte utnyttja servoarmens hela längd. Borra istället ett hål så nära sevoaxeln som möjligt. Servot får arbeta längre och rörelsen blir lugnare.

Med vänlig hälsning/Bertil

[perjan]

Jag har byggt 3 järnvägsövergångar till mig själv och kollegor som jag tycker fungerar utmärkt.
I Modelljärnvägsmagasinet nummer 35, November 2018, sid 32-35 finns en artikel av Anders Stéen som beskriver hur jag byggt en järnvägsövergång baserat på produkter från Möllehems Gårdproduktion. Bomrörelsen sker med servo och servodekoder, ljussignaler styrs av en signaldekoder och ljudet genereras av ett ljudkort med tre olika förinspelade ljud från vägövergångar. Här finns det gamla "mekaniska", dagens moderna och ljud från perrongbommar. Egna ljud med mp3-filer kan läggas till.
Ett enkelt trick för att få en jämn och långsam bomfällning är att inte utnyttja servoarmens hela längd. Borra istället ett hål så nära sevoaxeln som möjligt. Servot får arbeta längre och rörelsen blir lugnare.

Med vänlig hälsning/Bertil

Tackar för tipset med att utnyttja servots hela rörelse med länkfäste närmare centrum på servot.

[Svenne]

Jag har byggt 3 järnvägsövergångar till mig själv och kollegor som jag tycker fungerar utmärkt.
I Modelljärnvägsmagasinet nummer 35, November 2018, sid 32-35 finns en artikel av Anders Stéen som beskriver hur jag byggt en järnvägsövergång baserat på produkter från Möllehems Gårdproduktion. Bomrörelsen sker med servo och servodekoder, ljussignaler styrs av en signaldekoder och ljudet genereras av ett ljudkort med tre olika förinspelade ljud från vägövergångar. Här finns det gamla "mekaniska", dagens moderna och ljud från perrongbommar. Egna ljud med mp3-filer kan läggas till.
Ett enkelt trick för att få en jämn och långsam bomfällning är att inte utnyttja servoarmens hela längd. Borra istället ett hål så nära sevoaxeln som möjligt. Servot får arbeta längre och rörelsen blir lugnare.

Med vänlig hälsning/Bertil

Tack, Bertil! Letade fram den artikeln. Kul att det finns flera lösningar att välja mellan och att "utveckling" pågår.

Nu är det snart bara mina antika signaler, som behöver få sina enkla lösningar. I värsta fall får jag väl slira lite på tidstrogenheten, men än har jag inte gett upp.

[Svenne]

Trafik pågår ännu i Ljusnäs, om än i ytterst blygsam omfattning. Och vissa tillverkningsresultat kan skönjas på maskinsidan. Här illustrerat en sommarkväll i juni 1948, när snälltåg 94 med direkta vagnar till bl.a. Östersund och Narvik, går förbi godståg 6258 med destination Ånge. Det senare dras av D 109, som nyligen sammanfogats (eg 1925) och littererats Dg (1940).
(Det har vid fototillfället lyckligtvis hamnat i viss oskärpa.)

[ford1929]

Kul att se Svenne att Trafiken i Ljusnäs rullar på som vanligt,,,snygga lok

[Svenne]

Kul att se Svenne att Trafiken i Ljusnäs rullar på som vanligt,,,snygga lok

Tack, Roger!
Som du ser, kom PKB-byglarna på plats på 109:an (UGJ-korg). Pilligt var det. D 291 på spåret bakom är ett Jeco färdiglok.
/ Sven

[Johan Molin]

Det gläder också mig väldigt mycket att få se nya bilder från det vackra Ljusnäs!

[Svenne]

Fint, Johan! Men skönheten i Hästholmens toppbild tar priset
(Tänkte osökt på dig vid torsdagens lunchtur med S/S Norrskär. )

[Svenne]

Det är augustimorgon 1948 - solen står lite lågt - snälltåg 95 ska avgå 9:18 med direkta vagnar från Östersund till Stockholm och till Malmö (via Krylbo, Örebro och Mjölby). En (osynlig) byffévagn hänger med från Ånge till Mjölby.

På spår 4 har godståg 4363 blivit fördröjt till följd av varmgång och blir här förbigånget i Ljusnäs.

Två lok på fem år - så lång tid tog det, att få dessa lok så färdiga att jag "dristar" mig till att sätta dom i "regelrätt" arbete - och dessutom visa dom här.
Om man har stjärnorna som mål - jag tänker då främst på Bengt Nylén, Rikard (1956) och Lasse (Loktok), som alla gav goda råd - kan man ju hoppas på att hamna i trädtopparna i alla fall. Och riktigt färdig blir man ju aldrig.

[Johan Molin]

Nåja, det bleven verkligt stämningsfull bild (som vanligt)!

per aspera ad astra, som sagt ...

[BAn]

Det är augustimorgon 1948 - solen står lite lågt -

- och det är rätt färg på de galvaniserade kontaktledningsbryggorna, före grönmålningens tid!

Stiligt!

/Bengt

[Kjedlund]

D-lok med alla attiraljerna, - övergångsbryggor, "mösskärmar", framändesskärmar, visslor och trissolatorer. Snyggt!

[Svenne]

Det är augustimorgon 1948 - solen står lite lågt -

- och det är rätt färg på de galvaniserade kontaktledningsbryggorna, före grönmålningens tid!

Stiligt!

/Bengt

Tack Bengt!
Jag vill minnas att det var Svante A, som visste besked om färgen, när jag frågade i tidernas begynnelse.
/ Sven

[Svenne]

D-lok med alla attiraljerna, - övergångsbryggor, "mösskärmar", framändesskärmar, visslor och trissolatorer. Snyggt!

Tack Kjell!
Och - det pilligaste av allt - vindavvisare
/ Sven

[larsess]

Så roligt att med dina bilder, Svenne se att dessa D-loksprojekt nu "landat" så fint! Alla detaljer från 50-60-talet sitter ju perfekt!
Eller försvann trissolatorerna litet tidigare? Det går framåt i Ljusnäs uppenbarligen. -Glädjande!
/Larsess

[1956]

Snyggt Svenne, visst måste det finnas D-lok på en anläggning med svensk förebild.

Jag hade ingen aning om att luftledningsstolpar och bryggor inte alltid varit gröna, när började man måla dom?

[Johan Molin]

Det enda jag kunde hitta var detta:

http://www.tydal.nu/postvagnen/584507.htm
Ska man således tro Hans Broman började man med grönmålning när (stambanorna?) banor blev elektrifierade.
Vid elektrifiering efter kriget skulle man tydligen haft omålade galvaniserade stolpar, som "senare" vid revision också de blev grönmålade.

Jag förutsätter att Svenne har god kontroll över detta vad gäller Ljusdal; själv har jag ingen aning. Men tydligen kan man inte hävda att ett visst år var alla luftledningsstolpar i Sverige målade på ett visst sätt.

Tyvärr hade järnvägshobbyns "elektriska orakel i skala 1:1" Gunnar Ekeving väldigt lite om luftledningsstolpar på sin hemsida, så där kammade jag noll.

[ollef]

Jag har för mig att att jag någonstans läst att dom galvade stolparna alltid sätts upp omålade
(inte lämpligt att måla på nya galvade underlag) och sedan vid revisioner målades stolparna.

Det betyder att färgen kan ha skiftat på olika avsnitt över tiden.
Oftast gjordes det väl vid revisioner arbetet över en längre sammanhållen sträcka.

Men kommer inte ihåg var jag läst detta eller om jag bara hittar på.

[S Johansson]

Alltid roligt att få se bilder från norr och särskilt från Ljusnäs!

Hc 524 i Lyse 1977.
Ursäkta lite västkustinblandning. Lysekilsbanan elektrifierades 1950. Som påpekats ovan galvaniserades många kontaktledningsstopar på den tiden. Några har kanske målats gröna men de flesta tror jag fortfarande är galvaniserade.
Apropå Lysekils järnäg. Kanske eventuellt möjligen kan rivningsplanerna för banan ändras om bl a det stora raffinaderiet nära Lyse kan tänka sig transporter på järnväg.

[Svenne]

Så roligt att med dina bilder, Svenne se att dessa D-loksprojekt nu "landat" så fint! Alla detaljer från 50-60-talet sitter ju perfekt!
Eller försvann trissolatorerna litet tidigare? Det går framåt i Ljusnäs uppenbarligen. -Glädjande!
/Larsess

Tack Larsess! Lite rör det sig i alla fall. Och jag "behövde" dessa lok för att få till några typiska tågsätt från dåtiden att bedriva en stunds "verklighetstrogen" trafik med; jag har ju lärt mig lite om detta i en källare här på Söder Och hoppas naturligtvis få bli fortbildad, när så kan ske.
Den tidigaste bild jag har av D utan trissolator är från 1953, men det säger ju ingenting. Mina loknummer är 109 (Dg) resp 316 (Ds).

[Svenne]

Tack för uppskattande kommentarer. De gläder när man "firar" 20 år som pancho.

Passar på att citera signaturen SA på Stinsens forum 21/8/2011
"... alla SJ luftledningsstolpar var galvade från början. I de inre delarna av landet målades de efter ca 25 år. Denna process gick mycket snabbare i kustnära trakter, speciellt västkusten med salta vindar och vissa sträckor där har fått nya galvade stolpar målade redan vid uppsättningen.
SA"

Och att berätta att elektrifieringen Bollnäs – Ljusdal – Ånge togs i drift 2/4/1936, så stolpresningen skedde väl där i mitten av trettiotalet. Grönmålningen skulle då sannolikt/förhoppningsvis inte ha hunnit utföras i Ljusdal 1950, vilket överensstämmer med min "mycket bestämda" 70 år gamla minnesbild

[thorpe]

Hej Svenne!
Tänk vilken glädje man har av musiken!
Mitt kalkbrott har knakat och igår kväll lossnade det en rejäl bit:
LJUSNÄS!
Varför har jag haft denna ort i huvudet, vad påminner "ortsnamnet" om?
Jo, Hälsingland! Hassela. Fjusnäs! Jon Erik Hall! "Fjusnäsvalsen"!
Ha det g^tt!
Thorpe

[Svenne]

Hej Svenne!
Tänk vilken glädje man har av musiken!
Mitt kalkbrott har knakat och igår kväll lossnade det en rejäl bit:
LJUSNÄS!
Varför har jag haft denna ort i huvudet, vad påminner "ortsnamnet" om?
Jo, Hälsingland! Hassela. Fjusnäs! Jon Erik Hall! "Fjusnäsvalsen"!
Ha det g^tt!
Thorpe

Tack för tontipset! Mycket njutbart! Kan nog bli en bra ljudkuliss [JC_doubleup.gif]

Har aldrig hört den förut vad jag kan minnas. Men den fanns väl inte med i Tjock-Anders repertoar. Han som höll igång på "gamla banan" i Folkparken

[BAn]

[…] att elektrifieringen Bollnäs – Ljusdal – Ånge togs i drift 2/4/1936, så stolpresningen skedde väl där i mitten av trettiotalet. Grönmålningen skulle då sannolikt/förhoppningsvis inte ha hunnit utföras i Ljusdal 1950, vilket överensstämmer med min "mycket bestämda" 70 år gamla minnesbild

Det är tur att det finns äldre herrar som du och jag Svenne, som har "galvaniserade minnen", som inte rostat bort.

/Bengt

[Svenne]

[…] att elektrifieringen Bollnäs – Ljusdal – Ånge togs i drift 2/4/1936, så stolpresningen skedde väl där i mitten av trettiotalet. Grönmålningen skulle då sannolikt/förhoppningsvis inte ha hunnit utföras i Ljusdal 1950, vilket överensstämmer med min "mycket bestämda" 70 år gamla minnesbild

Det är tur att det finns äldre herrar som du och jag Svenne, som har "galvaniserade minnen", som inte rostat bort.

/Bengt

Just precis, Bengt! [JC_doubleup.gif]
Och där "uppfordringsverken" till "kalkbrotten" fortfarande kan fås att röra sig, om än med viss tröghet.
/Sven

[Johan Molin]

https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=228540

En fin bild från Ljusdal, av Stig Lagergren som begåvat Järnvägshistoriskt forum med en massa fantastiska bilder, inte minst från "mina" hemtrakter. Hans pappa var stins i Fågelsta.