Vagnar på Falsterbobanan

[Lihkströmsverken]

Enligt ritningar är korgen indelad i två kupéer och jag tillverkade därför en mellanvägg. Jag sågade två spår i mässingsprofilen på korgsidornas ovansidor för att kinna skjuta in mellanväggen. Senare skall den lödas på plats samtidigt som väggar för toaletten skall konstrueras.



Mellanväggen fyller även en annan funktion nämligen att den stagar upp korgsidorna så dessa inte buktar ut.

Därefter fick vagnsunderredet bussningar i lagergafflarna för att anpassa dessa till Rimbo Grandes stjärnekerhjul som jag gärna använder på mina byggen. Dessutom lödde jag, efter att smalnat in golvbredden, två (fyra) stående mässingsprofiler som senare skall fungera som stöd för korgkonsollerna.



Som sista moment idag testade jag korgen gentemot underredet. Jag inser att jag troligen måste "bryta loss" plattformarna för att kunna sänka korgen - allt för utseendet skull.



/Ola

[Lihkströmsverken]

Har ovan nämnt att jag praktiserar en ny (?) metod vid byggandet av 9288:an nämligen lösa mellanväggar och toalettväggar. Anledningen till detta är egentligen att jag avser modifiera (?) vagnens fönster och då behöver full access till vagnen innifrån utan störande innerväggar. Innan jag ger mig in på detta jobb tänkte jag med två bilder visar hur jag gjort med innerväggarna.



Ovan syns toalettväggar och mellanvägg delvis nedförda i sina sågade spår.



Så ser man väggarna nedförda i korrekt läge men fortfarande inte fastlödda.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Jag har nu sågat jack med guldsmedssågen i golvenheten där jag senare skall fila ut lite större markeringar fär att löda korgstöden.



Dessutom har jag tittat närmre på taket. Gladbyggare som jag är insåg jag till sist att taket inte riktigt passade till korgen. Här använder man lämpligen SMJ:s platsgjutna tak, lättast att fås av de som gjorts till CC2 vagnarna alltså med en rak och en rundad takände. Mitt misstag var att jag slarvat med lödningen av vagnens gavlar och därmed fått vagnen något bredare är avsett. Alternativen var nu två; Antingen löda om korgen eller anpassa taket till korgen, jag valde det sistnämnda.



Jag delar två tak längs mittlinjen och så skarvar jag dessa två delar till ett tak. Bredden ökas alltså genom att en platicardremsa skarvas in.



Som lim använder jag tvåkomponentlim som efter att härdat slipas ner tillsammans med plasticardremsan till att följa takets form. Just nu ligger taket löst på korgen men skall senare förstärkas med en list på takets undersida som "armering" och få en bättre slipning för att få ett bra och korrekt överhäng utmed korgens långsida,

/Ola

[Kjedlund]

Så ser man väggarna nedförda i korrekt läge men fortfarande inte fastlödda.
/Ola

Fiffigt! Trevliga byggen dessutom.

[Lihkströmsverken]

Ikväll har C3c 9288 provrullats på Klubbanläggningen;



Avsikten var att kontrollera att vagnen klarade växelgatorna innan bygget fortsatte.



Kvällens tester utföll med gott resultat varför bygget kan fortsätta.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Jag bygger nu sedan några dagar på 9288:ans underrede. Ett enkelt men monotont arbete att sätta korgkonsollorna på plats. Ibland, som på denna byggsats, saknas dessutom konsollerna på etsplåten. Ett problem jag funnit återkommande är att dessa konsoller, etsade eller egenkonstruerade, ofta blir ömtåliga och antalet avbrutna och försvunna har genom åren blivit åtskilliga. Metoden som jag praktiserar sedan något år, varifrån jag fått den vet jag inte, är att fuska och låta konsollerna istället för att följa golvet istället lödas fast i den korgstagningen/listen jag lött fast över golvet. För att illiustrera vad jag menar har jag tagit några bilder. Jag skall dock ursäkta bildkvalitén som beror på att jag "bara har två händer", en tredje hand skulle säker underlättat.

Egentillverkade konsoller görs lämpligen av "överskott" från etsramar till etsplåtar. Jag sparar alltid dessa och klipper ner dem i lämpliga delar för framtida behov, som i detta fall.



Ovan ses (kanske) hur jag först lött konsollens ände mot "långbalken". Därefter bockar jag konsollen genom det filade spåret i golvet mot den stående korgförstärkningslisten.



Med en pinsett fixerar jag så konsollen genom en snabb lödning.



Med mycket lödvatten och genom att pressa en skruvmejsel löder jag så konsollen utvändigt mot listen.



När det gäller konsollerna i vagnens ytteränder måste en annan metod användas då här sitter en 4x4 mm mässingsstång i korgens gavel för att jag skall kunna skruva ihop modellen. Därför filas konsollen ner till att ligga i nivå med golvet. Kan tyckas som en dålig lösning och jag håller med men den har fungerat.



Slutligen en bild som visar det pågående motoma arbetet med att lödda alla konsoller på plats. Mässingstången som jag använder på bilden för att hålla golvenheten på plats vid lödningen är en gigg jag gjort för att löda fotsteg bättre.

/Ola

[Lihkströmsverken]

I ett tidigt stadium valde jag att "bryta" loss plattformsgolven från golvenheten. Anledningen till detta är att jag ofta upplever det som trångt (?) och besvärligt att få korgen att passa i den etsade slits som finns, dessutom kräver passformen att man inte slarvat med lödningen av korgens olika väggsektioner. Då jag jag ofta märker i ett sent skede att jag slavat med lödningen är ett alternativ att ta loss plattformarna och bygga/löda dessa som separata enheter, det blir så mycket lättare så.



På bilden ovan har jag lött plattformsräcket på plats på plattformsgolvet men oxså insett att jag måste förlänga plattformsgolvet för att få plats med grindarna.



Proceduren är enkel, en återigen sparad del från en etsram löds fast och - vips passar grindarna. Den orolige kan lugnas, det är ofta så att plattformen "sticker ut" en bit utanför buffertbalken, så även på denna vagns förebild. Däremot måste plattformsplåtarna riktas upp lite då bilden ovan är något avslöjande.



Så testas bägge plattformarna men jag kommer troligen att avvakta med att löda dem på plats innan fler arbetsmoment är avklarade.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Lödning av detaljer på 9288:ans underrede och plattformar fortsätter;

Ikväll har bromsslangar, tågvärmekablar/don, handbromsvev, toalettrör och övergångsbryggor monterats...



Än så länge är plattformarna lösa men skall senare lödas fast i lång- och buffertbalkarna.



Men mycket detaljering är kvar att göra på underredet. Saknas gör spännstag, skalkoppel, TB-koppel, fotsteg med konsoller, fjädrar och lagerboxar samt bromsstag/bromsklossar och bromscylindern.



Sedan skall korgen detaljeras, fönsterna byggas om, taket detaljeras och allt målas och få dekaler. Knappast aktuellt med 9288 som nionde byggda vagn 2015....

/Ola

[Lihkströmsverken]

Bygget på 9288:ans underrede har fortsatt. Förutom att fjäderpaket/lagerboxar kommit på plats har jag ikväll monterat fotsteg med sina fotstegskonsoller.

Här använder sig HNJ verkstad av en lösning som använts av flera producenter av etsplåtar och som jag haft problem med att få bra. Anledningen till detta har varit att man förväntas "laminera" långbalk och etsplåt med nitimitationer med mera och då att utetsade hål/slitsar skall hamna i rätt läge. Detta har ofta genererat problem för mig då antingen delarna blivit förskjutna eller lödtenn satt igen hålen vid lamineringen. Nu valde jag dock att ånyo testa lösningen.



Konstruktionen är tänkt att vikas som en "låda" och ..



.. att efter ändarna stuckits genom de laminerade långbalksdelarna vikas och lödas fast.



Därefter klipps etsdelen mellan de två konsollerna bort och fotstegen löds på plats. Denna gång fungerade faktiskt den tänkta lösningen.



Och kvällens resultat ser ut som nedan;



/Ola

[Lihkströmsverken]

Ännu lite lödjobb på 9288:an och av den typ som jag avskyr. Det finns en anledning till att jag helst bygger obromsade vagnar och det handlar om att slippa behöva löda bromsklossar med tillhörande stag något som jag aldrig lyckas få till snyggt.



Nu måste dessa monteras på 9288:an då denna vagn var bromsad och så har nu blivit gjort. Det är ett återkommande bändande, testande, på nytt bändande och så test igen innan staget mellan motstående bromsklossar kan lödas på plats. Först då blir konstruktionen (?) något stabilare.



Inte direkt vackert men det handlar om illusionen sedd från sidan och då får det duga. Nu skall spännstag och bromscylindern på plats innan det blir jobb på korg och tak......

/Ola

[Lihkströmsverken]

Inget roligt på tv:n så det blev lite mer jobb med lödkolven istället. 9288:an fick sina spännstag och dessa är av "snikvarianten", alltså hemmabyggda och inte köpta gjutningar. Har förvisso även dessa i lpdorna men de spar jag till mer "exklusiva" (?) vagnsbyggen. Kvällens bygge syns nedan;



Lägger jag på taket så får betraktaren en bättre uppfattning om hur slutresultatet kan komma att te sig;



/Ola

[Lihkströmsverken]

Ånyo prov på klubbanan med 9288:an ikväll;



och tillsammans med en annan "Skånevagn";



/Ola

[Lihkströmsverken]

Kvällens modellbygge bestod i att försöka få till takutrustningen på 9288:an. Men innan detta "armerade" jag undersidan för att säkerställa stabiliteten inför allt borrande;



När det så gäller takutrustning på vagnen är det lite av att dra slutsatser av de fotografier och ritningar jag fått tillgång till. Nu har jag inte en vagnsritning som visar vagnen i dess SJ-utförande men väl bilder från SJ-tiden och med hjälp av bilder på 9288 och dess systervagn 9289 gör jag en tolkning som kan ses på bilden nedan;



Jag är lång ifrån säker på att jag tolkat ut bilderna rätt men att använda underlag från SJ:s standardvagnar, en kommentar som jag säkert kommer att få mig delgiven av en som alltid har synpunkter på mina byggen, är i detta fall definitivt felaktigt.



Nu handlar det om att få till ledningsdragningen till blandare och ljuskåpor men det får bli morgondagens jobb.

/Ola

[ford1929]

Kul att följa dina byggen Ola,huvudsaken när man bygger o tolkar saker o ting är
att man själv är nöjd med det resultat man uppnår/uppnått.

Roger

[Johan Molin]

Snyggt som vanligt Ola!

Jag är lång ifrån säker på att jag tolkat ut bilderna rätt men att använda underlag från SJ:s standardvagnar, en kommentar som jag säkert kommer att få mig delgiven av en som alltid har synpunkter på mina byggen, är i detta fall definitivt felaktigt.

Jo, minnesgoda läsare är säkert medvetna om att Ola understundom varit utsatt för ren "stalking" på olika fora. Samtidigt vet jag få som så noggrant försökt "researcha" sina byggen. Vilket märks bl a när han ställer frågor om olika vagnar på Järnvägshistoriskt forum. Oftast får han inga svar, då det i regel bara är han själv som vet någonting om det han frågar ...

[ford1929]

en fråga som jag måste få fråga dej om,med tanke på din byggtråd ,du måste ha ett digert urval av vagnar ?
Roger

[Lihkströmsverken]

en fråga som jag måste få fråga dej om,med tanke på din byggtråd ,du måste ha ett digert urval av vagnar ?
Roger

Du vill inte veta, men garderoben är full. För varje byggd vagn tillkommer tio nya byggsatser, minst. Har en naiv tro att jag skall hinna med att bygga alla .....
Förutom det 50-tal påbörjade byggsatser har jag på min "att göra lista" fem andra "Skånevagnar"; C3a 9208, C3c 9249, C3b 1735, C3c 3892 och C3c 9110. Vidare några post- och resgodsvagnar till två artiklar i Modelljärnvägsmagasinet i min artikelserie om äldre vagnar vid Statsbanorna och till en helt ny artikel som skall handla om Norska, Danska och Tyska person-, post- och resgodsvagnar i trafik genom Sverige under tidsperioden 1920-1939. Dessa artiklar kräver bygge av ett antal modeller även om en del redan har byggts. Så någon brist på nya bygge finns inte.

Så till eftermiddagens lödning;



Taket får nu successivt sin takutrustning ...

/Ola

[loktok]

Snyggt Ola.Pilligt men väl värt mödan när det är klart

[Lihkströmsverken]

Nu när jag stängt av lödstationen och strax skall stänga av datorn för kvällen (?) kommer en
lägesbild av 9288:an;



Förhoppningsvis kan taket bli klart imorgon.

/Ola

[thorpe]

Förhoppningsvis kan taket bli klart imorgon/Ola

Ingen brådska för vår skull!

[Johan Molin]

Förutom det 50-tal påbörjade byggsatser har jag på min "att göra lista" fem andra "Skånevagnar"; C3a 9208, C3c 9249, C3b 1735, C3c 3892 och C3c 9110. Vidare några post- och resgodsvagnar till två artiklar i Modelljärnvägsmagasinet i min artikelserie om äldre vagnar vid Statsbanorna och till en helt ny artikel som skall handla om Norska, Danska och Tyska person-, post- och resgodsvagnar i trafik genom Sverige under tidsperioden 1920-1939. Dessa artiklar kräver bygge av ett antal modeller även om en del redan har byggts.

Summa summarum tycker jag nog att du ska bortse från det "goda råd" som din "trådförföljare" kommer med på annat forum, uppenbart med dig som adressat; att man ska inte använda mer än en vagntyp per tråd!

Visserligen är dina trådar "från ax till limpa" synnerligen njutbara, i synnerhet eftersom du faktiskt bygger färdigt det du visar. och därmed visar upp dina "limpor" i färdiggräddat skick. Men mer än 70 olika byggtrådar på Mötesspåret, var och en med ett vagnsbygge, blir lite mastigt. Och vill jag titta på dina falsterbovagnar blir det ju relativt lätt att återfinna dem alla i den här tråden. Så stå på dig! Låt inte någon annan göra det!

[1956]

Visserligen är dina trådar "från ax till limpa" synnerligen njutbara, i synnerhet eftersom du faktiskt bygger färdigt det du visar. och därmed visar upp dina "limpor" i färdiggräddat skick.

Håller med, vem vill serveras halvfärdiga limpor som stått på jäsning i flera år och som aldrig verkar bli färdiggräddade?

[Lihkströmsverken]

Förhoppningsvis kan taket bli klart imorgon/Ola

Ingen brådska för vår skull!

Jo, taket "färdigt" nu sedan sen eftermiddag;



Om det sedan stämmer med förebilden 9288 eller dess systervagn 9289 är oklart. Dock tror jag att jag tolkat förebildsfotografierna något så när rätt, övrigt har fått bli gissningar och en aning logik.

/Ola

[TuveB]

En tråd per vagn ?? Den som påstår det måste vara galen med den tillverkningstakt Lihkströmsverken har. Det hade blivit en riktig röra. Fortsätt ha alla dina fina vagnar i en o samma tråd.

Med tanke på att "vi" sett ca 50-100 vagnar de senaste åren på olika träffar och du påstår att du har minst 10 obyggda per byggd, hur stor är din garderob?

Jag har förvisso sett din broders modellförråd..........

[Lihkströmsverken]

Med tanke på att "vi" sett ca 50-100 vagnar de senaste åren på olika träffar och du påstår att du har minst 10 obyggda per byggd, hur stor är din garderob?

Har inte gett mig in på att räkna men jag tror du med ovanstående landar i rätt härad.

/Ola

[ford1929]

Johan skrev: Och vill jag titta på dina falsterbovagnar blir det ju relativt lätt att återfinna dem alla i den här tråden. Så stå på dig! Låt inte någon annan göra det!

håller med föregånde...mycket enkelt . en byggare en tråd lätt att hitta .och speciellt med den produktion du håller

Roger

[MickeC]

...



Om det sedan stämmer med förebilden 9288 eller dess systervagn 9289 är oklart. Dock tror jag att jag tolkat förebildsfotografierna något så när rätt, övrigt har fått bli gissningar och en aning logik.

/Ola

Oavsett är det riktigt snyggt!

Och hävdar någon att det inte stämmer mot ritningen kan du ju alltid ge denna som exempel

[Johan Molin]

Jo, men somliga tycks ju anse att om kartan och terrängen inte stämmer överens så är det alltid kartan som är rätt ...

[PeO]

För att vara på den säkra sidan, skickade löjtnanten ut två frivilliga, för att kontrollera vilkendera som var det riktiga.

[Lihkströmsverken]

Efter en troligen oavsiktlig urspårning är tråden åter på spåret i och med att jag plockat fram ännu en "Falsterbobanevagn" (?) att sätta lödkolven i.



Det handlar på nytt om en byggsats från HNJ:verkstad och denna gång en modell från hösten 2008, den har alltså fått ligga till sig ett tag. Vagnen ÖSJ nr 54 var en av fyra vagnar byggda med början 1899. Vagnarna inordnades senare i CHJ vagnnummerserier och blev slutligen SJ-vagnar. Vagnarna slopades mellan 1952 och 1957 och just fd nr 54 blev då bangårdsvagn. Vid SJ fick vagnarna littera EC3a förutom fd nr 57 som fick littera EC1 (oklart varför) och nummer 9280-9283.

Efter att sökt och fått fram "tillräckligt" med underlag skall jag nu ge mig på att bygga 9280. Också var det det här med "Falsterbobanan"; Jag har inga uppgifter på att just denna vagn trafikerade Falsterbobanan men å andra sidan inget som motsäger det heller. Före detta privatbanevagnar hade dock en tendens att vara regionen trogen, så varför inte?

/Ola

/Ola

[loktok]

Trevligt val Ola.Just ÖSJ 54 vagnen byggde jag för nån månad sen.

[Lihkströmsverken]

Bygget av C3c 9288 har kommit in i en kritisk fas men innan jag beskriver den så visar jag en bild där jag lagt en list som i verkligheten bär upp takänden. Anledningen till att jag inkluderat denna är att jag flera gånger fått påtalat att jag "byggt fel" på mina vagnsbyggen men främst för att jag vill få "konsollerna" att sluta tätt till taket utan glipa.



Så till "den kritiska fasen";

Jag väljer så gott som alltid att kunna dela modellen med tak/korg som en enhet och underredet som den andra. Detta är inte alltid modellkonstruktörernas avsikt men för min del handlar det om att med denna lösning kunna få tak och korg att sluta tätt utan en synlig glipa. Med en mässingskorg och ett plasttak handlar det om limning och jag föredrar då ett tvåkomponentlim som ger viss möjlighet till korrigering under torktiden. Med profilen överst längst korgsidan får jag en stor (?) kontaktyta för limmet.



För att få taket att "fastna" rätt tejpar jag runt allt men då jag lagt ner en del arbete med takutrusningen skyddar jag denna med några mellanliggande trälister.



Nu får limmet härda och när jag om några timmar tar bort tejpen hoppas jag att takutrustningen höll och att taket hamnade rätt, om inte är jag lite av tillbaka till ruta 1 då plasttaket inte tål thinnerburken.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Jo, taket hamnade rätt och nu drar det ihop sig till målning. Men dessförinnan gjorde jag klart underredet. Här fick jag problem men detta löste jag genom att istället för att löda fast TB-koppelhållaren från Rimbo Grande valde jag helt enkelt att limma den med tvåkomponentlim. Dock hade jag dessförinnan justerat höjden genom att lägga en mässingsprofil mellan hållare och plattformsgolv.



Från och till har jag haft problem med att löda fast 0,3 mm ståltråden i de fyra avsedda öron på TB-koppelhållaren. Mycket lödvatten och lödtenn skall säkra tråden men den senaste tiden har jag haft problem. Det har helt enkelt inte flytet ut tillräckligt (?) med lödtenn för att läsa tråden. Irriterande och inte har det blivit lätter ju fler försök jag gjort. Denna gång testade jag dock en ny metod. Efter att bockat tråden och testat placeringen tog jag en nålfil och "ruggade" upp den del som skulle placeras genom "öronen". Det fungerade utmärkt när jag sedan tillförde lödvatten och tenn. Kanske var detta lösningen på problemet, i alla fall värt att testa även nästa gång.

Så en bild på underredet där säkert "någon" har synpunkter med tanke på den ofullständiga detaljeringen. Jo, jag vet att det skall finnas betydligt mer ledningsdragning och dragstänger liksom tvär- och långbalkar - men det är illusionen jag är ute efter.



Nu skall jag "mekaniskt" göra ren modellen innan det blir dags för målning på balkongen....

/Ola

[Lihkströmsverken]

Lite rengöring av korgen så att allt "skägg" (?) försvinner och så är det dags för målning ....



Oavsett vad min belackare tycker så försöker jag få till hur en före detta privatbanevagn, inte en SJ-standardvagn, ser ut med de kompromisser jag tvingas välja.



Med turen på min sida kan jag få till en nionde färdigbyggd, målad och märkt vagn 2015, men osvuret är bäst.

/Ola

[Johan Molin]

Hur nära kan man komma "sanningen" genom kunskap om vagntillverkare och fotografier? Jag förstår till fullo att det är amatörmässigt att extrapolera från SJ-ritningar till hur en vagn som inte alls är beställd av SJ, ser ut. Jag frågar förstås, eftersom MHJ:s personvagnar visserligen förefaller vara av "standard-SJ-modell", men det behöver ju inte betyda att de är likadana som motsvarande SJ-vagnar i alla enskildheter.
Det finns ju en del information att hämta på Riksarkivet. När det gäller MHJ handlar den dock om ritningar på byggnader, spåranläggning och bron över Svartån, tyvärr inte om ritningar på fordon.
Detektivarbete är alltid spännande, så länge man inte faller i fallgropen att göra det enkelt för sig! Och du tycks ju noggrann med att undvika den typen av "populistiska" lösningar!

[ford1929]

Ola skrev:Mycket lödvatten och lödtenn skall säkra tråden men den senaste tiden har jag haft problem. Det har helt enkelt inte flytet ut tillräckligt (?)

har haft samma problem när man skall löda ståltråd mot mässing. typ när man har gjort mässingroder till radiostyrda båtar...brukar alltid slipa upp ytan på tråden.dessutom tror jag att mässing tar åt sej värme fortare än ståltråden... saltsyra brukar hjälpa. inte så kul att jobba med...å speciellt när den börja koka,,inte så hälsosamt


/Roger

[PeO]

saltsyra brukar hjälpa. inte så kul att jobba med...å speciellt när den börja koka,,inte så hälsosamt/Roger

Min far lödde med vad han kallade "släckt saltsyra" En glasburk med saltsyra som han släppte små bitar zinkplåt i, d.v.s. i själva verket zinkklorid. Frätande gaser naturligtvis och , måste rengöras mycket noggrant, annars rostar det blixtfort.
Jag har gjort samma erfarenhet som Ola, man måste slipa stål- (piano-)tråden. Troligen ger etta både bättre kemisk bindning och mekaniskt grepp. Lite starkare koncentration av fosforsyra underlättar enormt, med 25% lödde jag fast de rostfria stiften i keramikplattan mot de delar jag skulle löda ihop .
Lödröken ska man självklart inte andas in, men det är självmarkerande, även om fosforsyran inte är fullt lika farlig som saltsyran. Jag tycker dock att rengöringen efter fosforsyran är mycket lättare än efter saltsyra/zinkklorid/Effekto och den får inte allt i rummet att rosta lika fort som saltsyran.
Undrar f. ö. hur mycket fosforsyra genomsnittssvensken dricker per år, fast då inte klassad som kemikalie, utan som livsmedel = surhetsreglerande medel E333.

[Lihkströmsverken]

Så har jag satt lödkolven i ytterligare en "Falsterbovagn" som än så länge går under arbetsnamnet 9280. Om det kommer att bli denna vagn eller någon av de tre systervagnarna får framtiden dock utvisa. Jag kommer dock att göra minst en "läsare" besviken då bygget inte kommer att presenteras i en egen tråd utan just här i "Vagnar på Falsterbobanan".

Det är tre ting som jag är noga med när det gäller vagnar från HNJ:verkstads tidigar produktion och det är att kontrollera om "mitt val av hjulaxlar" passar, om inte blir det att montera bussningar. Vidare om plattformsgolvet med tillhörande plattformsgrindar "passar" då jag har mina misstankar att ofta är det "standardgrindar" (helt riktigt) som medföljer, om inte är detta lätt åtgärdat men bör ske i tidigt byggstadie. Slutligen är det "korgbredden;



Som syns på bilden ovan har det på denna vagn blivit fel. Golvbredden är identisk med vagnekorgens störrsta bredd och detta innebär att korgen inte kommer att passa på underredet om man bygger med insvängda korgsidor. Som bilden oxså visar har jag "brutit loss" listen som skulle vikas 90 grader "upp i korgen". Denna kommer jag att återmontera när jag smalnat in korggolvet senare.

I mitt forskande (?) över vagnen och dess tre systervagnar snubblade jag över en intressant uppgift. 1924 fanns en förslagsritning där systervagnen nr 57 skulle byggas om till motorvagn. Ett intressant och tidsenligt men aldrig genomfört projekt - håll med om att (amatör-) järnvägsforskning är intressant.

/Ola

[ford1929]

Ola skrev:Det är tre ting som jag är noga med när det gäller vagnar från HNJ:verkstads tidigar produktion

bra att veta om man skulle stöta på sådana "plåtar"


Roger

[Lihkströmsverken]

Som jag skrev tidigare är jag noga med att testa om mitt val av hjulaxlar passar till modellen jag bygger. Urvalet avsende hjul/hjulaxlar är stort liksom producenterna. Det finns såväl spets- som tapplagrade axlar och längden varierar. Jag är vanemänniska och vill helst montera Rimbo Grandes stjärnekerhjul på mina vagnar och då händer det att jag tvingas ändra lagergafflarna, alltså en konsekvens av mitt axelval.

Nedan syns just vad jag menar och som händer vid detta bygge;



Först måste jag därför öka det etsade hålet i lagergaffeln och det gör jag med några brotchar. Fördelen med brotchar är att jag inbillar mig att jag bättre får ett centrerat hål till skillnad mot om jag borrar. Det är en fördel att samtidigt brocha upp motstående lagergaffel då det annars blir "jobbigt" att komma åt. Och ja, brotcharna på bilden sjunger på sista versen, dags att skaffa nya.



Jag har några längder av ett mässingsrör som passar ganska bra som bussning för axeltappen. Röret sticks i utifrån, löds ...



och därefter sågas röret av med hjälp av guldsmedssågen.



Sedan är det dags för att fila rent. Utvändigt plant med lagergaffeln och invändigt anpassat för axeln.



Slutligen provas hjulaxeln på plats.



Har det blivit fel är det bara att löda loss och göra om.

/Ola

[PeO]

Nedan syns just vad jag menar och som händer vid detta bygge;
/Ola

Syns utomförträffligt. Med en sådan byggbeskrivning klarar vilken nybörjare som helst ett mässingbygge

[Lihkströmsverken]

För att kunna senare montera korgen på underredet måste golvet smalnas in. Som jag tidigare nämnt bryter jag först loss de yttre vikbara remsorna på golvets långsidor, dessa skall senare lödas tillbaka på det smalare golvet. Därnäst ristar jag två linjer som skall representera golvets nya bredd. Jag har kontaktlimmat ett ark grovt slippapper på en brädbit och med roterande rörelser slipar jag nu ner golvet till rätt bredd.



I och med att jag redan lött delar av långbalkarna på plats och jobbar med mjuka roterande rörelser minimerar jag risken att golvet slår sig.

Väl klart provmonterar jag korgen på det ny reducerade golvet.



I nuläget verkar det som att korgen skall sänkas något men det skall jag först åtgärda när jag provat hur plattformsgrindarna passar. Med stor sannolikhet kommer jag att "bryta loss" och flytta ut plattformarna lite för att dels kunna sänka korgen, dels garantera att plattformsgrindarna hamnar rätt och snyggt. En ytterligare bonus är att det blir lättare att montera fotstegskonsollerna då.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Medan 9288 idag grundmålats och jag funderar på bromsutrustningen på 9280, har 9236 får sin lanternin modifierad.



Jag har dels satt igen lanterninfönsterna, dels monterad sidmonterade ventiler. De fyra etsade hålen för lamporna sattes igen genom att jag lödde i ett rör och en mässingstång, saknade nämligen en massiv stång som passade, varefter jag borrade nya hål för de sex lamporna och ett sjunde för gasblandaren;



Nu skall rördragningen för belysningen komma på plats ....

/Ola

[Lihkströmsverken]

9288:an grundmålad och nu är det dags för lite penselmålning och maskning inför att taket får sin färg. På samma sätt skall underredet maskas och svartmålas;



På 9236:an är det däremot flera timmars jobb med ledningsdragning på taket liksom detaljering av underredet kvar innan det ens är aktuellt med målning ...



/Ola

[Lihkströmsverken]

I samband med ett uppehåll mellan alla sportevenemang på tv:n fick 9280:an sina korgkonsoller monterade och samtidigt "bröts" plattformarna loss för att kunna sänka korgen, allt för det estetiska.




Korgen sänktes genom att två slitsar för långbalkarna filades i varje korggavel, något som jag tror kommer att fungera.

/Ola

[Lihkströmsverken]

9280:an fått buffertbalkar och buffertar monterade. Samtidigt löddes fjäderpaket med rulllagerboxar, något som vagnarna fick troligen tidigt efter förstatligandet och som syns på bild av en vagnarna senare som tjänstevagn.



Uppgifter, ritningar och bilder av vissa av dessa före detta privatbanevagnar som dessutom fick en relativt kort tjänstgöringstid som personvagnar vid SJ är få, därför får vissa chansningar göras avseende viss utrustning och främst deras placering.

/Ola

[Lihkströmsverken]

Under sin privatbanetid hade vagnen, 9280:an alltså, tre salonger och vagnarna fick troligen behålla dessa även under sin korta SJ-period. Eftersom mellanväggar saknas i byggsatsen fick dessa egentillverkas och då väggarna bara kommer att skymta så finns ingen anledning att tillverka dörrar.



Förutom mellanväggar har jag byggt plattformarna och lött balkar i korgens ändar för att kunna skruva ihop korg med underrede.

/Ola

[Lihkströmsverken]

I samband med lite provrullning av Skånevagnarna på klubbanan blev det några bilder, ett kollage, av just "Skånevagnar". Håll till godo med några bilder från Östervik;









/Ola

[Johan Molin]

Ett härligt collage! "Från larv till puppa till fjäril!"

[Jigun]

Kan bara instämma med Johan.
Man får hårresning när man ser detta vagnrad.
Jigun