Mjölby - Hästholmens Järnväg, med bygdehistoria

[ford1929]

Jag är relativt övertygad om att du har rätt. Sedan rör detta ju sent 40-tal, så sannolikt eternit med någon form av blekgul kulör.

tror nog att så är fallet..bra då är vi överens

[Johan Molin]

Har ägnat en god stund efter att leta efter ett möjligt foto från Köping men inte hittat något. Inte heller vet jag vilka Bröderna Larsson kan tänkas ha varit i slutet av 1940-talet.

I brist på detta får jag spåna vidare på namn.
"Kooperativa Gasolin-Bolaget" är en möjlighet. Om logotypen tvista de lärde ...

[Sture Bylén]

Snyggt bygge!!

[Johan Molin]

Tack! Är fortfarande mer hemtam med kartongmodeller, men nu är detta ju tänkt att bara vara en liten del av det totala bygget. Ska bli intressant att se hur man kan få ihop det hela ...

[Johan Molin]

Diverse olika delar av det som ska bli den lokala depoten omkring år 1918.

EN dieseltank för järnvägens lokala behov, bör ha tillkommit omkring år 1950.
Två oljecisterner framför vilka pumphuset står.
Första kontoret för Kooperativa Gazoline-Bolaget Väderstad.
Sedan salig fars huskonstruktion, får betraktas som nya kontoret omkring 1950. Som alla kan se har man haft den goda smaken att hänga upp gardiner med mönster från Viola Gråsten. Vet inte om ägaren älskade svenskt konsthantverk eller bara var en j-a snobb ...
(Under 1950-talet var faktiskt tankvagnar rapporterade i årsstatistiken omkring var 10:e dag på gamla hästholmenbanan).

I verkligheten fanns ju förstås inte denna typ av depå, men det känns som en "trafikförhöjare" för banan.

[Johan Molin]

Testing testing ...

Det här är inte helt lätt. Utrymmet för att placera en liten oljedpå är begränsat. Gjorde lite testning i eftermiddag för att se hur det kan komma att se ut.

Så här någonting ska det se ut på 1920-tal och framåt ...

... och så här när det byggts ett lite tankställe för diesellok. Det "nya" kontoret tar upp så pass mycket plats att det inkräktar på smalspårsbanan, så det går inte att förverkliga förrän efter 1959 när smalspåret lades ned.

Det blir till att grunna lite mer. Det känns i nuläget som att rörledningarna i huvudsak får vara underjordiska då de svårligen får plats annars.

Har man inte problem så kan man ju alltid skaffa sig en hobby!

[thorpe]

Har man inte problem så kan man ju alltid skaffa sig en hobby!

Om du skaffar dig en hobby så har du problem! (Angenäma)

[FredrikÅ]

Trevligt Johan!
Kul med nya utmaningar.
Själv brottas jag med dåligt tålamod. Det är roligare att bygga och utveckla än att sitta ned och mikla med detaljerna.
Ser fram emot fortsättningen
Mvh
Fredrik

[thorpe]

Bäste Dr Molin
En sak som jag funderar över är: Hur får du plats med all dessa små pärlor?
Själv kommer jag just nu ingen vart med Dorsey Landing. Mest beroende på renovering av kök och diverse annat synnerligen överhängande tjafs. Men snart så.....!

[Johan Molin]

Bäste Dr Molin
En sak som jag funderar över är: Hur får du plats med all dessa små pärlor? ...

Dear Mr thorpe!
Tanken att här så småningom ska ligga en pytteliten oljedepå har föresvävat mig länge. Så "mentalt" har jag varit förberedd. Sedan hör jag till dem som brukar läsa Tony Thomsons blogg om sin Southern Pacific-anläggning med stort nöje (bara hans information om godstrafik är minst sagt imponerande!

Han har i några inlägg tagit upp hur han "kit-smashed" diverse kommersiella byggnader, bl a i syfte att åstadkomma en oljedepå. Vilket det även fick bli tal om här. En Walthers-byggsats är ursprunget till själv de stående oljetankarna, pumphuset och fyllningsstationen (vilken, kom jag f ö på, har för många pumpar för mitt ändamål!). Den liggande tanken för järnvägens bruk är tysk (Busch, tror jag), det äldsta kontorshuset är från Dan-Scale, och som sagt, det modernare är scratchbyggt.

Walthers-byggsatsen skulle föreställa någon form av "lantlig" miljö, men skulle fullkomligt ta död på allting i denna ändan av min bana (FEM stycken tankar, dessutom större än jag nu byggde min vertikala!). Skulle tro att den, byggd enligt konstruktörens idé, skulle ta upp c:a 3 x 3 dm värdefull markyta. No doing.

Men jag har inte tänkt färdigt ännu. Det finns mer som måste göras innan den här förrättningen är komplett ...

[thorpe]

Tack för Tony Thomson, där var det godis. "The Transition" ligger och skaver i mitt kalkbrott.

[S Johansson]

Till den inte så "pyttelilla" oljedepån i Hästholmen behövs en oljebåt, men det har du förstås?

Annars kunde kanske Ekerö pssa. Foto fr Götakanal 1969.

[Johan Molin]

Tack för den bilden!
EKERÖ hade jag faktiskt inte på foto, däremot NITRO, GYRO, OLJÖ , TANKOS, KANALTANK m fl. (tror att EKENÄS också var tankbåt). Tänka sig att så sent som i mitten av 50-tlet gick det i praktiken två tankbåtar i veckan från Göteborg till Jönköping och Motala!

Jag har funderat mycket över huruvida den trafiken ska vara representerad i Hästholmen. Det blir att töja en hel del på sanningen – den enda trafik på hästholmenbanan som fanns var en tankvagn c:a var tionde dag från Mjölby (men vart vet jag inte ...)

[ErikB]

Jag säger som thorpe: Bäste Dr Molin; tipset om Tony Thomsons blogg var verkligen guld värt, där finns mycket att hämta om man befinner sig i "min situation"! Tack!
/Erik

[Johan Molin]

Det här blev inte lätt ...
Ännu så länge handlar det om att testa platser.

Ett f n svårlösligt problem är att hitta en plats för tankning av tankbilar.
Så ännu så länge är det här bara testing testing ...

[Sgt pepper]

Här händer grejer... Och givetvis är glaset med något gott i med.

[Johan Molin]

Nja, aldrig före klockan fem på eftermiddagen, ledig eller inte!

Undantag är förstås utflykter till Köpenhamn samt resor till Italien ...

[Johan Molin]

Inget vinglas må placeras på anläggningen!

Mera funderingar. Närmast frågan om man ska en gammaldags mur runt oljecisternerna. Jag har iofs stängsel i gömmorna, men det känns lite för tidigt omkring år 1918.

Har min gamla Vollmer-mur (samma som "sågverksbräderna" Gustafsson har runt sitt palats precis innan man når hamnen i Hästholmen). Känns troligen mest tidsenlig f n.

[Sgt pepper]

Inget vinglas må placeras på anläggningen!

Du kan ju fylla upp cisternerna då å sätta i sugrör Det ser bra ut Johan

[Johan Molin]

Finns gott om plats för underjordiska tankar också!
Godkväll och skål på dig!

[Sgt pepper]

Finns gott om plats för underjordiska tankar också!
Godkväll och skål på dig!

Skål du ,med vatten ett tag framöver för mig
Håller du på att skifta tidsepok för anläggningen som kan skiftas tillbaka beroende på vilka sort berättelser man vill förtälja historisk sett.( har följt dig lite ang. lite mordernare rullade material)
Mvh Anders

[Johan Molin]

Precis just så är det tänkt! En trafikdag per år, så att man nästan inte märker att nu plötsligt var det 1935...

Myycket jobb återstår, men en hel del är också redan gjort!

[Traveller]

det känns lite för tidigt omkring år 1918.

3-015.jpg

For meg ser det hele litt voldsomt ut? Slik kunne et mindre norsk oljelager se ut i 1912:



Oljeforbruket gikk ikke nevneverdig opp i perioden 1914-1918 ...

Mvh Traveller

[Johan Molin]

Nej, det är inte heller meningen att denna förrättning ska få sin början förrän tidigast omkring 1920.

Intressant nog så tuffade de motorskutor som fanns på under första världskriget, medan det var bekymmersammare för lastångarna.
Kolpriserna sköt i höjden, till förfång både för privatbanor och ångbåtsfart. skutorna seglade väl till stor del, alternativt användes mindre roliga bränslen som tjära och liknande. Det var inte så få av de motorskutor som fanns som behövde byta motorer efter första världskrigets dagar.

Att det näppeligen är en förrättning som hör hemma förrän EFTER världskriget illustreras väl också av att det knappt fanns några tankvagnar i Sverige förrän efter kriget.

[Traveller]

Nej, det är inte heller meningen att denna förrättning ska få sin början förrän tidigast omkring 1920.

Nå, da så!

Min farfar (f. 1893) begynte i oljebransjen i 1914 og fikk med seg hele oppturen. Firmaet han arbeidet i - Østlandske Petroleumscompagni - solgte mest lampeolje (parafin) og smøreoljer, hva firmamerket også viser:

Bensin ble først en stor artikkel i mellomkrigstiden, da under varemerket Tiger Benzin (A/S Vestlandske P.C. var et underbruk).

Da ble det hele kjøpt av Mr Rockefeller og produktene ble senere markedsført som Standard (Oil), senere Esso.



Her er firmahistorien i tank-"biler":








Bestfar ble etter hvert sjef for hva som i dag heter logistikk og distribusjon. Dermed ivaretok han også Essos rederiverksomhet. Mye av distribusjonen var med små tankbåter. Lille "Esso 37" var en kanaltankbåt, som gikk til Dalen i Telemark (Bandakkanalen fra Skien).



Mvh Traveller

[Johan Molin]

Underbara tidsdokument! Här finns mycket att drägla över för den modellbyggsintresserade!

"Tiger i tanken"? Hmmm ...

[Traveller]

"Tiger i tanken"? Hmmm ...

Nettopp!

Mvh Traveller

[GammelDansken]

När jag var ung, hade vi samme reklamslogan i Danmark.
Esso: Kom en tiger i Tanken.
//John

[PeO]

En tiger i tanken och morrhår i förgasaren.

[Traveller]

Her er et annet eksempel fra 1914, nå med sportilknytning (Østlandskes anlegg i Stange ved Hamar).



Det er egentlig mest bensintankene jeg mener sporer til etterligning!

Mvh Traveller

[Johan Molin]

Jag tänkte helt krasst att det tog mycket mindre plats med stående än med liggande tankar. Å andra sidan gjorde jag dem betydligt lägre än som var tänkt hos ursprungsmodellen. Men det här är ju en situation där man kan prokrastinera i all oändlighet i sin tvekan, och i slutändan blir man ändå tvungen att helt enkelt ta f-n i båtenoch ro honom i land (säger ni så i Norge också?)

[Simpan]

Jag tänkte helt krasst att det tog mycket mindre plats med stående än med liggande tankar. Å andra sidan gjorde jag dem betydligt lägre än som var tänkt hos ursprungsmodellen. Men det här är ju en situation där man kan prokrastinera i all oändlighet i sin tvekan, och i slutändan blir man ändå tvungen att helt enkelt ta f-n i båtenoch ro honom i land (säger ni så i Norge också?)

Jag tycker du har gjort en klok kompromiss och det blev riktigt snyggt som det är nu.
Låt stå mao!

[Traveller]

Jag tänkte helt krasst att det tog mycket mindre plats med stående än med liggande tankar.

Litt mere søking viser at stående tanker også fantes i "urtiden", så du har nok ditt på det tørre (bildet er udatert, men hestetankvognen tyder nok på 1910-tallet ):

i slutändan blir man ändå tvungen att helt enkelt ta f-n i båtenoch ro honom i land (säger ni så i Norge också?)

Mvh Traveller

[Johan Molin]

Du lyckas remarkabelt väl att hitta norska bilder av den sortens småanläggningar jag söker efter. Själv har jag helt misslyckats att hitta svenska motsvarigheter ( som jag vet måste ha funnits ) !

[Traveller]

Disse bildene ligger på Digitalarkivet, som er Statsarkivenes digitale tjeneste:

https://foto.digitalarkivet.no/fotoweb/ ... ke%20foto/

Essos bedriftsarkiv har øyensynlig havnet i Statsarkivet i Stavanger. Søk på ØPC eller VPC, så kommer det opp mye relevant. Man kan også laste ned filer i tiff-format

Det kommer også opp mye spennende om man f.eks. søker på "okkupasjon":



Mvh Traveller

[Johan Molin]

Usch! Helt groteskt! Man blir upprörd i sitt innersta när man tänker på vad ni norrmän fick utstå.

Det var tydligen tyska ockupationsmaktens – och dess hantlangares – beteende i Norge under senare halvan av 1942 som slutgiltigt vände den svenska opinionen mot tyskarna. Intressant är att även Christian Günther i det tysta vidtog en rad åtgärder för att försöka börja rädda norska judar. Till slut släppte man tydligen de flesta hämningar för att hävda att alla judar vars namn man kunde hitta hade svensk bakgrund (till saken hör att hans son var gift med en judinna, som han dessutom var mycket fäst vid, så per automatik skulle alla hans barnbarn bli betraktade som judar, i varje fall enligt judisk sedvänja). Tydligtvis en förövning till alla de pass som den svenska legationen i Budapest så småningom kom att utfärda.
En relativt okänd sida av den svenske utrikesministern under kriget. Mannen som var en känd anti-nazist, men som mer än någon annan kommit att bli förknippad med den svenska eftergiftspolitiken fram till 1943. Vilket onekligen Per Albin kunde vara djupt tacksam för.

[Traveller]

Jeg la ut spørsmål om petroleumsanlegget på Hamar på et annet forum, og nå er det noen som har funnet en tegning fra 1912 - ekte "blueprint", intet mindre!

Mvh Traveller

[Johan Molin]

Tack!

Samtidigt hittade jag ett foto från 1933 på Digitalt Museum (närmare bestämt Värmlands museum:


Hittills enda bilden jag har sett med en "lagom" stor anläggning. Den gav ju samtidigt ett oomtvisteligt svar: Det är klart att inhägnaden utgjordes av ett vanligt plank på denna tid! Ingenting "fancy". Så får det givetvis bli!

Detta är dessutom ett förråd tillhörande det närmast sägenomspunna Naftasyndikat.

[Traveller]

På den norske tegningen står det "tapperi og lager" på den venstre del av tegningen (og "leilighet" på den venstre - formodentlig kom kun ikke-røkere i betrakting? ). Særlig parafin ble nok levert til kundene i mindre kanner.

Det viktige for modellbyggerne er at det ved siden av selve tankene trengs en bygning som er relarivt stor for å romme denne delen av virksomheten. Et lite kontorhus er neppe tilstrekkelig.

Mvh P.

[Johan Molin]

Det är ju riktigt. Före 1920-talet var knappast oljetankar särskilt förekommande; det mesta levererades på fat eller i mindre behållare beroende på vilken produkt. Man får inte glömma att fotogen var en viktig produkt i dessa sammanhang före bilismens intåg!

[Traveller]

Det är ju riktigt. Före 1920-talet var knappast oljetankar särskilt förekommande; det mesta levererades på fat eller i mindre behållare beroende på vilken produkt. Man får inte glömma att fotogen var en viktig produkt i dessa sammanhang före bilismens intåg!

Så sent som på 1990-tallet bodde jeg i et hus der oppvarmingen var kamin med parafinbrenner. Den fikk brennstoffet fra en dagtank, som måtte etterfylles daglig (derav navnet!). Parafinen ble oppbevart i et oljefat på stativ, som stod bak uthuset. Men fatet ble fyllt fra tankbil når det var behov, ikke byttet i nytt fat.

Mvh Traveller

[Johan Molin]

Plank är det tydligen som gäller. Det braa med plank är att man kan ta "bits and pieces" och få ihop någonting som ser hyfsat ut. Salig blandnig av plast, korrugerad kartong och tjockare kartongstolpar varvade med tunnare av plast ...

Sprayade med något som påstås heta "rå umbra" och sedan synnerligen halvhjärtat plankstrykt med en capus mortuum-liknande färg, allt för att försöka förmedla visionen av en väderbiten -"schutz-mauer" som inte är särskilt välunderhållen, i varje fall avseende målning ...

Fortsättning följer! Det ska till någon form av träportar också ...

[Peking]

Stiligt plank Johan !
Cisternerna ser också bra ut. Lite patina på det som är i glaset ? Ser gott ut Skål / Ola

[BR78]

[Sgt pepper]

Mycket snyggt modellbygge i min smak

[Johan Molin]

Tack grabbar! Vi får väl se hur långt jag hinner under helgen, det finns annat som pockar också ...

[Sture Bylén]

Härligt bedagad miljö.

[Johan Molin]

Du menar vinglaset?

[PeO]

Varför ser dessa rappliga miljöer så mycket trevligare ut i modell än i fullskala.

Till Stures fråga: Glaset är ju fullt ännu, det har nog inte gått så långt som till korsordsfrågan;
Görs det efter för många sådana. 7 bokstäver, g i mitten

[ErikB]

Nej, det vinGlas nog inte så mycket där, hela oljedepån ser ju mycket välplanerad och välbyggd ut! Och tycker jag mig inte känna igen många detajer från en byggsats jag också byggt?
Snyggt Jobbat Johan!
/Erik