Mjölby - Hästholmens Järnväg, med bygdehistoria

[Johan Molin]

Yngve Axelsson, skolläraren i byn, och därmed "superkändis" hos alla i gamla tiders lokalsamhälle, på balkongen med sin hustu Helga, och gamla mamma Kajsa (klädd i svart). Yngve förevisar sitt teleskop för damerna, med ett av motiven i synfältet, hamnen med inneliggande skutor och ångbåtar.

Folket på byn brukade kalla honom Farbror Blå, själv hade ju hans intresse för såväl fartyg som Haleys komet gjort att han självutnämnt sig till "astronautiker", vilket beskrivits på annan plats.

Vi har sett hur hans gammaldags cykel ligger på sniskan mot husgaveln, inköpt under den tid han studerade i Köpenhamn och Lund, och bl a träffade lärdomsgiganten Georg Brandes.
Själv var "Farbror Blå" på den tiden mest ornitologiskt intresserad, särskilt intresserad var han av utrotade fåglar. På det viset kom han att intressera sig för den stackars drontens öde. Dronten kom så småningom att ha stor betydelse i bygden, då i form av Flygkompaniets berömda flygplan som inköptes efter Världskriget som den stora branden 1914 – 1918 kom att kallas.

Han skrev en vetenskaplig uppsats om Drontens nuvarande icke-vara, eller "odronten" som han kallades pippin, efter att ha gått till roten med problematiken. Denna tes blev så att säga kronan på verket.

Uppsatsen blev mycket uppskattad och Yngve kunde därefter kalla sig för filosofie licentiat i odrontologi, efter att på detta ingående sätt satt tänderna i sitt ämne. Adelsmärket var därför ristat på hans panna redan när han tillträdde som skollärare.
Den store odrontologen berättade med samma innerliga glöd om pippifåglarna som om Haleys komet och sjöfarten på Wettern.

I senare tid, närmare bestämt efter den tid som fått det obestämda epitetet "Kriget" med vilket förstås menas det andra världskriget, vilket givetvis bums ändrade "världskrigets" epitet till "första världskriget", kom skolans och församlingens flickkör till åminnelse av den legendariske gamle läraren att uppträda under artistnamnet "Dodo Birds".

Vilket givetvis kan ses som en förfärande bild när det gäller genusperspektiv. Och???

[Johan Molin]

Det har tidigare berättats hurusom lille Fritz Gustafsson drabbades av difteri, en mycket fruktad infektionssjukdom, som såväl kunde leda till kvävning som till obotliga hjärtskador ("växande hjärta" var en fruktad konsekvens av detta. Min mormors syster fick det t ex och dog blott 18 år gammal).

På denna tid fanns ett antal epidemisjukhus runtom i Sverige, på förvånansvärt många platser. Vadstena, Motala, Linköping, Finspång, Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik bara för att nämna ett antal i Östergötland).

Den tidigaste varianten av ambulans var nog de s k "epidemivagnarna", vars blotta ankomst väckte fruktan i bygden.

Fritz klarade sig som också nämnts i tidernas begynnelse, och kom hem igen till övervåningen i "sågverksbrädernas" hus, där hans falsksjungande mamma underhöll honom med "sånger från andra våningen" som olätena kallades i Hästholmenstrakten.

Epidemivagnarna var oftast klädda med slätt trä inuti, för att vara lätta att desinficera och rengöra.

[Johan Molin]

Återbördande ...

[Johan Molin]

I slutet på 50-talet hade Folkbladet Östgöten bråda dagar att bevaka alla tåg och båtar som slutade gå ...

Här ses reportagebilen parkerad i Hästholmens hamn för att bevaka en av s/s TRAFIK:s allra sista turer, tydligen med passagerar uppklädda i tidstypiska kläder, vilket man anar av bahytten på damen som vänder ryggen till...

För vän av ordning; det är är alltså inte samma reportagebil som uppvisats på bild under rubriken om vägfordon! Det är givetvis en snarlik brittisk vehikel av lite äldre upplaga(där pratade jag mig precis ur tanken att förse denna modell med samma registreringsnummer som den på fotot! Hmmm ... )

Och ja, man hade större logotyp i början av 50-talet, "för att den skulle synas ordentligt" som dåvarande chefmurveln hävdade!
Ändå kan man inte på detta lätt blurriga foto se att det står "Östgöten" med frakturstil i rutan!

[Mölle-Mats]

Kul att du fått till "Korrens" reportagebil (även om den kanske inte är av exakt rätt modell, så är den fullt klart tillräckligt nära i mina argusögon)!

[Johan Molin]

1. Här gäller det att hålla tungan i rätt mun(särskilt i #metoo-rörelsens dagar)!
Säger man "Corren" så tänker varenda östgöte "Östgöta Correspondenten", vilket inte är samma sak som Folkbladet Östgöten. Visserligen får man betrakta Östgöten som en "gråsosse-tidning", men dock inte konservativ ...

Här har Östgötens Korre anlänt för att bevaka smalspårets sista dagar.

2. 11 - 13 september 1970 förlades Postens Driftvärns övningar till Stora Lund utanför Hästholmen. Det finns en rikhaltig flora av fotodokument från dessa. Ur vår synpunkt är väl mest intressant hur postisarna från Eskilstuna ska spränga en järnväg.

Nästa bild förklarar bättre vad som faktiskt hände. Ett tag var jag orolig för att man tänkte spränga godsjärnvägen mellan Hästholmen och Ödeshög, och den lades inte ned förrän 1983!

Det här var grabbar som var hängivna sin arbetsplats, och i skarpt läge tydligtvis beredda att falla på sin post ...

Jag har svårt att det danska Postnord sysslar med sådant här nuförtiden, i synnerhet inte i Sverige. Kanske dags att lägga ut Försvarsmakten på entreprenad också, när all annan samhällsservice i praktiken redan är det.

Måhända man skulle tillverka ett diorama med detta motiv?

[Johan Molin]

Den läskunnige följaren av MHJ:s göranden och låtanden kan ju knappast ha kunnat undvika kontakt med Bror Stång, (tyvärr) brorsa till lokförare Axel Stång.

Bror Stångs syn på sig själv. Den formidabla elitmänniskan som upprätthöll världsalltet, och utan vars insatser hela alltet skulle trilla ihop. Med den synen följer med automatik synen på alla andra runtomkring sig ...

Bror Stång har ju låtit tala om sig vid flera tillfällen, för sin eminenta förmåga att aggressivt misstolka allting, sitt hävdande att han är "Mittledare" (Mittel-Führer] och alltings orakel, dessutom bättre utbildad än alla runt omkring sig eftersom han på oklara grunder lyckades ta sig in på Katedralskolan i Linköping, motalapojke som han var.
Vi har också följt hans misslyckade karriär som stins i Rödesund, och hans nära släktskap med Argus Framfuß af Furufalk och Hans Olof von Hintenfuß under framväxandet av den så kallade treskensrörelsen.

Inte ens fiskarena i Hästholmen kunde han låta bli. Vid besök på orten gav han sig på dem, och förklarade hur usla och omoraliska de var som till och med satt på ljugarbänken och rökte pipa i pauserna under lagning av fisknäten.

"Titteli-Ture" som var en fridsam man, förstod inte vad som stod på, och berättade det för sina kompisar i Skeninge vid ett tillfälle då han cyklat dit med sin fisklåda. Det ledde till och med, hör och häpna, till att Bror Stång blev utkastad från Grisböndernas Resandevåning, eller "bannad", för att använda den interna vokabulären. Detta förlät han aldrig Ture för, och så snart han hade möjlighet, i alla möjliga och omöjliga sammanhang passade han på att baktala Ture och hans fiskarevänner, varför han i Hästholmen för all framtid kom att kallas för "Nätmobbaren" ...

Nu senast har ett nytt utbrott med 6 på Richter-skalan uppmätts, där han förtretad kallat sin brorsa lokföraren Axel (som lustigt nog var mycket populär, vilket visar vilken begränsad uppgift "de gamla generna" har ...) för "APA-ingenjör", och i synnerligen nedlåtande ordalag anspelat på hur högtstående han själv var i jämförelse. En guds gåva till mänskligheten faktiskt.

Folk på bygden tog sig för pannan och tyckte mest synd om Axel Stång.

[Johan Molin]

Det händer synbarligen inte så mycket. I det tysta sker ett stort slit att rädda alla bilder undan Photoshops kommande ginungagap.
Tjugo sidor i dag, nu är sidan 74 avklarad. Många underliga figurer har passerat revy under denna resa, resandevåningsföreståndare och trosskaptener ...

Men gudskelov också familjen Mistelås, för att inte tala om titteli-Ture och flitiga Lisa!

[Simpan]

Ja, vad skall man säga, en tråd helt i min smak. Historia, påhittad och sann blandat med utmärkt fint och härligt modellbygge.
Jag anar att detta är en modell och ett dokument som många i trakterna du återspeglar fortfarande inte känner till? Kikade in på din hemsida och insåg att detta är ett ordentligt genomarbetat projekt, grymt helt enkelt!

Min mamma som bor nära Väderstad kände inte till detta och din modell, man får väl skämmas å hennes vägnar...
Hästholmen har jag besökt vid ett par tillfällen och ätit lunch på restaurangen och strosat runt i hamnen, jag tycker din modell och dina historier är suveräna, fyllda av mycket värme och kärlek till denna plats på jorden. Härligt och inspirerande! Jag har ett par frågor bara, är allt eller åtminstone det mesta, byggt från scratch, även de fina figurerna och när började du bygga detta lilla underverk?

[Johan Molin]

Tack för de vänliga orden!
Din mamma bör ju känna igen något litet, åtminstone järnvägsstationen och mejeriet i Värsta.

Figurerna är köpta, några omstöpta lite grann. De allra flesta egenmålade.
De allra flesta byggnaderna är scratchbyggda.
Alla träd är scratchbyggda (utom ett äppelträd vid Mistelås vilket jättesnabbt fick alldeles gula löv efter planteringen ).
Alla båtar är scratchbyggda.
När det gäller rullande materiel är det en blandning av köpta, modeller (mässing, plast) och kitbashade på olika sätt.
Inte att förglömma flygplanen som dykt upp ibland; de är modeller av plast eller resin.
Vägfordon – f n många byggsatser, plast, vitmetall mm.

Så givetvis till den påflugna frågan: Din mamma råkar inte ha några inscanningsbara fotografier där ett tåg "råkar vara med" från trakten?

[Simpan]

Din mamma råkar inte ha några inscanningsbara fotografier där ett tåg "råkar vara med" från trakten?

Jag talade faktiskt med henne igår och hon har tyvärr inga trainspottingbilder , men hon skulle titta i ett par gamla böcker om trakten. Hon går också igång på sådant här nämligen. Det är min mamma det. Hon nämnde bl.a. något om stationshuset i Svanhals. Jag återkommer direkt om hon hittar något "nytt" av intresse. Antagligen har du koll på det mesta av den litteratur om trakten som finns att uppbåda, men man vet ju aldrig.

[Johan Molin]

Alltmedan julmusiken gjuter olja på våra sinnen har året 2017 nästan gått sitt varv runt, och därmed blir det såklart dags för årets grisrymning på Mistelås.

Året började inte bra. Oscar Mistelgren köpte en ny svinaktig marodör som, kortspelare som han var, döpte till Trumf. Det var en oregerlig best, som försökte gräva upp skyddsvallar mot sina medkamrater, hotade att riva hela grishuset, och berättade att allting som gamla Wilhelmina från Kristina berättade var dikt och förbannad lögn, och att han hade "alternativ gröpe" att erbjuda sina medkamrater.

Oscar Mistelås hade skaffat ortens andra telefon under året, men inte kontrollerat bygget särskilt noggrant, och plötsligt visade det sig att alla familjens samtal (de var för allt i världen inte så många, det var dyrt att använda rikstelefon på den tiden ...) automatiskt kopplades in till såväl Stinsen i Värsta som hamnfogden i Hästholmen. De få samtal som förekom handlade om Oscars affärer, och inte minst inköpet av ovannämnda svin dryftades, vilket inte alls blev bra. Husrannsakan följde, och gamle krutgubben Karl var inte nådig i sina kommentarer ...

Till råga på allt gick Dagmar Arvidsdotter, hon som bodde i Åsenhöga fattigstuga tillsammans med dottern Dagny offentligt ut i Östgöta Posten med en artikel, signerad "JAG anklagar OCKSÅ"!
Det har ju länge spekulerats på bygden att byggmästare Henry Gustafsson, han som byggde det gula trähuset vid stationen, var egentlig far till Dagny men vägrade erkänna faderskapet. Och de gamla generna var inte ens kända på denna tid, så ingen kunde bevisa något. De båda fiskalerna Pontus och Pondus schabblade givetvis bort hela utredningen, men fick "det kokta fläsket stekt" som min gamla mormor skulle uttryckt sig (hon var 17 år gammal 1910 ...).

Dagmar som var bildad, så fattig hon var, hade hört talas om Emile Zolas "J'accuse" i samband med Dreyfuss-affären, och ville spinna vidare på temat m h t hur hon själv blivit behandlad, därav tidningsrubriken.
Henry förstod förstås ingenting. Visste inte alla att mannen var skapelsens krona?

Ack ja, det blev ett besvärligt 2017. Mest bryderi hade nog dock Oscar med svinet Trumf.

Med dessa föga uppbyggliga sentenser vill dock jag och alla marionettdockor på bygden i västra Östergötland – som vanligt – tillönska alla och envar

En Riktigt Gul Jod!


Ingen jul utan denna! Ögonen tåras varje gång!

[Johan Molin]

Litet avbrott i julstöket. Inkörning ...

Doc Emmet Brown har varit flitigt i farten här. Inte mycket som stämmer överens ...

[Sture Bylén]

Bra årskrönika, Johan!

Doc Emmet Brown har varit flitigt i farten här. Inte mycket som stämmer överens ...

Äh... vi är inte så kitsliga. Gäller väl både årsmodeller och tegelförband?

[Mölle-Mats]

Doc Emmet Brown har varit flitigt i farten här. Inte mycket som stämmer överens ...

Ja det är tur att vi har the Doc, så vi kan motivera lite "udda" grejer - en Lynette är ju förstås ett måste i Hästholmen! Är det månne din egen hJulklapp till dig själv?

[Johan Molin]

Snarare födelsedagspresent – den har funnits ett antal månader vid det här laget!

[Mölle-Mats]

Snarare födelsedagspresent – den har funnits ett antal månader vid det här laget!

Ja de kom väl i våras någon gång vill jag minnas, köpte ett ex på Rødovre-marknaden i mars - och då var de nog "rykande färska från trycket".

Apropå Lynetter så snubblade jag över den här gamla bilden häromkvällen, tagen i september 2005 (med en dåtida mobiltelefonkamera, därav den taskiga bildkvalitén) - selvføllelig på havnebanen i Helsingør!

Och apropå ingenting - missa inte de två kommande dagarnas avsnitt av hJulkalendern!

[thorpe]

...ingen jul utan denna! Ögonen tåras varje gång!

Håller helt med dig, personligen tycker jag dock att Einar Ekbergs inspelning är varmare i tonen men Jussi är ju alltid Jussi.
(För att inte tala om Henrik Dorsin: O, Helge Skooooog)
God Jul önskar jag i alla fall.

[Johan Molin]

Ett pensum av flera, äntligen avklarat:
Nu är allt material från MHJ-tråden på Stinsen kopierat till min hårddisk så nu kan den lämnas helt åt sitt öde, oavsett vad Photobucket hittar på. Arbetet var mest till för att jag själv ska kunna hålla reda på vad jag har skrivit om alla udda existenser på "mitt" MHJ ...

[Johan Molin]

NU är alla bilder (utom några från ett äldre Photobucket-konto) räddade på denna tråd!

Ett formidabelt mastodontgöra, men nu kan man räcka Photobucket lång näsa! Har jag dessutom riktig tur så avslutas inte länkmöjligheten riktigt ännu eftersom jag betalade en liten summa för att slippa reklam tidigare. I så fall hinner jag med att uppdatera tråden om Internationella tåg också. Resten tvingas jag lämna åt sitt öde.

Men nu kan man väl börja bygga igen, äntligen då. Jag ska inte rekapitulera 2017 års vedermödor därvidlag, nu vill jag se framåt efter vad som varit ett formidabelt skitår med död svärfar mm.

Jag vill därmed tillönska alla medbröder och -systrar ett RIKTIGT GOTT 2018!

[FredrikÅ]

Gott nytt år själv Johan
Ber att få önska dig en trevlig afton i goda vänners lag.

/Fredrik

[jogra]

Ett verkligen gott jobb med bilderna som du gjort!

Så även, ett riktigt Gott 2018 till dej och de dina!

[Sture Bylén]

Jag blir verkligen impad, Johan!
Att hinna med att uppdatera sin tråd och dessutom ha korrekta husbaksidor och tegelförband på sina modellhus är en bedrift!!
Gott Nytt År, gamle trätobroder!!

[Peking]

Gott Nytt År till dej med Johan
Ola

[Johan Molin]

Vi har nyss suttit och tittat på ett finskt "nycirkussällskap" på tv efter en god nyårsmiddaf, i år bara på tu man hand. Magidkt, suggestivt, visar att hur bra man tror man är så finns det alltid folk som får en att gapa med sina talanger. Att kopiera tusentals bilder en masse är lika klyftigt som att skriva av telefonkatalogen. Tempoarbete som måste göras. Hoppas bara att hinna bygga en "good-enough-båt före Lyckeby. Under tiden får jag sitta och beundra ditt byggtempo "på andra halvan"! Gott nytt år till dig och de dina och tillalla andra!
Härnäst stundar Händel för Agneta och mig, efter att ha sett Victor Borges nyårsafton på Tivoli på Youtube!

Gott Nytt År även käre plåstertaxichaufför! Hur gick det med barmorskeritentan?

[Johan Molin]

Greta von Heidenstam möter tåget tillsammans med sin väninna Gerda Bergh. Så vävs sällsamma band av "Vem är vem" i västra Östergötland. Med tåget befinner sig nämligen Gretas syster Ingrid, tillsammans med sin nyblivne make Christian Günther.
Ingrid är antagligen här i augusti 2010 rätt så nygravid.

Greta och Ingrid var ju uppvuxna i en borgerlig Djursholmsmiljö, och det var där, redan under skolåren som hon träffade på Christian, son till Sveriges minister i det då nyligen självständiga Norge; Ernst Günther.

Christian var en yngling som drömde om ett liv som författare och skald, men kom istället via lite udda kringelikrokvägar vara den man som efterträdde Richard Sandler som utrikesminister hösten 1939, och kom därmed att bli själva symbolen för Sveriges utrikespolitik under andra världskriget. Vilket var behändigt för Per Albin när kriget väl var slut – när koblajjor började kastas (jo jag vet hur det känns!) mot Sveriges regering när alla hade facit i hand kunde statsminister Hansson behändigt ducka så att de träffade Günther mitt i ansiktet istället.

Men här är det solig augustidag 1910. Om den framtiden är alla för ögonblicket lyckligt ovetande. Hur konversationen gick mellan den relativt liberale – radikale Christian och hans svåger, den lätt pompöse Verner von Heidenstam förtäljer dock inte historien ...

[Peking]

[quote="Johan Molin"]
Gott Nytt År även käre plåstertaxichaufför! Hur gick det med barmorskeritentan?[/

Jo det gick fint på den tentan ! Hade ju tjuvtränat under åretslopp inte i närheten av dej förstås men 5 st i ambulans och ett flertal som klarats av i hemmet samt några i vederbörandes bil Fick min examina i Juni så nu är man vubbad som vi säger. Är nu tjänstledig från jobbet i Norrköping och testar på Sörmland och Katrineholm Ambulans fortfarande firar 25 år i plåstertaxin snart tycker fortfarande att det är kul

God fortsättning / Ola

[Johan Molin]

Jag kände gamle brandchefen i Klippan Robert Larsson, som bl a, tror jag, var först i landet med att skapa debriefinggrupper efter svåra olyckor (i det fallet gällde det den otäcka bussolyckan i Norge meden busslast fylld av barn, säkert trettio år sedan nu).

Han hävdade alltid att man var ingen riktig brandman förrän man tvingats förlösa i skarpt läge utanför sjukhus ...

[Simpan]

Jag kände gamle brandchefen i Klippan Robert Larsson, som bl a, tror jag, var först i landet med att skapa debriefinggrupper efter svåra olyckor (i det fallet gällde det den otäcka bussolyckan i Norge meden busslast fylld av barn, säkert trettio år sedan nu).

Han hävdade alltid att man var ingen riktig brandman förrän man tvingats förlösa i skarpt läge utanför sjukhus ...

Det är märkligt, jag studerade ambulansvård på Östertälje gymnasium 1990-91, istället för värnplikten. Då intervjuade jag och en klasskamrat Stig Jonsson, prästen från Kista som hamnade mitt i denna kris i och med den tragiska bussolyckan. Jag minns att han var otroligt lugn, ödmjuk och tillmötesgående. Vi gjorde ett skolarbete om just krishantering som tack vare det mötet blev väldigt bra. Och ja, det fanns ingen rutin för den typ av krishantering som behövdes. Det var det vårt arbete behandlade bl.a.

när koblajjor började kastas (jo jag vet hur det känns!)

Göm dig aldrig i gödselstacken sa alltid min mormorsbror Sidon. Vissa saker som vuxna predikade sjönk in direkt...
Jag gillar för övrigt verkligen dessa trevvliga berättelser och kommer inom sinom tid hinna läsa dem alla. Jag måste ju om inte annat hitta "båten"...

[Johan Molin]

Högsommarstiltje i Väderstad år 1910. Greta von Heidenstam och Gerda Bergh väntar fortfarande på tågets ankomst.
Gerda är som tidigare nämnts maka till konstnären Richard, och de båda är framförallt goda vänner till Ellen Key – och även till prins Eugen.
Som synes finns inte den store självutnämnde "nationalskalden" på plats. Från att ha varit mycket förtjust i den då synnerligen unga Greta, tycks han nu inte riktigt tycka att hon är tillräckligt representativ för en så stor person som Verner von H själv anser sig vara.

Senare kommer det att sluta med skilsmässa förstås – och Greta gifter sig istället med skalden Anders Österling, vilket bl a kommer att innebära att han och hans på detta sätt nye svåger Christian Günther blir goda vänner.

Hoppas alla hängde med i förvecklingarna. De är så krångliga att jag aldrig skulle kunnat hitta på dem själv.

Och den italienska ölvagnen från Venedig står vid godsmagasinet som en påminnelse av att denna tråd innehåller såväl traditionella som alternativa sanningar ...

[P Falk]

Gott Nytt År på dig Johan... Eller Grått Nytt Hår som jag såg på ett annat ställe. I vår ålder försvinner ju håren där de brukade finnas förr i världen, för att istället dyka upp på de mest udda ställen där man undrar hur de kan trivas.

Nåja, skönt att det är sig likt på Hästholmen banan och att personerna i Väderstad fyller spaltmeter efter spaltmeter med sanningar från ditt perspektiv. Ja, att hålla reda på personerna börjar nu bli en tung börda, det kan jag förstå. Funderar själv på att, likt WNJ, göra en personaktsgenomgång för samtliga figurer i Korted med omnejd. Man måste ju komma ihåg vad man sagt en gång i världen.
Skulle ju vara pinsamt att röra samman släktskapen. Den dikten kanske vore allt för lik verkligheten.

[Johan Molin]

På denna sida är ju dock ett antal verkliga personer – och verkliga relationer presenterade.

Greta och Verner von Heidenstam
Ellen Key
Prins Eugen
Gerda och Richard Berg
Anders Österling

Och ett för mig nyupptäckt par:
Ingrid (Gretas syster) och Christian Günther. De senare blev verklighet för mig genom Henrik Arnstads bok "Spelaren Christian Günther", en utomordentligt fascinerande läsning som onekligen gav nya pusselbitar i förståelsen av Sverige under andra världskriget.
Huruvida Ingrid och Christian verkligen besökte Greta och Verner på Naddö vet jag faktiskt inte, så väntan vid Väderstads station kan bli ganska lång ...

Dock dök upp en historia som var helt fantastisk i boken. Peter Tennant var brittisk pressattaché i Stockholm men i själva verket underrättelseagent som tillhörde Special Operations Executive. En sorts James Bond således.
Britterna gjorde vad de kunde för att göra livet besvärligt för tyskarna i Sverige, i stort och smått. En av de helt fantastiska berättelserna handlar om att de bland annat lyckades behandla tyskarnas kondomer med – klipulver.

Verkligheten överträffar således dikten. Undrar hur man ska kunna förlägga denna historia till Hästholmen så småningom!

[P Falk]

Britterna gjorde vad de kunde för att göra livet besvärligt för tyskarna i Sverige, i stort och smått. En av de helt fantastiska berättelserna handlar om att de bland annat lyckades behandla tyskarnas kondomer med – klipulver.
Verkligheten överträffar således dikten. Undrar hur man ska kunna förlägga denna historia till Hästholmen så småningom!

Jo jo... Du kommer nog på något sätt..
..något med anknytning till ditt spännande arbetsliv kanske..?

[Johan Molin]

Dock fungerar det inte redan år 1910 ity att riksdagen beslutade om att förbjuda preventivmedel.
En rekapitulering av den sanna historien:

Hinke Bergegren väcker stor uppmärksamhet med sitt agiterande för preventivmedel. Den 7 april håller han föredrag om Kärlek utan barn (”vilket är bättre än barn utan kärlek” enligt hans egen formulering). Föredraget förbjuds enligt ordningsstadgan.

Polismästaren ägnade denna sak ”ett noggrant övervägande”. Ursprungligen hade han varit av meningen att åtal ej skulle kunna äga rum,eftersom Bergegrens agitation näppeligen sårade tukt och sedlighet såsom stipulerats i strafflagen. ”Genom den utveckling saken erhållit” tvingades dock polismästaren tänka om. ”Agitationen för preventivmedlen” hade nämligen ”åstadkommit såväl allmän förargelse som fara för andras fördärf”.
Den ”allmänna förargelsen” och ”fara för någons fördärv” handlade i allt väsentligt om biskop Billing, mannen som en gång i en tidningsartikeln blev pådyvlad övermänskliga egenskaper; ”Jordbävningen förrättades av biskop Billing” ...

I första kammaren interpellerade biskopen i denna fråga ”som för närvarande sysselsätter största delen av vårt folk”.
En lärobok för sexuell hygien för användning i våra högre flickskolor har utkommit, och den innehåller ett par kapitel vilkas innehåll jag emellertid icke vill referera, men som väckt stora bekymmer. Jag är övertygad om att författarinnorna handlat i bästa välmening, men lika övertygad är jag om att deras välmenta gärning är en ond gärning, som blivit till obotlig skada. Vad som gjorts kan ej göras till godo, men jag hoppas att man ska kunna begränsa det ondas verkningar ...
Frestelserna för vår ungdom äro mycket stora. Vi har en litteratur, som kallar sig skön, men är pornografisk, och teaterföreställningar som locka sinnet. Få vi nu en undervisning som den här påpekade, kan man med skäl fråga sig; var skall det sluta? ...
I samband härmed berörde talaren den agitation som under rubriken ”kärlek utan barn” pågått sedan en tid tillbaka. Intet ord är så högt i himmel och på jord som kärlek, men vi ha hört det ordet sammaställas med fri och då göras liktydigt med köttslig erotik. Men nu har det fått en användning som endast kan betecknas med trånad utan tukt och ansvarskänsla ...
På dessa föredrag om kärlek utan barn berusas sinnena, och när de unga komma ut från salen stå agenter i trapporna och sälja dessa medel som jag antytt.
Räcker den nuvarande lagen inte till för att råda bot på detta elände, och om så är, ämnar regeringen föreslå en ändring i lagen som kan göra det? (Bravo).
Billing var teologiskt en mycket konservativ herre som trodde fullt och fast på djävulens existens (”dumheter” dundrade Nathan Söderblom). Politiskt var han stark motståndare till allmän rösträtt.
Resultatet blev att Hinke Bergegren fick ett kortare fängelsestraff, och att den 2 juni antar Sveriges riksdag en lag som förbjuder försäljning av och upplysning om preventivmedel. Lagen kommer att kallas ”Lex Hinke” eller ”Kaninlagen”.
Fotnot 1: Hinke levde som han lärde. Hans mångåriga äktenskap blev barnlöst ..
.
Fotnot 2: 1 april:
Hemskt fynd i skogen. Ett hemskt fynd gjordes i månd. e.m. f.v. i Restadsskogen i Tingstads socken av några personer.
De anträffade nämligen inne i skogen liket af ett nyfödt barn. Den lilla kroppen, som var insvept i något tyg, omhändertogs och saken anmäldes till vederbörande kronolänsman.
Enligt hvad det antages är fostret framfödt för cirka 3—4 månader sedan och har troligen först förvarats å annat ställe och sedan, då det blef omöjligt att längre dölja på grund av lukten, förts till skogen. Kroppen har redan börjat öfvergå i förruttnelse. Någon ledtråd för undersökningarnas bedrifvande är det naturligtvis mycket svårt att få. Emellertid anses det konstateradt att ingen af ortens folk är den skyldiga utan är det troligen någon från annan plats.

Den stackars ofrivilliga mamman och den gode biskopen verkar ha bott på olika planeter ...[/i]

[Sture Bylén]

Ja, man kan sannerligen konstatera att det finns saker som blivit bättre med tiden.

[Traveller]

den 2 juni antar Sveriges riksdag en lag som förbjuder försäljning av och upplysning om preventivmedel.

I Norge ble preventiver aldri forbudt, men bruksanvisningen ble regnet som utuktig skrift og var følgelig forbudt
Det samme gjaldt forøvrig opplysning om at preventiver faktisk fantes, også i fortrolig samtale mellom lege og pasient

Mvh Traveller

[Johan Molin]

Ähum, "Brödrafolkens väl"?

[thorpe]

Montgomery utfärdade 1940 en order om "förebyggande av könssjukdomar bland brittiska soldater i Frankrike" Preventivmedel var ett sätt.
Fältprosten och expeditionskårens chef blev så upprörda över detta att Monty höll på att förlora jobbet.
"Soldater skall leva i kyskhet och gå i takt!"
Visserligen hade Montgomery sina skavanker men i vissa fall var han tämligen klarsynt. Mannarnas hälsa var viktigt

Apropå militärer, läs gärna "Misslyckandets män" av Norman Dixon.

[Johan Molin]

Han kallade också soldaternas avkoppling för "horizontal refreshment" ...

Nu börjar äntligen amerikanernas monopoliserande av historieberättandet efter kriget att släppa, och alltfler har förstått de entydiga bevisen, som finns sedan alla hemliga dokument släppts, för att Montys strategi i Normandie hela tiden var att engelmännen skulle dra åt sig så många av tyskarnas pansardivisioner som bara möjligt genom att hota att bryta ut, för att göra den utbrytning som amerikanerna sedan kom att göra desto lättare.
Eisenhowers berättelse att amerikanerna fick hitta på en egen offensiv eftersom britterna misslyckades är bara påhitt tillkomna i efterhand för att glorifiera sina egna.
Det hela var egentligen ganska självklart. Engelsmännens manskapspool minskade stadigt i slutet av kriget, och de hade aldrig klarat att bryta igenom de tyska linjerna, medan amerikanernas ökade hela tiden, + att de hade 4-hjulsdrivna transportfordon som gjorde deras styrkor mycket rörligare.

Sedan blev le bocage betydligt besvärligare att tränga igenom än förväntat, för både britter och amerikaner, och så kom stormarna och förstörde uppladdningen, i synnerhet genom att ödelägga den ena av de två mullbärshamnarna.

[Johan Molin]

Ett gammal spräckt glasinramat foto från Åsenhöga fattigstuga, med geten Heidrun betandes på taket, och den fantastiska Rökstenen i fokus.

Heidrun döptes så med en from förhoppning att även hennes spenar skulle vara ymnighetshorn med mjöd. Att så inte blev fallet får skyllas på att den närmaste ask, liknande Yggdrasil, från vars grenar hon egentligen bort beta, stod mer än 200 m bort från Åsenhögas tak. Så hon fick nöja sig med den växtighet som frodades på den gamla framkammarstugan ...



"Slå i mera mjöd, må det bli min död.." skaldade ju Ulf Peder Olrog. Och i nothäftet där Schottis på Valhall finns med står i företalet "Opp och hoppa Tor, slå på Truman bror" ... vilket väl dock inte var riktigt så som texten var skriven ...

[PeO]

"Slå i mera mjöd, må det bli min död.." skaldade ju Ulf Peder Olrog. Och i nothäftet där Schottis på Valhall finns med står i företalet "Opp och hoppa Tor, slå på Truman bror" ... vilket väl dock inte var riktigt så som texten var skriven ...

slå i mera mjöd, DET MÅ bli min död, som texten var, kanske låter mindre drastiskt, men vem skulle han slå på? Jag tog det för en Freudian slip först.

[Johan Molin]

Vi kan väl säga att Olrogs eget företal var ett slags "hyllning" av USA:s 33:e president ...

[Johan Molin]

En av de näringar Väderstad "måste ha" framöver är en oljedepå av mindre slag. Som kontor kan man iofs använda den ritning av en liten byggnad tillhörande Svensk-Engelska Petroleum AB som presenterades, jag minns inte om det var i AoH eller någon av Krister Brandts årsböcker.

Dock har jag sett nämnda skapelse i modell på flera anläggningar sedan dess, så jag vill hitta något mera personligt.
Då kom jag på att jag för säkert 30 år sedan gjorde en kartongmodell efter en av min fars efterlämnade ritningar.

På somrarna när han gick på KTH fick han arbete hos Norrköpings stadsarkitekt Kurt von Schmalensee ( Ragnars blivande hustru bodde ju i stan med de gula spårvagnarna, eller "lottorna" som en del kallade dem ).
Som nygifta kom de att flytta till Köping där han fick arbete åt den stadens stadsarkitekt Nils Hansson, en man som dessutom var begåvad amatörpianist.

Där fick han rita en mindre kontorsbyggnad åt en rörelse som hette "Bröderna Hansson". Jag har ingen aning om vad de sysslade med, men tänkte mig nu att göra en "riktig" modell av kåken.

Här ses den gamla kartongmodellen jämte diverse styrénutsnitt. Man känner sig ungefär som när man bygger ett pepparkakshus, men de allra flesta rappliga husen på MHJ är ju scratchbyggda, om än i kartong, så varför inte?

Däremot är det svårt att namnge förrättningen. Jag har inte lyckats hitta någon lämplig förlaga. Ett tag tänkte jag mig "Väderstads Energi Distributions Benzin - & Olje Depot", eller "V.E.D.B.O.D" vilket ju borde ge associationer till energi och värme ...

Den ska sedan passas ihop en valda delar av en Walther-byggsats som påstods föreställa en "mindre" slik verksamhet, men man konstaterar när man öppnar den gigantiska kartongen, att även i H0-skala lever man efter devisen "biggest in the world" ...

Edit: Jag mindes fel. Köpings stadsarkitekt hette Nils Hansson och inget annat.

[ford1929]

Johan skrev Jag har inte lyckats hitta någon lämplig förlaga. Ett tag tänkte jag mig "Väderstads Energi Distributions Benzin - & Olje Depot", eller "V.E.D.B.O.D" vilket ju borde ge associationer till energi och värme ...

passar perfekt tycker jag

sen en lite fundering,,,vad heter tegelförbandet eller vad det nu är på huset

[Johan Molin]

Jag tror ytterväggarna var beklädda med någon form av betong- eller eternitplattor, inte tegel.

Så här var det min själ inget kryssförband, men åtminstone blir det förebildsenligt!

[Sture Bylén]

här var det min själ inget kryssförband

[Boris]

Däremot är det svårt att namnge förrättningen. Jag har inte lyckats hitta någon lämplig förlaga. Ett tag tänkte jag mig "Väderstads Energi Distributions Benzin - & Olje Depot", eller "V.E.D.B.O.D" vilket ju borde ge associationer till energi och värme ...

Jag förstår din tanke, men jag tvivlar på att man sär skrev (sic!) så mycket på den tiden.

[Johan Molin]

Det var väl ungefär där som jag blev tveksam ...

[ford1929]

Jag tror ytterväggarna var beklädda med någon form av betong- eller eternitplattor, inte tegel.

Så här var det min själ inget kryssförband, men åtminstone blir det förebildsenligt!

rimligtvis eternit,,,,liknade det här fast i mindre storlek på skivorna kanske
https://www.dinbyggare.se/fasadpanel-oc ... bercement/

[Johan Molin]

Jag är relativt övertygad om att du har rätt. Sedan rör detta ju sent 40-tal, så sannolikt eternit med någon form av blekgul kulör.