Vill du kolla mina etsningar?

[PeO]

En raggarreplik jag aldrig använt.
Tänkte i stället visa lite egna byggen i bara mässingen.
Först ut blir ett par bryggor och stolpar under byggnad. Spinkiga grejor om man gör skalenligt.En "normal" brygga, en överskjutande, d.v.s. bryggan fortsätter utanför bryggstolpen, när ingen stolpe får plats på andra sidan spåret.
Etsningarna gjorda för 5 år sedan, så de har s.a.s. legat till sig.

[PeO]

Hoppla, det här blev tråd # 2000.
Kan tillägga att linjestolpen i 1/1 är av 100 mm U-balk, jag har avrundat till 1,2 i modell, vad gäller bryggan har jag använt
U-balk 2*1 mm, men veckbandet är etsat för att gå in i 1,5*1. Jag hade bara en stump 1,5 hemma, men det ska bli åtminstonde en kort brygga, det motsvarar nästan exakt 120mm U-balk, 160 borde varit c:a 1,8mm det har jag ingen.
Isolatorer blir Sommerfeldts schweitziska, om inte Sture H börjar sälja sådana han gjort för SMJ, då kan man löda fast utliggarna. Det bör bli starkt.

[Svenne]

Jättesnyggt, PeO! Smäckra och förebildstrogna så långt jag kan se.

Bilden och beskrivningen avslöjar dock inte för mig om du fått med veckbandsförstärkningen i den undre delen av bryggan med överskjutande del, t.ex. som här i Ljusdal. Och att det i den änden står en omvriden stolpe.

[PeO]

Jodå, veckbanden finns med. Lägg märke till att den nedre U-balken sitter med livet inåt till skillnad mot de övre. Förebild 80 mm U-balk, avrundat till 1*0,5mm i modell. Bryggfästena på stolpen går att använda för båda positionerna på stolpen, men jag har bara etsat delar för 710 mm brygga, inte för 598mm.
Jag får beställa hem 1,5*1 mm U-profil också, till de kortare bryggorna, de blir ännu smäckrare.
Lampan längst ut har jag inte gett mig på ännu, men jag fick bilder på samma typ från Skövde station, så jag kommer nog inte undan så länge. Svårt att få fram ström osynligt, men jag ska försöka måla fast emaljerad koppartråd på rundprofilen ut. Kanske ska prova med den ena 0,4, den andra 0,3+ koppartråd.
Arbetssituatione ser inte ut att tillåta så mycket av detta före nyår, förutom andra pågående projekt.

[PeO]

3030 frågade om dimesioner, jag ska försöka hitta och sammanfatta.
två bredder 598 eller 710 mm
fyra pilhöjder 1000, 1250, 1500 och 1750 mm.
balkdimensioner, 10, 12 eller 14 cm
Nedre balk på överskjutande bryggor UNP 8 eller 10. livet inåt, skruvas där annars stagrör skruvas. samma vindförband som på själva bryggan.
vanligt mått mellan trycksträvor (lodräta balkar) 3 m, ofta längre de båda yttre för utjämning
stagdimensioner ytterst och nedre ytter 1" rör, nedre mitten 1 1/8", inre snedstag 7/8", även på överskjutande del
U-balken på trycksträvor 8 cm
Isolatorbock för trycksträva, plattjärn 80*12
Stolpkonsoller horisontella järn L-profil 70*70mm, sneda delen 55*55
" för överskjutande del 70*70
Vindförband (=veckband) plattjärn 10*50 740 lång på 598-brygga, 12*50, 828mm på 710-brygga
Glömde dimensioner på stolpar
Linjestolpe UNP10, bryggstolpe 14, 18 eller 20
Puh, en tjock ritningsbunt genombläddrad, hoppas det blir till hjälp.

[3030]

Tackar, tackar. Då börjar bitarna i Mekanot falla på plats..
Satte mig och läste på och skissade lite på ett tvärsnitt genom den överskjutande delen på en brygga för att se om jag fattat rätt:



* Sticker kanske den nedre balken ut för mycket?
* Pythagoras säger mig att vindförbandet fästs i U-balkarna på ungefär var 43e cm (varannan gång i den ena, varannan gång i den andra U-balken). Kan det stämma?

[PeO]

Tackar, tackar. Då börjar bitarna i Mekanot falla på plats..
Satte mig och läste på och skissade lite på ett tvärsnitt genom den överskjutande delen på en brygga för att se om jag fattat rätt:

Ser väl ut så.
Pilhöjd räknas från centrum av övre balken till nedre hålet i nedre balken, alltså centrum av nedre u-balk eller rörstag.

* Sticker kanske den nedre balken ut för mycket?

Nej, det bara ser så ut, dels en synvilla, dels för att den undre balken är ritad lika grov som den övre. Trycksträvan består av en U-profil som är svetsad på två plåtar. Den övre plåten skruvas fast utanpå övre u-balken med hakbult,(inga hål borras i u-balken), den nedre, klenare u-balken skruvas fast på utsidan av den nedre plåten i det hål som normalt rundstaget skruvas i. Därav att den måste vändas med livet inåt. Om trycksträva finns på den överskjutande delen kapas balken alltså där och skruvas fast på båda sidor om trycksträvans u-profil.

* Pythagoras säger mig att vindförbandet fästs i U-balkarna på ungefär var 43e cm (varannan gång i den ena, varannan gång i den andra U-balken). Kan det stämma?

Kan stämma, men tänk på att i ändarna finns en vikt stump i grovt räknat 30-40 grader, där staget skuvas fast i u-balken. Som ett lite uträtat Z alltså. Avstånd mellan två parallella stag 1000mm , verkar vara samma mått på 598 och 710-brygga.
Första fästbulten minst 900 från bryggända (plats för stolpe) 300 från balkskarv och min 1050 från balkskarv vid mellanstolpe.
Skarvplåtar f.ö. 380mm långa av 8mm plattjärn, inget vindstag över skarv. 10 bultar 5/8" i skarvplåtar på livet (som två 5:or på en tärning), 4 bultar på skarvplåtar upptill och nedtill.
Oj, vad siffror! Det viktigaste är kanske ändå att det ser vettigt ut. Bra fotografier på förebilden är bra att ha, när man bygger, minnet skämtar gärna aprillo. Svenne hade bra bilder på arbetets gång, jag ska försöka få till bilder på de etsade delarna var för sig.

[PeO]

Bild utlovades, inte bästa tydlighet kanske.

Smådelarna från vänster:Skarvplåtar för UNP
Bryggkonsol
fäste för yttersta snedstaget
en bit veckband (vindförband), syns det att det är två veck med knappa millimeterns avstånd
trycksträvor, med och utan övre isolatorbock. kompletteras med U 1*0,5 och den lilla plåtbiten till höger
Nedre isolatorbockar , för överskjutande resp. normal brygga - " -
isolatorfäste för placering på U-balkarna
Spännhjul + den del som håller kör- och bärlina. (Hur ska jag få upp dem om jag ska ha "luftledning"?)
Under: ett par varianter av bryggstolpar: bara långsida, långsida + 2 kortsidor för vikning, långsida + kortsida med flärpar
Underst an linjestolpsida (med fäste för signal) Isolatorfäste och stolpfot (tänkt för M3 gängstång)
Den lilla stolpfoten är tänkt att sitta inuti stolpen, för att efterlikna stolpar med nergävd fot, men ändå stå på banplattan. 1mm stift, för att stolpen ska hålla, men stiftet vika sig, om (eller när,) stolpen "står i vägen" för 0-5-0.
Svante på MRW har, som vanligt, gått lite längre och gjort fjäderfästen till stolparna på Dalsrudsbanan.

Överst till höger ett par delar som fick följa med för att de låg där, en säckkärra, vars förebild finns i Anten. Jo, den går att bygga med rörliga hjul, vad det nu ska vara bra för. Ett växelställ, också tänkt att vara rörligt, inte för att lägga om växeln med, men växeln kan lägga om klotet. Undrar om det kan ha ispirerat Brimalm när han såg det?

[tågtyckarn]

Jag har ingen aning om hur SJ byggde sina kontaktledningsbryggor men rent allmänt, om du bygger bryggor nära högspänningsledningar så vill man inte ha undersidan av en Ubalk uppåt, man vill inte ha en vattensamling nära högspänning.

[PeO]

Vattensamling eller inte spelar nog ingen roll för högspänningen, metallen leder ström så mycket bättre, däremot vill man inte ha vattensamling ur rostsynpunkt. Om du tittar på ett lastbilschassie, ser du kanske att Scania lärde sig något redan när de byggde järnvägsvagnar. En brygga är byggd på liknande sätt - med livet utåt. Det handlar mest om högsta möjliga hållfasthet med minsta möjliga materiel. Järnvägsmateriel förutsättes dessutom hålla mycket längre än lastbilar. Att tänka på är också att obehandlat järn rostar ungefär hundra gånger så snabbt utomhus nu som för hundra år sedan, framför allt p.g.av den mycket surare luften, mest beroende på att vi har högre halter av kväveoxider i luften än någonsin. De bildar, tillsammans med vatten salpetersyra och kommer i första hand från dieselavgaser.

En fråga till mer historiekunniga: För hundra år sedan nitade man kontaktledningasstolpar, fortfarande vid elektrifieringen av västra stambanan i mitten av tjogotalet. När Karlsborgsbanan elektrifierades 1937 svetsade man stolpar, vilket årtal gick man över. Generellt ökade el-svetsningens användning kraftigt under 30-talet, större delen av landet blev i stort sett elektrifierat mellan krigen.

[PeO]

Några års stiltje i både denna tråden och min byggtråd, p.g.av alltför stor aktivitet i skala 87/1. Jag har lovat både mig och chefen ändring på den punkten (,vi är inte helt överens på den punkten). Halvtid statsanställning efter semestern, annars heltid till vintern var mitt förslag.
Ett antal fler exemplar av plåtarna som etsades för 9-10 år sedan har kommit hem och en viss lödaktivitet har förekommit. Bryggan närmst på bild är färdig för sprutboxen, övriga bakom har bara U-balkarna på plats. U-balken på närmsta bryggan är 1,5 mm, på de längre bryggorna har jag använt 2mm.

[ford1929]

Några års stiltje i både denna tråden och min byggtråd, p.g.av alltför stor aktivitet i skala 87/1. Jag har lovat både mig och chefen ändring på den punkten (,vi är inte helt överens på den punkten). Halvtid statsanställning efter semestern, annars heltid till vintern var mitt förslag.
Ett antal fler exemplar av plåtarna som etsades för 9-10 år sedan har kommit hem och en viss lödaktivitet har förekommit. Bryggan närmst på bild är färdig för sprutboxen, övriga bakom har bara U-balkarna på plats. U-balken på närmsta bryggan är 1,5 mm, på de längre bryggorna har jag använt 2mm.
IMG_7129c.jpg

överens med chefen är man väl aldrig

snyggt bygge...Peo

[BR78]

Instämmer snyggt helt klart

[BAn]

Tjusig bangårdskänsla PeO! Kontaktledningsbryggor gör väldigt mycket för intrycket.

Jag har lovat både mig och chefen ändring på den punkten (,vi är inte helt överens på den punkten).

En sak som den stackars chefen inte har det minsta att säga till om är när man väljer att gå i pension, för allmän pension ännu mellan 61 och 67 års ålder. Vill chefen ha dig kvar, så är det för en gångs skull han/hon som är i förhandlingsunderläge, så det brukar lösa sig bra.

Lycka till med en bra uppgörelse PeO!

/Bengt

[PeO]

Tackar pôjka', då är det bara 10 bryggor kvar, en av dem vinklad, tre överskjutande. Det skulle sitta fint med fungerande belysning i ytterändan av dem.
Bryggan målad ikväll, tillsammans med ett tjog linjestolpar, få se imorgon , när det torkat.
Jodå Bengt, jag har dragit ner en aning efter de tre senaste årens accelererande takt.

[PeO]

De två byggda bryggorna har fått lite färg. ännu saknas isolatorer och utliggare, men denna har kompletterats med U-balkar på trycksträvorna och spännskruvar (kabelisolering).

Lagom till Gräfsnästräffen fick jag hem tre etsplåtar, som störde arbetsmoralen avsevärt. Snabbt provbygge!

Från vänster överst: Hästtransportvagn Ghl var med redan för 10 år sedan, här andra försöket. Mycket blev bättre, men likt esaias Eigenbauer försöker jag vidare att förbättra på 101 punkter.
Fångvagn E1a :Ännu ett tioårigt projekt. Efter inbrottet i Skövde, ritade jag väggar till fångvagn E1a, för att sparka på Lasse L så att han skulle bygga en ersättare till den försvunna fångvagn 56. Snart fick jag reda på att jag misstolkat ritningen, det var inga dörrar på gavlarna, utan gallerförsedda fönster. Här med rätt gavlar och inredning, inklusive nödsittplats längst till vänster. Locket över sittplatsen saknas på bilden.. så här långt ett provbygge i väntan på fortsättning. Kamin, ventiler, fångar och vakt ska till.
Nollskalelokomotorn blev OK, bara deet att jag råkade sätta in fel lokomotor på plåten, det skulle ha varit de som provbyggts i sturén överst. Gör om, ta rätt nästa gång.
Växelklotet är rörligt, hjulen på säckkärran likaså, dock inte på cyklarna. Herrcykeln är min DBS av årgång 1963. Stolen var ett försök till möblering, gjordes i stor mängd även i Ho, men dem får man limma fast, annars blåser de bort om man andas.
Fångvagnen fick ett lager skyddande wash primer i väntan på kamin och ventiler och att en massa andra projekt ska gå före.

Tio år gamla är även de här

ett par kvällar lödde jag mösskärmar på några signaltavlor. några av dem har sedan fått lysdioder i sig. Då beräknade jag att fila ner 3mm lysdioder till 2,3mm, men fick inte till så smått, att jag fick plats med anslutningarna i apparatlådan bakom. med 1206 intryckta i hålen och kablar lödda direkt på gick det elegant.

Lyftöglan på apparatlådan är i skala, den kanske skulle vara större, så att den överhuvudtaget syns.
Vidare lödning förhoppas!

[Bo-Arne]

Etsplåtar med normalspåriga lokomotorer i Noll-skalan råder det en skriande brist på. Om du även lägger in lite av dina trevliga småsaker på plåten kan den bli en riktig storsäljare! Det går säkert att sälja en 10-12 stycken, och vi som köper hade blivit riktigt glada!
Du får visa upp när du har etsat den rätta lokomotorn.