Tror att det är på sin plats att påbörja en tråd kring hamnar här också.
Koncentrerad på hur en hamn är konstruerad blir det möjligt att beskriva lite av det som behöver tas hänsyn till vid hamnanläggningar. Men först ett gäng med frågor att besvara för den hugade konstruktören:
1) Insjö- eller kusthamn? Ger mycket av storleken som krävs.
2) Stora fartyg eller små? Bestämmer också behovet av storlek.
3) Kanalanslutning? Bestämmer storleken på fartygen som ju inte bör vara större än slussarna.
4) Vilken/vilka typer av gods ska hanteras= Det är stor skillnad på lösviktslast (bulk) och låd/säck-hanterat.
5) Ska kranar finnas? Plats för både kranar och fordon måste beräknas.
6) Rörliga eller fasta kranar? Återigen platsbehovet.
7) Oljehamn??? Nya specifikationer?
8) Vilken tidsålder? Stora skillnader mellan årtalen och de fartyg som bör modelleras.
9) Exakt förlaga eller trolig? Eftersom hamnar vanligen är STORA så passar en trolig modell oftast bättre.
10) Lagerlokaler eller bara hamnplan? Återigen utrymmesfråga.
Dock går det att anlägga en liten del av en hamn, ungefär som en inre vinkel av den stora hamnen. Vi vet ju inte hur mycket som fortsätter utanför "bilden"
Återkommer!
/Peter
Bygger Slötorp-Dåseberga Järnväg (SDJ) i H0 och H0n3.
Styr med Intellibox 1 och DCC och så småningom med TC. http://www.daaseberga.se/
Jag ska försöka påbörja min beskrivning av "trafikupplägg". Generellt sätt kan dock säga att nästan all svensk "inomskärssjöfart" byggdes för att kunna passera genom Göta Kanal. Det betydde att lastfartyg i praktiken aldrig var över 30 m långa, lastångarna nådde oftast dimensioner kring 30 - 31 m, medan motorseglare oftast var betydligt mindre, de flesta låg nog kring 17 - 22 m. Och det var denna typ av farkoster som helt dominerade runt våra kuster och inomskärs fram till omkring 1965, när någon drog proppen ur tunnan och allt försvann inom loppet av några få år.
Jag har ju beskrivit Hästholmens hamn, där det mesta lastades och lossades genom en fast hamnkran (troligen huvudakligen avsedd för styckegodset ombord på passagerarångarna som anlöpte) samt den äldre typ av "dra-tvärs-kran". Fram till slutet av 1940-talet förekom i praktisk mening inget bulkgods (förutom då massaved, props, såtimmer mm). Någonstans omkring 1950 tillkom en bulklastningsanordning från den silobyggnad som fanns sedan 1940, vilket ledde till utlastning av betydligt större volymer spannmål än tidigare. I samma veva försvann faktiskt traverskranen.
Mycket handlar förstås om vad som lastades och lossades. Virkeslaster var helt dominerande fram till 1950-talet. Andra produkter som fraktades - ur Hästholmenperspektiv - var tegel, sand, stenkol, styckegods, diverse jordbruksprodukter (kanalångarna till Stockholm lastade ända fram till omkring 1930 en hel del smör och ägg för huvudstadens konsumtion!). Oljelaster förekom enbart i form av oljefat.
Bara några funderingar. Vill väl avråda från att bygga en malmhamn om ens i liten skala (Otterbäcken) – i praktiken hela trafikupplägget kommer då att handla om enbart malmhantering!
Intressant Johan när du nämner storlekar på fartyg. Båtar blir STORA i våra skalor.
Jag har byggt några båtar till hamnen på min N-skale anläggning (1:160) och blev
tvungen att fuska något med storleken och valde fartyg i skala 1:200.
Kanske till "niträknarens" förtret men OK för mig med denna kompromiss.
Återigen - helheten!
Senast redigerad av perjan den 08 jan 2012, 09:12, redigerad totalt 1 gånger.
Jag vet ju att det dök upp en hel del kommentarer kring detta på något annat forum, men håller helt med dig om helheten. På min anläggning finns en myckenhet figurer, djur, fordon mm i skala 00, men jag känner att det fungerar bra ändå.
Skulle folk fortsätta dumma sig får du väl hänvisa till salig Alf Henricsons lilla kluriga vers:
Om du retar dig på saker som är små (!)
Då är du väl inte större än så.
Utropstecknet var givetvis mitt...
Vi följer fortsatt din utstakade bana ( ) med intresse och glädje!
Att kanalfartyg var i den storlek som Johan säger är nog overdersägligt, i den skaran passar min lilla S/S Puff in som en hand i handske med sina 29,7 m löa. Men...
M/S Fryken, som idag ligger hos maritiman i Göteborg byggdes för Broström 1931 för kusttrafik och upp till Vänern och med de större slussarna så kunde man gå upp till 61 m löa. Se gärna mer om M/S Fryken på
Och en liten hamn blir väääldigt stor den också.. En typ av hamn som är liten i sig är de många spannmålssilor som låg vid vattnet. Det är i och för sig fråga om specialiserad utlastning av spannmål, bulkgods alltså. I Helgenäs norr om Västervik finns en sådan, och insjövarianter kan man hitta i Skattkärr utanför Karlstad (Vänern, alltså skepp upp till runt 85 meter p.g.a. slussarna i Trollhättan. Artitecs coaster "Noordborg" skulle göra sig fint vid en sån), ännu mindre anläggningar fanns i Norsholm (Göta Kanal...).
Silosar har jag faktiskt byggt, med utgångspunkt från PAX fläktrör i plast. De kan se enkla ut, men de är en utmaning när man studerar dem närmare. Spannmålselevatorer, fläktar, elevatorgropar, cykloner m.m. Det finns en del amerikanska byggsatser från t.ex. Walthers, s.k. grain elevators, som man kan kika på. Eller rentutav köpa, moderna rörformade silosar ser tämligen lika ut.
Jag har just en sådan silobyggnad från Walthers, som ligger i vänten på "superdetaljering". Tittar man på Väderstads silobyggnad från 1961 ser man att dessa "landsbygdens skyskrapor" ofta var utrustade med massvis med radioantenner, troligen för rent militärt bruk. Eller?
Jupp, kan bara hålla med vad som sagts ovan. Men jag har gjort två varianter på hamn, en storlek på vardera versionen av SDJ. Den lilla SDJ 1 fick bara ett hörn av "inre hamnen" som markering, medan det på SDJ version 2 finns plats för upp till 150 cm fartyg, men där det just nu ligger en liten puffer.
Version 1:
... och version 2:
Märk att på den sista bilden så är inte hela hamnsträckan med. Bogseraren Söle är ca 12 cm, Hwila II ca 15 cm och S/S Puff ca 30 cm och mer plats finns det!
Men när det gäller ingenjörskonsten i väg- och vattenbyggnad så tror jag att det i första hand sågs till hur mycket plats man dels hade till förfogande och dels hur mycket man ville lägga till utanför det. Vad vi önskar återge i modell behöver som visat inte ens återge en hel kajlängd.
Vad vi dock kan konstatera är att kajer har gjorts på det mest skiftande sätt. Allt från "enkla" träkajer (se Troels Kirks Coastline RR bygge) eller SMJs Stockholmsversion, eller någon av Göteborgs stenkajer från olika årtionden. Gemensamt har de alla i det att man väljer en höjd som passar det tonnage man avser ha vid kajen.
På SDJ 1 var det typiskt kanaltonnage och kajhöjden där blev 2 cm i modell vilket var lagom. På SDJ 2 är kajhöjden 3 cm vilket motsvarar Göteborgs kajer i stora drag med plats för oceangående tonnage.
I alla fallen har man en kajskoning = en trästocksrad som fungerar som skavskydd mellan kaj och fartyg. Det underlättar för friholtarna att rulla mot och ger lite mjukare skydd är en stenkaj. trästocksraden skyddar naturligtvis också kajen från skador. Det är den synliga delen, det vi slipper modellera är undervattensdelen som många gånger visar att kajkanten egentligen är en slags näsa som sticker ut i vattnet en bit från närmaste landkant. Det för att lättare få djup vid kajen. Av den anledningen så förväntas fartyg som anlöper containerhamnarna i Göteborg att inte sticka stävbulben under kajen för då ramponeras pålarna kajen står på.
Återkommer!
/Peter
Senast redigerad av H0n3 den 12 jan 2012, 23:58, redigerad totalt 1 gånger.
Bygger Slötorp-Dåseberga Järnväg (SDJ) i H0 och H0n3.
Styr med Intellibox 1 och DCC och så småningom med TC. http://www.daaseberga.se/
Känns som man skulle kunna försvenska den tämligen enkelt. Typ spraya den betonggråbrun, och sätta dit Göta Lantmänskyltar på den (TeknoBygg har...). Eller ett gäng PAX-rör, plasticard och lite "korrugerad plåt" mönstrad Evergreen plasticard. Själva elevatorn är väl största utmaningen, men så himla komlicerad är den inte. Eller så kan man vända på kuttingen och köpa Walthers superdetaljerings-set...
Precis en sådan typ av silo fanns dels på Carnegie Porterbryggeri i Göteborg och den är numera ombyggd till hyresfastighet. Mycket på grund av sin stabila konstruktion. En likadan fanns i Norra Hamnen i Helsingborg en bit norr om färjelägena för Danmarkstrafiken. Det var lantmännen som hade den. En stor kraftig pjäs den också.
Alltså om man väljer t ex Norra hamnen i Helsingborg som förlaga så blir inte kajlängden så stor och man behöver ju inte hela längden heller i modellen. Det är ju mer alla de andra detaljerna som "gör" intrycket och gör man rätt så luras åskådaren att tro att det hela är större än det verkligen är.
Återkommer när jag ritat lite kajkonstruktioner.
/Peter
Bygger Slötorp-Dåseberga Järnväg (SDJ) i H0 och H0n3.
Styr med Intellibox 1 och DCC och så småningom med TC. http://www.daaseberga.se/
2 st sådana (nästan) siloanläggningar fanns i Svedala, en i Bara och en i Vellinge, alla rivna idag, alla tillhörde Lantmännen. Den ena i Svedala och den i Vellinge var grönmålade.
En silo motiverar att dra ett eller två spår till den...
Fiskehamnar har jag inga bra exempel på i Sverige, men Juelsminde på Jylland skulle nog gå att fuska till i 1:87. Vad jag minns har den dock inga järnvägsspår (längre??). Två små konservindustrier/packning av fisk fanns, samt en kaj med några rätt stora trålare i.
Jag har en tågfärja på min anläggning i skala N och har bara avbildat själva färjeläget som synligt "vatten" (45 x 14 cm). Färjan är i skala 1:160 och är cirka 43 cm lång. Hela hamnområdet med färjebangård, magasinsbyggnader och annat är 114 x 37 cm.
Jag avbildar en tid då persontrafiken med färjan upphört så jag har inte behövt ta med någon passagerarterminal vilket sparat en hel del plats.
Det här var uppenbarligen ett önskat ämne som det verkar av alla bidrag! Strålande! Det var som att öppna en slussport Det bara flödade ut ideer å det trevligaste!
Så häng på bara! ♠
/Peter
Bygger Slötorp-Dåseberga Järnväg (SDJ) i H0 och H0n3.
Styr med Intellibox 1 och DCC och så småningom med TC. http://www.daaseberga.se/
En i och för sig brittisk modell av kajkanter, men det har väl inte stoppat några kreativa modellrallare. Här har vi i varje fall lite bra utgångsmaterial. Här ser vi också att kajhöjd kan variera högst betydligt beroende på var man är. I UK med sitt tidvatten är kajerna höga!
Mvh
/Peter
Bygger Slötorp-Dåseberga Järnväg (SDJ) i H0 och H0n3.
Styr med Intellibox 1 och DCC och så småningom med TC. http://www.daaseberga.se/
O, där gick många båtar förr i världen! FYRIS I och FYRIS II, GARIBALDI, ÖRSUNDSBRO m fl., lastfartyg och så inte minst (eller kanske just det!) dvärgubåten SPIGGEN, vars uppenbarelse i Uppsala, tillsammans med en annons om försäljning av en gammal utrangerad ubåt gav Ulf-Peder Olrog uppslag till en liten visa...
(Hittar anmärkningsvärt nog inget youtube-klipp värt att visa! )
Vill bara stoppa in ett par bilder från hamnen på Slötorp-Dåseberga version 1.
Den påhängbara hamnmodulen är bara 25 cm bred men lika djup som resten av banan (54 cm). Det ger trots det plats att antyda en hamn av kanske imponerande storlek, hur stor vet vi inte men det gör inget.
Jag skar ut ett hamnhörn i modulen så att jag kunde återanvända materialet både från "markplattan" och nersänkningen i sargen. Genom att först lägga den smala sargdelen under markplattan och sedan montera den utskurna delen underst och skruvlimma den i både sarg och "kajkant" så kunde jag sänka ytan runt 20 mm vilket är nog för en liten hamn.
Sedan kläddes kajens sågkanter och skruvhålen i kajens översida med kartongremsor i vilka det gjordes stenmönster. Därefter målades stenfärg som fick torka noga. Blev rätt OK så långt. Därefter dags för kajskoningen som gjordes av brunsvartfärgade tändstickor som kapades i lämpliga längder och monterades med Rocos rälsspik. De små huvudena blev bra monteringsbultmarkörer. Nu bleve det tid att måla "hamnbottnen" vilket gjordes i många lager. Först ljusbrunt som sand, sedan mörkare brunt med blått i och slutligen ganska mörkt blått. Ju mörkare desto djupare. Det hela avslutades med ett antal lager oljebaserad lack som lade till en brunton på det blå vilket gav ett rätt bra "vattenintryck". Resultatet ser vi i bilden nedan.
Med lite mer staffage och annat så blev så småningom hamnen så klar för "drift".
Mvh
/Peter
Bygger Slötorp-Dåseberga Järnväg (SDJ) i H0 och H0n3.
Styr med Intellibox 1 och DCC och så småningom med TC. http://www.daaseberga.se/
Min lilla bit av Hästholmens hamn skapades på inspiration från en av Krister Brandts årsböcker, en artikel döpt till "Stilla flyter Ån" (någon som fortfarande inte förstår varför jag är så fäst vid denne modellrallare som troligen nuförtiden roar vår herre å det allra mesta?).
Här handlade det om insikten att vattenfärg endast är en kombination av bottenfärg + avspegling av hur dagsljuset reflekterades på vattenytan. Därefter 7 (!) lager av båtfernissa som ströks ovanpå bottenfärgen. NB att varje lager måste torka innan nästa kan strykas på, annars "reser sig" vattenytan och antar en ytterligt konstig gestalt (detta kallas trial and error, annars hade jag inte vetat om det eller kunnat uttala mig med en så grötmyndig självsäkerhet!)
Jag kan bara hålla med Johan angående färg på vatten. I min hamn har jag inte varit så noggrann och avancerad som Johan utan helt enkelt använt Fallers sjöfolie. Till denna medföljer ett papper som skall fungera som sjöbotten, den ena sidan är klarblå och den andra grå. Den blå var för mycket medelhavet så jag använde den grå sidan vilket gav ett hyfsat resultat med liten ansträngning.
Jag förmodar att det är samma sjöfolie som jag kör med. Det jag gjort är att använda färgutskifter från CGtextures där flera av deras watertexturer under folien ger väldigt trevliga och intressanta resultat.
Puff
Jag gjorde en vattenprototypning för ett år sen.
Jag fick en modellbil av en garagegranne och tänkte låta den dra ner i ett dike på modulen men den visade sig vara i 1/64 så det blev ett prototypingdiorama i stället.
Vattnet ger djupkänsla, det var det jag ville veta.
Bilen är nerkörd i en grop i träplankan, som är målad med classes mattsvarta allmoge.
Vid kanterna la jag lite ljusare spayfärg för att få en skiftning.
Sen blev bilen fastlackad med biltemas båtlack. Det jag inte visste vara att man inte kan se skiktningarna mellan lagren. Jag skulle ha fyllt gropen först och sen lackat hela ytan ihop med den fyllda gropen. (Det är bra att prototypa)
Nu fick jag slipa ner ytan med våtslip, först 400, sen 1200, sen rubbing och polerpasta med det blev fortfarande inte lika blankt som nymålat. Men man ser ner ända till botten och man har ingen känska av att det bara är djupt just där bilens framände står.
Förresten sjönk lacken nån millimeter i ett halvår just där det är djupast.
Det är bra om man kan lacka på senare utan att förstöra nåt.
Som tur är ska min hamn inte byggas förrän tidigas nästa år, så jag har tid med att låta färgen sjunka över bilvraken.
Två förare, Mäkinen och Lindholm, och ingen kartläsare, klart det skiter sig.
johanmmolin skrev:Kanske dags att återuppta personfärjetrafiken, Jan?
Ja, tanken är inte dum. För att slippa ifrån att bygga en resandeterminal i färjeläget kan man ju inskränka sig till att endast tillåta tågresenärer på färjan. Ett sovvagnståg i vardera riktningen Köpenhamn - Berlin kan ju vara ett alternativ.
Johan & co, om man inte orkar lägga 7 lager fernissa tar man en lexanskiva och målar den gråbrungrön på *undersidan*, det är samma princip som fernissan egentligen. Högblank brungrön lackfärg i *tjocka* lager funkar också, som lerigt vatten.
I Normlösa hamn är det Nochs sjöfolie med kall grå färg under, men det blir inte lika bra som lexan/fernissa.
Detta med hamnanläggning har jag som så många funderat mycket på. Model-Railroader har haft en del intressanta hamnplanlösningar. Den jag varit mest imponerad av är en i Model Railroad Planning 2003, sid 86, med s.k. 4x8 foots plan. Den andra i Model railroad Ideas 2011, sid 12-15, som aven skulle kunna byggas på en modul. Den tredje är en i Model railroad Planning 2011, sid 36, s.k. 4x8 som också kan användas på en modul 80 cm bred eller större.
Betr små svenska hamnar kan man ju kombinera fiskhamn, ev. båtvarv (fiskebåtar eller andra mindre, se Föreningen Allmogebåtars varv på Bassholmen t.ex.) med brygga för en liten kusttanker typ ombyggd Frog-byggsats (70-talsbyggsatser från öst), litet lastfartyg och/ eller skärgårdsbåt: På de större öarna på västkusten har flera haft just en kaj för denna typ av fartyg. Man kan idag ibland se rester av dessa.
Det finns mycket information om både här och där.
Noordborg och vatennlinjefiskebåten som jag importerade efter artikeln i AoH tycker jag är överreklamerade. Med dess delar i resin krävs väldigt mycket jobb för att få den bra jämfört med en plastbyggstas av gammal hederligt slag. Med ett "nomalt fiskeskrov" dvs. c:a 14-16m skulle man lätt kunna bygga en flotta (säg tre styck) med ett standardskrov men olika utyföranden på däcksutrustning och överbyggnader. Wentzells gamla träsats görs ju tyvärr inte längre.
Sedan inte att förglömma andra forumdeltagares hamnanläggningar ovan i tråden.
//Björn
Uppvuxen i skuggan av NOHAB och bl.a. lokförsäljningarna av My, Mx, Di3, Rapid m.fl och m.m.
Så sant Magnus, Sedan är det olika storlek beroende på vilken typ av hamn man avser återge/avbilda.
Malmhamnen kräver stora ytor och plats för både malmhögar och "hundbanor" för att lossa vagnar. Rejält skitigt och grusigt.
Kolhamnen har kollager av inhägnade områden med löskol. Säckhantering med eller utan pallar. Den nog smutsigaste typen av hamn.
Bulklasthamnen ser i många fall ut som en spannmålshamn med silos. De kan innehålla sådant som spannmål, cement, mals kisel (silikat) med mera, med mera.
Styckegodshamnen kräver något mindre yta men har i gengäld hamnskjul av olika storlekar vilket gör att man kan dölja rätt mycket.Endast fantasin sätter stopp för vad som hanteras.
Färjehamn för färjor med eller utan spår. Kräver rät mycket yta som "parkeringsplats" för fordon och spår för vagnväxling.
Passagerarhamn utan andra fordon än bilar kräver också rätt bra med plats.
Alla de här hamntyperna har olika karaktär och sina egna specialdetaljer som betyder mycket för intrycket.
Den containerkranen du länkar till skulle nog platsa att lasta M/F Maersk McKinney-Möller världen just nu största containerfartyg med en kapacitet av drygt 18000 40-fotscontainrar.
Sedan när man valt sin hamnförebild och det lastslag som där används är det dags att börja bygga kajer och lagringsytor. Därnäst kommer valet av kranar med skopor eller krokar, och sist men inte minst behövs fartyg av flera slag, t ex oceangående stora last eller tankfartyg, kustfartyg eller så lagom små att de kan tänkas gå i kanaler och via slussar.
Tänk som tidigare sagts på att Trollhättans slussar ger plats för fartyg upp till 88x12 meter och de blir rätt stora även i H0.
/Peter
Bygger Slötorp-Dåseberga Järnväg (SDJ) i H0 och H0n3.
Styr med Intellibox 1 och DCC och så småningom med TC. http://www.daaseberga.se/
Man får då inte glömma hur omfattande insjötrafiken var förr i världen. Göta Kanal, Dalslands Kanal, Kinda Kanal, Strömsholms Kanal är väl bara några få uttryck för detta. Men även längs våra kuster fanns gott om hamnar där skut-trafik var helt dominerande, liksom i våra skärgårdsområden.
Ska man åstadkomma hamnar i H0-skala är det nog väldigt bra om man håller sig till farkoster som från början var designade att kunna passera genom Göta Kanal, alltså inte mer än drygt 30 m långa. Peter Falk har ju visat hur man kan bygga en underbar fyr efter ritningar från Sjötorp. Det fanns ju en påtaglig symbios mellan järnvägar och småhamnar förr i världen, och jag tror dessa är tillräckligt intressanta för att kunna åstadkomma spännande miljöer och spännande trafik.
Man bör då bara vara klar över att denna typ av miljöer slutade att fungera rent praktiskt kommersiellt någon gång mellan 1965 och 1970.
Dagens värld är ju så storskalig så det blir svårt att kunna avbilda densamma om man inte har en tennishall i privat ägo ...
Johan Molin skrev:
Ska man åstadkomma hamnar i H0-skala är det nog väldigt bra om man håller sig till farkoster som från början var designade att kunna passera genom Göta Kanal, alltså inte mer än drygt 30 m långa. Peter Falk har ju visat hur man kan bygga en underbar fyr efter ritningar från Sjötorp. Det fanns ju en påtaglig symbios mellan järnvägar och småhamnar förr i världen, och jag tror dessa är tillräckligt intressanta för att kunna åstadkomma spännande miljöer och spännande trafik.
Nja, jag har ju byggt Wapama, ett amerikanskt timmer/passagerarfartyg, där originalet är 214 fot. Dvs dryga 60 meter.
I modell blir den väldigt lagom stor....
De jag ska ha på anläggningen är till och med större än så...
Jagare på 120 cm, fraktfartyg på 140 cm och diverse mindre sjöfarkoster.....
Rätt placerade så tar de inte över anläggningen. Men de tar plats.
En länk till en obetydlig sjö som heter Ören, längs Jönköping-Gripenbergs Järnväg. Ett forum med mycket härligt engagemang!
Tråden visar hur mycket båttrafik som faktiskt förekom även på mindre insjöar. Så är det inte containerfartyg av i dag från Kina, Japan eller Tyskland som eftersträvas, kan detta måhända tjäna som inspiration för att använda båttrafik som en del av ens anläggningsbygge!
NB Gulmåla-Kattnosa; Stig Johansson har uppenbarligen insett realiteterna för länge sedan!
Nja insjö och kanaltrafiken har kanske minskat lite, men det är ändå ett antal fartyg om dagen som passerar mitt kontorsfönster på Lindholmen i Göteborg. Fartygen är moderna som den här motortankern t ex: http://www.marinetraffic.com/en/ais/det ... l:FOX_LUNA
Det brukar vara en tanker, en eller två lastfartyg och en cementbåt med kosan styrd mot Vänerhamnarna. Som sagt, Trollhätteslussarna är och har under en lång tid varit 89x13 meter vilket gör att fartyg av visad storlek lätt tar sig igenom.
Så jag tror faktiskt att det går att göra kanaltrafik med alldeles moderna fartyg också. Jag ska visa ett typiskt modernt lastfartyg samt ett cementfartyg också vad det lider, kommer bara inte ihåg vad de heter just nu.
Så tidsspannet är inte alls begränsat att sluta runt 1970 utan kan fortsätta ända till våra dagar. Det hela beror bara på i vilken sättning man väljer att bygga, och där har vi ju fria händer eller hur.
Mvh
/Peter
Bygger Slötorp-Dåseberga Järnväg (SDJ) i H0 och H0n3.
Styr med Intellibox 1 och DCC och så småningom med TC. http://www.daaseberga.se/
Jag menar närmast det insjötonnage som just hade max-storlekar designade att klara Göta Kanal; alltså omkring max 30 m längd. Vänertrafiken har fortlevt; Vättertrafiken däremot dog ut (i all praktisk mening) runt de år jag nämnde. Samma gäller t ex trafiken på Hjälmaren till Örebro, kommersiell frakttrafik på Kinda kanal och Strömsholms kanal väl redan i slutet av 1950-talet.
Men går man något decennium längre bort än så, 1940-tal eller tidigare, så blir det fullt möjligt att skapa sig sin egen lilla lokalbana i Sverige och ha utrymme för en sjö eller liten kanal där det faktiskt förekom båttrafik. Om inte annat insjöbogserare med pråmdragning som vid torgdagar (s/s BOXHOLM II !) och helger tjänstgjorde som passagerarångare.
Vad jag menar är helt enkelt att man måste inte bygga sig en hamn likt Norrköping, Göteborg, Värtahamnen eller ens Västervik eller Karlshamn för att kunna motivera båttrafik som samverkade med tågtrafiken.
Men visst har du rätt i det att man inte måste bygga Göteborgs Hamn eller så. Det vi ser på våra anläggningar är ju bara ett utsnitt - en kaj- av en hamn som skulle kunna var av antingen Hellekis, Mariestads eller Göteborgs storlek, det vet vi inget om. Det vet bara respektive byggare
Däremot försökte jag visa på de olika typerna av fartyg liksom att det fortfarande finns moderna lastfartyg i rätt små storlekar som precis som du nämner lämpar sig väl för MJ-hamnar.
Min lilla SS Puff är en typiskt Göta Kanalbåt i storlek, dock kanske lite för engelsk i sin design för att var svensk, men vi köpte trots allt väldigt många fartyg från Brittiska varav under många år så otroligt är det inte.
S/S Puff kommer att få en kompis - arbetsnamn än så länge är M/S Piff och är en uppiffad förlängning/modernisering av Puffs originalritning så som den skulle kunnat gjorts om man velat. Jag tänker göra styr- och manskapshus ett par snäpp modernare. Däremot gör jag ingen framåtlutad för därför att fartyget fortfarande är gjort för kanaltrafik med slussar och då ser man till att fartyget passar som en handske i slussen.
Efter det ligger på bordet ett ytterligare modernare fartyg som kommer i M/S xxxland-serien ....
Mvh
/Peter
Bygger Slötorp-Dåseberga Järnväg (SDJ) i H0 och H0n3.
Styr med Intellibox 1 och DCC och så småningom med TC. http://www.daaseberga.se/
Var på en kortrunda nere till Helsingborg och passade på att ta en tur över till Helsingör. På väg på M/F Tycho Brahe så noterade jag följande hamnanläggning i det som är södra hamnen.
En komplett anläggning med en liten torrdocka och utrustningkaj tillsammans med sedvanlig lastkaj på motsatt sida! Hur modellmässigt som helst. Nu blev bilden tagen i all hast med mobilen så kvalitén ska vi inte prata om. Dessutom taget genom ett av fönstren på båten - och det var lindrigt rent om man säger.
En närmare bild på lastområdet. man ser att det varit större och nu på väg att minskas till förmån för något annat. Kranspår finns utefter hela kajen.
På returen tog jag chansen att ta några bilder genom gången in till centralbyggnaden men denna gång var vi på nedervåningen så bildvinkeln blev inte bra. Hoppas den ger en idé om hur det ser ut i alla fall.
Sista bilden ger lite bättre översikt tror jag.
Fördelen med det här är att det är rätt lätt att googla på anläggningen och via googles kartor och street view få bilder som underlag. Borde till och med vara möjligt att få fram måtten som underlag för bygge. Dessutom bör det finnas gamla bilder på Helsingborgs hemsida som underlag för hur byggnader såg ut innan Linjebuss/Scandlinks terminal blev så här utbyggd.
/Peter
Bygger Slötorp-Dåseberga Järnväg (SDJ) i H0 och H0n3.
Styr med Intellibox 1 och DCC och så småningom med TC. http://www.daaseberga.se/
H0n3 skrev:
Fördelen med det här är att det är rätt lätt att googla på anläggningen och via googles kartor och street view få bilder som underlag. Borde till och med vara möjligt att få fram måtten som underlag för bygge. Dessutom bör det finnas gamla bilder på Helsingborgs hemsida som underlag för hur byggnader såg ut innan Linjebuss/Scandlinks terminal blev så här utbyggd.
/Peter
Den mångsidigaste kartfunktionen får du på Eniro. Använd "Rita och Mät" som är näst längst ut till höger i det nedersta verktygsfältet.
Här kommer mitt bidrag till tråden.
Rödesunds hamn är ju en hamn där kanalsjöfarten dominerar. Således ganska små skutor. Trafik är den klart största båten som syns till i hamnen då och då. Annars är det skralt med passagerartrafiken. Någon reguljär passagerarförbindelse finns inte (i alla fall inte för tillfället, kanske bygger jag en annan passagerarskuta som får anlöpa någon hamn på östsidan). Annars är det bulkgods i form av kalk, kol och koks samt vin (Bacchus är ju en tankbåt och alla tror att fartyget fraktar flygbränsle). En hel del fraktgods blir det också och det är anledningen till det stora magasinet (central placerat) som ägs av VWJ men som hyrs ut till Rödesunds hamn vid de tillfällen det egna magasinet inte räcker. Även förekommer en hel del timmerlaster.
Modellen av Rödesunds hamn stämmer dåligt med verklighetens Rödesund. Modellen av hamnbassängen är lång, ca 2 m och kan därför hysa en del fartyg samtidigt. Det ger hela modellen liv och det är väl det jag eftersträvar. Jag bygger inte efter någon topografisk förebild utan komponerar som jag känner för och har lust tlll. Det finns säkert mycket att tycka om Rödesunds hamn men jag tycker den fungerar och det är ganska roligt att sitta och växla vagnar från bangården ner till hamnen och tvärtom.
Kanalbåtarna FRITJOF och BACCHUS.
Hamnkontoret närmast i bild och därefter Juhlins Café samt VWJ:s godsmagasin
/Göran T
Att tänka fritt är stort.
Att tänka om är större. Tage Danielsson
Hamnar tar plats, dels för fartyg som angör dem tar plats också. Samtidigt ska man fundera over att anlägga magasin eller dyligt också I närheten så att man kan frara dem tills det är OK av tullverket att skeppa dem vidare. Idag är fartygen stora och de tar också plats. Hamnar idag har väldigt mycket tomma ytor för att kunna placera containers och för att kunna få plats för att lasta dem på järnvägsvagnar eller långtradare. Tågen har idag glesare med spar ut i hamnområdet och det oftast finns en mindre bangård i närheten. Men det gör ju inte att en hamnanäggning skulle bli en rätt läcker anläggning. Det amerikanska Pikestuff har en del hus, om man kombinerar dem som skulle bli rätt så bra återgivning av moderna magasin, ett par från Walthers skulle passa bra också. Kibri har ju en en gaffeltruckaktig container kran från Kalmar som blir perfekt för medelstora hamnar som inte har råd att köpa sig en containerkran. Ofta finns det en sädessilo och den som funkar nog bäst är den från Walthers. De kranar som man oftast förknippar med hamnar är idag bortrivna och hamnen får använda de som finns på fartyg. En P-plats för de som jobbar i hamnen ska man inte glömma, lika så en kiosk eller en matsal för dem. Oljecisterner I bakgrunden och ett spar blir bra för att kunna visa upp lite tankvagnar...
Dock gäller det I moderna hamnar att ha växlar och spar som är relativt slanka och lok gärna dieslar av typ T44 eller liknande som går bra och man slipper ju då kontaktledning. Så här spontant, så skulle det bli rätt häftigt med en L-formad växlingsanläggning där den ena delen skulle vara själva hamnen och den andra bangården där man samlar vagnar I väntan på att de behövs för lasting eller ska iväg till linjen som kanske kan var ett doldspr eller försvinner under en viadukt. Kanske kan man fläska på med en hamn med två pirar, om man har plats. Där den ena är lite trängre och med äldre magasin som hopbyggda Faller magasin och silot längs ut. På andra sidan kanske några fiskebåtar från Kibri och den gamla store kuttern från Lindberg. Glöm inte lägga ett kylhus för fisken och ett spar för kylvagnar som lastar direct till vagnarna. Den ut med åskådaren kan då använda till containerfartyg eller Ro-Ro fartyg men då får man nog lägga till en ramp så att de kan använda de lastportar I för eller i aktern. Kanske får man plats för avställning av bilar som ska levereras vidare av importörernas återförsäljare. Glöm inte att placera inhängnad over området och en port over järnvägsspåren.
Förr var kustfarten livligare och man lastade av godset med kranar och det krävde mer muskler av hamnarbetare. Antalet magasiner var store och bilar som trafikerade var mindre. Likaså var det inte ovnligt att spårsystemet var store. Lika så va anatelet fartyg store för de var mindre och kanske kan man anlägga en barrack för att ta hand om passagerare som väntrum och exepedioner för dessa. Om man vill kan man ju lägga till plats för bilfärja med trappvagn som kunde ta sig för ingången på deras fjärde däck. I visa fall blev dessa så småningom ersätta av fastare ramper och den där barracken utbytt av en terminal. Dessa småfärjor försvann ur trafik under 1970-talet då de erstteas av store färjor som trafikerde till större orter eller hamnar.
Allt beror på olika saker, hur stor plats du har, vad vill du åstadkomma och tidepok. Idag finns det ju en hel del hamnar som har blivit marinor med promenadstråk och har man tur, så kanske kan man tyda var spåren gick... Det finns nog inte så mycket generella hamnar, de mindre byggdes nog för att hantera få godslag, kanske för sågen eller massafabriken, och de som hade möjlighet att anlägga en egen kaj var rätt stora industrier. Småhamnarna fick oftast dödstöten när tågen kom och sista spiken var när lasbilarna och vägnätet blev allt effektivare. Kusttrafiken idag är i dag nära nog noll, än fanns det en hel del 50 år sedan men de mindre båtarna i kanalerna och sjösystemen fick det svårare och svårare att få det att fungera. Lika så med passagerartrafiken, det fanns ju gott om ångbåtar som fraktade folk och varor men tågen kom och gjordet det bättre och framför allt snabbare, sedan kom riksvägen. Idag ser man mest turisttrafik och småbåtar. En del hamnar hade kranar en del inte. Kranarna var något som man var stolta över och med dem kunde de lasta av även de båtar som inte av någon anledning sådana ombord och hamnkran var säkrare för båtarna än att använda deras egna.
Det är inte av en slump att hamnarna i kusten kom att bli oftast rätt stora anläggningar. Förr var det gott om aktivitet och byggnadre, idag förutom spannmålssilot, några oljecisterner och några gamla kontorsbyggnader så är det gott om plana ytor och asfalt. Det mesta går idag på containers. Och spåren för tågen anpassats till det. Förr hade om inte varje magasin egna spår som ibland kunde gå i virrvarr, idag är det spår med kanske en rundspår som servar containerkranarna. Kanske finns det kvar fiskebåtar vid en av kajerna men antalet av dem är rätt få och båtarna blir oftast allt större.
Järnvägarna har varit rätt snåla med spår och även till halvstora hamnar så var det oftast mindre spår än man förväntar sig. Spår till magasinen, de större i varje fall, någon kaj och uppställningspår för de vagnar som väntar på deras tur. Stora hamnar idag är fullt med asfallt, vägmarkeringar och kanske skokartong som magasiner för tull och varor som väntar på att skeppas ut, annar ett par stora container kranar och den ena raden efter andra med containers. Glöm inte parkering för importbilar...Båtarna har blivit färre med färre turer men de har ofta vuxit upp. En oceangående fraktbåt idag är minst 150 meter lång, oftast runt 180 eller 200 m eller ännu mer och de bara växer i storlek. Något som blir för stort i vilken anläggning som helst.
En kusthamn är oftast som en storhamn i miniatyr. Anläggningen är mindre, båtarna som angör är det också men även de tar plats. Nu talar vi om de hamnar som var intressanta för järnvägen att nå. De sällan la ut spår till en hamn för några småångare eller enstaka fiskbåt. Idag som kan tänkas angöra hamnen är nog en mindre containerbåt på kanske runt 100-125 meter, en mindre bulkbåt för spannmålet. Några halvstora magasin i plåt eller tegel som ersatt de gamlabyggnaderna, som inte hunnit bli k-märkta. De som har blivit det är nog ett företagshotell och kanske en del av en av byggnaderna harblivit ett gym Glöm inte att lägga modern staket runt området med vaktstuga vid ingångsinfarten till anläggningen. Gott om plats för långtragare och släp, kanske ett fikaplats för dem som väntar på att lasta av. De är ju rätt långa så de kräver plats för att vända och lasta...
Kustsjöfarten var ännu livlig fram till 70-talet. Än kunde man se båtar som var i form och storlek som Artitechs Noordborg var ännu i trafik, oftast i rätt dålig skick som korsade Östersjön, tyvärr så hände det årligen att när de var fullastade så gick de under i höststormarna. Efter murens fall så dök det många flodbåtar och kanalbåtar från Östeuropa som sista spiken i kistan. Idag går dessa varor på tåg, långtradare som oftast dyke upp med frakt eller passagerafärjor. Tillbaka till 40 år sedan, Då var det många hamnar som hade färjetrafik, färjorna var betydligt mindre och brokiga och avgångarna var tätatre. Till exempel på detta, Silja Line hade tre passagerarbåtar och fyra färjor som angick till Åbo från Stockholm eller Norrtälje. Än kunde man se gamla motorpråmar i trafik som hade fått en fiskebåtsliknande styrhytt i aktern med dito dunk-dunk motor, en del stod förtöjda i väntan på nästa tur som aldrig kom. Glöm inte en kustbevakningsbåt, de behövdes!
Kåkar som funkar bra i en hamnanlggning: Walthers 933-2917 som modern magasin, 933-3022 (Spannmålssilo), Diverse Pikehouse hus som man kombinerar till en större (jo jag sa att de är stora), Kibris hamnkran i ett par ex 38510, containerkranar finns hos många så de nämner jag inte här speciellt, lika så containers.., Fallers 130789 hopbyggda som en äldre magasin som kanske är lite väl lyxig alternativ till de i trä som byggdes i de mindre hamnarna, Fallers 130933 blir bra som kombinerad tull och förvaltningshus.... Oljecisterner finns men del som gör.. Walthers 933-4020 blir faktiskt rätt bra som expeditonsbyggnad också.
Båtar som finns, vi börjar med de mindre, Kibris fiskebåtar och av deras flodbogserbåt kan man fixa till en mindre hamnbogserare ganska lätt. Lindbergs Fiskebåt i skala 1/90 som uthavsfiskebåt, Artitechs lilla passbåt som kombinerad räkkryssningsbåt eller något som ett gäng entusiaster driver som fungerande museibåt och till just utflykter Artitechs Noordborg som är klockren, Graupners Neptun som en mindre lastbåt (Som vattenlinjemodell är den liten nog att fungera som en större båt, fast den behöver nog en scrachbyggd överskrov, och den funkar som fraktbåt från slutet av 60-tal och kan nog anpassas till en mindre containerbåt, ändå är den liten båt!), Dean Marine har en del båtar som skulle gå väldigt bra men de är dyra och sättat sågen i dem för att göra dem som vattenlinjemodell kräver en del mod. Deras Anna-Maria är dessutom i skala 1/83. Lindbergs Coast guard kutter så kan man få en hyfsad kustbevakningsbåt.... Funderar du på kanaltrafik, Fallers passbåt är nära nog perfekt, om den är baserad på en existerande båt så skulle jag sldrig sätta min fot där om den gick i skärgådstrafik, som kanalbåt typ modern är den nära nog perfekt.
) med intresse och glädje!
Det bara flödade ut ideer å det trevligaste!
)
![[JC_doubleup.gif]](./images/smilies/JC_doubleup.gif "Tummen upp"){kind=small}
förlängning/modernisering av Puffs originalritning så som den skulle kunnat gjorts om man velat. Jag tänker göra styr- och manskapshus ett par snäpp modernare. Däremot gör jag ingen framåtlutad för därför att fartyget fortfarande är gjort för kanaltrafik med slussar och då ser man till att fartyget passar som en handske 
