Godstrafik till och från pappersbruk

[kjaxne]

För ett framtida modulbygge har jag planerat att ha med en del av ett pappersbruk dit leveranser sker till stor del över järnväg. Troligtvis blir det bara mindre del av pappersbruket som gestaltas för att få plats i modulform på bra sätt, men jag önskar realism i trafiken. Så även om bygget ligger en bra bit i framtiden så har jag länge funderat kring vad för trafik som sker till och från ett pappersbruk.
Som förebild tänker jag använda Frövifors dit jag vet att viss trafik sker över järnväg. BillerudKorsnäs har ju ett gäng egna lok och jag har för mig att något ska finnas eller har funnits där. Där tillverkas enligt Wikipedia Vätskekartong och förpackningskartong, men för min del blir nog bygget pappersbruk generellt utan att specificera allt för många detaljer. Jag tänker mig att det ska vara runt millennieskiftet fram till nutid som jag försöker efterlikna. Det jag vet att levereras med tåg är massaved. Jag har även sett slutna vagnar av typ Hbikks eller Hbins ståendes där. Det jag undrar över nu är vad för vagnar som är av intresse att ha och hur frekvent det kan tänkas rimligt att det trafikeras.
När det gäller massaved har jag planerat ett bygga (det gäller N-skalan) ett gäng Lnps-vagnar så den biten har jag koll på. När det gäller slutna vagnar tänker jag att Hbins och Shimms kan vara lämpligt eftersom dessa finns i N-skala och jag redan har samlat på mig några sådana. I alla fall pappersrullar skickas ju i sådana vagnar om jag förstått rätt.
Vad mer behövs? Jag antar att även kemikalier skickas över järnväg där det är möjligt, men vad för något är det som pappersbruk kan tänkas behöva och vad för vagnar används för det?
Tar tacksamt emot all kunskap i ämnet som finns här

[BAn]

I boken om Aspa järnvägar av Håkan Jaldung 2015, ISBN 978-91-980363-3-6, finns på sidan 35 en graf om transporter till och från sulfatfabriken i Olshammar, som producerade pappersmassa.

Intransport sker av
- massaved
- spån och flis
- kokflis
- kalk
- salt
- kemikalier
- kol
- diverse

Uttransport sker av
- pappersmassa
... och i luften den omisskännliga doften av sulfatfabrik!

Förstår jag det rätt så är BillerudKorsnäs Frövi/Rockhammar både sulfatfabrik och pappersbruk med vätskekartong och förpackningskartong som slutprodukter?

/Bengt

[tågtyckarn]

Googla Fredriksbeergs bruk pdf.

Du får upp många pdfer men den med 31 sidor laddar du ner. Läs den.

Det är en bra början sen får du fortsätta fråga.

En enkel regel. Du måste ha mer ved in än du får massa ut.

[kjaxne]

Googla Fredriksbeergs bruk pdf.
...

Jag antar att du syftar till "Fredriksbergs pappersbruk – industrihistorisk kartläggning med avseende på förorenad mark, rapport 2000:11".
http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/Sv/ ... sbruk.aspx

Den har jag kikat i då jag hittade den länkad här innan Jag har även försökt läsa på lite om hur tillverkningen går till. Men det hjälper inte så mycket i de funderingar jag har nu om vad för vagnar som jag ska fokusera på.

I boken om Aspa järnvägar av Håkan Jaldung 2015, ISBN 978-91-980363-3-6, finns på sidan 35 en graf om transporter till och från sulfatfabriken i Olshammar, som producerade pappersmassa.

Jag ska se om jag kan få tag på den boken och kika på det, den verkar gå att beställa till biblioteket här i alla fall. Men är det mycket som gäller modern trafik då så det blir relevant för mig?

Förstår jag det rätt så är BillerudKorsnäs Frövi/Rockhammar både sulfatfabrik och pappersbruk med vätskekartong och förpackningskartong som slutprodukter?

Det stämmer bra. Jag vet inte exakt hur produktionsfördelningen ser ut men jag tror att i Rockhammar tillverkas det enbart någon form av pappersmassa. Vad jag hört så går det väldigt mycket transporter av pappersmassa på lastbil från Rockhammar till Frövi för vidare bearbetning. Om jag minns rätt har Rockhammar tidigare haft mycket massaved in i sin produktion och haft lager av detta intill, men jag har inte åkt förbi där på länge nu och de aktuella satellitbilder jag sett har inget sådant längre men man kan se högar med flis där. I Frövi har de stort lager av massaved men jag vet inte om de även tar in flis eller om de bara tillverkar eget där på plats. De har i alla fall leverans av massaved även med lastbil.

Transporterna av pappersmassa mellan Rockhammar och Frövi är så stora att det har diskuterats om de ska upprätta en pipeline för att slippa alla lastbilstransporter. Det har även varit på tal om den igenvuxna järnvägen mellan Sällinge och Rockhammar skulle byggas ut till att gå fram till bruket, men än så länge är det bara idéer som diskuterats utan att det än hunnit leda till något mer vad jag hört.

För min del kommer dessa detaljer inte spela någon större roll då min avbildning kommer se det som ett pappersbruk med sulfatfabrik med en geografisk plats bara. Det som är mest intressant är vad för råvaror utöver trävarorna som kan fraktas in med järnväg och hur. Sedan även om de vagnar jag listat ovan för utlevererar kan tänkas räcka. Men det är ju alltid intressant att lära mer runt ikring än enbart de detaljer som behövs för egna byggen. Svensk industri och dess historia är alltid intressant

[BAn]

I boken om Aspa järnvägar av Håkan Jaldung 2015, ISBN 978-91-980363-3-6, finns på sidan 35 en graf om transporter till och från sulfatfabriken i Olshammar, som producerade pappersmassa.

Jag ska se om jag kan få tag på den boken och kika på det, den verkar gå att beställa till biblioteket här i alla fall. Men är det mycket som gäller modern trafik då så det blir relevant för mig?

Nej, där fanns bara en skogs- och industribana utan kontakt med det övriga järnvägsnätet. Skogsbanan från Tivedsvägen till bruket, dryga 21 km, lades ned redan 1952. Det var en 600 mm-bana. En del av det rullande materialet, som oftast köpts från andra banor som lades ned, finns idag i Mariefred. Där fanns dock en beskrivning om insatsvaror i en sulfatmassefabrik.

Boken är i övrigt intressant för oss smalspåriga gamlingar, men något svårläst genom sin struktur. Den berör inte modern trafik på stora banor.

Har du varit vid Fagertärn och tittat på röda näckrosor, så har du gått på den gamla banvallen.

/Bengt

[Johan Molin]

Det finns en bok skriven om Aspa Bruks lastbilar också, med hela deras fordonsflotta beskriven i detalj, förvånansvärt intressant för en tåg- och båtnörd!

Sedan var skutfrakterna mycket omfattande, så det blev verkligen en knutpunkt för allehanda trafikslag!

Annars tänker jag mest på salig Leif Palms fantastiska modell av Munksjö sulfatfabrik i Vaggeryd. Förvisso inget pappersbruk men en stor inspirationskälla, finns att läsa och drägla över bilder i Krister Brandts serie Modelltåg 93!

Min nyss hädangångne svärfar arbetade på Nymölla pappersbruk som ingenjör alltsedan fabriken byggdes i slutet av 1950-talet. Det finns en bok som jag tror heter "Magnifik Magnefit" eller liknande. Den torde ge en massa (!) upplysningar om hur ett pappersbruk fungerar. Länge hade man järnvägstransporter också, f n ligger tyvärr spåret i träda.

[Mölle-Mats]

Jag brukar ju bo i Fors när jag besöker södra Dalarna, ofta i ett litet radhus precis vid järnvägen utanför StoraEnsos kartongfabrik (där min bror jobbar). Man producerar kartong som är avsedd för livsmedelsförpackningar, cigarettpaket o dyl, och i alla fall utleveranserna sker nog i huvudsak med järnväg. Sist jag var där uppe så råkade man hålla på med att växla in några vagnar på fabriksområdet när jag skulle dra iväg på någon av mina eskapader, och eftersom jag hade kameran med mig så "brände jag några skott" - jag hoppas att den här bilden kan vara till någon nytta eller tjäna som inspiration.

Inleveranssidan har jag dessvärre dålig koll på, intaget av massaved är placerat i andra änden av fabriken och det ligger mer i skymundan så jag har inte kommit förbi där. Jag tror dock att den huvudsakligen sker med timmerbilar, många rör sig längs vägarna i trakten och det finns en vågstation i norra väginfarten till fabriken/samhället. Och jag har aldrig sett något timmertåg vid mina besök.

Även inleveranser av andra insatsvaror etc sker nog i princip uteslutande med lastbil, i södra änden av fabriken finns det en godsmottagning där det ofta står ett flertal långtradare och lossar.

[Johnny]

Värö bruk är ett bra exempel, där sker in- och utleveranser både med tåg och lastbil. Till bruket levereras massaved och sågtimmer och från bruket körs pappersmassa och sågade trävaror. Massaved och sågtimmer levereras på timmervagnar, andelen sågtimmer som går på järnväg är lägre än för massaved. Pappersmassa och sågade trävaror körs iväg i täckta vagnar. Leveranser av kemikalier sker nog med bil, jag kan inte påminna mig att jag sett några tankvagnar där. Bruket har stora lager i Varbergs hamn och de flesta transporterna från bruket till hamnen går på vagnar. Det vanligaste loket som används i trafiken är T44/Td, men man kan även se TMY/TMX/TMZ, ibland med en Traxx på släp eftersom spåret mellan bruket och Västkustbanan inte är elektrifierat. Vid bruket finns en bangård som ägs av Varbergs kommun, där brukar en T44 stå från fredag eftermiddag till måndag morgon.

På sjuttiotalet när bruket var nytt drogs tågen först med T21 eller T23 mellan bruket och Varberg, senare med Du mellan Varberg och grenspåret till bruket och sedan T21/T23 upp till bruket. Vid grenspåret fanns då - och nu - ett stickspår där det går att ställa upp ett ellok.

Det finns förmodligen mycket mer att berätta om den här trafiken, men det här är vad jag vet.

[Arne Lindgren]

Det är ingen slump att Örnefors kommer att producera massa av gran, enligt sulfitmetoden.
Jag har jobbat en sommar I Hörnefors med att barka grantimmer till Gammal Norrlands Akvavit.
En biprodukt är väldigt rent cellulosasocker, bra att jäsa och bränna på.

För att få mer transporter kommer jag att ta in granflis från Arnesvall (Arnäsvall ligger norr Övik), barken går bra att elda med.
Grantimret kommer med båt till Linahamn..
Hamnkrogen I Liinahaamari var med till Bankalaset.

[lars t]

I Värmland finns idag tre stora "pappersbruk", varav Gruvöns bruk i Grums och Stora Enso i Skoghall är de största. Det tredje är fd Billeruds Bruk i Säffle. Transport av skogsråvara sker till dessa både med tåg och bil - till Skoghall går tågen på den breddade NKlJ-banan och de två andra ligger vi fd BJ. Grums har/hade eget växellok, en Z 65 tror jag, och i Skoghall växlar trafikentreprenören. En gång i tiden hade Billerud i Säffle eget ånglok för växlingen, men det var länge sedan!

Till det minsta bruket, Rottneros, på Fryksdalsbanan, kör Tågkompaniet med "gammeldanskar" virkeståg.

Vagnarna i timmertågen är de sedvanliga littrerna och loken vanligen Rc-varianter eller modernare "tyskar".

Helt säkert kan biblioteken hjälpa dig med litteratur i detta ämne!

Lars

[lars t]

Jag glömde Bäckhammars Bruk, men det har väl ingen järnvägsförbindelse.
Lars

[BAn]

det minsta bruket, Rottneros, på Fryksdalsbanan

... är vad jag vet inte ett pappersbruk utan producerar bara pappersmassa.

Så Värmlands nuvarande bestånd av pappersindustri torde vad jag kan finna vara följande:
- Bäckhammar
- Grums
- Skoghall
- Säffle
och
- Forshaga (endast pappersförädling)
- Rottneros (endast pappersmassa)

Nedlagda är:
- Deje
- Forshaga (förutom pappersförädling)
- Koppom
- Mölnbacka
och
- Edsvalla (var endast massabruk)
- Segmon (var endast massabruk)

Några fler eller fel?

/Bengt

[kjaxne]

Tack för alla litteraturtips, det ska kollas upp så får vi se sen om jag blir mer insatt
Bra Bild från Mölle-Mats som visar att jag tänkt rätt med utleveranser till stor del i alla fall. Får se till att göra en utflykt och fota jag med så kanske jag kan lära mig mer den vägen också.

[d680ae]

...
När det gäller slutna vagnar tänker jag att Hbins och Shimms kan vara lämpligt ....
... I alla fall pappersrullar skickas ju i sådana vagnar om jag förstått rätt.
...

2- eller 4-axliga H-vagnar i "normala" eller "skräddarsydda" utföranden kan vara helt rätt. Med skräddarsydda avses främst anpassade extrahöga tak och dörröppningar, höga och/eller breda lastprofiler. Vissa anpassningar har syftat till att optimera dimensionerna för maximal rymd av pappers-/linerprodukter på rulle, medan andra har syftat till att förbättra möjligheterna till returfrakter av specifika produkter. Graden av anpassning har varierat med kunderna och deras transportupplägg. I brist på modeller av de mer märkbart skräddade varianterna får man kanske hålla till godo med normala versioner. Vad man dock under inga förhållanden skall involvera i transporter för skogsindustriernas uttransporter av färdigprodukter är Shimms. Det är en vagntyp "skräddarsydd" för stålindustrins motsvarande behov vid uttransport av valsad tunnplåt på rulle. På den ställs helt andra krav och därför har den egenskaper som skulle göra den totalt malplacerad i rubricerad trafik.