Tyska tankvagnar för flytande syre i Sverige

[BoJ]

Vagnar för flytande syre blev populära tidigt 50 tal. Det berodde på ny teknik för framställning av stål.
Minst 5 tidigare Tyska vagnar får nytt hem i Sverige. Dessa vagnar var redan avsedda för syretransport, då till Tyska V2 projektet som krävde mycket flytande syre. Efter kriget blev vagnarna i stort arbetslösa. Nu får 5 vagnar nytt liv i Sverige.
AGA får 1952 en tvåaxlig vagn och Fosfatbolaget får 1953 två tvåaxliga och två boggivagnar, de senare står förebild till modellen från Artitec. Dessa fyra vagnar var inregistrerade som privatvagnar vid JLJ, Johannisberg-Ljungaverk-Järnväg, en liten privatbana som Fosfatbolaget ägde och där underhölls tankvagnar för farliga ämnen. Dessa vagnar syntes till var helst stålverk fanns och i Stockvik söder om Sundsvall.
Erik Sundström har skrivit en artikel om dessa vagnar i TÅG 1/95
Modellen är vad jag kan se helt autentisk och märkningen är helt korrekt.
En mycket trevlig modell.

Vagnarna fick ny målning av tanken sent 50tal och ytterligare målning av ny typ 1960-70, avställda 1975.
BoJ
Modell

Förebild vagn 502034. Bild lånad från BD Vagn 502031 har skylten placerad längre fram och det är rätt.

[Johan Molin]

Tack för att du levererade just precis de pusselbitar jag saknade om vagnarnas fortsatta öden!

Detta då jag själv införskaffat en Artitec-vagn, som konstigt nog syntes till vid Hästholmen, alltid med beväpnade vakter. Statsmakterna nekade kategoriskt att vagnen hade något som helst med hemliga vapentester på Stora Lund att göra, och försvann från bygden i och med att det svenska utvecklingsprogrammet för atomvapen stoppades 1968.

Hur detta hängde ihop har ännu ingen lyckats lista ut, då det inte finns några officiella handlingar i ärendet över huvud taget att upphitta ...

Håller i övrigt med, en mycket trevlig vagn!

[magnus63]

Vagnar för flytande syre blev populära tidigt 50 tal. Det berodde på ny teknik för framställning av stål.

Eftersom de där vagnarna gått på Domnarvet i Borlänge är jag rätt säker på att det är KalDo-färskning det handlar om. Istället för att
blåsa råjärnsmältan med luft (Bessemer-metoden m.fl.) så kom Bo Kalling på Domnarvet på att det går snabbare med syrgas. Därav Kaldo (Kalling Domnarvet).