Att ha "fascinerat kul" är det viktiga! Just på frågan om den blir större än man kan hantera finns en inledande byggnadsplan:Johan Molin skrev:Det låter fantastiskt spännande! Du har hittat ett koncept som i varje fall jag är svårt fascinerad av! Hoppas att du hittar fram till en "värld som inte är större än du kan hantera", eller hur det var han uttryckte sig, salig KBran. Jag är helt övertygad om att vi tillsammans här kommer att ha fascinerat kul tillsammans kring din "världsbild" med Smålands Burseryd i centrum!
Steg 1: Burseryds stationsområde med räls, perronger, lastbryggor, bangård med ballast (sand) och stationshuset skall vara på plats. Därmed kan storyn ta fart på allvar! Vi är då tbx på min lite verklighetsfrämmande historieskrivning om hur banan kom till. Har noggrant studerat det mesta som finns nedtecknat från verklighetens VCJ. Verkligheten är den att pengarna tröt. HNJ köpte den för ett belopp motsvarande den fordran HNJ vid tillfället hade på VCJ. I min värld gick VCJ förlorat till HNJ via stora kalas, flytande föda samt spel och dobbel
. (Jag har en plaaaann... Mina historiska personer har en hel del att stå till svars för för inför kommande generationer[JC_doubleup.gif] !)Steg 2: Linjerna till "trafiksystemet på f.d. VCJ, HNJ och BAJ". (Läs resterande spårplan) byggs upp. Här är det tänkt att dyka upp anekdoter från linjebygget. Om t.ex. änkan Månsdotter (hängde Du med på den?) som definitivt inte tänkte släppa till sin lilla åkerlapp till citat: "-järnhästar komna från helvetet", att skrämma henne, hennes get och ko! Vid ett möte med grannen gick hon på: ".....rykande, frustande och dånande järnhästar, åsså ska hela djävulens anhang setta bakom monstret på flere vagnar kopplade ätter varann. Vem sa styra så en inte rätt som de ä får in allt ihop i lagårn?... o.s.v." Åtskilliga voro de från bolaget som på alla sätt och vis försökte blidka denna.... Vi slutar där. Mer följer när stugan, änkan, kossan, geten och åkern finns på plats.
Steg 3: Nu har man en gräs-, hus-, väg-, stolp-, och trädfri, men inte "folkfri" miniatyrvärld att pyssla om och placera "bygghörnealster", "köksbordsalster" och/eller allt annat som är användbart i denna lilla värld. Så blir det och därefter tar "miniatyrsamhällsutveklingen" fart och pågår under resten av livet! Jag tänker nämligen varken sälja huset eller flytta. Hobbyrummet är redan välkänt hos både hustru, familj, ex, släkt och bland vänner. Trots att bygget inte påbörjats har redan full acceptans uppnåtts i alla led! Allt under parroller som "- Älskling! Du vet var jag är om Du behöver mig", "Gå aldrig in i tågrummet om inte jag är där! Du kan skada något dyrt!", "Man får aldrig gå in i morfars/farfars tågrum om inte farfar/morfar är med!", "Du lånade väl inte den från tågrummet???", Vaaaaaaaaaad göööööör niiiiiiiiiii här inne när inte jag är här?" m.m.
! Kom just på att skaffa bra lås och EN nyckel (min 
!) Rummet har betongväggar, betongtak och brandsäker dörr. Dessutom ligger det i källarplan. Allt med tanke på brandsäkerheten. Huset kanske brinner, men ta mig tusan inte tågen!! Tanken är även att till bygget koppla något vi kan kalla "En amatörminiatyrförfattares debutmodelldokumentär" där händelser och anekdoter, historiska eller vardagliga, betydelsefulla eller obetydliga, tråkiga eller jättekul från tiden 1959-1969 i min lilla miniatyrvärld räddas till efterlefvandes kännedom 
.Dokumentären kommer fortlöpande att skrivas av flera generationer skollärare i den s.k. sockenskolan i Burseryd. En av dessa, Carl Arvid Algebra Ambjörnarp, är vid (mitt) VCJ´s planerande boende i Landeryd. Han är nyutexaminerad och har dessutom ett stort järnvägsintresse. Redan före examensdagen bestämde han sig för att skriva en bok om VCJ´s tillkomst. Nu har han en tjänst på gång, och har "-i anledning däraf stämt möte med kyrkoherden i Burseryd kommande tisdag för att söka en därstädes ledig tjänst som folkskollärare". För varje liten Preiserfigur som finns i (lådor och askar i) dag inom banområdet avser han nedteckna dessa levnadsöden. Dessa lärare fortsätter nedtecknandet ända till dess att undertecknad 1957 tillträder som baningenjör i min värld. Inte kunde väl folkskollärare Ambjörnarp vid detta tillfälle tänka sig att en av VCJ´s stationer en dag skulle bära hans efternamn, men så blev det. Första boken blev så väl mottagen att man tyckte att han skulle hedras på detta sätt. Så kunde det gå till i VCJ´s barndom!
![[JC_doubleup.gif]](./images/smilies/JC_doubleup.gif "Tummen upp"){kind=small}
Äsch... Jag tror dock på Vår Herre, och det är det viktigaste! "- Du skall inga andra gudar hava jämte mig!" är ett av Herrens heliga bud. Visst kan modelltåg vara gudomliga, men det känns inte riktigt bra att t.ex. få frågan "-Vad gjorde Du i går kväll? Vi saknade Dig på puben!?" ..och behöva svara... "-Jag var i templet hela kvällen! Kom inte därifrån förrän efter tolv! Hade ett h-e att få änkan Månsdotter att sitta ordentligt på min nytillverkade bänk! Jag fick liksom inte till det hela till belåtenhet och kärringen blé sne gång på gång! Fick göra om flera gånger. Dessutom damp lilla Anna ner i golvet så att underredet sprack och hela vädringen förstördes!" Man utgår ju liksom från att ALLA vet vilket lok "Lilla Anna" är, eller hur?
.
) - däremot så är risken stor att en kamera hänger runt halsen! 
