En ganska liten pryl som mäter 40x26mm.
Har någon koll på lite mer info om dessa hus? Vad är det för transformatorer som sitter här? När började man bygga denna typ av hus osv.
Toppbilden, visa:
Transformatorhus
-
Beeblebrox
- Inlägg: 283
- Blev medlem: 06 jan 2012, 22:20
- Ort: Kalmar
Transformatorhus
Veckan som har gått har jag ritat ihop ett litet transformatorhus och igår körde jag ut det. Idag fick jag på lite färg också.
En ganska liten pryl som mäter 40x26mm.
Har någon koll på lite mer info om dessa hus? Vad är det för transformatorer som sitter här? När började man bygga denna typ av hus osv.
En ganska liten pryl som mäter 40x26mm.
Har någon koll på lite mer info om dessa hus? Vad är det för transformatorer som sitter här? När började man bygga denna typ av hus osv.
Daniel Jonsson
Kalmar Modelljärnvägsklubb
Kalmar Modelljärnvägsklubb
Nätstationer
Hej!
Trevligt litet "transformatorhus" Du har fått till. Den riktiga termen skulle jag vilja hävda är nätstation, ofta i elkraftsammanhang kallad "kiosk".
En nätstation innehåller en eller två transformatorer som omvandlar 10 kV eller 20 kV (trefas) mellanspänning till 400 VAC (trefas) i lokalnätet, d.v.s. de 230 VAC per fas som Du och jag får ut ur "två hål i väggen" hemma. Nätstationen innehåller ofta också 1 - 5 trefasbrytarfack på mellanspänningsnivån. Idag prefabriceras de flesta nätstationer i plåt eller betong i fabrik och placeras på förberedda fundament på plats där mellanspänningskablar och 400 V-kablar ansluts. I många fall anpassas exteriören på stationen så att den skall passa in . T.ex. kan en plåtstation fås att se ut som om fasaden är i trä med stående läkt målat i gult för att passa in bland äldre trähusbebyggelse. Ute på landet dominerar dock de standardbetonade betong och plåtstationerna (oftast i "mossgrönt" eller "falurött").
Den dominerande svenska tillverkaren idag, KL Industri i Finspång (tidigare Grytgöl), utvecklade sin första nätstation 1960. Senare har andra tillkommit, t.ex. Holtab i Tingsryd på 1970-talet, Nätstationsalliansen i Falkenberg och Norrmontage i Järpen. Ett viss mått av import finns också från Baltikum.
Tillkomsten av prefabricerade nätstationer sammanfaller med att allt mer av mellanspänningsnätet har förlagts i kabel. Först i tätorterna, och på senare tid - främst efter stormen Gudrun - även på landsbygden.
Från elektrifieringens början byggdes stolplinjer både för mellanspänning 10 kv eller 20 kV (det förekommer även 6 kV och 33 kV även om det är sällsynt) och för 400 VAC. Så kallade distributionstransformatorer mellan dessa spänningsklasser byggdes in i "transformatortorn" eller sattes utomhus på stolpe. Transformatortorn finns det inte många kvar i drift idag, men desstå flera distributionstransformatorer på stolpe. Ibland överlever de t.o.m. kabelifieringen - man kan se en ensam stolpe med transformatorn på 4 - 5 meters höjd, till vilken det kommer upp en mellanspänningskabel och en 400 V-kabel som sedan försvinner under marken igen. Annars vore detta en typisk kandidat att ersätta med en liten nätstation.
Hemsidor för den som vill fördjupa sig och hitta fler exempel;
http://www.kl-industri.se/
http://www.holtab.se/
http://www.natstationsalliansen.se/
http://www.norrmontage.se/shop
MVH / Per N
Trevligt litet "transformatorhus" Du har fått till. Den riktiga termen skulle jag vilja hävda är nätstation, ofta i elkraftsammanhang kallad "kiosk".
En nätstation innehåller en eller två transformatorer som omvandlar 10 kV eller 20 kV (trefas) mellanspänning till 400 VAC (trefas) i lokalnätet, d.v.s. de 230 VAC per fas som Du och jag får ut ur "två hål i väggen" hemma. Nätstationen innehåller ofta också 1 - 5 trefasbrytarfack på mellanspänningsnivån. Idag prefabriceras de flesta nätstationer i plåt eller betong i fabrik och placeras på förberedda fundament på plats där mellanspänningskablar och 400 V-kablar ansluts. I många fall anpassas exteriören på stationen så att den skall passa in . T.ex. kan en plåtstation fås att se ut som om fasaden är i trä med stående läkt målat i gult för att passa in bland äldre trähusbebyggelse. Ute på landet dominerar dock de standardbetonade betong och plåtstationerna (oftast i "mossgrönt" eller "falurött").
Den dominerande svenska tillverkaren idag, KL Industri i Finspång (tidigare Grytgöl), utvecklade sin första nätstation 1960. Senare har andra tillkommit, t.ex. Holtab i Tingsryd på 1970-talet, Nätstationsalliansen i Falkenberg och Norrmontage i Järpen. Ett viss mått av import finns också från Baltikum.
Tillkomsten av prefabricerade nätstationer sammanfaller med att allt mer av mellanspänningsnätet har förlagts i kabel. Först i tätorterna, och på senare tid - främst efter stormen Gudrun - även på landsbygden.
Från elektrifieringens början byggdes stolplinjer både för mellanspänning 10 kv eller 20 kV (det förekommer även 6 kV och 33 kV även om det är sällsynt) och för 400 VAC. Så kallade distributionstransformatorer mellan dessa spänningsklasser byggdes in i "transformatortorn" eller sattes utomhus på stolpe. Transformatortorn finns det inte många kvar i drift idag, men desstå flera distributionstransformatorer på stolpe. Ibland överlever de t.o.m. kabelifieringen - man kan se en ensam stolpe med transformatorn på 4 - 5 meters höjd, till vilken det kommer upp en mellanspänningskabel och en 400 V-kabel som sedan försvinner under marken igen. Annars vore detta en typisk kandidat att ersätta med en liten nätstation.
Hemsidor för den som vill fördjupa sig och hitta fler exempel;
http://www.kl-industri.se/
http://www.holtab.se/
http://www.natstationsalliansen.se/
http://www.norrmontage.se/shop
MVH / Per N