SDJ Faktabank - Laster på VGJ

[H0n3]

Som underlag för min trafik har jag lyckats samla ihop en lista över vad som fraktades på Väsergötland-Göteborgs Järnväg VGJ. Se nedan:


Gunnilse
Här fanns ett tegelbruk och VGJs grusgrop med eget spår. Grusgropen inköptes och användes framför allt under järnvägens byggnad.

Sollebrunn
Förbi Sollebrunn gick också Riksettan på sin tid. Vägen var stensatt med smågatsten.

Stora Mellby
Ett av dåvarande Lantbrukarnas Mjölkcentral, LMCs, mejerier låg här liksom snickerifabrik och en mekanisk verkstad som troligen också skickade varor med VGJ.

Nossebro
En av de större orterna på vögen. Hör fann man Necks Mekaniska Verkstad, ett

Essunga
Framför allt spannmål via det spannmåslager som fanns hör.

Vara
En verklig centralort i Skaraborg. Varaslättens spannmålslagerhus samlade upp

Tråvad
Spannmål, ägg

Kvänum
Mekanisk verkstad, tegelbruk, snickerifabrik.

Öttum
Mekanisk verkstad (fläktar, gröpkvarnar)

Skara
Skaraborgs läns slakteriförening, Svalöfsbolagen (utsäde), Västergötlands äggexportförening, Spannmålslagerhus, charkuterifabrik, mejeri, mekanisk verkstad, skofabrik, snickerifabrik, gasverk.

Lundsbrunn
Badanstalt, grustag.

Götene
Träindustri, Mejeri, gjuteri, mekanisk verkstad, Svenska Mjölkprodukter AB.

Kinnemalma
Kalk (2,1 km järnväg till kalkbruket, 600 mm spv)

Gössäter
Cementtransport 3 km till Hönsäters hamn, hör fanns också Hellekis med Skånska Cements cementfabrik, samt ett stenhuggeri.

Forshem
Här knöts LHJ med VGJ.

Österäng
Ärnös glasbruk (butelj och fönsterglas)

Lugnås
Fram till 1919 fanns hör ett kvarnstensbrott, idag museum över den verksamheten i Lugnås Minnesfjöll.

Mariestad
Katrinefors AB (med spårförbindelse och egna lok och vagnar), AB Tidan (Unica), Kraft AB Gullspång, mekanisk verkstad, snickerifabrik, manufakturfabrik, bryggeri och gasverk.

Hasslerör
Mekanisk verkstad, snickerifabrik.

Torved
Knutpunkt till Gullspång, Gullspång gemensam med NBJ, Fagerlid såg och träindustri.

Hova
Träindustri, mejeri, slakteri, snickerifabrik.

Gårdsjö
Omlastningsstation till SJ och VGJ ändstation

Göteborg
Carnegie porterbryggeri skickade öl till västgötarna. Det var ju delvis detta som var orsak till att pråmtrafiken startade. VGJs bangård i norra ändan av hamnen ocg Carnegie bruk i södra ändan och ingen smalspårsförbindelse däremellan. Genom kopplingen till hamnen via Gullbergskajen bör också kol, pappersprodukter från Katrinefors AB och annat styckegods av olika slag ha transporterats. Gullbergskajen var Göteborgs angöringspunkt för trampsjöfarten inom Europa vid den tiden.
Cement, både säckad och i lösvikt anlände till Cementas dåvarande anläggning på Marieholm och pråmades möjligen över till Siporexfabriken på andra sidan Göta Älv.


/Peter

[Johan Molin]

Guldgruva! Du borde publicera listan under "Trafik" också!

[H0n3]

Ingen dum idé faktiskt. Jag visste inte riktigt var jag skulle lägga den så jag valde att ha alla SDJ Faktabank samlade på ett ställe. Det hindrar dock inte att jag lägger en hänvisningstråd under Trafik också.

Tack för tipset.

/Peter

[EMIL B]

Kul tråd!
Appropå grusgropen i Gunnilse, så berättade siste banvakten där, att gruset var av dålig kvalité, väldigt finkornigt och formbart så att det kunde bildas vattenfickor under sliprarna som gjorde att det blev sättningar när de stampade under tågens vikt. Då var gruset från Karlstadkulle ( Gräfsnäs ) av mycket bättre sort.

I banans första år var transporter av timmer från framförallt Gräfsnäs, Anten och Kvarnabo stora då risvedens skogar avverkades. Om jag minns rätt så står det i VGJ boken siffror på hur stort, men Gräfsnäs var då väldigt högt upp på listan av utskeppad godsvolym av banans stationer då. Även Anten hade ett eget stickspår till bäcken med XX namn, där det flottades timmer från en barkningsstation vid Valsjöns utlopp.

Annars när man pratar om gods, så är det ju alltid intressant med styckegods, som ju kan vara vad som helst, men som tillsammans genererade en hel del vagnslaster, tycker det är lättare att återskapa trafikflöden i modell när det gäller gods som ger hellaster. Medans styckegods som är så luddigt är svårare att strukturera, speciellt om man vill ha lite variationer och inte bara samma finka som går i samma kurs hela tiden. Så vad gäller VGJ har jag lite material någonstans hemma i form av fraktsedlar från 1913. Tar lite ur minnet nu.
Har några gamla fraktsedlar liggandes från lanthandlare Blomqvist i Anten. Över sådant gods som han skickade till sin bror i Sjövik. De hade var sin affär i resp. samhälle, minns inte om det var Gustaf eller Oskar som var i vilken ort nu, men tror det var Oskar i Anten, för övrigt det hus som är AGJ personalhus numera, och sägs det med, vara byggt efter samma ritning som brodern i Sjöviks affärshus.
Sedlarna är utfärdade 1913, och rör bland annat varor som kannor med fotogen, blåbär m.m. Men även tomflaskor som skickades till Mjörnsjö för vidarebefodran till bryggeriet i Alingsås. Antar här att anledningen att man skickade det med tåg till Mjörnsjö, var att det utgick organiserad hästskjutstrafik mellan Alingsås och Mjörnsjö.
Ska vid tillfälle kolla mer på dessa sedlar och se om jag kan komplettera med mer.

Något annat som genererade gods, var på höstarna när alla som hade lantställen utefter banan skulle tillbaka till Göteborg och ta med sig åretsskörd. Min mor vars föräldrar hade sportstuga i Olofstorp minns hur tågen från Mariestad till Gbg var en upplevelse att gå på under hösten, det slog emot en tjock väldoft av varmfuktig luft bärandes arom av äpplen, potatis och andra frukter som nu skulle tas med och förbrukas i hemmen under vintern. Något som säkert föranledde mer utrymme för gods i persontågen vid den tiden av året.

Med vänlig hälsning

[H0n3]

Hej Emil,

Mycket trevlig och intressant info! Du får gärna fylla på om och när du har mer att bjuda på. Tillsammans kan vi få en bra översikt över godsslagen och deras transportvägar.

Noterar också att jag nog borde städa lite i min lista. Dä saknas delar av mening med mera. Återkommer i detta ärende.

Mvh

/Peter

[Johan Molin]

Jättespännande! Men jag tycker fortfarande att hela tråden borde flyttas till mitt skötebarn; "Trafik" !

[H0n3]

Johan,

Jag skapade en tråd även under Trafik, men jag noterar att det nog gärna böir två skilda trådar trots allt. Det är nog lite olyckligt då man tappar tråden ( ) alltför lätt.

Ska fundera ut en lämplig modell för att slå ihop de två till en och då får den gärna finnas under Trafik. Vi kanske får hjälpas åt lite men jag återkommer som sagt.

/Peter

[PeO]

Från Karlstadlunde kördes mycket grus in på 60-talet, då Lidköping-Gårdsjö breddades kördes långa tåg med Tp-lok. Vid växlingsrörelser på linjen, kom loket in på signalsträckan för Loo-vägen vid Möllers verkstad ock klockorna ringde, men inget tåg kom. Jag minns att vi fick stå där och vänta en gång i barndomen. Infartsväxeln togs bort 1966 eller -67. Beträffande Gräfsnäs har jag hört att det var banans största utskeppningsstation under banans första år. mycket timmer kom inte bara från Risvedenskogen, utan även från Långared. Det roddes över sjön och kördes sedan med häst och vagn från badviken upp till stationen. Stationshuset brann 1/2 1914, Gräfsnäs-AGJ flyttades upp fån Björsared.
Vad kan ha skickats från Sollebrunn? hmm, två möbelfabriker, snickerifabrik, två lampskärmsfabriker, cmengjuteriet vid Karlstadlunde, syfabrik.........

[Svenne]

En eventuell komplettering med ömtåligt gods: Enligt min svärmor (snart 101), hemmahörande bl.a. i Stora Mellby och Lidköping, lastades det i Nossebro alltid ombord stora mängder av en "världsberömd" mockatårta från Nya Konditoriet på Storgatan.

Kanske svårt att modellera och göra lastkort för?

[Johan Molin]

Har jag kunnat tillaga en sachertårta för besättningen på galeasen Elida, så varför inte? (Den tillkom efter en infekterad diskussion på dåvarande Stinsen om strassinfattade amerikanska damer på hotell Sacher).

[thorpe]

Johan, jag tror dig! Långa godståg med Sachertårtor, skala 1:87, rullar ut i världen.

[PeO]

Så har jag letat fram statistiken från 1900, VGJ:s första år. Gods antal ton
Gräfsnäs 24 919
Göteborg 19 389
Anten 13 060
Sollebrunn 4 838
Vara 3 043
Nossebro 3 016
Skara 1 994
Kvänum 1 910
Sjövik 1 798
St Mellby 1 413
Statistiken omfatta Göteborg - Skara och Tumleberg- Håkantorp. Osäker på om Pedersbacke bytt namn till Tumleberg då
Efter 1919 torde Nossebro klättrat i listan, efter att Necks verkstäder startat. Etablering i Sollebrunn var på tapeten, men stins Julius motsatte sig detta, då han var orolig för att vattentilgången skulle vara otillräcklig, har det berättats för mig.

[BAn]

Så har jag letat fram statistiken från 1900, VGJ:s första år. Gods antal ton
[...]

Mycket intressant! Är det avsänt gods från resp. ort PeO?

/Bengt