Kattnosa Gulmåla Järnväg

[Maxieboy]

Ett sätt att komma ner i landskapet är att använda en spegel.
Tillverka ett stativ där spegeln placeras i 45 graders vinkel och fotografera sedan rakt uppifrån, genom spegeln.
Vänd sedan bilden rätt i Photoshop eller liknande program. GIMP är gratis

[P Falk]

Föreningen köpte en sådan mackapär av någon i Skövdegänget (står inne i verkstan om jag minns rätt). Består av ett stativ med gummifötter som håller en spegel som kan justeras till lämplig vinkel. Kameran dras fast med en skruv från stativet in i gängan undertill på kameran så det blir stabilt. Så du tar bilden uppifrån ner i spegeln så 2/3 av bilden träffar spegeln och en tredjedel banvallen under kameran (i de flesta bildbearbetningsprogram tar du bort den sista tredjedeln och "spegelvänder" det andra så hamnar man nästan i ögonhöjd, precis som Maxieboy beskriver ovan. Du kan väl testa den nästa lämpliga torsdag...

[P Falk]

Skövdegänget har förstås beskrivet tekniken på ett väldigt föredömligt sätt.
Under teknik/fotografering via deras hemsida finns gott om bilder o textmassa kring denna teknik.
http://www.wnj.se/index.htm

[Anders Johansson]

Det viktiga är att man har en spegel med hög kvalitet.
"Mammas puderspegel" är inte bra nog.
Helst skall man ha en "optisk spegel" vilket innebär att lusstrålarna reflekteras i ytan på spegeeln utan
att passera genom glas. Sådana finns t ex i overheadprojektorer mm.

[1956]

Ett sätt att komma ner i landskapet är att använda en spegel.
Tillverka ett stativ där spegeln placeras i 45 graders vinkel och fotografera sedan rakt uppifrån, genom spegeln.
Vänd sedan bilden rätt i Photoshop eller liknande program. GIMP är gratis

Instämmer, det är verkligen en läcker bild, men fotot är nog inte taget med hjälp av den ovan nämnda tekniken.
Problemet med att komma "ner i landskapet" är till stora delar förknippat med användandet av systemkameror och då är den tekniken ett utomordentligt bra sätt att råda bot på det, men jag gissar att Stig istället har använt en kompaktkamera inne i lokstallet den här gången, men jag kan ju ha fel.

[S Johansson]

Vilken fantastisk bild.
Jag antar att du kan ta av baksidan på lokstallet.

Ett sätt att komma ner i landskapet är att använda en spegel.
Tillverka ett stativ där spegeln placeras i 45 graders vinkel och fotografera sedan rakt uppifrån, genom spegeln.
Vänd sedan bilden rätt i Photoshop eller liknande program. GIMP är gratis

av Jan » Igår, 22:18

av P Falk » Idag, 09:14

Föreningen köpte en sådan mackapär av någon i Skövdegänget (står inne i verkstan om jag minns rätt). Består av ett stativ med gummifötter som håller en spegel som kan justeras till lämplig vinkel. Kameran dras fast med en skruv från stativet in i gängan undertill på kameran så det blir stabilt. Så du tar bilden uppifrån ner i spegeln så 2/3 av bilden träffar spegeln och en tredjedel banvallen under kameran (i de flesta bildbearbetningsprogram tar du bort den sista tredjedeln och "spegelvänder" det andra så hamnar man nästan i ögonhöjd, precis som Maxieboy beskriver ovan. Du kan väl testa den nästa lämpliga torsdag...

Instämmer, det är verkligen en läcker bild, men fotot är nog inte taget med hjälp av den ovan nämnda tekniken.
Problemet med att komma "ner i landskapet" är till stora delar förknippat med användandet av systemkameror och då är den tekniken ett utomordentligt bra sätt att råda bot på det, men jag gissar att Stig istället har använt en kompaktkamera inne i lokstallet den här gången, men jag kan ju ha fel.

När jag fotograferade med en analog kamera provade jag MRWs "spegelmackapär", men kom inte överens med den. Den var klumpig och resultatet blev inte bra. Jag ska visa i "Bilderboken" nedan hur jag fotograferat inifrån lokstallet.


Loket på vändskivan är SJ KS 1475 som väntar på beställda litteraskyltar.

[S Johansson]

De gamla ångloken hävdar sig väl mot nyare dragkraft på Kattnosa Gulmåla Järnväg.

[P Falk]

Absolut! Som det står i den gamla visan: Nobody can do it like a steam train...
Men vad ligger inne bland träden... Reservdelar?

[S Johansson]

Absolut! Som det står i den gamla visan: Nobody can do it like a steam train...
Men vad ligger inne bland träden... Reservdelar?

Det finns kanske en del "bra att ha saker" här, men det mesta är skrot!


Någon som minns Vera Modig? Ingenting är sig likt i trakten, sedan hon en dag kom med tåget från Korted! I och vid kiosken i Gulmåla råder naturligtvis numera ordning och snygghet. Men hennes energi har nu riktats mot lokstallsområdet. Där har hon bland konstiga och värdelösa lokhjul upptäckt två skrotbilar i skogen. Frågan är vem som är ansvarig för dessa. Järnvägspersonalen vill inte kännas vid dem....

Även på det här fotot syns fröken Modig på en inspektionsrunda. Hon kan belåtet konstatera att för länge sedan utbytta Göppingen- och Fläskmankoppel äntligen lastats i skrotvagnen. Nu undrar hon vem som kommit på att sätta gummi på järnvägshjul. Beviset på att detta inte fungerar syns tydligt i skrotgården. Överallt ligger kasserade gummiringar som lossnat. Det behövs nog en skrotvagn ytterligare om fröken Modig skall bli nöjd.

[P Falk]

Ja, här behövs verkligen sorteras. Fröken Modig är tydligen något av en pionjär i miljötänk...
En vagn för Göppingen, en för fläskman, en för gummiåtervinning och en för järnskrot. Dragkraft: En svart järnhäst. Drivmedel: kirskål och kvickrot
Var det månne Vera som kom på returpengen för aluminiumburken också, tro... Vilken förlust för Korted, i så fall...

[Arne Lindgren]

Vilken härlig skrotlast!! Oftast (alltid annars) har skrotet samma färg, här har varje del sin personlighet.
(Och så slipper jag göra en själv som jag tycker den ska se ut, jag kan titta på din bild)

[S Johansson]

Vilken härlig skrotlast!! Oftast (alltid annars) har skrotet samma färg, här har varje del sin personlighet.
(Och så slipper jag göra en själv som jag tycker den ska se ut, jag kan titta på din bild)

Tack!
Men Eaos-vagnen i "nyskick" skulle nog behöva väderbitas och misshandlas för att passa skrotlasten. Hur gör man bucklor i en plastvagn?

[1956]

[
Men Eaos-vagnen i "nyskick" skulle nog behöva väderbitas och misshandlas för att passa skrotlasten. Hur gör man bucklor i en plastvagn?

Har aldrig provat men jag skulle kunna tänka mig att man kan använda en lödspets på låg värme. Men då skall man nog testa på något annat först.

[pareng]

Jag vet att jag sett den här killen göra just så, m.h.a värme, men har inte tid hitta rätt filmsnutt just nu




https://www.youtube.com/user/MonsterRailroad/videos

[S Johansson]

Ett nytt lok av Västkustbanetyp har börjat trafikera Kattnosa Gulmåla Järnväg. Loket tillverkades av NOHAB år 1904 för Landskrona Kävlinge Sjöbo Järnväg. År 1926 kom det till SJ och fick litt KS och nr 1475. Det skrotades 1937. På foton från Askim saknas ännu littera- och tillverkningsskyltar.

[Johan Molin]

Helt underbart litet lok!

[1956]

Förmodar att det är en mässingsbyggsats du har byggt, i så fall vem har gett ut den?

[P Falk]

Fint lok och tågsammansättningen ser precis lagom ut för Askims station.

[S Johansson]

Förmodar att det är en mässingsbyggsats du har byggt, i så fall vem har gett ut den?

Ja, det är en mässingsbyggsats. Den kommer från Byggsvenskt/Kai Nilsson. Byggsatsen verkar inte finnas längre på deras hemsida.

[S Johansson]

"Stora loket" på väg ut ur stallet i Gulmåla redo för dagens tjänst på smalspåret

[S Johansson]

Vid kolbryggan i Kattnosa

[Arne Lindgren]

Oj, snyggt! Funkar vagnuppdragningen, och i så fall hur?

[S Johansson]

Funkar vagnuppdragningen, och i så fall hur?

Staffan stalledräng i Kattnosa besitter oanade krafter. För honom är det inget problem att spela upp en överfylld tippvagn på kolbryggan!

[tågtyckarn]

Grattis till att ha byggt ett motiv som mänga säkert har funderat på men få har vågat.

[Arne Lindgren]

Snyggt. Nu fårjag fundera lite.

[Traveller]

Man kan forholdsvis enkelt spare ryggen til den arme kullemperen; i Norge var det vanlig at loket selv trakk opp det nødvendige antall kullvagger. Det fikk man til ved hjelp av en wire, noen taljer og en løkke rundt lokets egen kobligskrok. På avstand så det sikkert litt besynderlig ut når lokene tilsyneltatende umotivert kjørte frem og tilbake foran kullbukken, men på et MJ-anlegg kan det jo være et interessant moment i trafikkspillet ...

Mvh Peder

[S Johansson]

Grattis till att ha byggt ett motiv som mänga säkert har funderat på men få har vågat.

Tack!

Funkar vagnuppdragningen, och i så fall hur?

Nu fårjag fundera lite.

Min modelljärnväg är ett gammalt fuskbygge på ca fem kvadratmeter. För att få plats med så mycket som möjligt har jag förminskat de flesta mått. Hade lutningen till kolbryggan varit mindre brant och jag dessutom en bättre konstruktör, så hade man säkert kunnat dra upp tippvagnarna med motor. Nu är kolbryggan en statisk modell från mitten av 1970-talet och får så förbli!

Man kan forholdsvis enkelt spare ryggen til den arme kullemperen; i Norge var det vanlig at loket selv trakk opp det nødvendige antall kullvagger. Det fikk man til ved hjelp av en wire, noen taljer og en løkke rundt lokets egen kobligskrok. På avstand så det sikkert litt besynderlig ut når lokene tilsyneltatende umotivert kjørte frem og tilbake foran kullbukken, men på et MJ-anlegg kan det jo være et interessant moment i trafikkspillet ...

Mvh Peder

Jag tror mig ha sett foton även från Sverige, där man utnyttjade lok för att spela upp vagnarna.


Till inspiration: Kolningsbryggan i Gävle (nuv jvgmuseet) fotograferad 1971. Tänk om den hade bevarats! Som synes ganska stor för en liten mj.

[Arne Lindgren]

Problemet känns som att hitta ett koppel som klarar övergången mellan lutning och slätt.
En förkastad idé var att ha en vagn som man........ Nuu kom jag på hur jag skulle göra.

Jo, förkastningsidéen var att ha en vagn som man kör upp tippvagnen på. Och att den vagnen ska röra sig som ett rulltrappesteg. Alltid horisontellt.
Men dels blir det fult och icke trovärdigt. Och dels får man inte av vagnen däruppe.
Men om man har en kort typ överföringsvagn med koppel på inneränden, och som sen dras upp hela vägen med kedja, det borde funka.
Man får iofs ställa dit en vagn i taget.. Mer trafik!

[S Johansson]

SJ F 630 ankommer Trångedala med persontåg.
Detta är gammal skåpmat! Trångedala hör till de äldsta delarna på Kattnosa Gulmåla järnväg. Även F-loket från Perl har rullat länge. Dock har drivningen bytts ut mot en från Roco.

[S Johansson]

Gulmåla en sommerdag

[PeO]

Med värmlänninger på besök

[S Johansson]

SJ A8 1806, fd BJ H3s 110, är ett ståtligt lok, som sällan trafikerar ånglinjen upp till Kattnosa. Här syns det dock på vändskivan i Kattnosa. Modellen kommer från PERL och tillverkades, vill jag minnas, av Philotrain i Holland

SJ A8 1808 i Åmål år 1976. De fd BJ H3s-loken användes sparsamt av SJ, bl a därför att de flesta då oelekrifierade banorna inte tillät deras höga axeltryck.

[S Johansson]

En folksamling i bakgrunden samtalar om senaste nytt i Gulmåla: En kommandobrygga på den gamla Göteborgspråmen? Det är Vera Modig, som kallat till detta möte på kajen. Vad är det för mening med sådana här nymodigheter? Fr Modig är som vanligt upprörd!

[P Falk]

Men, trivs inte unga fröken i Gulmåla längre... Varför denna upprördhet?
Ny styrhytt på pråmen kan ju betyda att en ny resa är förestående...
Vart bär det av nu? Hästholmen, månne...?

[Johan Molin]

Rimligen i så fall via Rödesund!

[S Johansson]

Men, trivs inte unga fröken i Gulmåla längre... Varför denna upprördhet?
Ny styrhytt på pråmen kan ju betyda att en ny resa är förestående...
Vart bär det av nu? Hästholmen, månne...?

Visst trivs fröken Modig i Gulmåla! Men alltid nyfiken håller hon koll på allt och alla! Pråmen har kommit tillbaka utan kommandobrygga. Och fröken Modig konstaterar att ny last har anlänt på smalspåret och skall strax lastas ombord. Vadan och varthän?

av Johan Molin » Idag, 12:57

Rimligen i så fall via Rödesund!

Vätterns böljor verkar alltför farliga för en odäckad pråm!

[P Falk]

...Och fröken Modig konstaterar att ny last har anlänt på smalspåret och skall strax lastas ombord. Vadan och varthän?

Jag vet...!!
Men inte säger jag något inte... mer än att det blev väldans snyggt där den hamnade.
Och pumpmäster blev väldigt glad att kunna gå torrskodd...

[S Johansson]

Ytterligare en mystisk transport har ankommit till Gulmåla via smalspåret för vidare färd över havet. Vad månde det bliva av detta?

[S Johansson]

Och pumpmäster blev väldigt glad att kunna gå torrskodd...

Sjötransporterna med pråmen är avslutade och i Sunnanlanda finns numera ett pumphus för det närbelägna vattentornet. Pumpmäster Jönsson har anledning att vara nöjd!

[P Falk]

Så stiligt det blev, Stig!
Ytterligare en spännande fotovinkel från ekan ute i sjön..!

[Johan Molin]

Det tycks finnas mängder av spännande fotovinklar från trakten kring Kattnosa och Gulmåla. Det vore förstås synd att begränsa de möjligheterna genom att bygga hus med ofärdiga baksidor!

[thorpe]

Ofärdiga baksidor???
Baksidor med rollatorer???

[P Falk]

Även baksidan ser ju synnerligen färdig ut här...
Däremot har inte "vattnet gått" i Sunnanlanda ännu... Men det har ju varit rätt torrt i sommar...

[Johan Molin]

aksidor med rollatorer???

Jag ville bara påtala vilken nytta man har av att även baksidorna på byggnader avporträtteras på samma sätt som övriga sidor! Vilket ju Stig gång på gång berömvärt visar!

[P Falk]

Trevligt Stig, att läsa om Kattnosa-Gulmåla i MJ-magasinet… Satt först i e.m. och läste från uppslag till uppslag, det har liksom inte funnits tid förrän nu.
Då dyker det plötsligt upp några gruvbyggnader som jag kände igen… Det var väldigt var de var lika Stigs på KGJ, tänkte jag...
och det var ju inte så konstigt eftersom det var dina. . Mycket trevligt bildreportage, tycker jag.

[S Johansson]

Hallanda i Dalsland kan ståta med att ha varit järnvägsknut. Vattentorn och pumphus finns kvar ännu. Min då vackra bil (regnr BEL...), årsmodell 1977, har stannat vid vattenkastaren för att släcka törsten. Fotot är taget i slutet av 1970-talet. Mats kan säkert verifiera om årsmodellen är korrekt angiven?

Pumphusets framsida (eller baksida?) från banvallen, som numera är landsväg.

Det ångloksdragna persontåget från Korted (som syns i bakgrunden) mot Sunnanå vågade inte fortsätta dit. Det stannade för säkerhets skull för vattentagning i Sunnanlanda.
Hur trappan till vattentornet såg ut när det begav sig, vet jag inte. I Hallanda finns numera en liknande trappa.

[1956]

Mums!

[Johan Molin]

Ja du Rikard, det vore kanske värt med en hovsam förfrågan att få komma och titta! MRW känns väldigt betydelsefullt för svenskt modellrallande på många olika plan!

[Mölle-Mats]

... Min då vackra bil (regnr BEL...), årsmodell 1977, har stannat vid vattenkastaren för att släcka törsten. Fotot är taget i slutet av 1970-talet. Mats kan säkert verifiera om årsmodellen är korrekt angiven?

Absolut, en 77:a är säkerligen helt korrekt! Skulle i o f s kunna vara en 78:a eller tidig 79:a också.

Har bl a ägt en likadan (inte mindre än 3 ggr dessutom), som dock var omlackad i någon icke definierad vinröd nyans som hade bleknat ur till något i stil med gredeskär - hade bl a ägts tidigare av den berömde författaren Peo Enquist (köpte den "på rot" för en femhundring av hans sonhustru då hon var i färd med att dra den till skroten - men det var förstås i slutet av 80-talet)!

Den vackra kulören heter Cinnoberröd och har färgkod R4. Ser på emblemet ut att vara en 99 GLS, alltså med 108-hästars dubbelförgasarmotor! Däcksdimension 165 SR 15, lufttryck fram 2,0 och bak 1,8 om jag minns rätt. Något mer som nån vill veta?

[S Johansson]

... Min då vackra bil (regnr BEL...), årsmodell 1977, har stannat vid vattenkastaren för att släcka törsten. Fotot är taget i slutet av 1970-talet. Mats kan säkert verifiera om årsmodellen är korrekt angiven?

Absolut, en 77:a är säkerligen helt korrekt! Skulle i o f s kunna vara en 78:a eller tidig 79:a också.

Har bl a ägt en likadan (inte mindre än 3 ggr dessutom), som dock var omlackad i någon icke definierad vinröd nyans som hade bleknat ur till något i stil med gredeskär - hade bl a ägts tidigare av den berömde författaren Peo Enquist (köpte den "på rot" för en femhundring av hans sonhustru då hon var i färd med att dra den till skroten - men det var förstås i slutet av 80-talet)!

Den vackra kulören heter Cinnoberröd och har färgkod R4. Ser på emblemet ut att vara en 99 GLS, alltså med 108-hästars dubbelförgasarmotor! Däcksdimension 165 SR 15, lufttryck fram 2,0 och bak 1,8 om jag minns rätt. Något mer som nån vill veta?

Tack, Mats för dessa fordonsuppgifter. Cinnoberröd, det låter fint. Och två förgasare, det var en överraskning!

Nu väntar vi på en Saab 92 i skala 1:87. Fast en sådan har jag aldrig haft!