SDJ Faktabak - Gunnebostängsel

[H0n3]

Gunnebostängsel som områdesinhägnad gjordes förr med ca tre meter höga betongstolpar med Gunnebonät och två till tre rader taggtråd högst upp. Har bara en minnesbild från min barndom av hur dessa stolpar såg ut, men de bör ha varit svagt koniska med en bottengrovlek av ca 12 cm i fyrkant till runt 8 cm i toppen. Den översta delen på ca 30 till 50 cm var vinklad ut från det skyddade området och stolparna var placerade ca 3 m från varandra. Mått finns att finna för moderna staket, så det här blir en mix av verkliga mått och minne. Se principskissen nedan.

Skiss 1: Nätstaketet

I modell blir stolparna ca 1,5 mm i grovlek och ca 38 mm höga, och de kommer att vara jämntjocka vilket ingen kommer att upptäcka. Små hack i profilen blir upplag för nättrådar och taggtrådar. Det ritade staket är 3 m högt och då krävs två extra nättrådar för stabilitetens skull. På staket som är 2 m eller lägre behövs bara nättrådar i över- och underkant.

Som staket tänker jag använda lackfixerad tyll vilket med lite grön färg bör se både tunt nog och verkligt ut. I det här fallet ska dessutom tyllen vara målad i matt grön färg vilket gör det ännu bättre. Tyllen som den är i obehandlat skick i bilden nedan.

Bild 2: Tyll i "råformat"

Tyllen är vävd diagonalt och ger rätt form och monteras på stolparna med sytråd som också målats matt grön. Den tråd som bär nätet ser jag till att den blir slät efter målningen (0,15 fiskelina??). Sytråd vill gärna fransa sig så den ser ut som taggtråd.

Taggtråden är däremot målad sytråd utan efterbehandling eftersom jag vill behålla fransigheten som taggar.

Vid inpasseringsgrindar så är nät och taggtråd monterad så att det ofta finns en gångdörr bredvid fordonsinpasseringen och gångdörren i nätet är antingen en nät- eller gallerdörr som öppnas av vaktpersonalen liksom även fordonsspärren (bom eller grind).

Skiss 2: Inhägnaden runt inpassering

För villastaket gäller höjd ca 90 cm till 1 m, för vanliga höga staket är höjden ca 2 m och för särskilda skyddsobjekt är den upp till 3 m. Naturligtvis blir stolparna grövre vid större höjder.

Kommer att komplettera med bild(-er) när jag hunnit dels finna bra förebilder och sedan hunnit göra ett modellexempel.

Fyll gärna på med förebildsbilder!

[Anna-Carin]

Mycket informativt, ska bli intressant att se det färdiga resultatet!

Lite kompletterande textilkunskap: tygaffärerna har ofta en rad färger på tyll, som har stora (ca 2 mm) sexkantiga hål, och alltså är värdelös i det här sammanhanget. Den finmaskigare sorten brukar kallas brudtyll eller slöjtyll, är ca 280 cm bred, och oftast vit... Den kan dels finnas med rombiska hål, dels med sexkantiga. Till gunnebostängsel vill man förstås helst ha den med rombiska hål (på ditt foto kan jag inte urskilja vilken av typerna du har). Brudtyll finns bland annat på Panduro, men jag vet inte vilken av sorterna de har.

[Beeblebrox]

En annan metod för att göra gunnebostängsel är denna som vi har använt på klubben en del:

Ett fint rutnät skrivs ut på overheadfilm i bläckstråleskrivaren. Efter detta mattlackas det så att inte filmen blir blank. Stolpar görs av pianotråd eller annan lämplig tråd. Jag tycker det är en variant som ger ett bra intryck av att bli sådär lite suddigt som man bara ser ett gunnebostängsel som. Billigt är det också

Jag är på intet sätt pappa till idén och skall på intet sätt ta åt mig äran av den.

[H0n3]

Hej,

Anna-Carin; det är varianten slöj-/brudtyll jag har. Efterdyningar efter yngsta tösens 50-talskjol med "lyft". Den är mycket riktigt vit och har rombiska hål i nätet. Bilder kommer så fort jag hunnit labba med det lite.

Beeblebrox; Det är ju också en variant. Vill minnas jag sett den förr, men var Fungerar utmärkt har jag förstått.

Återkommer!

/Peter

[H0n3]

Försökte ta en bild på tyllen innan den fått färg. Det är svårt att plåta något som är hyfsat tunt

Hoppas ni ser nå´t.


Det är alltså det som kallas brudtyll jag använt och den har små rombiska rutor vilket jag hoppas gör den till ett bra alternativ till Gunnebostängsel.

Återkommer med färglagd tyll.

/Peter

[H0n3]

Fick testat att måla tyllen idag - bland annat icke hobbyrelaterat - och resultatet blev väl sådär. Hoppas det syns något.

Att måla med pensel är inte rätt metod, man målar mer underlag än nät ... Att spruta vore nog inte så dumt, eller möjligen att rolla (om det finns lagom små rollers). Hoppas den blir lite stabilare efter målningen för då kanske det går att klippa den vettigt rakt också.

Håller på att måtta av staketstolpar också, staketet ska vara ca 120 cm långt så det blir några stolpar att kapa upp, böja, och plantera.

Återkommer!

/Peter

[Anna-Carin]

Panduro har en 4,5 cm bred roller:



Känner du någon som syr lapptäcken? Nuförtiden gör man det ofta på rationellt sätt med hjälp av rullkniv, linjal och skärmatta. Toppen för att kapa besvärliga tyger.

[H0n3]

Panduro har en 4,5 cm bred roller:

Ja se där, en så´n ska jag testa och se om det blir bättre.

Känner du någon som syr lapptäcken? Nuförtiden gör man det ofta på rationellt sätt med hjälp av rullkniv, linjal och skärmatta. Toppen för att kapa besvärliga tyger.

Visst känner jag någon som håller på med lapptäcken - min fru - men hon är konservativ, det går bra med en sax. (Men jag ska testa rullkniven )

Tack för tipsen!

Återkommer!

/Peter

[H0n3]

Uppdykande frågor kring avancemanget i den här tråden pockar liksom på svar.

Det har varit mycket annat än modellbygge att göra så modellbygget har fått stå tillbaka ett tag. Men tänkt, det har jag i alla fall och lite lösningsförslag kan jag väl komma med också.

Låt oss börja med stolparna. Jag skrev ju ovan att jag kom ihåg gamla betongstolpar men har inte lyckats hitta någon förebild. Däremot startade en intressant diskussion på Järnvägshistoriskt forum om kontaktledningsstolpar av betong. Det var uppenbarligen ett försök att spara järn under krigsåren som skapade dessa betongstolpar. Kan mycket väl tänka mig att man gjorde likadant även med staketstolpar, särskilt de större.

Men rätt snart så återgick man till metallstolpar och nu också plastbelagda. Stolparna är vanligen runda och därmed fungerar de grova trådarna från entrådiga elkablar utmärkt som stolpar. Jag har tänkt mig att mäta ut stolphöjden + 20 mm som får fungera som "rot". Toppen av stolpen ska vinklas ca 30 grader utåt från det skyddade området.

För att få en radda stolpar lika så tänkte jag göra mig en enkelt jigg. Dels med ett långt spår som ger stolphöjd +20 mm och där de + 20 mm börjar så tänkte jag få dit en krage eller liknande för att få med ett bra "planteringsmått" vid utplaceringen. (Eller så gör man ett lagom djupt hål för samma ändamål.) Sedan tänkte jag göra mig en böjmall också på träbiten för att få toppvinkeln lika på alla stolpar. Därefter blir det till att plantera stolparna.

Vid planteringen, tänk på att det ska finnas snedstag i alla avvinklingar så att staketet har rätt stöd hela vägen. När stagen är ditlödda/-limmade så är det dags för nätet. Efter att ha skurit ut en jämnbred remsa med en rullkniv (jo jag fick tag i en sådan - fantastiskt bra för tunt papper och tyger (tack för tipset Anna-Carin)! Nätet limmas motstolparna och sedan träs en tråd (sytråd t ex) genom över- respektive underkant och dessutom en på mitten utefter hela staketsträckningen - det blir en övning

Sist är det dags för taggtråden på toppvinklarna. Den görs av vanlig bomullssytråd som målas med t ex Humbrols silver- eller blank metallfärg. När tråden torkar så fransar den upp sig och blir raggig som en taggtråd i modell, precis vad jag vill åt.

Ja, så nu är det bara att göra´t som han sa´ Hoppas ni hängde med trots avsaknad av bilder den här gången. Återkommer med bilder och mer resultat när jag hunnit så långt. Nu ska jag översätta de sista av mina webbsidor till engelska också.

Återkommer!

/Peter