Folk och fä i Normlösa.

[magnus63]

Jan Pål Belman (a.k.a. J P Belmando). Vardagsfilosof, uppfinnare inom elektronik, vikarierande kantor i kyrkan när kyrkoherde A.S. Modeus är välvilligt inställd, jazzpianist, periodare med störst törst vackra sommardagar, som spenderas
i järnvägsparken på en bänk.
Totte, också periodvis törstig, och gillar parkbänkar.




Polly Styrén, stadsarkitekt. Ville ej vara med på bild.

Gittan Blyfot, gasglad ung rödhårig dam. Ligger ständigt på polisens topp-5 lista över flest fortkörningsböter i tätorten.


Carl Johan de Geer (a.k.a. Janos), konditor. Rejält på villovägar.


Ada och Beda Andersson. Innehavare av konditoriet Två Breda Bakar.


Gösta Bondesson. Kolerisk och pensionerad f.d. lektor. Uppvuxen i Kvarstad. Kleptoman, snattar fläskkotletter på ICA.
Jerry. Göstas hund, en motsträvig barytontax. Bjäbbig.


Polisassistent Peterson. Hundförare, stor fäbless för korv med mos. Åker ofta på spontana uppdrag "för att titta till den motorburna ungdomen" vid Gurrans Grill.
Tajkon. Polishund. Tycker om korv utan mos, på Gurrans grill. Följer gärna med och "tar en titt på raggarna"... 4 kg övervikt.


Ragnar (a.k.a. Ragge). Husägare, gift, dricker silverrom och cola på fredag kväll, jobbar på Orgonitverken. Har köpt en ny Ford Capri med V6a som han är mäkta stolt över.
Rigmor. Ragges äkta hälft. Gröna fingrar, imponerande köksträdgård. Källaren fylld med burkar torkade äpplen, äppelmos, saltgurka, cider, pickles, surkål m.m.
Jadranka. Kaffepimplande storrökare, kollage med Rigmor. Lite småförtjust i Ragge. Har massor med Jugoton-LP hemma, kan sjunga alla Crni Biseris låtar om hon får en grogg av Ragge. Närmast kameran. Ska just tända en ny cigg på bilden.


Wiki-Leaks, inkontinent dalmatinervalp. Nervös för att resa med tåg till Norrköping

[magnus63]

Sten och Krister. Koffeinister, byggnadsarbatere. River hus för tillfället. Nej, det var inte riktigt sant, de dricker nog kaffe, det är tänkt att de ska riva hus.

[Johan Molin]

Underbart galleri av två- och fyrfota vänner!

Om man orkar kosta på sig en tullavgift så har Modelu en hel serie underbara djur, bl a golden retrieves, som jag är mycket fäst vid sedan jag hade en själv, Ville, som blev 14 år gammal. RIP! Men det finns en hel drös lätt igenkännbara raser att titta på!
Och det bästa med Modell är att efter önskemål skriver de ut sina figurer i H0 också! Så när mina julklappsdjur anländer så småningom kan Svante i varje fall inte anmärka på storleken ...

[magnus63]

Det finns en viss verklighetsbakgrund till många av figurerna.
Dalmatinern Wiki-Leaks har stora likheter med min dalmatiner Zappa, som en kompis i Hbg numera har hand om. Jag hade samtidigt en kollega som var från Zadar i Kroatien, lika hyperaktiv, som också hette nåt som började på med Z. Han hade dessutom sett till att få anställningsnummer 101...
"J P Belmando" har helt avsiktligt stora likheter med vår pianist/organist i bandet, som dessutom är en kollega som jobbar med elektronikutveckling...
Präster, biskopar numera, som heter Modeus finns i flera exemplar (Martin, ärke-, och Fredrik, Växjö stift) , någon A S Modeus har jag tyvärr inte hittat i sinnevärlden. Asmodeus är vredens och vällustens demon. I Normlösa finnas det dock en "A. S. Modeus".
"Jadranka" bor ett par hus bort från mig, röker som en skorsten och brukar återfinnas på Stora Torget i Linköping på fredagar, med en öl och en cigg i mungipan. Håller på med nån slags alternativmedicin, är närmare 70 idag. Den damen kan pladdra, även på inandningar...
Koffeinisterna, en av dem, stötte jag på på mitt allra första sommarjobb. Jag var hantlangare åt en snickare som byggde om en källare till musikstudio, och var väl 16 år gammal.
Varje timme sa han "hörrö assistenten, gå och sätt på en balja kaffe". Jag var helt skakig och uppstirrad varenda dag när nar kom hem från jobbet, av allt koffein.
"Gösta Bondessons" tax "Jerry" är döpt efter en jävligt bjäbbig och jobbig musikant här i stan, som i likhet med en tax har alldeles för stort ego i förhållande till sin talang, och
kombinerar det med att vara dryg. Och "Gösta Bondesson" känner vi nog allihop.
"Gittan Blyfot" är min styvdotter. Ja, hon kör bil med blyfot.

[magnus63]

Ragges hund Ilgot tycker det osar katt på betongplattorna. Katten Lucifer sitter på grannens tak och iaktar Ilgots förvirring.

[magnus63]

Normlösa Daredevils MC, en klubb från den tiden man byggde och körde hoj på klubbarna. Gärna ombyggnad av billiga hojar som gamla BSA, Harley Davidson WL (lillsidan) och UL (storsidan), Indianer m.m. som på den tiden ansågs vara billigt utdaterad skräp men som dög att bygga vidare på. Hetast på den tiden var ombyggda Triumph Bonneville, Honda CB750 och Norton Commando. Finns tyvärr inga bra modeller av dessa Idag är det mest dyra hojar för en kvartsmiljon, knappt ombyggda, på klubbarna.

Jag är inte helt nöjd med fordonsparken. En stelbenschopper byggd med en HD Shovelheadmotor känns för modern, dessutom är hjuldiametern på framhjulet för liten (urborrat Wikinghjul). Skulle mest kolla om det gick att scratchbygga en MC, jodå med lite god vilja så...

Stefans 1940-tals Triumph läcker olja (nähä!?) till andras muntrationer, själv är han sur. Trajan är en Artitecmodell. HD Lillsidan med sidovagn är också Artitec. Indianerna är JL Innovations, de ät inte lika väldefinieratde som Artitecs resin + etshojar.

[Johan Molin]

Brittiska motorfordon läcker inte olja, de markerar revir.

[magnus63]

Kurt från Åmotsfors MC Klubb, han började med sina tvåhjuliga odyséer i Norden redan 1959, på sin redan då 20 år gamla Harley sidventilare. En mytomspunnen nomad, välkommen på alla MC-klubbar. Ett tag i sin ungdom kallades han Dret-Kurre, då han i rent oförstånd stannade till vid Sveas Kafé i Ebbetorp och beställde en smörgås med kalvsylta. Den dysenterin var inte att leka med, han kom till Hjo innan den slog till. Han syns faktiskt på några av broder Tholins foton, där han har stannat till utanför Sveas, i en yngre version och med en mindre sliten hoj.

Det är alltså en gammal Woodland Scenics Harley WL 750cc lillsida (eller så är det UL 1200cc storsida, svårt att säga, tror det var samma ram och gaffel). Jag kompletterade med en sadelväska och en ryggsäck som hänger på en sissybar av pianotråd. Woodlands modell är kvalitetsmässigt långt infrån Artitecs Harley WL, men den går knappt att få tag på längre.

[magnus63]

Eric "Lim-Erik" Murphy. Innehavare av Färg- och bygghandeln i Normlösa. Visserligen är han irländare på fädernet, men han var inte från Limerick utan från Dublin. Finns ej med på bild.
Björn, efternamn okänt. Innehavare av Tvättjänst KEM, granne med Två Breda Bakar. Han uppskattar inte att kallas Tvätt-Björn, men folkhumorn är obeveklig.

[Johan Molin]

Var det han som uppfann "Murphy's law?"

[magnus63]

Nej, Lim-Erik är en ärlig person. "Köper du billigt lim, så kommer det att släppa. Köper du billiig färg får du stryka fler gånger. Målar du dina fönsterkarmar och bågar med
akrylat istället för oljefärg kommer de att ruttna och du kommer att komma hit och köpa fönster för en förmögenhet. Minns mina ord!"

Woodland Scenic Details Harley WL (möjligen UL) är en rätt kass modell, beroende på gjuttekniken, gjutformen, metalllegeringen man gjuter med samt att den är gammal.
Men Artitecs (resin + ets) går inte att få tag på längre. Jag har en, med sidovagn. Växelspaken (ja det var en spak, kopplingen sköttes med vänster fot, man kunde i orginalutförande låsa kopplingen i nertryckt läge genom att sätta hälen i den, och lätta på kopplingen genom att trycka tillbaka den med tårna.
De tuffaste knuttarna byggde en s.k. självmordskoppling, det vill säga, man kunde inte låsa kopplingen i urkopplat läge utan man var tvungen att hålla vänsterfoten på den om man ville koppla ur. Så, ingen vänsterfot i marken om man stod stilla med 1:an ilagd. Ville man ta det hela ett snäpp till plockade man bort växelspaken och länkaget, och satte en liten spak direkt på växellådan, under vänster lår, en s.k. jockeyshift.
Med tanke på hur dåliga frambromsarna var, om det ens fanns någon, kan man ju fundera på hur man startar i en utförslöpa. Man måste ha högerfoten på bromspedalen, så vänsterfoten i marken, neutralen på växellådan. När man ska iväg måste man alltså snabbt lyfta vänsterfoten från marken, ta bort högerfoten från bromspedalen, sätta i högerfoten (motorcykeln saknar nu bromsförmåga), koppla ur med vänsterfoten, släppa styret med vänster hand och slänga i ettan med jockeyshiften, släppa upp kopplingen, ta tag i styret och gasa på....

[magnus63]

Jag håller på att försöka bygga Bjälbo kyrka i modell, i foamboard. Kyrkan är byggd på 1100-talet, tornet och sakristian återstår men skeppet är från 1800-talet. Kyrkan är intressant då Birger jarls mor Ingrid Ylva förskansade sig i tornet, och tornet är ett litet befästningsverk med gluggar för bågskyttar m.m.
Birger jarl lyckades ena en massa lokala hövdingar i Götaland och kan i viss mån räknas som Sveriges grundare. Stockholms grundare var han definitvt.

Signjot jarl, kusin till Birger och en synnerligen misslyckad sådan, föddes i den lilla byn Sedeslösa, strax utanför Normlösa. Hans mor, Margareta Ylva, var syster till Ingrid. Om nu Birger lyckades ena götarna, så lyckades Signjot så split emellan dem - oftast ofrivilligt oach avsiktligt. Signjot jarl var alltså vad man kallar en
klydderöv på skånska. Hans far, Magnus Sinnesslö, var också ganska glest möblerad på övervåningen.

Den Stora Oredan i Slaka, där Holmfrid Knutsson Stolle och Gunnar Rödskägg och deras män råkade i våldsamt handgemäng var Signots fel. När den hetlevrade Gunnar, helt felaktigt, fick för sig att Holmfrid kallat honom "Gunnar Rötägg", beslöt han sig för att ge den om saken helt ovetande Holmfrid på nöten. Men det var vara Signjot som sluddrade då han druckit för mycket av ölet från Vrånghems kloster. I Normlösasagan finns händelsen beskriven
"Gifr ðu okvæðinsorð mær, gifr ðu okvæðinsorð mannum mina, ok vir må dik hudstryke, niding!"
(Ger du mig okvädningsord, ger du mina män okvädningsord, och vi ska ge dig en omgång, din niding)

Signjot Magnusson lyckades också med konststycket att reta upp abboten Benedict den Milde så att han flyttade klostrets ostproduktion till klosteret i Östersund. Det är alltså inte första gången det bråkats om ost i Östergötland.
-"Caseum edamus numquam iterum, imbecille!"
(Må du aldrig äta ost igen, din idiot!). Under grälet mellan Benedict och Signljot, lyckades munken Halfdan Arle, omnänd som Semidanicus Arla i klostrets böcker, stjäla receptet på klostrets gräddost och sticka till ett kloster i Östersund. Han lyckades aldrig på till osten där uppe i Jämtland och till slut gav han upp.
Istället tog han hjälp av danska legoknektar, under ledning av befälhavaren Gamle Ole, att anfalla klostret i Bocksholm för att stjäla receptet, ett s.k. "casei bellum" (ostkrig), där dansken fick bita i gräset. Munkarnas nya brynjebrytande vapen, ostbågen, tros ha varit avgörande.

[Johan Molin]

Någonstans verkar ostbråket märkligt bekant. Det har uppenbarligen hänt även i modernare tid att östgötsk ost stolthet blivit utsatt för holmgång i boxning, där stoltheterna rövats bort. Vilket är stor skam.

[magnus63]

Halfdan Arle (Semidanicus Arla) och hans imhyrda danska knektar försöker stjäla ostreceptet:

[Baronen]

Såna e dom! Ernst-Hugo hade rätt!

[magnus63]

Ja, det säger Gösta Bondesson också. "Här, Danmark, utskitet av kalk och lera. Där, Sverige, hugget i granit" hur lite granit det än råkar vara utanför Landskrona, som har står och tittar på.
Gösta kunde den här också - han är väldigt språkbegåvad:
"Hvad er forskel på en nullermand og en tissemand? Nullermanden bliver mindre hvis du tisser på den, men hvis du nulrer tissemanden bliver den større"