Mälarviken-Mollsjö Järnvägar

[Johan Molin]

Som vanligt är det sy innerligen svårt att inte hålla med Robert! Tommy Cooper med sin fez, och Dave Allen som alltid avslutade med det humanistiska "May your god go with you"!

[1956]

SJ:s "vinthund" A 1014, farten prioriterades framför dragkraften både i verklighet och i modell. Vilket år fotot är taget är okänt.

Förstaklassvagnen Ao14 är en av Per Lindgrens första byggsatser. Jag minns att den var ganska besvärlig att bygga och man behöver inte vara skarpsynt för att notera att t.ex. lanterninen buktar lite här och där.

[1956]

Det är varmt i Mollsjö, mycket varmt. Himmeln är ju nästan gul.

På bild, C3c, C4 och till vänster en YEJ-vagn. De två förstnämnda är Perlvagnar som jag byggde någon gång på 90-talet. YEJ-vagnen är byggd av Anders Steen.

[1956]

En amerikanare i Mollsjö Brandstation. Inte bara där, även ofta på spåren där runtomkring syntes flera amerikanare passerande.

[Johan Molin]

Det var en imponerander skapelse för denna lilla fina brandstation!

[1956]

Två lättbyggda byggsatser från DJH och HNJ-Verkstad., K4 och K22.

[Johan Molin]

I varje fall för mina otränade ögon ser de mycket fina ut. Dessutom två ånglok som blivit färdigbyggda, i likhet med HLS dito med flera på det här forumet. DET tycker jag är en väl så viktig prestation som att visa upp ett halvfärdigt lok, och sedan händer aldrig någonting mer.

[NisseH0]

Jag kan bara hålla med, att avsluta ett ångloksbygge på så sätt att man står där med ett vackert lok som har en fungerande strömupptagning och drivning, och att det snällt rullar frammåt när man sätter det på spåret- det är en skön konst!

[1956]

Ännu ett K-lok, DJH:s Ka. Drivningen som följde med byggsatsen var hopplöst dålig och är därför utbytt mot en Escap RG4.

Just det här loket är byggt som MMJ:s lok nr 9 och det har ofta tjänstgjort på MMJK:s gamla bana. Escapdrivningen, som är mycket bra och tillförlitlig, har ju egenheten att ge ett vinande ljud men efter lång tjänst försvinner det mer och mer vilket just är fallet med 9:an.

En fördel med att bygga fiktiva privatbanelok är att de ges möjlighet att se ut nästan hur som helst, vilket passar åtminstone mig väl eftersom jag är dåligt påläst i ämnet.

[PeO]

En imponerande samling lok.
Jag sitter här med skammens rodnad efter Johans och Nisses inlägg. Jag hade i.o.f.s. K4 färdig (efter dåtida mått) för 35 år sedan, men en inhyst katt puttade det i golvet och återställde till byggsatsstatus. Loket åkte tillbaka i lådan, huvudsakligen för de närmast obefintliga gångegenskaperna. Bygge av egen drivning klarade jag inte på den tiden. N-loket med RG4 går klart bättre.
Har du RG4 även i din K4?

[Johan Molin]

Du har väl visat upp så många fina alster hittills, så någon skammens rodnad är i varje fall inte avsedd för dig!

[1956]

Har du RG4 även i din K4?

Ja, det är det.

Och nu när jag ändå är i farten, här ännu en av DJH:s byggsatser byggd ur asken och medvetet visad på behörigt avstånd. Drivningen finns här i tendern och är gjord av salige MMJK-medlemmen Bertil Ölin.

[NisseH0]

Jag har byggt ett enda normalspårslok, DJH:s E-lok, och minns vad härligt det var när man äntligen kunde ersätta orginaldrivningen med RG4:an som man köpt för dyra pengar.
Men den var värd sina slantar…

[1956]

Söndagförmiddag i Mälarvikens industriområde.

[1956]

Rusningstrafik.

[1956]

Bron över Lillån.

[1956]

Mälarvikens Sparbank som tydligen kände sig trygg med att ha ytterdörren på vid gavel.

Då i början på 60-talet fanns ju bara ”riktiga pengar” och på bankerna var det gott om dem. Idag finns det ju inte en bank som har en enda kontant krona i de obefintliga kassorna. Och förmodligen har heller inte personalen det på sig. Plastkort och Swish är det som gäller nu.

Undrar vad som händer om hela systemet slås ut av Ryssen, vi fick ju en försmak av det när hela Coop blev tvungna att stänga. I så fall är det förmodligen bara Systembolaget som går att handla på och det är ju för all del inte så illa, men det håller ju inte i längden.

[thorpe]

På Systembolaget hanteras fortfarande kontanter, problemet är bara att få ut dem från ett "hål i väggen" innan man gör sin entré hos alkoholmånglaren. Men sk-t samma, man känner ju Ersker på Mon så det löser sig alltid på något sätt. (Om man är ute efter verklig råvara) Var han bor avslöjar jag ALDRIG.
Bortsett från denna utvikning håller jag med, av hela mitt hjärta, plastkort och det digitala samhället har gjort oss till robotar som accepterar snart sagt varje nytt påfund från "digitaliseringsnissarna". Jag vill kunna köpa grönkål via kroppskontakt, inte förmedlad via nätet av någon ung och positiv ordvrängare på en parkeringsplats markerad med "Onlinehandel". Det var inte bättre förr men mitt motto är "Med full fart in i dåtiden" vad gäller livsviktig handel!

[PeO]

Nåja, "alla" talar ju numera om vad bra det fungerar - nästan alltid. Utanför ankdammen gäller dock ofta att "Cash is king", eller i mitt fall Bargeld. Att stå på Intemodellbau i Dortmund i två dagar och inte kunna få ut € ur uttagsautomaten och inte kunna betala hos de ganska få uppkopplade försäljarna var inte lika muntert. Kvartalsavgiften för korttjänsten påverkades naturligtvis inte, "det var ju bara två dagar bankens datasystem låg nere". Sedan dess har jag alltid med en försvarlig summa kontanter till mässan. Där finns växlingskontor, som kan ha långa köer mitt på dagen.
Lite senare blev jag tvingad att skaffa mobilt bankID för att fortsatt bli insläppt på en del arbetsplatser. Det skulle gå på 4 minuter. Nej. Otroligt nog var detta enda dagen i veckan som det lokala bankkontoret var öppet. Inte mycket hjälp, "nej, du har gjort rätt, men det fungerar inte, åk in till huvudkontoret och få hjälp" Trekvart senare hade jag fått veta att "nej, det fungerar inte, du har nog för gammal telefon" . Nåja, köpte nyare telefon, men väl hemma lyckades det fortfarande inte, ner till lokalkontoret igen, med samma resultat, men beskedet "Det har varit problem med datasystemet idag, försök igen senare" Nästa dag gick det på fyra minuter, men totaltid fyra timmar, sju mil, sjutusen sekiner.
Datasystem är liksom penningen en god tjänare, men en dålig herre.

[1956]

Ett par timmar efter att jag lagt in inlägget igår fick jag ett sms med uppmaning om uppdatering av mitt mobila Bankid med Nordea som avsändare. Man ville att jag skulle klicka på en medföljande länk och sen logga in med dosa. Jag blev misstänksam och ringde till banken och fick bekräftat mina misstankar, det var ett bedrägeriförsök. Om jag hade följt länken så hade mina konton blivit tömda, iofs bara ettor och nollor men de går ju trots allt att omvandla till att bl.a. betala räkningar.

[thorpe]

För en vecka sedan fick jag ett telefonsamtal som påminde mig om "Vägförvaltninga i Skultorp, er tid är ute!" En högeligen uppjagad ung kvinna försökte få mig att förstå innebörden av att mitt ohyggligt försvagade virusskydd skulle påverka mina bankaffärer.
Pro primo: Jag gör mina bankaffärer personligen i banklokalen på orten. Vi känner varandra!
Pro secundo: Jag bad henne om hennes personnummer för att kunna verifiera vårt samtal. Då fick jag en drapa om otacksamma åldringar som "inte begrep bättre". Bättre om vad?
Kontentan är, i mina ögon, att vi har nått en punkt där generationer ställs mot varandra, äldres "sunda förnuft" slängs i soporna och att allt skall ske under ledning av influencers, kackelprogram i TV och diverse tidningars rapporter om hur mycket grannarna fick för vedboden när de sålde den till en börsartist från storstaden (som ville förverkliga sig själv). Det handlar oftast om att bygga altaner för att kunna "chilla" med stil och finess.
Tacka vet jag Mollsjö och alla andra förtätningar där tiden står stilla på ett sunt sätt!

[Johan Molin]

Det är väl en stark drivkraft för många av oss som bygger modelljärnvägar!

Någonting har uppenbarligen inte gått helt bra i vår moderna. värld. Håller just nu på att läsa Gunnar Bolins senaste bok, som heter någonting i stil med "Bokhandlaren i Magdeburg". En underbar läsning!
Han intervjuade under en period gamla "Ossies" från bl a Berlin. Där var det par äldre damer som fick komma till tals. De berättade, att javisst, DDR-systemet var givetvis ruttet i grunden, liksom deras hantlangare STASI. Men efter murarnas fall var det som om INGENTING hade varit bra från deras tidigare liv. Och exemplifierade hur de tvingades in i västvärlden med extresstågsfart:

På den gamla onda tiden betalade man sin hyra genom att trava iväg till grannkvarteret där en jämnårig (= ngt äldre) man satt och tog emot hyrespengarna kontant och stoppade ner i ett kassaskrin. Sedan satt man och pratade en stund, han tog fram en flaska och så drack man varsin snaps innan det var dags att anträda återtåget hemåt igen.
Nästan direkt efter västs övertagande kom det en opersonlig hyresavi som skulle betalas in bums, och var man tre dagar försenad fick man ett argt kravbrev med hot om vräkning.

Det här var givetvis inte någonting som sade att DDR var det minsta bättre än väst. Men kanske att i vår hialösa rationaliserings- och pengajakt har kastat ganska mycket av mänskliga värden på sophögen. Frågan är vilket som är mer humant; att kunna prata bort en halvtimme med hyresinsamlaren över en (eller två) glas snaps varje månad år ut och år in, och att ha tillgång till en vaktmästare i det hus man bor (vilket jag hade som liten, tills vi flyttade till eget hus när jag var tolv, och som t o m tillsammans med sin fru ställde upp som barnvakt. Tack käre Hans Fahlgren!) eller rationalisera de pengarna för att kunna åka till Thailand en gång om året istället.

[1956]

Jag missade i farten ett hjulpar och en hel del annat på loket i tråden ”Lägga räls”. Istället för Cc är bilden på lokets littera betydligt längre ned i alfabetet. Förmodligen berodde det på bilden ovan som då fanns på näthinnan.

Loket här är förtjänstfullt byggt av någon för mig okänd. De likaså och även unika vagnarna är däremot byggda av en för mig mycket känd Lihkströmsverken.

[1956]

Det är väl en stark drivkraft för många av oss som bygger modelljärnvägar!

Någonting har uppenbarligen inte gått helt bra i vår moderna. värld. Håller just nu på att läsa Gunnar Bolins senaste bok, som heter någonting i stil med "Bokhandlaren i Magdeburg". En underbar läsning!
Han intervjuade under en period gamla "Ossies" från bl a Berlin. Där var det par äldre damer som fick komma till tals. De berättade, att javisst, DDR-systemet var givetvis ruttet i grunden, liksom deras hantlangare STASI. Men efter murarnas fall var det som om INGENTING hade varit bra från deras tidigare liv. Och exemplifierade hur de tvingades in i västvärlden med extresstågsfart:

På den gamla onda tiden betalade man sin hyra genom att trava iväg till grannkvarteret där en jämnårig (= ngt äldre) man satt och tog emot hyrespengarna kontant och stoppade ner i ett kassaskrin. Sedan satt man och pratade en stund, han tog fram en flaska och så drack man varsin snaps innan det var dags att anträda återtåget hemåt igen.
Nästan direkt efter västs övertagande kom det en opersonlig hyresavi som skulle betalas in bums, och var man tre dagar försenad fick man ett argt kravbrev med hot om vräkning.

Det här var givetvis inte någonting som sade att DDR var det minsta bättre än väst. Men kanske att i vår hialösa rationaliserings- och pengajakt har kastat ganska mycket av mänskliga värden på sophögen. Frågan är vilket som är mer humant; att kunna prata bort en halvtimme med hyresinsamlaren över en (eller två) glas snaps varje månad år ut och år in, och att ha tillgång till en vaktmästare i det hus man bor (vilket jag hade som liten, tills vi flyttade till eget hus när jag var tolv, och som t o m tillsammans med sin fru ställde upp som barnvakt. Tack käre Hans Fahlgren!) eller rationalisera de pengarna för att kunna åka till Thailand en gång om året istället.

Mycket en filosofisk fråga och vilken tid vi lever i nu 2021 och inte pre-1989.
Om ni inte har sett Weissensee så kan jag verkligen rekommendera den. Tyskarna kan verkligen göra bra drama, minst i klass med engelsmännen.

https://www.svtplay.se/weissensee

[1956]

Tågen kommer och tågen går. I detta fall F 697 som just passerat Sjövik med persontåg.

[cgn1954]

Storartad bild! Så bra.

[1956]

Mitten av 80-talet. Rc-loket testar den enbenta strömavtagaren.

[1956]

Avklädd.

[Johan Molin]

Vad händer härnäst?

[1956]

Huset är sålt och det är inte möjligt att flytta anläggningen. Köparna förstod att det kanske var emotionellt jobbigt för mig att riva anläggningen. Därför erbjöd de sig att överta den i det skick jag vill lämna den, vilket är ungefär så som på bilden.

[S Johansson]

En nedläggning igen... Tack för alla fina miljöer och fordon med tillhörande berättelser! Hoppas att du åt dig själv sparat många bilder/filmer från anläggningen. Det finns kanske ett och annat som kan publiceras här på forumet i framtiden?
Ha det gott!
/Stig

[Johan Molin]

Sic transit gloria mundi.

Anläggningen kommer att leva länge i våra minnen!

[PeO]

En nedläggning igen... Tack för alla fina miljöer och fordon med tillhörande berättelser! Hoppas att du åt dig själv sparat många bilder/filmer från anläggningen. Det finns kanske ett och annat som kan publiceras här på forumet i framtiden?
Ha det gott!
/Stig

Visserligen har bilderna på de 14 första sidorna försvunnit i cyberrymden, men de återstående 50 bjuder på mycket. Sedan finns dessutom boken om Mälarviken - Mollsjö.

Men hur var det Rickard, hade du inte ett dubbelgarage tillgängligt i Brantevik? Du har en god start med alla färdiga hus, landskapsbygge kan gå snabbt med moderna material.

[Johan Molin]

Tala om att bli avundsjuk! Där skulle jag kunna byggt HELA Mjölby-Hästholmens Järnväg!!!

[NisseH0]

En sorglig nyhet detta! Tack all inspiration
och fina bilder genom åren!

[cgn1954]

Äh... allting har en ände, t o m universum. Trot eller ej.

Snart nog kommer det att klia i fingrarna (jag menar - mina kliar massor innan jag ens startat version 1.0) - så Mälarviken-Mollsjö Järnvägar version 2.0 är kanske snart där.... med det speciella skaparögat (för MJ-bygge) så vore det konstigt om vi inte fick ta del av de (redan) tänkta tankarna... hah... och nya fina miljöbilder! Yes!

[Kjedlund]

Resterna av anläggningen kanske kan återuppstå i en ny skepnad med en ny operatör. Återanvändning är ju tidens melodi. Jag är glad och tacksam att jag haft förmånen att se anläggningen i verkliga livet.

[1956]

Tack för tröstande kommentarer.

[3030]

Bilderna från Mälarviken Mollsjö Järnvägar var bland det första jag hittade efter 25 års ”tillfälligt avbrott” i hobbyn för ett par decennier sedan.. De visade för mig hur mycket hobbyn utvecklats sedan min aktiva tid. Att jag själv bygger i snigeltempo ändrar inte det faktum att banan genom dina fina bilder varit och kommer att förbli en stor inspiration.
Hoppas att du hittar nya vägar inom hobbyn, Rickard!
/Niklas

[1956]

Tack Niklas för de vänliga orden.

[1956]

Återväxten är säkrad. Lille Sixten har tydliga anlag.

[Johan Molin]

Apropå Niklas kommentar: Vi är säkert många både på detta forum och annorstädes som hoppas på detsamma! MMJ var nog den viktigaste bidragande orsaken till att jag överhuvud taget började skriva på ett mj-forum.

Och barn(-barn)en växer och står i, som HasseåTage sjöng ...

[thorpe]

Barnbarnet har idag sett en museial B-maskin och refererade omedelbart till "Tuff-Tuff"! Det finns hopp!

[1956]

MMJ var nog den viktigaste bidragande orsaken till att jag överhuvud taget började skriva på ett mj-forum.

Tack Johan!

Och om jag tar dig på orden så är det ju helt fantastiskt vilka "svallvågor" mitt lilla äventyr i källaren har fått på både detta och andra fora genom alla dina inlägg.

[Johan Molin]

Jo jag minns ju ännu den märklige mannen som kallade mina modellförsök för koblajjor, för att sedan i rask följd påbörja (!) bygge av silo när jag byggt Väderstads silo, börja dilla om Orientexpressen när jag börjat skriva om skandinaviska utlandsförbindelser (dessutom med vagnar som aldrig tillhört Orientexpressen utan "le Train Bleu" till franska rivieran) och fortsätta på samma inslagna väg vad jag än gjorde, under en period. Det närmaste i mj-världen man kan komma en äkta stalker. Tack och lov så tycks den tiden vara förbi.

Hen har i varje fall inte gett sig på att bygga några segelskutor ...

[1956]

Sista X5:an mellan Mollsjö och Mälarviken gick sent på kvällen i april 2022.

[Johan Molin]

Mycket stämningsfull, och lätt vemodig, bild! Men tågsättet självt finns ju i gott förvar.