Norrköping. Normlösa. ÖStsvenska Järnvägshistoriska sällskapet.

[magnus63]

På grund av pandemin har verksamheten gått på sparlåga men helt nere har den inte legat. Husbyggnationen upplever en boom, det finns en massa Entec kontaktledning att bygga och spår att lågga.

Det är fotfarande 1973 på anläggningen, som ligger någonstans i ett obestämbart norra Östergötland eller södra Södermanland, nu med elektrifierat enkelspår.
Peco code 75, DCC. 84 m2 lokal, 3,5 meter i takhöjd. Anläggningen byggs på moduler 1600X420 mm med justerbara ben.

Fler medlemmar behövs alltid! Slå en signal på 0708 bindestreck 65 34 24

[Johan Molin]

Ska inte "spårvangen" varamed också?

Ser synnerligen trevligt ut (i övrigt)!

[magnus63]

Nu luktar det kaffe från pentryt i byggsmatten, och Roffan har fyllt den gröna pumptermosen, som han köpt av Hakan i Målilla, med Gevalia Brygg. Han sitter redan på en hög upplaggda EUR-pallar i solen. På 40 sekunder stannar allt arbete upp.

[Johan Molin]

Tyvärr känns allting väldigt hemtamt – vilket väl får vara ett mycket gott betyg ...

[magnus63]

Gittan Blyfot! Hon har tjatat sig till att få låna brorsans Cooper S till stan för hon hade fått en tid hos frissan för att klippa sin röda kalufs. Hade han vetat om att hon kallades blyfot, på förekommen anledning, hade han aldrig lånat ut bilen.

[magnus63]

[Anna-Carin]

Hotel Hilbert och Gödel, trevligt att se! Är möjligen Ändlösa grannstad till Normlösa?

[Johan Molin]

Normlösa finns ju faktiskt på riktigt, även om det i detta fall fått låna namn. Ligger på össchöttaschlätten söder om Motala.

Pub Gödel är ju intressant. Där brukar ju herrarna Escher och Bach diskutera livets gåtor över varsin sejdel skummande ...

Alltmedan fåglarna flyger förbi utanför fönstret.

Och Ändlösa passar ju perfekt i sammanhanget! De ändlösa diskussionerna visade ju tydligt att det finns saker som alla vet men som ändå inte går att bevisa ...

[Anna-Carin]

Det "riktiga" Hilberts Hotel (se Wikipedia) handlar just om något som är oändligt, och bevisbart - ett tankeexperiment om ett hotell med ett oändligt antal rum, som är fullbelagt, men ändå kan ta emot ett oändligt antal nya gäster utan att någon behöver checka ut. Man låter nämligen varje befintlig gäst byta till ett rum med dubbelt så högt nummer (det går ju bra, eftersom det finns oändligt många rum), varpå man vips har ett oändligt antal rum med udda nummer som är lediga för att ta emot ett oändligt antal nya gäster... Första terminen på Teknis fick vi göra en programmeringsövning om Hilberts Hotel, med hantering av oändliga strömmar i Lisp-dialekten Scheme (det ska tilläggas att vi som väl var fick ett trekvartsfärdigt program att utgå från och modifiera).

Hofstadters bok "Gödel Escher Bach" står i även min bokhylla, den här tråden fick mig att börja fundera på att läsa om den.

[Johan Molin]

Samma här!

En motsats till Hilberts Hotell måste ju bli Hotel California – där var det ju inte frågan om att inte behöva lämna, utan att inte kunna lämna ...
Å andra sidan måste ju även detta hotell kunna hysa ett oändligt antal gäster eftersom det kommer nya hela tiden ...

[Anna-Carin]

En motsats till Hilberts Hotell måste ju bli Hotel California – där var det ju inte frågan om att inte behöva lämna, utan att inte kunna lämna ...
Å andra sidan måste ju även detta hotell kunna hysa ett oändligt antal gäster eftersom det kommer nya hela tiden ...

Skillnaden är att Hilberts Hotell har oändligt många hotellrum, medan Hotel California (där det går att checka ut, men inte att lämna hotellet) behöver ha oändligt stora allmänytor. Eller ett litet svart hål att stoppa utcheckade gäster i... det skulle i så fall kunna förklara varför man inte kan lämna.

[magnus63]

Värdshusvärden och publikanen Hilberts ansökan om rättigheter att få sälja allkoholhaltiga drycker i hotellets gatuplan avslogs alltid delvis av kommunens socialnämnd, (ja, HON, Harriet Lökholm!!) med ett skadeglatt medgivande att få servera öl och vin men icke fullständiga rättigheter, det s.k. "Gödels ofullständighetsteorem". Gödels mat var hyfsad (den verklige Kurt Gödel svalt sig till döds 1978), ungefär vad man kan förvänta sig på en pub i mitten på 1970-talet.
Skulle man äta bättre i Normlösa gick man till Knepingen, här på byggbordet (förebild Knäppingen i Norrköping, byggd 1828).
Det gäller även den fullskaliga förebilden.

[magnus63]

Normlösas enda biograf, som i nådens år 1973 knappast kunde kallas kulturens högborg. VHS-spelaren är några år bort i tiden, och Studio-S indignerade program om videovåld ligger hela 7 år bort i tiden.
Veckans ömkansvärda utbud består av en italiensk "kärleksfilm", Blaxploitationfilmen "Coffy" (med Pam Grier och Sid Haig - båda skulle anlitas av Quentin Tarantino för filmatiseringen av Leonard Elmores "Rum punch", eller "Jackie Brown" som filmen hette, men nu går vi händelserna flera decennium i förväg)... och som matiné, "The old Crisholm trail" från 1942 med Johnny Mack Brown och Tex Ritter.
Roligare än så var det inte på den tiden. Biografen blev senare tillhåll för en frikyrkoförsamling, en jugoslavisk kulturförening och ironiskt nog en videobutik. Inte samtidigt men i den ordningen. Kåken byggdes 1949.

[magnus63]

Två väldigt vanliga 40-talshus, folkhemsfunktionalism. Byggda tillsammans med Göran Sedvall.

[Johan Molin]

Några specifika förlagor?

[magnus63]

Det ena är en sektion av husen på Skarphagsgatan.

Två gamla Norrköpingshus, det bortre från Saltängen och det främre från Skolgatan.

[magnus63]

[Johan Molin]

Är detta så att säga "Norra Promenaden" i Normlösa?

[magnus63]

Lite mer på byggbordet hemma.

[magnus63]

[magnus63]

Två av Normlösa lite törstigare invånare, Totte och Jan-Pål Belman, alias "J P Belmando". Den senare lite av ett bysnille, alkonstnär, uppfinnare, kantor (!), frilansande jazzpianist och med periodvisa fäblesser för starkvaror. Tydligen återkommen från nån spelning, fortfarande med slips och vit skjorta.
Bänken är KMJKs laserskurna dito, ölburkarna av 0.8 mm mässingstråd, vermouthflaskan av strue.

[magnus63]

Stilstudie, på byggbordet.

Ölburkar, en stor burk Bullens Pilsnerkorv, vermouthflaska, fyllbultar, laserskuren bänk. Korvburken var pillig att måla....

[magnus63]

Bangatan, någorlunda färdigt skick, ska fixa till Pub Gödels provisoriska uteservering med lite blomkrukor och parasoller.
Sen ska jag se om jag kan få min kollega att 3D printa en liten fet schäfer till länsmans hundpatrull.

[magnus63]

[magnus63]

Lite mer tåg.

[Johan Molin]

Det var livad trafik på stationen. Men vän av ordning undrar: Var är "spårvangen"?
Apropå det så passar väl stadsdelen "Rågången" bra in i Normlösa?

Apropå namn så satt min far med i en gatunamnkommission i lilla Finspång (där han då var en c:a 35-årig stadsarkitekt ...).
Ledamöterna var rätt hopplösa. Många förslag avslogs rakt av, som t ex Nyuppstigen.

[magnus63]

Jag tror inte det kommer att bli någon "spåarvang" av utrymmesskäl. Just nu klurar jag på hur jag ska få till en lätt överviktig schäfer till polispatrullen som föga förvånande står nära korvkiosken. Och jag skulle behöva modernisera polisbilen med blåljus, eftersom 1970 har passerat, egentligen skulle det vara en Volvo 145 Express med en Electroluxventil på taket, så att hundstackarn (tiken Tajkon, enligt hundförare Pettersson "en riktig träskalle, men så är det ju en teak")...
Orginalen på anläggningen har verkliga förebilder...den gas- och shoppingglada rödhåriga Gittan Blyfot, periodaren-uppfinnaren-kantorn "J P Belmando" och Totte på parkbänken, den koleriske gamle Gösta Bondesson (snattar på ICA), f.d. bryggarkungen Malte Mehr, Ada och Beda Andersson med hembageriet "Två breda bakar", svettiga Anna-Lena med alla sina resväskor, de gravt koffeinberoende och letargiska byggnadsarbetarna Sten och Krister som ska riva hus men mest sitter utanför byggsmatten och pimplar kaffe och äter mackor,

[Johan Molin]

Du har inte med någon gråsvartklädd herre som säljer korta varor direkt på gatan?

[magnus63]

Herr Gideon Ringborg, även känd under namnet "Kråka"? Ja, han skulle faktiskt vara modeller-bar, med en Frykmo flakmoped, basker och gråsvart mundering... Ja det var ett riktigt orginal det!
Det har funnits några sådana i Norrköping och Linköping. Det var inte så många år sedan Sven Lyra här i Linköping gick bort. Jag har pratat med honom en del, vem har inte det?
Det visade sig vara en mycket allmänbildad och trevlig man, om än med en ganska apart apparans. På 1950-talet skickades han till S:t Sigfrids där han åkte in och ut innan man ansåg att det egentligen inte var något större fel på honom. Han var elitgymnast och journalist, med stort intresse för kultur. Hans porträtt hänger på Länsmuséet, och en av Ötrafs bussar heter "Sven Lyra".
Stort gråvitt skägg, basker och färgglada kaftaner.

Efter min verbala skärmytsling på sociala media, med en av Linköpings mer koleriska och osympatiska musikanter, så har nu Gösta Bondesson fått en liten Preiser-hund, rasen är motsträvig barytontax, vid namn Jerry. Det väckte en viss munterhet bland mina bandmedlemmar.