Mjölby - Hästholmens Järnväg, med bygdehistoria

[Anna-Carin]

Som vanligt mycket se- och läsvärt!

Rumsligt sett är jag klart desorienterad. Hänger byggmästarns flytt månne ihop med att du bereder plats för silon?

[Johan Molin]

Nej, nu är vi ju direkt till höger om stationsbyggnaden. Till vänster om densamma finns ju numera den gyttriga småhusbebyggelsen med såväl Palms Café som Centralkonditoriet. Det var där den gula kåken ursprungligen var planterad. Där den står nu fanns - ingenting.

Här skymtar vi hur det ursprungligen såg ut:



Och här ser vi nu hela härligheten, på båda sidor om stationen:



Det enda som saknas på den sista bilden är den nyplanterade almen (?) som jag själv testat att bygga.

[Johan Molin]

Provutplacering av silon i Hästholmen ...

Detta komplex byggdes vintern 1939 - 1940. Som synes här fick man riva hamnkontoret, den åttakantiga byggnad som ursprungligen innehöll schweizeriet i Hästholmen.

Jag upptäcker att jag måste ta bort gräset som jag "planterade" från början. det är inte heller alldeles korrekt att det har funnits en så pass stor gräsplätt där. Men det ska ändå ske en hel del omstöpningsarbete på platsen.

Tyvärr revs ju silon med tillhörande byggnad härom året, liksom nu även silon i Väderstad. Att förankra människor i sin bygds historia är inte en svensk paradgren precis ...

[ErikB]

För detta får Du ett par tummen upp Johan!
Hela bilden är helt i min smak och andas verkligen 1940-50-tal. Och bildens färgkomposition med matchande toner i alla nyanser mellan brunt och rött! Snyggt!
/Erik

[Johan Molin]

Tack Erik!

Miljön blir med naturnödvändighet en aning "naivistisk" i utseende, eftersom det helt enkelt inte finns plats att bygga skalaavbildningar av byggnaderna i hamnen. Även det jättelika magasinet jag byggde för något år sedan är komprimerat i storlek. Alternativet hade då varit att ANTINGEN bygga Väderstad ELLER Hästholmens hamn istället för båda två. Och det "ville jag inte".
Allt enligt den gamla regeln:

1. Det är min anläggning.
2. Har du några invändningar så gäller punkt 1.

Är det verkligen ingen som sett att min silo är tolvkantig, medan den i verkligheten är sextonkantig?

[ErikB]

En regel jag själv tillämpar Johan!
/Erik

[Johan Molin]

Uppenbarligen med stor framgång!

[St. Mikael]

"Allt enligt den gamla regeln:

1. Det är min anläggning.
2. Har du några invändningar så gäller punkt 1."

Jag gillar verkligen det du framställer! Levande och roligt att följa med på!

[Johan Molin]

Oreda har uppstått i Östergötland, och i synnerhet i Vallsbergs sockenstämma. Här har man beslutat att lägga ner kyrkokören och överföra verksamheten till Gatukontoret istället. Detsamma gäller skolbiblioteket.
Ortens starke man, så stark att man aldrig hört talas om vare sig honom eller has like, Sofus Jarlabanke, vill att man ska "popularisera" kyrkomusiken genom att införa mer populär musik än gamla psalmer. Som exempel har han uttryckt en önskan att få höra Hesselbysteppen, Kväsarvalsen och Johan på Snippen istället.

Stor konsternation har uppstått på bygden. Organisten har sagt upp sig och prästen vägrar att predika om Sofus är närvarande. Vad månde bliva av denna soppa? Tur att det bara var förr sådant kunde hända, om ens då ...

Apropå absolut ingenting och i synnerhet ingenting som händer i Norrköping.

[PeO]

Tjugo år senare, på trettiotalet, skulle det nästan hända.
En av alla historier om min farfar, som jag befarar är sann går som följande.
Fyrfotade pälsdjur, militär benämning Fi, hade tagit sig in i bälgen och pipor i kyrkorgeln och ätit och förorenat.
Farfar fick uppdraget att rensa piporna och laga bälgen. För att provköra spelade han Kväsarvalsen fyrstämmigt.
Det ansågs inte passande på den tiden, vilket troligen inte bekom farfar, eftersom han inte skydde vare sig högre eller lägre makter.

[NisseH0]

Konstigt jag hörde om något liknande som hänt alldeles nyligen i en annan del av Östergötland?

[Johan Molin]

Jag har ingen aaaaning om vad du tänker på ...

[Johan Molin]

Gunnar Lundins Åkeri i Ödeshög...

har varit på tapeten tidigare. Efter en viss möda har jag lyckats färdigställa de av hans lastbilar som jag känner till.
Ursprungligen var han Volvo-förespråkare, och det är väl då dessa 30-talsskapelser tillkom:

Sedermera blev det Scania för "nästan) hela slanten. Här ett fotografi från 1960:

Och det är dessa bilar som jag ägnat en hel del tid åt. Vissa detaljer saknas ännu ...

På 1970-talet har jag bara hittat två fotografier; vet inte om dessa är på en och samma bil, eller två olika ...

Summa summarum blev det en hel del lastbilar till "flottan" i trakten:

Därtill ägde han en lastbil på 20-talet som kunde förses med en busskaross, och med vilken han bedrev trafik till Tranås, uppenbarligen. Men det blir en annan historia ...

Nu ska jag bara orka slutföra detaljerna. Kom på att Scania-byggsatserna inte innehöll något så fundamentalt som backspeglar! Och när det gäller VW-bussen så hittade jag bara den här "crew-cab"-modellen (fast det hette väl inte så på den tiden ...).

[NisseH0]

Oj så mycket lastbilar! Akta så de inte konkurrerar ut
järnvägen!

[Johan Molin]

Det var nog det de gjorde ...
Både din och min!


Om vi tittar på bilparken från 1960 så förmodar jag att tippbilen tjänstgjorde som grusbil (det pågick fortfarande mycket vägarbeten i trakten. De tre öppna lastbilarna användes säkert i samband med skördearbete. Först tänkte jag mig bettransporter, men de hade ju mer eller mindre upphört över en natt 1955 när sockerbruket i Linköping lades ned, ochrapsodling ersatte denna gröda.

Tankbilen? Tja ...

[NisseH0]

Ja rapsfälten förknippar jag med Östergötland,
de lyste glatt gula utanför den stekheta bussen på
väg till Vadstena i min barndom…
Lustigt vad även bilar kan göra en nostalgisk, nu när
man ser även den där modernaste av dina lastbilar, som är ganska platt framtill,
tycker jag att den är charmig- när jag var ung så
var de så vanliga att man inte lade märke till dem!

[1956]

Vitt?

[Johan Molin]

Jajamen! Sofia från Piemonte. Så regionen är fortfarande densamma ...

[1956]

Ursäkta en kanske dum fråga, vad är det för "varningstrianglar" som sitter på taken?

[Johan Molin]

Ja du, den exakta definitionen överlåter jag med varm hand åt någon annan. Men titta på fotografiet; de fanns bevisligen där!
Det bör ha någonting med "långsamgående fordon" att göra, men exakta lagtexten (i synnerhet inte år 1960) kan jag inte.

[Baronen]

Jag tror de skulle vara tända i mörker när man drog släpvagn. Trekantig reflex förekommer ju även bak på släpvagn.

Hlsn
Baronen

[Johan Molin]

Så var det förstås! Tack!

[Johan Molin]

Fortsatt leverans av vägfordon ...

På 1930-talet levererades tre bussar till MHJ, för trafik på två linjer, en av lokal karaktär Ödeshög . Rinna - Väderstad för passning till MHJ:s rälsbuss (som ju 1936 byttes mot en splitter ny dito), och en mera direktlinje längs Riksväg 1 Ödeshög - Väderstad - Mjölby.

1935 levererades den modernaste bussen av så kallad "bulldog-typ". Smeknamnet på busstypen förefaller denna sorts bussar ha fått genom sin platta nos. Med största sannolikhet är det denna buss man ser på denna fina bild jag har fått av Lennart Karlsson. Bussen befinner sig här vid Kvarntorp ett stenkast från gamla Riksettan.

Efter mycket om och men lyckades jag spåra en modell av en liknande, samtida buss. Detta är alltså en gammal Jordan-modell, och det går fortfarande att hitta sådana modeller, men det kräver en del letande.

Ytterligare ett projekt att bocka av. Nu hoppas jag bara att Artitec ska ta sig samman och producera sin A-fordslastbil också, så har jag den lokala fiskbilen klar också ...

[Johan Molin]

En långdistansbild med vy över Mistelås ...

[Johan Molin]

Min sageskvinna från bygden, Agneta, påpekade för mig att originalkortet var felvänt. Så här är den riktiga versionen ...

[NisseH0]

Bussen har samma färgsättning som rälsbussarna
hade på MÖJ?

[Johan Molin]

Jag tror att det var så. Att de var röda är jag rätt säker på, liksom rälsbussen. Då återstår frågan om linjen med destinationerna var blå eller svart. Och ingen har kunnat beslå mig med att ha fel, så då har jag bestämt att de var blå ...

Att rälsbussen var röd kan jag hävda med hyfsad säkerhet. Släpvagnen till den första rälsbussen från 1922 har ju återfunnits igen, och den var alldeles uppenbart röd. Så det är osannolikt att man bytt färg senare.
Och bestämde mig gjorde jag redan när jag köpte Epoke-modellers rälsbuss som stämmer bättre överens med NOHAB:s dito för MHJ än vad de svenska vildingarna gjorde:




(Och ja, släpvagnen var faktiskt högre än själva FIAT-bussen).

[NisseH0]

Här kommer Väderstads silo som jag fotade 1992,
hittade den idag när jag tänkte städa.
GOD JUL till Johan och tack för alla dessa intressanta texter och bilder under året som gått!

[Johan Molin]

Jätetack Nisse! Underbar bild, men vad jag tyvärr förstått har även detta exempel på "landsbygdens skyskrapor" nu jämnats med marken.
Det är sorgligt hur man kan vara totalt indifferent till vårt industriella kulturarv. Fast å andra sidan; vem hade kunnat underhålla den och vad skulle man ha den till? Att bygga bostäder i en gammal silo kan väl gå an i Söderköping där den ligger precis bredvid Göta Kanal, men här, mitt ute på slätten?

Hoppas u bara att det stora magasinet från 1944 får stå kvar (som jag byggde för något år sedan i modell).

[NisseH0]

Jag hade inte sett denna blid av lokstallet i Hästholmen tidigare, kanske är den ny.
I smalspårsarkivet:
https://smalsparsarkivet.se/?s=Hästholmen+&adv=0

[Johan Molin]

Oj då! DEN bilden hade jag aldrig sett tidigare! Än finns det hopp om flera skattgömmor ute på bygderna! Av skäl som kommer att bli uppenbara var det en mycket värdefull bild för mig. Tack för detektivandet!

[NisseH0]

Ja den var rolig att få se, tänk om det någon gång dyker upp en bild från sidan också!
Den var från Järnvägsmuseum men finns inte på DigitaltMuseum vad jag kunde se.
Vändskivan påminner om Vadstenas, trädäcket är
väldigt begränsat. Måste varit knepigt om det kom mycket snö! Det verkar som att spåret in i stallet redan är upprivet.

[Johan Molin]

Jag tror knappast att vändskivan över huvud taget användes under SJ-tiden. En fantastisk bildserie som Christer Fredriksson plåtade visar hur ett E2-lok framför ett kombinerat godståg / gruståg med loket gående backgång på utgående mot Hästholmen (och Ödeshög?), men på normalt sätt vid återgång mot Mjölby. Så jag är rätt säker på att vändskivans utseende beror helt enkelt på bristande underhåll.

Ritning finns över lokstallet:

Jöran Johansson har lyckats avbilda lokstallet, fortfarande framifrån, men här anar man lite mer av hur det var byggt:

Kort som detta och det du lyckats gräva upp är förstås alldeles ovärderliga!

OBS de två vid det här laget uråldriga grusvagnarna!

[NisseH0]

Det är en fin bild! Lite konstigt att spåret in i lokstallet
är borta -för jag har för mig att stallet rymde ett (konserverat?) lok på senare år?
Ritningen ger ju en bra bild av stallet, även om man kan tänka sig att den kanske inte visar alla detaljer. Jag har också den ritningen, på en prydlig rulle, inköpt från Riksarkivet gör en billig penning.
De antika vagnarna är väl Banavdelningens gråa kan man tänka sig.
Apropå Ödeshög under breddningen till normalspå1958, har du Johan hört om man överhuvudtaget lade in någon ny normalspårig vändskiva? Jag var i Ödeshög ca. -83 och minns ingen sådan, däremot att godsmagasinet var kvar och en del spår.

[Johan Molin]

Godmorgon! Jag är rätt övertygad om att man INTE gjorde det. Trafiken kom ju mestadels att drivas med Z43, Z65 och någon gång T21. Av ånglok så var det från början huvudsakligen lite W och J. Framförallt det ökända vintern (utom för ångloksälskare) 1965-66 var det E2:or som räddade trafiken på banan, och E2-lok användes en del, tydligen framförallt i mitten av 1960-talet. Och de gick backgång i ena riktningen.

[NisseH0]

Ja mitt förra inlägg kom ju på en okristlig tid på dygnet, hade gått på ett försenat nattåg från Luleå och satt och myste i natten

Ja jag minns ju ånglok från sommaren 1965 i Hästholmen, men jag har grubblat mycket på om det var E2 eller J. Lutar mest åt att det var J.
Kommer ihåg att jag för många år sedan via nätet fick kontakt med någon som kom ihåg detaljer om trafiken på 60-talet på gamla MHJ. Tyvärr kan jag inte komma på om det var via e-post eller på något forum.
Ska se om jag kan hitta det!

[Johan Molin]

Om inte mina uppgifter är felaktiga så användes J-lok 1392 t o m 1962 och slopades året därpå. Det var så att sägahästholmenbanans "eget" J-lok.
december 1965- hela 1966 användes fr a E2 1329 (ja, här är det lätt att man slirar på tangenterna! Men så var det!), även kallat "Quislingen" eftersom hon fastnade i Norge under kriget. E2 1125 var också stationerat i Linköping vid denna tid, men jag har inga uppgifter om att det loket skulle ha gått på hästholmenbanan (vilket man ju kunde hoppats eftersom E2 1329 inte stämmer i alla detaljer med JECO:s och NMJ:s modeller).

Så personligen tror jag inte att J-lok användes så pass sent som 1965 på gamla MHJ. Det absolut senaste fotografiet jag har hittat är ett tåg med J 1300 år 1963, en bildsvit fotograferad av Stig Lagergren. Jag har ett sidonotat att loket egentligen tillhörde Malmö! F-n vet ...

Ska man vara någorlunda på säkra sidan kanske man ska kontakta någon av Sveriges riktiga ångloksekvilibrister, såsom t ex Ulf Diehl.

[Johan Molin]

Nisse; loket du tänkte på som stod i beredskap i Hästholmen bör ha varit L24 nr 1718. Stod där 1963 - 1966, därefter till Vislanda för skrotning så småningom.

[NisseH0]

Aha det var ett L24! Man lade säkert ut räls provisoriskt för att köra in det.
Det stämmer säkert att det var E2 som tuffade förbi huset där vi bodde -65. Jag som liten parvel tyckte det var enormt stort….
Tack för alla intressanta fakta.
I mellandagarna ska jag rota i mina gömmor, kanske finns något kvar av intresse att upptäcka.

[Johan Molin]

Hemsidan "Kartbild" är mycket matnyttig. Jag har ju tidigare visat utdrag med stationerna längs MHJ. Nu har jag kopierat av varenda kartbild i c:a 600 m storlek längs banan. Vi får väl se vad det kan ge framöver.
Här är i varje fall en bild av Hästholmens lokstall ovanifrån:

[NisseH0]

Ja jag tittade nu också på den historiska kartan,
en liten bit norr om stallet på den västra sidan av spåret, ligger huset som min fars
fosterföräldrar bodde i tills 1966, det var där jag såg E2:an 1965. Fosterfar David var född på Ombergs station 1893 och var järnvägare hela sitt liv.

Man ser vilken prydlig häck som ramar in järnvägens mark! När man jämför med den moderna kartan, verkar det som att platsen för stallet nu är åker.

[Johan Molin]

Intressant tomt, med smalspåret på ena sidan och MHJ på den andra! Skulle jag någonsin kunna bygga upp HELA hästholmenbanan igen skulle den tomten och det huset garanterat finnas med!

[NisseH0]

Det var ett fantastiskt läge, iallafall om man är järnvägsentusiast! David odlade potatis på smalspårets gamla banvall efter -58.
Jag hade ju också planer på att bygga Hästholmen förmåga år sedan, men det föll på att stationsområdet
var så vidsträckt. Började på några hus då, de kanske kan komma till användning i något diorama.

Huset med banan överst, och en äldre bild från andra sidan.

Längre än så här kom jag inte!

[Johan Molin]

Det går kanske att på något sätt inkorporera framöver!

Under tiden har ...

ÅRETS GRISRYMNING

... ägt rum.

Mycket av året har gått åt för Oscar Mistelgren, såsom ansvarig för hästuttagningarna å bygden, att försöka få västgötabönderna att ställa upp och hjälpa till att förse bygden med goda hästar till armén.
Dock har den kände matthandlaren "Racer-Turken" Erlandsson i Hjo satt sig på tvären. Han har hoppats på att såväl Skaraborgs som Västgöta-Dals Regementen ska köpa hans mattor till sina officersmässar, och eftersom han armbågat sig fram till att sköta hästuttagningarna i hela Hjo-bygden vägrar han släppa till några hästar förrän en sådan transaktion kunnat äga rum. Hans närmaste hantlangare Viktor Turban lyder honom i stort som smått, i hopp om att få en del av kakan också när det blir så dags.

I hopp om att blockera fler hästförsändelser till östgötabygden har de båda låtit anstifta ett antal uppmärksammade bokbål av den berömda boken "Handbok för västgötska lantmän". skriven av någon obskyr person vid namn Fatima Gogglesworth. Stora protester har noterats ända bortifrån Falköping.

Det hela är en enda soppa, med starkt misstänkt inblandning frän självaste tsaren Nikoai II, som försöker skapar svår oreda i Sverige för att vända bort blickarna från sina egna drakoniska åtgärder i Finland, alltsedan på våren ståthållaren Bobrikoff blivit skjuten mitt itu, så som det står i ett gammalt skillingtryck om någon annan världslig ledare.
Det hävdas också att tsarens hantlangare Rasputin Paludan är den som åstadkom eländet med bokbålen i Östergötland.

Vara må det vara som det kanmed det; vi hoppas att eländet inte upprepar sigunder 2024 och ömskar därför alla forum-medlemmar ett

Riktigt Gott Nytt År!

[NisseH0]

Gott nytt år, och God fortsättning Johan!

[Johan Molin]

Årets första lilla projekt, tog c:a 2 timmar.

Tågkonduktör Sigfrid Johansson var tågkonduktör och bodde i Mjölby. Ha trivdes dock inte med arbetet och flyttade därför tillsammans med sin familj (hustru Anna + 2 döttrar) till fädernegården Eje, som låg vid skogskanten i söder, söder om Rök.

Eje hade ett stenbrott, som kom väl tillpass när behovet av gatsten växte, och rörelsen frodades framförallt i och med trettiotalets beredskapsarbeten.
För dem som inte känner igen den här historien; det är bara att googla på "koblajja" så hittar ni försöken att imitera gatsten, något som ledde till närmast en mobbing från en mj-entusiast vars samtliga projekt är "pågående långtidsprojekt".

Nåväl, här har nu första 20-talsredskapet levererats från de skånska bygderna till Sigfrid per järnväg. Det är alltså en stenkross, och denna kom också väl till användning när sedermera Riksettan byggdes ut på 50-talet. Gatstenens epok var dock över vid det laget.

[NisseH0]

Det måste ha låtit ganska mycket om denna maskin!

Jag har inte hittat så mycket bilder från Hästholmenbanan hittills i mina gömmor, men idag
kom en bild med 25 år på nacken fram, som ju redan är historisk, då både (?) silon och den lilla resten
av hamnspåret är borta i Hästholmen hamn.

[Johan Molin]

O tack Nisse! Ska förvaras väl!

[PeO]

Det måste ha låtit ganska mycket om denna maskin!................................................

Langley?
Jovars. I min barndom, innan landsvägen var en strid ström av lastbilar som väsnas, kunde man höra dess taktfasta dunk från grusgropen 3-4 km bort.

[Johan Molin]

PeO: Nej det är inte Langley utan äkta H0-skala! Företaget heter Stahlhaus24 - går lätt att googla och har en hel del rätt roliga prylar!
Jag trodde att den här modellen skulle vara en metallmodell men det var faktiskt en superenkel plastbyggsats. Ett chassi, ett tråg, två svänghjul, två hjulaxlar med hjul fram- och baktill, och ett koppel till lämpligt dragfordon. That's all! Men en rolig liten pryl. Det finns en stenkross av ännu mindre typ stående vid parkeringen på Svaneholms slott här i Skåne, om någon nu skulle ha vägarna förbi. Och ja, jag kan lätt föreställa mig att den förde ett herrans liv, precis som cisterciensermunkarna på Alvastra kloster gjorde.