Den andra är en kondensator som också laddas upp men som inte kan hålla samma energimängd som ett batteri, det laddas alltså ur mycket snabbare. Samtidigt - ju större konding - ju mer lagrad energi (som i ett batteri).
Kondingar för digital användning inom MJ, specifikt H0, bör vara märkta 25V. För ett lok behöver kondensatorn vara på minst 2200 mkiroFarad. Det kan räcka för kanske ca 0.5 sekunders avbrott men det beror ju på hur mycket ström loket drar. För flimmerfri belysning i vagnar räcker det med 470 mikroFarad per vagn.
Det är bara tre komponenter i ett Power Pack, en konding, ett motstånd och en diod. Se ritning, alltså mycket enkelt och det behövs ingen platta utan man löder bara ihop benen på komponenterna. Det som är A och O är ju att plus och minus blir rätt. Noggrannhet påbjuds!
Har man sen plats i fordonet så kan man (obs) parallellkoppla flera kondingar - eller ta en större - så kan den strömlösa perioden bli längre. Parallellkopplade kondingar MÅSTE vara för samma spänning (25V).
Den trickigaste delen är att ansluta plus o minus rätt på dekodern. För det första - anslut INTE till matning från rälsen, dvs. inte till hjul och ev. släpsko. Rätt plats på dekodern är INTERNT i likströmsdelen och det brukar framgå vad som är generell plus och minus av respektive dekoder-manual. Läs noga - koppla inte fel!!
Kostnad för komponenterna är under 5 kr, finns t ex på Elfa (men där måste man köpa ett minsta antal, typiskt 25 eller 100-pack).
Det finns dels butiker som säljer komponenterna lösa för 25 spänn och uppåt (i en liten påse), dels finns det avancerade Power Pack, t ex från ESU, som har en egen elektronik som övervakar laddningen (passar bara ESU:s dekodrar). Färdiga Power Pack finns från 100 spänn och uppåt, dyraste jag sett ligger på 600 kr och mer. Per styck.
![[JC_doubleup.gif]](./images/smilies/JC_doubleup.gif "Tummen upp"){kind=small}