Överlag är väl detta ett dilemma. Det är inte heller enbart folk utomhus som blir ett aber utan även sådant som vägfordon. Förutom att fordonen i de allra flesta fallen är statiska så så har de ofta heller ingen förare och/eller passagerare i övrigt. Ser ju faktiskt ganska udda ut med massa fordon mitt på en väg, men där alla verkar köras av osynlige mannen med hans lika osynliga kusiner ombord.
Sedan kan man ändå förhålla sig till det statiska såtillvida att man får välja att se de rörliga tågen som ett inslag i en i övrigt statisk värld. Typ att se det som en bild som tagits i ett visst specifikt ögonblick. Finns ju sedan även mycket annat i detta som är statiskt, t.ex. årstiden där det väl ofta inte är så många som modellerat t.ex. vinterlandskap av förklarliga skäl. Har för mig att det var Model Railroader som för ett antal år sedan gjorde en ovetenskaplig undersökning och kom fram till att höstlandskap var det som fanns på majoriteten anlegg. Sannolikt för färgpraktens skull mm.
Själv tycker jag oxå att Uno Milton var spot on och det som jag sitter och skissar på för mig själv handlar i stort sett numera alltid om minimalt med spår och inga städer eller annat (förutom som sagt kanske en älg, dinosaurie eller alien i skogsbrynet). Helst inte ens persontåg, så på senare år har jag mest köpt godsvagnar. Paxvagnar har man ju dock oxå samlat på sig en del, men även det går ju att ha glidande genom ett landskap... men då ska det ju helst finnas innerbelysning, resenärer ombord och annat otyg.
Just my two cents worth...
Ps: Vill minnas att Norev sedan håller fast vid skala 1:86 på sina fordonsmodeller, åtminstone de äldre. Har t.ex. flera modeller från dem som är märkta just 1:86 undertill.
// Niclas
