Toppbilden, visa:    


DEKAS "kødvogn"

Användarens profilbild
Johan Molin
Inlägg: 19964
Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
Ort: Moth Virgin
Kontakt:

DEKAS "kødvogn"

Inlägg av Johan Molin »

Såg att DEKAS låtit tillverka en rad varianter på en dansk gammaldags köttvagn, som dock hängde med in på 60-talet.
En av dem gick dessutom i trafik till Sverige (visserligen bara till Malmö, men det tror jag inte på ... :-CO ), och modellen är därför försedd med svenska fraktsedelfickor bl a. En riktig liten pärla!
dekas2.jpg
Försedd med fjädrande buffertar, något annat ter sig helt otänkbart för DEKAS.
dekas1.jpg
Nu är det ju inte så ofta vi har anledning att titta på våra vagnar upp-och-ned, men här är absolut ingenting lämnat åt slumpen, vad jag kan se.

I den svenska personvagnar från modernare tider blivit populära så beror det ju helt och hållet på tillverkaren ...

d680ae
Inlägg: 540
Blev medlem: 30 dec 2011, 22:21
Ort: Luleå/Sweden

Re: DEKAS "kødvogn"

Inlägg av d680ae »

Johan Molin skrev: 29 jan 2021, 21:17 ... modellen är därför försedd med svenska fraktsedelfickor bl a. En riktig liten pärla!
Adresskortshållarna kan för all del vara tillverkade i Sverige men modellen var nog snarare ett UIC-påfund som drabbade alla vagnar som skulle godkänns för internationell trafik, om så bara över ett skandinaviskt dike.

Försedd med fjädrande buffertar, något annat ter sig helt otänkbart för DEKAS.
...
Nu är det ju inte så ofta vi har anledning att titta på våra vagnar upp-och-ned, men här är absolut ingenting lämnat åt slumpen, vad jag kan se.
Skall man tolka koppelinstallationen som enbart försedd med en fast NEM koppelficka? Eller döljer sig under det nedsänkta golvplanet ovanför lagergafflarna kortkoppelkulisser? Resonemanget bakom valet av att utrusta med fjädrande buffertar förefaller påkalla ett närmare studium av till vilken funktionell nytta det skulle vara, eller är det bara för syns skull? Förvisso skadar det inte heller, men medför rimligen någon merkostnad jämfört med fasta buffertar.

Hur stor är modellens massa? Är några väsentliga delar av den gjutna i metall eller är den barlastad?
I den svenska personvagnar från modernare tider blivit populära så beror det ju helt och hållet på tillverkaren ...
Ja, för det beror väl till ingen del på att projektledaren för framtagning av produkten valt tillverkare med omsorg, i den mån han haft möjlighet att välja?

I min föreställningsvärld är framgångsrik upphandling en minst lika som, om inte mer kompetenskrävande uppgift än tillverkning. Kombinerar man utmärkta insatser i båda dessa discipliner kan man uppnå lysande resultat för kundtillfredställellse och siffrorna på sista raden i upphovmännens redovisning.

tuff-tuff

Re: DEKAS "kødvogn"

Inlägg av tuff-tuff »

d680ae skrev: 29 jan 2021, 23:16 Hur stor är modellens massa? Är några väsentliga delar av den gjutna i metall eller är den barlastad?
Korta vagnar är alltid barlastad med en tunn metall innanför vagnen för tyngdens skull, annars tendera den att spårar ur i kurvor när den trycks mot eller dras på av tyngden från andra vagnar under färden.

Användarens profilbild
Johan Molin
Inlägg: 19964
Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
Ort: Moth Virgin
Kontakt:

Re: DEKAS "kødvogn"

Inlägg av Johan Molin »

Vagnen har så många filigrant delikata detaljer att jag inte haft hjärta att försöka skruva isär den bara för att svara på Ulfs fråga. Men av tyngden i handen att döma så måste tuff-tuff ha helt rätt. Det finns säkert en metallplatta på "golvet" i vagnen.

Värdet av fjädrande buffertar har ju diskuterats länge; de flesta av oss har väl vare sig skalenliga kurvradier eller skalenligt kopplingsavstånd mellan våra modellvagnar för att ha så stor glädje av det. Men det bör nogsamt noteras att även buffertarna är extremt fint gjorda. Skalenligheten är t o m sådan att man inte först för blotta ögat ser hos buffertparen på varje sida är den ena bufferten rundkullig och den andra platt, men om man håller buffertarna mot en ljuskälla så syns skillnaden. Det är alltså inte ens gjort för att noteras på "normalt" titt-avstånd, utan tydligtvis endast för tillfredsställelsen hos tillverkaren att detaljen faktiskt finns där.

d680ae
Inlägg: 540
Blev medlem: 30 dec 2011, 22:21
Ort: Luleå/Sweden

Re: DEKAS "kødvogn"

Inlägg av d680ae »

tuff-tuff skrev: 30 jan 2021, 11:17
d680ae skrev: 29 jan 2021, 23:16 Hur stor är modellens massa? Är några väsentliga delar av den gjutna i metall eller är den barlastad?
Korta vagnar är alltid barlastad med en tunn metall innanför vagnen för tyngdens skull, annars tendera den att spårar ur i kurvor när den trycks mot eller dras på av tyngden från andra vagnar under färden.
Vissa tidigare vagnmodeller från Dekas smedja har utmärkt sig för att ha underreden i metallgjutning i stället för plast. Det borde påverka behovet av att placera särskilda barlastvikter i modellen. Det kan dessutom ha betydelse för hur sammanfogningen av underrede och överbyggnad är löst.
Skall jag tolka svaret ovan som en dementi av att underredet är gjutet som hos andra modeller från samma tillverkare?

Användarens profilbild
Svante Andersson
Inlägg: 1179
Blev medlem: 01 jan 2012, 23:05

Re: DEKAS "kødvogn"

Inlägg av Svante Andersson »

Kan bara hålla med d680ae i åsikten om att fjädrande buffertar på våra modellfordon är fullständigt överflödigt.
Enda tillfället det ens finns nytta av att dela bufferten är när hylsan och spindeln/tallriken har olika färg och för att förbättra detaljutförandet.

SA
Vila i tid... så blir risken att du behöver "VILA I FRID" betydligt mindre!

Användarens profilbild
Johan Molin
Inlägg: 19964
Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
Ort: Moth Virgin
Kontakt:

Re: DEKAS "kødvogn"

Inlägg av Johan Molin »

Du ska tolka det som, att vid kontroll, jag finner att underredet är gjutet i metall. Jag trodde det först uteslutet, men det verkar faktiskt som de mycket fina detaljerna av bromsutrustningen också är gjutna i metall; något man använt till ytterligare en modell av dansk godsvagn som jag tror är tämligen svår att få tag på, en öppen vagn litt PF, närmast motsvarande en svensk I-vagn (äldre littrering). Tydligtvis måste man ha flera projekt igång för att kunna sprida ut kostnaderna för denna otroliga detaljering; dessutom med olika typer av bromsutrustning beroende på epok och vilken vagn det gäller.

Sannolikheten att ha fått se PF-vagnar (alltså de öppna vagnarna) på svenska spår torde väl motsvara sannolikheten att ha fått se svenska I-vagnar i reguljär trafik mellan Sverige och Danmark.

Skriv svar

Återgå till "Utländska Vagnar"